Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2016

Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2016

Regional Bostadsmarknadsanalys 2016 Meddelandeserien nr 2016:03 ISSN-nummer 0348-8748 Diarienummer 405-4657-16 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Författare Omslagsbild Maria Paananen Flerbostadshus i kvarteret Oljeväxten i södra delen av Kalmar, färdigställd 2015. Består av 44 bostadsrätter.

REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS KALMAR LÄN 2016 3 Förord I Kalmar län finns ett varierat utbud av boendemöjligheter i såväl stadsmiljöer som på landsbygd. Förutsättningarna är överlag goda för boende, arbete, upplevelser och aktiviteter. I länet har det under det gånga året skett en befolkningsökning, som tillsammans med ett stort engagemang i flyktingmottagandet, lett till en mycket ansträngd boendesituation i samtliga av länets kommuner. Länsstyrelsen följer och analyserar läget på bostadsmarknaden i länet varje år. Målet är att verka för en god bostadsförsörjning, tillgänglighet och byggande med kvalitet. Varje år genomför Länsstyrelsen en bostadsmarknadsanalys på uppdrag från Finansdepartementet och Boverket. Rapporten skickas ut till länets samtliga kommuner. Denna bostadsmarknadsanalys redovisar en översiktlig bild och bedömning av bostadsbyggandet under 2015 i Kalmar län. Underlaget är främst kommunernas svar i årets bostadsmarknadsenkät. Den årliga rapporten ska bidra till kontinuitet i uppföljningen av utvecklingen av länets bostadsmarknad och peka på trender och tendenser inför framtida utveckling. Kommunernas bostadsförsörjningsansvar omfattar samtliga invånare, och rapporten lyfter särskilt fram utsatta grupper i Kalmar län. Birgitta Eriksson T.f. chef för samhällsbyggnadsenheten Maria Paananen Planeringsarkitekt

4 REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS 2016 Enligt 2 i Förordning om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2011:1160) ska länsstyrelsen i en skriftlig rapport analysera bostadsmarknaden i länet. Utöver en regional bostadsmarknadsanalys ska rapporten innehålla en redovisning av hur kommunerna lever upp till kraven enligt Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383), hur länsstyrelsen lever upp till kravet i 2 lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, och hur planeringen av bostadsförsörjningen samordnas inom kommunen, med andra kommuner och regionalt. Rapporten ska lämnas till Boverket senast den 15 juni varje år.

REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS KALMAR LÄN 2016 5 Innehåll 3... Förord 7... Inledning 7... Stora förändringar i bostadssituationen i länet 7... Länsstyrelsens roll 8... Befolkning 8... Länets befolkning ökar 8... Länets befolkning åldras 9... Färdigställda bostäder 10... Bostadsbeståndet 10... Länet har både brist och överskott på bostäder 12... Bostadssituationen om fem år 13... Behov av typ och storlek av bostäder 14... Förväntat bostadsbyggande under 2016 och 2017 16... Hinder för bostadsbyggandet 17... Allmännyttan 19... Bostadsförsörjning 19... Kommunernas arbete med riktlinjer för bostadsförsörjning 22... Kommunens bostadsservice 24... Exploatering och marknad 26... Bostäder för alla 26... Ungdomar 27... Studenter 28... Nyanlända 31... Hemlöshet 32... Vård- och omsorgsboende 33... Seniorbostäder och trygghetsbostäder 34... Bostäder för personer med funktionsnedsättning 35... Tillgänglighetsinventering

