Psykologisk forskningsmetod II Kvalitativa metoder Malin Ander Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap malin.ander@pubcare.uu.se Denna del: Kvalitativ metod Föreläsning 1: Att genomföra en kvalitativ studie Föreläsning 2: Att granska en kvalitativ studie Uppgift: Granska en kvalitativ artikel Seminarium (25/1, 27/1 och 29/1) Inlämning: 22/1 och 3/2 Mål med detta moment Idag: Att ge en övergripande introduktion till vad kvalitativa metoder är och hur och när de kan användas Övergripande: Ge er möjlighet att kritiskt värdera vetenskapliga undersökningar med kvalitativ design Disposition idag: Vad är kvalitativa metoder och hur skiljer de sig från kvantitativa? Hur ser den kvalitativa forskningsprocessen ut? Tre exempel på kvalitativa ansatser Vad är kvalitativ metod? Ett paraplybegrepp Kan definieras utifrån analysmetod språkliga som leder till resultat i form av text Olika forskningstraditioner och metodansatser Skiljer sig åt vad gäller intressefokus Grundläggande frågor som påverkar forskningsansats Verklighetssyn Idealism och materialism, monism och dualism Människosyn Människans natur och existentiella villkor. Är människan unik? Kunskapssyn Vad är kunskap? Vad är kunskapens natur? Realism och idealism Vetenskapssyn Vad är vetenskap? Vad är vetenskapens ideal? Metodsyn Hur ska forskning bedrivas? 1
Vetenskapsfilosofi Hur ska ett fenomen tolkas? Vilka frågor kan en ställa? Vilken metod eller vilka metoder är lämpliga? På vilka sätt kan man analysera data? När passar kvalitativa ansatser? Endast lite är känt Generera hypoteser Definiera begrepp Förstå samband (samband mellan olika delar i ett upplevt fenomen) Vad är? Vad betyder? Hur sker? Varför? Atomism Allt kan härledas ner till de minsta beståndsdelarna Empirism Ny kunskap nås genom att observera verkligheten och dra slutsatser utifrån dessa observationer. Rationalism Ny kunskap nås genom att utifrån logiska antaganden resonera oss fram till nya sanningar Hur får vi kunskap? Holism Helheten förstås genom att noggrant beskriva de enskilda små delarna (helheten är mer än summan av delarna) Exempel på syften Beskrivning av företeelser, egenskaper och innebörder med avseende på variationer strukturer processer Begrepps- och teoriutveckling Exploration hitta relevanta och intressanta frågeställningar Bilden är lånad från Gustaf Öqvist Seimyr, KI, föreläsning i Vetenskapsmetodik. Att formulera syftet Utgångspunkt: fråga, problem eller fundering Vad är problemet? - Probleminventering - Problemformulering Problemformuleringen avgör perspektivet Syftet bestämmer design, datainsamlingsmetod och analysmetod Vilken design kan bäst svara på frågan jag är intresserad av? 2
Exempel på syften Diskutera Vad är? Vad betyder? Hur sker? Hur upplever..? Vad innebär? Du börjar arbeta på en arbetsplats i vilken en ny intervention för personer med OCD utvecklas. Hur kan du ha användning för en kvalitativ ansats i detta forskningsprojekt? Kvantitativ vs kvalitativ forskning Kvantitativ vs kvalitativ forskning (SBU, 2014) (SBU, 2014) Kvantitativ vs kvalitativ forskning Kvalitativ och kvantitativ (förenklat) Kvalitativt Ostrukturerad Litet antal individer många variabler (djup) Fokus på variation, djup och det kontextspecifika Fokus på det unika, säregna Primärt induktiv process Närhet till undersökningspersonen: inifrånperspektiv Kvantitativt Strukturerad Stort antal individer få variabler (bredd) Fokus på likheter, det generella och representativa Fokus på det genomsnittliga Primärt deduktiv process Distans till undersökningspersonen: utifrånperspektiv (SBU, 2014) 3
