Ur boken: Den mångkulturella förskolan - motsägelser eller möjligheter av Johannes Lunneblad

Relevanta dokument
Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Verksamhetsberättelse Sparven

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Arbetsplan Violen Ht 2013

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

Lokal Pedagogisk Plan Hösten 2018/ Våren 2019 Förskolan Solstrålen

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Arbetsplan Äppelbo förskola

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Verksamhetsplan

Handlingsplan GEM förskola

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.

Jag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Tyck till om förskolans kvalitet!

Arbetsplan läsåret

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

1998 ÅRS LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLAN (Lpfö 98)

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Kvalitetsarbete. Lilla Paletten

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Verksamhetsplan 2017

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Välkommen till vår förskola Karamellen

Verksamhetsplan. Tra dga rdens fo rskola 2017/2018. Internt styrdokument

Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergets förskola. Avd /2016

Västra Vrams strategi för

Hur vi vet att vi vet det vi vet

Stjärnfallet Novas arbetsplan 2015/2016

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Arbetsplan för Ängen,

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 314 Pärlan

September Verksamhetsplan för Lillhedens förskola /2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

Vår verksamhet under läsåret

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Arbetsplatsträffar hålls en gång i månaden, eftermiddagar kl tillsammans med förskolechef.

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Digitalisering i förskolans läroplan

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Förskolan Sjöstjärnan

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola

Verksamhetsplan för Förskolan Elvan

Lärande & utveckling.

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Transkript:

DEN MÅNGKULTURELLA FÖRSKOLAN Projektfokus läsåret 2015/2016

Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i förskolan, som ger barnen möjligheter att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund. Lpfö 98:10, s. 10 Förskolans uppdrag är en del av en större samhällelig process att socialisera framtidens medborgare. Förskolan har på så sätt betydelse för hur många barn utvecklar en tidig medborgerlig identitet. På ett övergripande plan kan ett sådant identitetsskapande förstås som en del av ett uppdrag att skapa tolerans och solidaritet mellan människor, utifrån en syn som betonar kulturers olika värde och ser en språklig och kulturell mångfald som en tillgång. Ur boken: Den mångkulturella förskolan - motsägelser eller möjligheter av Johannes Lunneblad

Några inledande ord Detta häfte som du håller i din hand är en sammanfattning av projektet Den mångkulturella förskolan på förskolorna Himlaliv, Pärlan och Ängeln. Som en följd av det systematiska kvalitetsarbetet såg vi kulturell mångfald som ett område vi ville utveckla på förskolorna. Så föddes projektidén Den mångkulturella förskolan. Utifrån barnens förkunskaper och intressen valde sedan varje förskola och avdelning ett eget spår. Att arbeta projektinriktat innebär att man bearbetar och fördjupar ett ämnesområde under en kortare eller längre tid. Barn lär sig och uppfattar sin omvärld med alla sinnen ständigt och jämt. Med ett projektinriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande. Det finns många olika utgångspunkter för ett projektarbete. Det kan vara lek, en fundering eller ett problem som barnen ställts inför. Det kan också vara något som vi vuxna vill tillföra barngruppen. Barnen ska i projektarbetet få uppleva glädje, känna skaparlust och få möjlighet att utveckla fantasin.

HIMLALIV Molnet

Spår: Interkultur Några frågor vi ställde oss i början av projektet var: Var och hur möter vi olika kulturer och människor? Hur påverkar massmedia sättet vi ser på vår omvärld? Vad gör en nyhet intressant? Vad gör en nyhet otäck? Vad i vår egen kultur är likt och olikt andra kulturer? För att lyfta barnens tankar om och erfarenheter av nyheter tillverkade vi en egen TV av kartong i vilken barnen själva rymdes bakom skärmen. Vi började med att titta på lilla aktuellt och flerspråkiga barnprogram samtidigt som roll-leken tog fart i rutan. Sedan följde en djupdykning i olika tidningsartiklar, vald litteratur, youtubeklipp, akvarellteknik och Mixlar. Vårt projekt har handlat om interkultur kulturer som möts och samspelar. Genom vårt projekterande har alla barn fått vara en del av ett arbete kring social handlingsberedskap, förståelse kring vårt samhälle och vår närmiljö, tal- och skriftspråk, matematik, vardagsteknik och media, estetiska lärprocesser, naturvetenskap, berättande, lyssnande och demokrati.

HIMLALIV Solen

Spår: Lika-Olika-Lika mycket värda Vad finns det för likheter mellan oss människor och kulturer? Hur påverkas vi av varandra? Vad finns det för skillnader och vad beror de på? Hur kan vi alla bemöta varandra med respekt och empati? Dessa frågeställningar utgick vi från i början av projektet. Vi startade hösten med hjälp av vår världskarta. Varje familj fick en utmaning att leta reda på något i hemmet som kommer från ett annat land. Dessa bilder kopplade vi sedan till världskartan. Samtidigt reste barnen i roll-lekar och visade stort intresse för olika djur. Vi påbörjade en uppbyggnad av en djungel i vår skogsmiljö och via en dokumentärfilm om regnskogen kom vi i kontakt med elefanter och massajer. Vi har erbjudit alla barn ett värdegrundsarbete (mångkultur, interkultur, jämställdhet, demokrati, allas lika värde), matematik, språk och litteratur. Olika estetiska uttrycksformer så som: lera, drama, dans, musik, konstruktion, lek, vattenfärg, tusch, oljepastell m.m. Vi har också erbjudit naturvetenskap, teknik, informationssökande och barnens inflytande.

