INLEDNING Skolverkets undersökningar visar att cirka 7-8 % av Sveriges elever i grundskolan är utsatta för mobbning och av dem är ungefär 1,5 % utsatta mer än ett år. För Gävles kommunala skolor och friskolor skulle det innebära att ungefär 720 elever är mobbade och ungefär 135 elever av dessa har varit mobbade i ett år eller längre. Detta är fullkomligt oacceptabelt. Diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling. De ställer krav på att verksamheten bedriver ett målinriktat arbete för att främja elevers lika rättigheter och möjligheter samt för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Det är en rättighet att, som elev, få utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Det är viktigt att all personal har ett medvetet förhållningssätt till värdegrundsfrågorna och att det präglar skolans vardagsarbete. En bra social miljö är inte bara ett mål i sig utan en förutsättning för lärande Det är också en förutsättning för att man som elev skall kunna utveckla sin självkänsla. Det är angeläget att all personal i skolan är väl förtrogen med hur deras Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling är utformad samt har kunskap om vad som förväntas av var och en. Det bör vara klart för samtliga vem som gör vad och när och hur när det gäller olika insatser och åtgärder. Det är också av stor vikt att personalen har god kunskap och hög kompetens inom detta ämnesområde. Det är till exempel viktigt att kunna bedöma om det är en mobbningssituation eller en konfliktsituation eftersom åtgärderna för att lösa situationen avsevärt skiljer sig åt. Det är väsentligt att de vuxna har ett gemensamt förhållningssätt i angelägna frågor. Det innebär givetvis inte att man måste tycka lika i alla frågor. Det är viktigt att all personal är tydlig med vad eleverna får och inte får göra samt har en beredskap för att snabbt kunna reagera mot olika former av negativt gränsöverskridande beteende. Oordning i klassrummet är en grogrund för kränkningar i olika former. Det finns inga snabba, enkla lösningar. Det är ett strukturerat, målmedvetet och långsiktigt arbete som ger resultat. Det är därför viktigt att ha löpande diskussioner och komma ihåg att detta arbete är en ständigt pågående process. Cheferna inom skolan har en avgörande roll när det gäller att strukturera upp, ange färdriktningen och tillsammans med elever och personal driva trygghetsarbetet på respektive enhet. Det innebär givetvis inte att cheferna är utförare i alla avseenden. 1
Eftersom varje skola är unik så måste man själv analysera sina behov och utifrån dessa välja lämpliga insatser. Trakasserier och mobbningsmönster kan variera mellan olika åldersgrupper, typ av sårande handlingar och pojkar och flickor. Det innebär att vissa insatser blir gemensamma för alla skolor medan andra insatser blir unika utifrån det aktuella sammanhanget. FORSKNINGSRESULTAT Utbildningen skall vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. (Skollagen 2010, s. 16) Här följer en sammanfattning av det som presenteras i skolverkets rapport. (Skolverket (2011). Utvärdering av metoder mot mobbning, rapport 353. Stockholm: Fritzes.) Fyra grundförutsättningar för ett framgångsrikt arbete: Systematik i arbetet Framgångsrika skolor utmärks bland annat av att det finns en systematik i användandet av olika insatser mot mobbning, det vill säga att de är genomtänkta och används i kombination med varandra, och att det finns en tydlig roll- och ansvarsfördelning. De insatskombinationer de framgångsrika skolorna valt är i många fall utarbetade i relation till skolans egna förutsättningar och erfarenheter av olika metoder. Hela skolan-ansats Detta innebär att all personal och alla elever är medvetna om hur man agerar vid kränkningar och mobbning, att alla är delaktiga och att arbetssättet är förankrat. Ett annat viktigt inslag är att det finns en samsyn hos personalen om hur arbetet ska genomföras. Den gemensamma och medvetna strategin i arbetet mot mobbning och kränkningar är också väl förankrad i elevgruppen. Skolklimat Ett positivt skolklimat utmärks av kreativitet, stimulans, lärande, kompetens, trygghet, hjälpsamhet, delaktighet, inflytande och ansvar. Skolklimatet påverkas av flera faktorer som organisatoriska förutsättningar, sociala relationer, engagemang, attityder, normer och värderingar. Elevers delaktighet Flertalet av de framgångsrika skolorna har väl utvecklade relationsfrämjande insatser där eleverna är delaktiga. Andra studier visar också att när eleverna får vara delaktiga i skolans aktiviteter och påverka sitt eget handlingsutrymme får detta positiva effekter på elevernas syn på skolan och stärker därigenom skolklimatet. 2