1. Ostrukturerad vs Strukturerad (ej osystematisk!) 2. Djup vs Bredd Kvalitativ Procedur, datainsamling och frågeställningar kan revideras Flexibilitet och anpassning till data som insamlas Datainsamlingsmetoder med lite struktur Kvantitativ Procedur, datainsamling och frågeställningar revideras ej Strukturerad datainsamling Ofta mycket information om få människor Informationsrikedom Antalet beror på hur stor variationen i det undersökta fenomenet kan tänkas vara Antalet bestäms ej på förhand Mättnad (saturation) = när ytterligare datainsamling inte tillför någon ny kunskap (OBS! ingen objektiv storhet) 3. Variation vs Likhet 3. Variation vs Likhet Kvalitativ Strategiskt (purposive) eller teoretiskt urval N=? Kvantitativ Representativt urval N=X Eftersom kvalitativ metod inte syftar till att mäta kvantiteten hos en företeelse utan till att upptäcka en eller flera kvaliteter har den inte samma typ av mätproblem som kvantitativ metod utan istället ett upptäckarproblem 3. Variation vs Likhet 4. Unika vs Genomsnittliga Maximera variation Urval Miljöer Tillvägagångssätt Samspel Kvalitativ Mål: att beskriva alla observationer Kvantitativ Mål: att beskriva genomsnittet av alla observationer 4
Kvantitativ (primärt deduktiv) Empiri studeras utifrån begrepp 5. Induktion och deduktion (empiristyrd och teoristyrd) Kvalitativ (primärt induktiv) Begrepp söks utifrån empiri Gemensamt för ansatserna Systematisk forskningsprocess som syftar till att öka kunskapen kring fenomenet som undersöks Ställningstaganden och slutsatser vilar på saklig argumentation Forskningsfrågans relevans och forskningsprocessen ska tydligt redogöras och förstås av andra forskare Del 2 Forskningsprocessen Hur ser den kvalitativa forskningsprocessen ut? Olika faser pågår ofta parallellt Systematik, flexibilitet och öppenhet Tyngdpunkten ligger oftast i slutet av processen Datainsamlingsmetoder Samla in data för en kvalitativ studie Vilken form av datainsamling kan ge så relevanta data som möjligt för syftet? Många vägar till kunskap Olika vägar representerar kunskap med olika nyanser 5
Datainsamlingsmetoder Observationer beteenden Intervjuer upplevelser, uppfattningar Skriftligt material upplevelser, uppfattningar Audiovisuellt material upplevelser, uppfattningar samt beteenden Observationer Observatörer: Deltagande/Icke-deltagande Deltagande: deltar aktivt i gruppen som observeras Icke-deltagande: Begränsad interaktion med gruppen som observeras. Öppen/dold Grad av (själv)reflexivitet Observationer Observationer: Struktureringsgrad: o Strukturerad observation: kategorier av beteenden som ska observeras definieras i förväg (ger kvantitativa data) o Ostrukturerad observation: Alla för syftet relevanta beteenden noteras Kontext: Naturalistisk miljö/labbmiljö Observationsschema: Vad ska observeras? Hur uttrycks det? Hur känner jag igen det? Kan delas in på olika sätt Strukturerade Semistrukturerade Ostrukturerade/öppna/djupintervjuer Intervjuer Strukturerad intervju Samma frågor ställs till alla Alla svar ska kunna kategoriseras i någon specifik svarskategori Samma frågor kan ställas i ett frågeformulär Semistrukturerad intervju Teman för intervjun identifieras (intervjuguide) Samma frågor ställs till alla (behöver inte ställas i samma ordning) Öppna svarsmöjligheter 6
Semistrukturerad intervju: Fokusgrupper Fokusgruppintervju/gruppintervju Ca 5-8 personer Diskussion utifrån semistrukturerade frågor Intervjuare + observatör Interaktion iakttas (=data) Fokusgrupper forts Bra: När vill undersöka hur t ex attityder, kunskap och övertygelser uppstår och utmanas, sociala normer När deltagare kan känna sig stärkta av att diskutera med andra som upplevt samma sak Typer: Heterogen/homogen, redan existerande/ny, berörd/naiv - exempel Diskutera Syfte: - Att beskriva viktiga aspekter av God vård Fråga: - Vad är viktigt för att du skall känna att du får en God vård? Vilka risker och svårigheter kan det finnas med fokusgruppintervjuer? Ostrukturerad/öppen intervju Informanten tillfrågas om ett eller flera frågeområden Frågeföljd och ordalydelse avgörs, åtminstone i viss utsträckning, av intervjusituationen och informantens svar Frågorna är så formulerade att de kan uppfattas på olika sätt Frågeställning klar Syfte: att beskriva fenomenet God vård Frågeområde: Vad innebär God vård för dig? - exempel 7