6 REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS 2016

REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS KALMAR LÄN 2016 7 Inledning Stora förändringar i bostadssituationen i länet Utvecklingen av bostadssituationen har förändrats drastiskt för vissa av länets kommuner sedan 2014. Kommuner som tidigare hade överskott har nu underskott på bostäder i centralorterna. Men det händer saker! Sammanlagt planerar kommunerna att bygga över 3 500 bostäder de kommande två åren. Årets bostadsmarknadsanalys visar att totalt sett har fyra kommuner balans, sju har brist på bostäder och en kommun anger att det finns ett överskott av bostäder. Endast två kommuner har balans i centralorterna medan tio kommuner anger en brist på bostäder. I kommunernas övriga delar råder stor variation mellan balans, brist och överskott på bostäder. Totalt sett förväntas det byggas 2 729 bostäder i flerbostadshus och 738 bostäder i småhus i länet under 2016-2017. Det pågår alltså ett aktivt arbete i kommunerna med bostadsförsörjningen vilket är glädjande. Fördelat per år så planerar länets kommuner att under 2016 påbörja bygga minst 1 539 bostäder i flerbostadshus enligt bostadsmarknadsenkäten och under 2017, 1 190 bostäder. Under 2016-2017 förväntas 82 bostäder tillkomma genom ändring av befintliga byggnader. Sammanlagt förväntas 290 bostäder i småhus att byggas i länet under 2016, och 448 bostäder under 2017. Länsstyrelsens roll Genom samrådsmöten med kommunerna och samrådsyttranden i planärenden ser Länsstyrelsen till att riksintressen, andra sektorsintressen och nationella miljökvalitetsmål får genomslag i kommunernas planering. I tidiga samråd fungerar länsstyrelsen som bollplank i kommunernas planeringsprocesser. När kommunerna arbetar med översiktlig planering bevakar Länsstyrelsen mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen samt att frågorna kopplas samman med infrastrukturplaneringen i länet och övriga mellankommunala frågor. Översiktsplaneringens nytta är bland annat att översätta kommunens bostadsförsörjningsbehov till ett rumsligt och geografiskt sammanhang. I takt med att behoven och kraven ökar på kommunerna att arbeta aktivt och strategiskt med boendeplaneringen, ökar även länsstyrelsernas ansvar att vara motor och samordna den regionala dialogen samt förse kommunerna med relevanta regionala planeringsunderlag. Länsstyrelserna bör ansvara för att en arena etableras för berörda aktörer i syfte att både förmedla kunskap i frågorna samt skapa förutsättningar för kunskapsutbyte och metodutveckling. Länsstyrelsen anordnar därför varje år så kallade länsplanedagar där kommunerna inbjuds att delta. Länsplanedagarna har olika tema beroende på det som är aktuellt inom samhällsplanering. Dessa mötestillfällen är en etablerad arena för kunskapsutbyte och utveckling inom samhällsplanering. Länsstyrelsen bjuder regelbundet in länets kommuner för att diskutera aktuella plan- och byggfrågor. I länsstyrelsens arbete ingår även kvalitetssäkring av den årliga bostadsmarknadsenkäten.

8 REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS 2016 Befolkning Länets befolkning ökar Kalmar län ökade under 2015 sin befolkning till 237 679 personer (SCB), vilket är en ökning med 2081 personer (+ 0,9 %) från föregående år. Under 2014 ökade länet med 1724 personer (+ 0,7 %). Av kommunerna i länet döljer sig stora regionala skillnader i befolkningsutveckling. Förra årets brutna trend då det skedde en befolkningsökning i samtliga av länets kommuner höll i sig även under 2015. Endast Borgholm avviker något då det varken blev en ökning eller minskning i kommunens befolkningsantal under året. De kommuner som utmärker sig som de som ökar mest i antal är Kalmar (+ 1,6 %), Hultsfred (+ 1,3 %), Högsby (+ 1,3 %) och Mörbylånga (+ 1,2 %). Länets befolkning åldras 24,4 procent av länets befolkning var 2015 65 år eller äldre (SCB). Det är en liten ökning från 24,2 procent sedan 2014. Vid en jämförelse med riket i övrigt är denna andel fortfarande hög, men Gotlands län har nu passerat Kalmar län som det län med störst andel personer som är 56 år eller äldre. Inom länet är det inga förändringar från föregående år; Borgholm är den kommun som har flest personer i den ålderskategorin med 33,4 procent, en ökning från 32,5 procent sedan 2013. Endast Kalmar kommun har ungefär samma andel äldre som riksgenomsnittet. I takt med en åldrande befolkning kommer behovet av tillgängliga lägenheter för äldre att öka i hela Kalmar län. Möjligheten att bygga nya tillgängliga bostäder eller komplettera befintliga med exempelvis hiss är ofta begränsade, varför detta kommer att medföra ytterligare belastning på hemtjänsten. Möjligheten att anpassa befintliga bostäder med hjälp av bostadsanpassningsbidrag kommer sannolikt att utnyttjas i brist på alternativa boenden. För gruppen över 80 år kommer det att finnas ett ökat behov av särskilt boende. Kalmar län, kommunindelning

REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS KALMAR LÄN 2016 9 Färdigställda bostäder Antalet färdigställda bostadslägenheter blev 465 stycken under 2015, varav 142 i småhus och 323 i flerbostadshus. Det var en kraftig ökning från föregående år då 279 lägenheter färdigställdes. I ett längre perspektiv blev 2015 ett starkt år för bostadsbyggandet i länet, men antalet påbörjade lägenheter 2015, vilket var 672, var högre än det slutliga resultatet på 465. Genomsnittet de åtta senaste åren i länet har varit cirka 380 färdigställda bostadslägenheter per år. Tabell 1) Antalet påbörjade bostäder januari 2016 samt färdigställda bostäder de sju senaste åren i Kalmar län. Källa: SCB Påbörjade bostäder Färdigställda bostäder 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 Flerbostadshus Hyresrätt 51% 164 52 70 58 18 100 17 279 Bostadsrätt * 159 92 26 74 65 0 54 96 Äganderätt * 0 0 0 0 0 0 0 0 Totalt 181 323 144 96 132 83 100 71 375 Småhus Hyresrätt * 6 15 0 20 1 7 0 8 Bostadsrätt * 13 12 0 5 29 17 0 0 Äganderätt * 125 108 163 283 218 276 180 222 Totalt 62 142 135 163 308 248 300 180 230 Totalt 243 465 279 259 440 331 400 251 605 *Preliminära siffror, SCB statistiken ännu inte färdig.

10 REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS 2016 Bostadsbeståndet Länet har både brist och överskott på bostäder I länet ryms stora skillnader mellan kommunerna och deras bostadsmarknader enligt bostadsmarknadsenkäten. Sett till bostadsmarknaden totalt sett har fyra kommuner balans, sju har brist på bostäder och en kommun anger att det finns ett överskott av bostäder. Endast två kommuner har balans i centralorterna medan tio kommuner anger en brist på bostäder. I kommunernas övriga delar råder stor variation mellan balans, brist och överskott på bostäder. I jämförelse med 2014 har bostadssituationen förändrats drastiskt för vissa av länets kommuner. Som exempel angav Emmaboda kommun 2014 att de hade överskott av bostäder totalt sett och i övriga kommundelar, i centralorten rådde däremot balans på bostäder. 2015 har det ändrats till en brist på bostäder totalt sett och i centralorten, och i övriga delar av kommunen har bostadssituationen förändras från ett överskott till rådande balans. Tabell 2) Bostadssituationen i januari 2016 och i januari 2015 Totalt sett Centralorten/ innerstan Övriga kommundelar Kommun 2015 2014 2015 2014 2015 2014 Borgholm balans överskott balans balans balans överskott Bedömning om 5 år balans balans balans balans balans balans Emmaboda brist överskott brist balans balans överskott Bedömning om 5 år brist överskott brist balans balans överskott Hultsfred överskott överskott brist brist överskott överskott Bedömning om 5 år överskott överskott brist brist överskott överskott Högsby brist brist brist ej svarat brist ej svarat Bedömning om 5 år brist brist brist brist brist brist Kalmar brist brist brist brist balans balans Bedömning om 5 år brist balans brist brist balans balans Mönsterås brist brist brist brist brist balans Bedömning om 5 år brist balans brist balans balans balans Mörbylånga brist brist brist brist balans balans Bedömning om 5 år brist brist brist brist balans balans Nybro brist brist brist brist överskott balans Bedömning om 5 år brist balans brist balans överskott överskott Oskarshamn brist balans brist brist brist balans Bedömning om 5 år balans balans balans balans balans balans Torsås balans balans balans balans balans balans Bedömning om 5 år balans balans balans balans balans brist Vimmerby balans balans brist brist balans balans Bedömning om 5 år balans balans brist brist balans balans Västervik balans balans brist balans balans balans Bedömning om 5 år balans balans balans brist balans överskott

REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS KALMAR LÄN 2016 11 Kommunernas kommentarer I Borgholm används många permanentbostäder för fritidsboende, även lägenheter i flerfamiljshus. Många fritidsbostäder, inklusive lägenheter i gårdshus, skulle kunna användas året runt. Emmaboda konstaterar att under senare år har det varit ett visst överskott på bostäder. Eftersom inflyttning ökat främst 2015, behöver det byggas nya bostäder främst i centralorten. I Högsby är efterfrågan är störst i kommunens centralort, då det pågår en lokal urbanisering. En övervägande del av efterfrågan står nyanlända för. Kalmar har de senaste åren haft rekordstor befolkningsökning och är en inflyttarkommun. Linnéuniversitetet är en viktig motor för inflyttning. Hit flyttar främst invånare från andra kommuner i länet, samt från utlandet. Kommunen har positivt flyttnetto främst gentemot angränsande län men negativt flyttnetto gentemot storstadslänen. I centralorten råder generell bostadsbrist på både småhus och flerbostadshus, men framför allt på mindre hyresrätter. I kommunens övriga delar råder balans, med undantag för att det finns ett litet överskott på lediga tomter i vissa områden på landsbygden. Att erbjuda lediga tomter i hela kommunen, även i områden där det för närvarande inte finns efterfrågan, är en av kommunens strategier för att hela Kalmar ska leva. I Mönsterås är störst efterfrågan i tätbebyggda områden där det finns kommunal service och tillgång till lokaltrafik. Eftersom det är en ökad asylmottagning i Sverige är kommunen hårt ansträngd när det gäller bostadsförsörjningen. Mörbylånga ser att det behöver byggas fler hyreslägenheter och då framförallt mindre lägenheter. Nybro upplever en brist på bostäder, främst lägenheter, i huvudorten. kommunen anger att det är svårt att få lån för att bygga nytt. Många flyttar från tätorterna till huvudorterna, både inom kommunen men även till andra delar av länet. Oskarshamn har ett underskott på bostäder vilket har uppkommit under de senaste åren vad gäller centralorten. Den 1 januari 2016 finns 2300 lägenheter inom allmännyttan (alla belägna i centralorten) och av dessa är endast 3 lägenheter lediga för uthyrning. Under 2015 sålde det allmännyttiga bostadsbolaget ut samtliga 240 lägenheter i yttertätorterna Kristdala och Påskallavik till privata bostadsbolag för att helt koncentrera på centralorten. De privata bostadsbolagen har också väldigt få lägenheter för uthyrning. Flyktingsituationen medverkar också till att det är underskott av lägenheter. Ett långvarigt problem är också att lagakraft vunna detaljplaner med byggrätt för bostäder (cirka 400 lägenheter i flerbostadshus/småhus) inte har realiserats. Oskarshamns kommun har god beredskap vad gäller villatomter till försäljning. Totalt i hela kommunen finns 75 lediga tomter varav 37 i centralorten. Torsås ser ett behov av småhustomter i attraktiva lägen vilket innebär lägen nära kusten och där bankerna beviljar lån. Beroende på flyktingsituationen är behoven och därmed balansen i tätorterna svårbedömda. Låg vakansgrad i allmännyttan talar för obalans. Låga priser på egna hem och få nybyggen talar för balans. Behov av HVB-hem/boenden för ensamkommande barn växlar kraftigt. Västervik upplever störst efterfrågan i centralorten. Eventuell nyproduktion kan förekomma i övriga delar av kommunen på grund av att det är lämpligast att bygga med hänsyn till skolor och barnomsorg samt byggklar tomtmark.