De effektivaste insatserna mot mobbning Elevers aktiva medverkan i det förebyggande arbetet Elever får i uppgift att med stöd av och i samarbete med vuxna på skolan hålla i olika aktiviteter med syfte att skapa en god atmosfär. Uppföljning och utvärdering Att regelbundet kartlägga elevernas situation vad gäller mobbning och kränkningar. Kartläggningen kan tjäna som utgångspunkt och beslutsunderlag för hur verksamheten kan utvecklas och vilka justeringar som behöver göras. Trygghetsteam. Denna insats innebär att en grupp vuxna på skolan har i uppdrag att utreda och åtgärda svårare mobbningsfall. Trygghetsteamen bör bestå av personal med specialkompetens (social- eller specialpedagoger, sjuksköterskor, kuratorer med mera) och vanliga lärare. Det är viktigt att eleverna på skolan vet hur det åtgärdande arbetet bedrivs. Handhavande med mobbare och mobbade Det finns rutiner för att åtgärda och följa upp. Detta berör både den som blivit mobbad och den som utfört mobbningen. Personalutbildning Personalutbildning innebär att flertalet av personalen fått utbildning som ökar deras förståelse för mobbning och kränkningar. Rastvaktssystem Rastvaktssystemet skall vara schemalagt och baserat på kartläggning av farliga platser och utvecklat, i meningen att det på rasterna anordnas aktiviteter för eleverna. Relationsfrämjande insatser elev elev Detta innebär en medveten strategi att skapa närhet, gemenskap och främja elevrelationer. Dokumentation av ärenden Skolor ska dokumentera ärenden, det vill säga den utredning, de åtgärder och den uppföljning som ska göras i händelse av att en elev blir mobbad eller kränkt. Skolregler Framgångsrikt om skolreglerna är framtagna i samarbete mellan personal och elever. Disciplinära strategier Att påföljder eller konsekvenser som används vid oacceptabelt beteende är känt hos alla. Forskningen pekar på att arbetet mot kränkningar och mobbning ska bedrivas utifrån skolans egna förutsättningar, med kartläggningar, utvärderingar och medveten systematik samt med hela skolans personal och elever delaktiga. Det är också viktigt med ett skolklimat och en skolkultur som präglas av samarbete och engagemang. Man måste hela tiden vara medveten om att olika insatser kan ha olika effekt under olika förutsättningar. 3
LAGSTIFTNING I Skolverkets Allmänna råd (AR), Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, beskrivs hur skolan bör arbeta för att leva upp till intentionerna i Skollagen och Diskrimineringslagen. AR innehåller följande kapitel. 1. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling. Skolan får inte diskriminera eller kränka elever. Skolan skall regelbundet kartlägga och analysera sin organisation och sina arbetssätt för att försäkra sig om att det inte finns något som leder till eller riskerar leda till diskriminering eller kränkande behandling. Skolan skall ha rutiner för hur man utreder och åtgärdar om någon i personalen misstänks för att ha utsatt en elev för diskriminering eller kränkande behandling. 2. Att främja elevers lika rättigheter och möjligheter. Det främjande arbetet bör utgå från det övergripande uppdraget att verka för demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter, likabehandling och trygghet. Det syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt utveckla en skolmiljö där alla elever känner sig trygga och utvecklas. Det främjande arbetet bör vara systematiskt och långsiktigt, rikta sig till alla samt vara en naturlig del i det vardagliga arbetet. 3. Att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och andra negativa företeelser. Arbetet utgår från identifierade riskfaktorer. Kartläggning för att finna brister eller riskfaktorer. Målformulering. Uppföljning, utvärdering. Åtgärder, insatser. 