Allmänt Motivera informanten att berätta Skapa tillit - ge bekräftelse Poängtera att en vill lära Lyhördhet Flexibilitet Var konkret Vid intervju Följdfrågor Pilottesta! Prompts (fortsätta prata), probes (generera exempel), checks (kontroll förståelse) Foto Videoinspelningar Ljudinspelningar Audiovisuellt material Skriftligt material/dokumentanalys Till exempel: Brev/e-post Chat/forum Dagböcker Tidsskrifter Rapporter Ledarsidor etc. Att analysera kvalitativa data Analysera kvalitativa data Vid kvalitativa studier bearbetas ofta stora mängder av data Data analyseras ofta parallellt med att de insamlas En bra analys kräver färdigheter i analys samt förståelse av studieområdet 8
Målet med den kvalitativa analysen Vill veta mer om hur något ser ut, vad det består av, vad vi kan kalla det och i vilket sammanhang det ingår Utveckla ny kunskap Leda fram till nya beskrivningar, nya begrepp eller nya teoretiska modeller Systematik och dokumentation viktigt! Analysnivåer Beskrivning Begrepp Modell Ska finnas logik mellan analysnivåerna: beskrivningar utgör grunden för att utveckla begrepp, och begrepp utgör grunden för att utveckla teoretiska modeller Bra att ta ställning till vilken ambitionsnivå analysen ska ha Typ av analys Variationsbredd eller gemensamma drag? Tvärgående eller längsgående? Teoristyrd eller datastyrd? Exempel på högsta abstraktionsnivå: Fenomenologi: Essens Grounded theory: Teori Hermeneutik: Huvudtolkning Innehållsanalys: Tema Några möjliga felkällor vid analys Haloeffekten - någon detalj i materialet får alltför stor betydelse Att fylla i luckor Att ta saker för givet Se mönster där inget finns Confirmation bias Priming Att kategorisera (generellt tillvägagångssätt) Hela materialet läses och läses åter, om ljudband finns avlyssnas dessa Meningsbärande enheter identifieras Meningsbärande enheter grupperas i ömsesidigt uteslutande kategorier Kategorier benämns i enlighet med innehåll Kategorier sammanförs ibland till tema 9
Tema (Hur?) En tråd av underliggande mening som går genom alla nivåer tolkande nivå Är inte nödvändigtvis ömsesidigit uteslutande En eller flera personer? Ett eller flera perspektiv? Vem kategoriserar? Reflektion vid analys av kvalitativa data Hur förhåller jag mig till min förförståelse? Vilken inverkan hade jag på informanterna/de jag observerade? Vilken inverkan har min förförståelse och mina erfarenheter på hur jag uppfattar/kategoriserar/benämner data? Skillnader mellan metodologier Kort om tre kvalitativa ansatser Kvalitativa metodologier skiljer sig åt bl.a. gällande: 1. Hur starkt betonar reflexivitet Personlig reflexivitet: hur våra egna värderingar, erfarenheter, intressen, trosuppfattningar, politiska hållningar, bredare syften i livet och sociala identiteter format forskningen Epistemologisk reflexivitet: hur antaganden som vi gjort i forskningsprocessen påverkat forskningen och resultaten 10
Skillnader mellan metodologier Skillnader mellan metodologier 2. Vikten de lägger vid språkets betydelse, i vilken utsträckning språket konstruerar versioner av verkligheten Orden vi använder för att beskriva upplevelser spelar en roll i konstruktionen av meningarna vi attribuerar till sådana erfarenheter De kategorier/benämningar forskare använder kommer forma fynden 3. Olika tydliga och välbeskrivna tillvägagångssätt för att genomföra analysen Tre epistemologiska frågor Vilken typ av kunskap syftar metodologin att producera? - Vad kan vi få kunskap om och hur? Vilka antaganden om världen görs? - Vad finns det att få kunskap om? Hur konceptualiseras forskarens roll i