HIMLALIV Sjärnan

Spår: Vattenkannan Delfinen Fiffi Vår övergripande målsättning var att påvisa och synliggöra att varje barn bär på en kultur och att kulturer ser olika ut i olika familjer. I början av hösten fick vattenkannan Fiffi följa med alla pedagoger och barn hem och vi alla fick (åter)uppleva genom bilder och text vad vattenkannan varit med om hos varje person och familj. Vi reflekterade utifrån barnens egna bilder vilket ledde till ytterligare förståelse för likheter och olikheter. Genom vattenkannan och vatten har barnen erfarit vattnets egenskaper och upplevt matematiska begrepp såsom volym, mängd, lite-mycket, tom-full m.m. Vattenleken har varit en mötesplats för barnen där de har haft möjlighet att i små grupper mötas, språka och kommunicera med varandra. Vi har målat med olika färger, klippt och rivit papper till kollage, skapat i lera samt dansat till och tittat på video till barnens favoritmusik.

PÄRLAN De äldre barnen

Spår: Aladdin och den magiska lampan Barnen hittade en skattkarta som de tillsammans följde på Pärlans gård. De hittade Aladdin och ett hemligt paket. Aladdin följde med barnen in i och de öppnade paketet, i vilket Aladdins lampa fanns. Vi utforskade och tittade närmare på lampan tillsammans. Med hjälp av penslar och guldfärg fick barnen måla egna lampor. Vi läste högt ur kapitlet Aladdins lampa och så introducerades projektet för barnen. Barnen har blivit duktiga på att kommunicera, återberätta och lyssna på varandra. De använder nya ord som de lärt sig tex när de dramatiserar. Då ändrar de även röstläge för att göra berättelsen mer spännande. De låter varandra få talutrymme. Vi ser också att de förstår sagans innebörd och de olika karaktärernas känslor tex glad, ledsen, förvånad, arg och rädd. De har utvecklat färdigheter genom att med hjälp av mosaik lägga avancerade mönster och benämna olika färger och former. Vi har genom att använda oss av jordgloben gjort barnen intresserade av tex. hur världen ser ut, avstånd, att det är olika klimat beroende på var men bor, att alla växter inte kan växa överallt att vi människor ser olika ut beroende på var vi bor men att alla är lika mycket värda.

PÄRLAN De yngre barnen

Spår: Kajsa Kavat hjälper mormor Många av våra barn har rötter i andra länder så vi ville att de skulle få erfarenheter av det svenska kulturarvet. Därför valde vi en svensk berättelse från förra sekelskiftet, Kajsa Kavat hjälper mormor. Genom aktiviteter som vi kopplat till berättelsen har barnen fått sälja karameller, baka polkagrisar, besöka Julstök i Gamla Linköping, bekanta sig med gamla föremål och företeelser från sekelskiftet, tränat på att vara hjälpsamma som Kajsa Kavat, bakat och lagat mat i vår låtsasspis, diskat och sopat, varit utklädda till Kajsa och tagit hand om mormor och Kajsa Kavats katt. Boken tar slutar under julen och därför fortsatte vi skriva på boken om Kajsa Kavat. Kajsa fick fortsätta leka på vintern, odla på våren, fira påsk och midsommar. I vintras handlade boken om att Kajsa åkte skidor, spark och kälke. Barnen har fått tillverka egna leksaker eftersom Kajsa Kavat var fattig och inte har pengar att köpa leksaker för. Barnen har verkligen förstått varför vi har tillverkat leksakerna själva och berättar med stort allvar i rösten att Kajsa har inga pengar.

ÄNGELN Vingen och fjädern

Spår: DU och JAG är VI Vi inledde projektet med att barnen fick välja bilder på vad de blir glada av. Bilderna sattes upp vid vår samlingstrappa tillsammans med deras porträtt. Vi såg snabbt att detta ledde till ett ökat intresse för varandra och en ökad VI-känsla i gruppen. Regnbågen var något som tidigt fascinerat barnen och vi valde det som en bild för styrkan med mångfald: Min färg och din färg bildar en ny tredje och unik färg. En regnbåge utan dess olika färg blir trist och på samma sätt behövs alla vi på Ängeln för en färgglad grupp. I förlängningen tänker vi oss att barnen får en känsla för mångkultur som något positivt även i ett större samhälleligt perspektiv och att de känner en nyfikenhet inför olikheter. Att barnen har greppat vår koppling mellan regnbågen och mångfald gestaltar vi med hjälp av ett citat från en av våra treåringar det spelar ingen roll vilken färg man har gjort, alla är lika fina och behövs, annars blir det ingen regnbåge!