4. Att upptäcka och anmäla trakasserier och kränkande behandling. Verksamheten bör organiseras så att personalen tidigt kan upptäcka trakasserier och kränkande behandling. Personalen är skyldig att anmäla till rektor om en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Rektor i sin tur är skyldig att anmäla till huvudmannen. 5. Att utreda och dokumentera uppgift om trakasserier och kränkande behandling. Det skall finnas en tydlig ansvarsfördelning och rutiner för utredningen. Utredningen skall allsidigt belysa vad som inträffat och innehålla en analys av orsakerna till det inträffade. Utredningen skall dokumenteras. Det skall finnas rutiner för information till alla berörda. I varje enskilt fall bör det bedömas om en anmälan ska göras till andra myndigheter. 4
6. Att åtgärda trakasserier och kränkande behandling. Det bör finnas rutiner för både akuta situationer och åtgärder för långsiktiga lösningar. Åtgärderna bör riktas till såväl de som utövat kränkningen som till den som blivit utsatt. Åtgärderna skall följas upp och utvärderas för att se till att kränkningarna har upphört. Varje ärende skall dokumenteras. Tänkbara åtgärder kan vara återkommande samtal med elever och vårdnadshavare utifrån behov och med personal som har kompetens för uppgiften, ökade observationer vid olika tillfällen, assistent eller resurspersoner för den eller de som kränker, omorganisation i och av grupper samt hjälp av skolkurator eller skolpsykolog. I skollagen regleras vilka disciplinära åtgärder som får vidtas mot en elev som uppträder olämpligt. Disciplinära åtgärder får aldrig användas som bestraffning. 7. Planer mot diskriminering och kränkande behandling. Utbildning Gävle har bestämt att planerna för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling skall benämnas Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Varje skola beskriver sina insatser i planen och den bör innehålla följande punkter. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Ny plan varje år / fjolårets insatser / varje ensk verks Främjande arbete / långsiktiga mål Förebyggande arbete / kartläggning / slutsatser / mål Upptäcka / anmälningsplikt samt rutiner Utreda / åtgärda / informera / dokumentera Upprättas, följas upp, ses över under medv barn och elever Information om planen Kompetensutvecklingsplan Uppföljning / utvärdering av planen Ansvarsfördelning / när genomfört Definitioner / begrepp / lagar 5
GÄVLEMODELLEN Syftet med Gävlemodellen var att skapa insatser som förenar forskarnas resultat, som presenterades i januari 2011 i rapporten Utvärdering av metoder mot mobbning, med lagstiftarens krav som beskrivs i skollagen 6 kap samt i diskrimineringslagen. Hösten 2011 bildades en styrgrupp bestående av representanter från Högskolan i Gävle, Utbildning Gävle (UG) och Brottsförebyggarna i Gävle (BIG). Professor Peter Gill, vid Högskolan i Gävle, är en av de 7 som författat rapporten. Peter skapar en koppling mellan forskning och praktik. Doktorand Paula Larsson vid Högskolan i Gävle beforskar våra insatser. Grundskolechef Eva Levin leder styrgruppens arbete och förankringen i UG. Bo-Erik Simonsson är kvalitetsutvecklare vid UG och leder arbetet med enkätverktyget. Pelle Matton ansvarar för utbildningsinsatserna och stödet till verksamheten. Efter ett års planerande så inleddes de första insatserna i Gävlemodellen hösten 2012. Insatser vid implementeringen av Gävlemodellen 1. Gävlemodellen presenteras för all personal vid de medverkande skolorna. All personal vid de medverkande skolorna kallas till en halvdags genomgång av Gävlemodellen. 2. Strategimöte 1 Skolledaren samt 5-10 nyckelpersoner från den egna verksamheten medverkar vid denna heldag. Här presenteras forskningsresultatet och de lagar som styr detta arbete. Skolorna börjar strukturera upp arbetet utifrån sina egna förutsättningar. 3. Trygghetsteam De 3-8 personer som skall ingå i skolans Trygghetsteam samt skolledaren medverkar vid denna heldag. Trygghetsteamet bör bestå av personal med specialkompetens (specialpedagog, skolsköterska, kurator m.fl.) och pedagoger. Insatsen fokuserar på det utredande och åtgärdande arbetet. 4. Personalutbildare Det är en heldagsinsats som vänder sig till de personer som har till uppgift att långsiktigt höja kompetensen i personalgruppen på den egna skolan när det gäller arbetet mot trakasserier, kränkningar och mobbning. Även skolledaren bör medverka. 5. Enkätverktyget Med hjälp av den enkät som Skolverket använde vid sina undersökningar genomför vi två kartläggningar. En nollmätning på hösten v.42 och en ny mätning på våren v.17 för att se om skolans insatser har haft effekt. 6