forskningsprocessen? - Författare eller vittne? Etnografi Syfte: Att beskriva och tolka sociala och kulturella strukturer/mönster och processer - Utforska karaktären av en viss social upplevelse - Samla in och använda ostrukturerad data - Analysera mening i mänskligt beteende Utgångspunkt: Varje grupp av människor som är tillsammans under en tid kommer att utveckla en kultur Etnografi Etnografi tidigare: hela samhällen Etnografi idag: småskaliga med fokus på specifika problem och situationer Forskarens roll: Debatt: Outsider eller insider? Participant observation and observation of participation hur påverkar social identiteter forskningsprocessen? Teori och konceptuellt ramverk: flexibelt Etnografi - metod En individs eller grupps beteende/n studeras främst genom observationer och intervjuer Fältanteckningar skrivs Intervjuutskrifter och fältanteckningar analyseras och tolkas Resultaten presenteras i tema Kritiska tekniker: participant observation, fältarbete, prolonged engagement 11
Etnografi - forskningsfråga Vilka värderingar påverkar personalens arbetsrutiner vid en psykiatrisk akutavdelning? Hur påverkas livssituationen för personer som drabbas av stroke? Undersökningsgrupp: En grupp - eller individer i en grupp Etnografi - redovisning av data Beskrivning av en grupps/individs beteenden Slutprodukt: ett holistiskt kulturellt porträtt som integrerar deltagarnas och forskarens syn på strukturer och processer Olika typer av etnografier: memoar, narrativ etnografi, tillämpad etnografi mfl. Etnografi: exempel och utmaningar Exempel: Anpassning och motstånd. En etnografisk studie av gymnasieelevers institutionella identitetsskapande (Johansson, 2009) Viktigt att definiera vad menar med kultur samt vem som är medlem i den kulturdelande gruppen Likheter med olika former av action research Utmaningar: tidskrävande, kräver kunskap i kulturell antropologi, annat sätt att rapportera begränsad publik Möjligheter: Mixed methods Studiet av fenomen så som de visar sig för oss Grundläggande fråga: Vad är det som gör att vi uppfattar någonting som någonting? Intentionalitet Medvetandet består av ett slags mentala handlingar som alltid är riktade mot någonting Det finns inga medvetandefenomen utan objekt Fenomenologi Fenomenologi Syfte: Att beskriva människors upplevelser av ett fenomen Filosofi och forskningsmetod om det som visar sig Livsvärld världen som vi känner gnm våra levda erfarenheter Fenomenologi forts Centrala begrepp Essens: det oföränderliga i fenomenet, det som gör saken till de den är, sakens väsen (Bjurwill, 1995, s 18). Eidetisk reduktion: att avgränsa fenomenets essens. 12
Fenomenologi forts Eidetisk reduktion kräver förutsättningslöshet: Epoché: Utan förgivvettaganden. Parentessätta tidigare kunskap om fenomenet. Horisontalisering: Ingen konstituent får på förhand betraktas som mer väsentlig Instrumentet för avgränsning av essens: Fri föreställningsvariation: Olika gestaltningar av en konkret upplevelse varieras reflektivt i medvetandet med syfte att finna det invarianta (vad gör det till vad det är?) Fenomenologi Transcendental fenomenologi Hermeneutisk (tolkande) fenomenologi Psykologisk fenomenologi: gå in i någons upplevelse baserat på dennes beskrivning av den Deltagarens berättelse utgör fenomenet Forskaren tolkar deltagarens upplevelse Fenomenologisk analys Fenomenologisk analys enligt Giorgi (Giorgi, 1985) Interpretative Phenomenological Analysis (Smith, Jarman & Osborn, 1999) Systematisk textkondensering (Malterud, 2012) Mål: Utveckla kunskap om informanternas erfarenheter och livsvärld inom ett visst område. Leta efter väsentliga kännetecken för de fenomen vi studerar och försöka sätta vår egen försförståelse inom parentes (Malterud, 2011). Fenomenologi exemplet IPA - metod En individs eller en grupps upplevelser studeras ofta med intervjuer (och/eller dagbok, foton, filmer etc) Fånga kvalitet och textur av upplevelse Stegvis analysprocess: noter, konceptuella teman, temakluster, summerande tabeller, integrering, master themes Textur: Vad har upplevts? Struktur: Vilka kontexter eller situationer har influerat eller påverkat upplevelsen? Fenomenologi - forskningsfråga Vad innebär det att övervakas efter ett självmordsförsök? Hur upplever personer som genomgår behandling för stamning relationen till sin behandlare? Grounded theory Syfte: Att studera sociala processer (mskrs beteenden). Avsikten är att formulera en teori, en modell som förklarar ett fenomen Faktisk/substantiv teori Formell teori (Barney Glaser & Anselm Strauss, 1967) 13
Grounded theory Både processen att identifiera och integrera kategorier (metod) och produkten (teori) Metod: riktlinjer för att identifiera kategorier, länka samman kategorier och etablera relationer emellan dem. Teori: förklarande ramverk för att förstå det som studeras Forskningsfrågan: öppen, få antaganden om fenomenet, inte använda konstrukt från existeriande teori. Gärna riktad mot handling och process (Hur gör patienter x) Grounded theory - undersökningsgrupp Individer med erfarenhet av fenomenet Teoretiskt urval = urvalet styrs av den fortgående analysen för att förfina, utveckla och uttömma kategorier Teoretisk mättnad (mål snarare än realitet)- ingen väsentlig ny information tillkommer Teoretisk sensitivitet Grounded theory analys Typer av kodning Öppen kodning - empirinära koder, Vad händer? Axial kodning - identifiera relationer mellan kategorier Selektiv kodning - välja ut en core category som framstår som mest viktig och relatera den till övriga kategorier Memos: dokumentera idéer kring teoriutveckling Teoretiska koder: hjälper till att forma hypoteser (t ex orsak, kontext, kontingenser, konsekvenser) Konstant jämförande metoden (constant comparison) Grounded theory - forskningsfråga Hur integreras en ny person i en arbetsgrupp? Hur anpassar personer med xx sina dagliga aktiviteter? Hur hanterar tonåringar med cancer social isolering? (Hur gör folk x) Grounded theory - forskningsfråga Hur integreras en ny person i en arbetsgrupp? Hur anpassar personer med xx sina dagliga aktiviteter? Hur hanterar tonåringar med cancer social isolering? (Hur gör folk x) Grounded theory redovisning av data Mål: skapa en så meningsfull och integrerad struktur av data som möjligt Beskrivning av en modell Villkor/betingelser Konsekvenser I vissa fall stannar analysen vid substantiell deskription i vilken kategorier och teman beskrivs 14
Reflektion och frågor! Litteratur Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112. Mays, N. & Pope, C. (2000). Assessing quality in qualitative research. BMJ, 320 (7226), 50-52. Tong, A., Sainsbury, P., & Craig, J. (2007). Consolidated criteria for reporting qualitative research (COREQ): a 32-item checklist for interviews and focus groups. International Journal for Quality in Health Care, 19(6), 349-357. Creswell, J. W. (2006). Qualitative inquiry and research design: choosing among five approaches. Sage Publications. Thousand Oaks, CA. Lantz, A. (2006). Intervjumetodik. Studentlitteratur. Lund. Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: en introduktion. Studentlitteratur. Lund. Langemar, P. (2012). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi att låta en värld öppna sig. Liber. Stockholm. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). (2014). Värdering och syntes av studier utförda med kvalitativ analysmetodik. I Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: en handbok. 2 uppl. pp 86-120. Statens beredning för medicinsk utvärdering. Stockholm. Willig, C. (2001). Introducing qualitative research in psychology: adventures in theory and method. Open Univerisity Press. Philadelphia, PA. 15