6. Strategimöte 2 Det är en heldagsinsats som vänder sig till de som deltagit vid tidigare insatser.med enkätresultatet från v.42 och egna undersökningar som underlag planerar respektive skola sina insatser. Som stöd i detta arbete har man Arbetsuppgifter Gävlemodellen dessa arbetsuppgifter utgår från det forskningen kommit fram till och det lagstiftaren kräver i skollagens 6kap. samt i diskrimineringslagen. 7. Utvärderings- planeringsdag Insatsen första året avslutas med en gemensam utvärderings- och planeringsdag i juni. Man utvärderar årets insatser samt med stöd av utvärderingsresultatet från v.17 planerar man nya insatser för hösten. 7
Gävlemodellens långsiktigt återkommande insatser a. Nätverksträffar för Trygghetsteam, Personalutbildare och skolledare För att långsiktigt höja kompetensen bland skolornas Trygghetsteam, Personalutbildare och skolledare så kallas de två gånger per läsår till nätverksträffar. Syftet med nätverksträffarna är att ge möjlighet till erfarenhetsutbyte, sprida goda exempel, få stöd av kollegor på andra skolor, sprida forskningsresultat och kunskapspåfyllnad. De medverkande uppmanas att påverka innehållet vid dessa träffar. b. Enskild uppföljning med skolledarna Skolledarna kallas två gånger per läsår till enskild uppföljning av hur arbetet med Gävlemodellen fortlöper. Vi vänder oss både till rektorer och biträdande rektorer. c. Skolverkets enkät Elevenkäten, en förkortad version av Skolverkets enkät, genomförs varje termin (v.42 och v.17) i åk 4-9. Vi har även skapat ett enkelt enkätunderlag med bilder som används i klasserna F-3. Skolorna får stöd av Utbildning Gävles kvalitetsavdelning när det gäller genomförandet av enkäten. d. Tolka enkätresultatet Skolledarna erbjuds i samband med att enkätresultaten är färdiga v42 och v.17 stöd i att tolka resultatet. Gävlemodellen är inte ett färdigt program utan med stöd av forskningen och lagstiftningen skapar respektive skola insatser som utgår från deras egna behov och förutsättningar. Genom att Högskolan i Gävle beforskar våra insatser i Gävlemodellen så kommer dessa att över tid att justeras. Detta medför att Gävlemodellen ständigt kommer att utvecklas och aldrig blir färdig. Att skolor medverkar i Gävlemodellen är ingen garanti för att mobbning inte skall förekomma på skolan. Dessa skolor har dock bättre förutsättningar, eftersom de känner till vad forskningen rekommenderar och vad lagstiftaren kräver. De får långsiktigt stöd att genomföra enkäter, medverka vid nätverksträffar samt ledningsstöd. De skolor som medverkar i Gävlemodellen måste långsiktigt fortsätta att prioriterar detta arbete och väva in det som en naturlig del av skolans vardag. Gör man det är vi övertygade om att man på sikt kan minska antalet elever som befinner sig i den vidriga livssituationen av att vara utsatt för mobbning. 8
Resultat av arbetet så här långt På lång sikt kan vi inte ha annat än en nollvision när det gäller mobbning och kränkningar. Vi kan ännu inte dra för långtgående slutsatser av de resultat vi har uppnått. Åren framöver kan vi förvänta oss en hackig men nedåtgående kurva när det gäller antalet elever som är utsatta för mobbning. Det är stora skillnader mellan våra skolor. De finns skolor som har minskat antalet mobbade elever med 2/3 och det finns skolor där förbättringarna har uteblivit. Respektive skolas utgångsläge påverkar givetvis också förbättringspotentialen. Vi har haft ett intervall på 0-15 % mobbade elever. I Skolverkets nationella undersökning så var 8,1 % av eleverna på mellan- och högstadiet mobbade. I de skolor som vi har undersökt och som medverkar i Gävlemodellen är motsvarande siffra hösten 2015 5,1 %. Det skulle motsvara ca 270 färre mobbade elever i Gävle än rikssnittet. Pressmeddelande från Utbildning Gävle 2014-08-20 Stigslund bäst när grundskolans resultat förbättras Under läsåret 2013 2014 förbättrades resultatet i flertalet av de kommunala grundskolorna när det gäller behörighet till nationella gymnasieprogram och andel elever som slutade årskurs 9 med fullständiga betyg. Störst andel elever med fullständiga betyg har Stigslunds skola med 95 %. Störst andel elever med behörighet till nationella gymnasieprogram har Stigslunds skola med 98 %. Ett långsiktigt, systematiskt arbete med fokus på elevernas kunskapsutveckling och trygghet har gett resultat. Skolan har envist och ihärdigt tillsammans med eleverna skapat ett positivt skolklimat. Ordning och reda och nolltolerans mot kränkningar är en viktig grund i det arbetet. Där har arbetet med "Gävlemodellen" och stödet från BIG och Pelle Matton varit en viktig insats, säger rektor Johanna Lodin. Hemklassrum är en konkret åtgärd som har bidragit till trygghet och lugn, vi har inte en massa springande i korridorer. Arbetsglädje och lärare som arbetar tillsammans är andra viktiga faktorer som t.ex. vara två mentorer med gemensamt ansvar för varje grupp. 9
Tillsammans kan vi minska mobbningen Mobbning är inte bara ett ungdomsproblem det finns överallt i samhället. Det skulle vara naivt och tro att detta skulle vara en Quickfix men genom ett väl strukturerat arbete där alla på skolan är engagerade så bör man på lång sikt minska antalet elever som befinner sig i denna situation. Skolan har tillsynsansvaret under skoltid. Gränserna mellan skoltid och fritid suddas dock ut bl. a på grund av sociala medier För att komma tillrätta med trakasserier, kränkningar och mobbning måste alla vuxna som möter barn och ungdomar på olika arenor som, hemma, i skolan, inom föreningslivet, på fritidsgården, på stan, inom idrottsrörelsen, vara goda föredömen och reagera på beteenden som inte är okej. Det är också viktigt att vi vuxna är goda föredömen när det gäller vårt eget beteende. Pelle Matton Utbildning Gävles representant på BIG 2016-03-31 10
Vilka åtgärder mot mobbning är framgångsrika? Foto: Istockphoto Det som kännetecknar skolor med lite mobbning är inte den metod de använder utan långsiktigheten och uthålligheten i arbetet mot mobbning och kränkningar. Dessa skolor bedriver: 1. förebyggande arbete för att främja likabehandling, tolerans och demokratiska värderingar, 2. ett upptäckande arbete för att bli uppmärksam på den mobbning som kan förekomma och 3. ett åtgärdande arbete med tydliga, väl kända rutiner när mobbning uppstår. Det framgångsrika förebyggande arbetet med syfte att skapa en trygg och accepterande arbetsmiljö genomsyrar hela skolans verksamhet från att eleverna kommer till skolan på morgonen till att de går hem på eftermiddagen. Personal och elever är aktiva i och har inflytande över detta arbete. Skolans personal har ett gemensamt förhållningssätt och en tydlighet både när det gäller att förebygga och åtgärda mobbning. Arbetet att upptäcka mobbning, innehåller ett väl utarbetat rastvaktssystem. De vuxna som rastvaktar tar aktiv del i elevernas rastaktiviteter och har också kunskap om skolans "kritiska platser". I skolor med ett framgångsrikt åtgärdande arbete har en grupp med både lärare och skolpersonal med specialfunktioner tilldelats ett särskilt ansvar att utreda, åtgärda och följa upp mobbningssituationer. Deras arbete bygger på tydliga rutiner och ett respektfullt förhållningssätt. Både elever och skolpersonal har kunskaper om de åtgärder skolan gör när mobbning uppstår. Åtgärder för att förbättra arbetet vilar på en kontinuerlig kartläggning och analys av de insatser som görs. Skolledarens engagemang och förmåga att organisera för utveckling är centralt. I detta ligger också att genom kompetensutveckling och återkommande samtal i personalgruppen och elevgruppen hålla frågan om skolans arbetsmiljö och arbetet mot mobbning, kränkning och diskriminering ständigt levande. Källa: Skolverket (2011) Utvärdering av metoder mot mobbning Tillfrågad expert: Åsa Söderström, lektor i pedagogik, Karlstad universitet 11