12 REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS 2016 Bostadssituationen om fem år På frågan om hur kommunerna ser på bostadssituationen om fem år är det endast en kommun, Oskarhamn som spår att den nuvarande bristen på bostäder kommer att balanseras totalt sett i kommunen. Sex kommuner, Emmaboda, Högsby, Kalmar, Mönsterås, Mörbylånga och Nybro spår en fortsatt brist på bostäder om fem år. Fyra kommuner, Borgholm, Torsås, Vimmerby och Västervik spår en fortsatt balans på bostadsmarknaden. Hultsfreds kommun har i nuläget ett överskott på bostäder och bedömer att situationen om fem år kommer att vara densamma. Bild 1) Bostadssituationen om 5 år - totalt sett i kommunen Kommunernas kommentarer Vad gäller bostadssituationen om 5 år planerar Högsby viss nyproduktion. Asylmottagande och ensamkommande barn gör att behoven är större. Kalmars bedömning är positiv gällande hur bostadsmarknadsläget kommer att se ut om fem år. Det pågår stora bostadsprojekt i kommunen som ännu inte färdigställts. Stopp i byggnationen kan uppstå på grund av omständigheter som kommunen ej råder över. Men trots det bedöms bostadsmarknadsläget vara i balans om 10-15 år. Bild 2) Bostadssituationen om 5 år - centralorten Mönsterås upplever att ett fortsatt asylmottagande som idag råder i Sverige gör att kommunen fortsatt blir hårt ansträngd när det gäller bostadsförsörjningen. Det finns planberedskap i Nybro men problemet är att få till byggnation. Kommunen upplever att då det byggs mycket i grannkommunen Kalmar gör att det inte finns så mycket arbetskraft/ investeringar för byggnation i Nybro kommun. Oskarshamn har en förhoppning om ökat byggande i kombination med en ändrad flyktingsituation. Enkätfråga: Bedömer ni att det kommer att behövas fler bostäder under de kommande fem åren än vad som finns i dagens bestånd? Emmaboda ser att det är önskvärt med förtätning och nya hyreslägenheter, samt villor i attraktiva lägen. Högsby anser att placeringen av asylsökande/nyanlända försvårar bedömningen. Bild 3) Bostadssituationen om 5 år - övriga kommundelar Kalmar svarar: Det beror på en ökad inflyttning av bland annat nyanlända flyktingar. Inom 2 år kommer vi se resultatet av en ökad asylinvandring under 2015. Linnéuniversitetet är en motor för inflyttning som lockar studenter vilket gör att dagens bestånd måste utökas. Gruppen unga som inte är studenter behöver fler bostäder än dagens bestånd, liksom de som vill flytta hit för att de har fått jobb i kommunen. Oskarshamn svarar: Det råder stor obalans och underskott vad gäller lägenheter i centralorten vilket bör leda till nyproduktion. Det saknas redan i dag billiga ungdomsbostäder. En nyproduktion av bostäder leder till att flyttkedjor kommer igång och på så sätt kan frigöra små lägenheter för ungdomar.

REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS KALMAR LÄN 2016 13 Behov och typ och storlek av bostäder Kommunerna har ett visst likartat behov vad gäller olika typer och storlekar av bostäder. Skillnaderna från föregående år är att två kommuner ser i år ett behov av bostadsrättslägenheter med 5 rum eller fler, medan förra året fanns inget sådant behov. En ytterligare märkbar skillnad är att 2014 fanns behov av 3 rum och kök i sju av elva kommuner, under 2015 hade behovet vuxit till att omfatta samtliga kommuner. Borgholms kommun har ej svarat på enkätfrågan varken 2014 eller 2015. Tabell 3) Vilka typer och storlekar av bostäder bedömer ni behöver tillkomma under de kommande fem åren? Bostadsrätt 5 rk eller större 1 rk 2 rk 3 rk 4 rk 5 rk eller större Kommun 1 rk 2 rk 3 rk 4 rk Äganderätt Emmaboda 2 rk 3 rk Hultsfred 3 rk 4 rk Högsby 3 rk 4 rk Kalmar 1 rk 2 rk 3 rk 4 rk 5 rk + 1 rk 2 rk 3 rk Mönsterås 1 rk 2 rk 3 rk 2 rk 3 rk 3 rk, 4 rk, 5 rk + Mörbylånga 2 rk 3 rk 4 rk 2 rk 3 rk 2 rk, 3 rk Nybro 1 rk 2 rk 3 rk 4 rk 5 rk + 2 rk 3 rk 4 rk 5 rk + Oskarshamn 1 rk 2 rk 3 rk 4 rk 2 rk 3 rk 4 rk 5 rk + 5 rk + Torsås 2 rk 3 rk 3 rk 4 rk Vimmerby 1 rk 2 rk 3 rk 4 rk 4 rk, 5 rk + Västervik 2 rk 3 rk 4 rk Behov antal kommuner 2015 Behov antal kommuner 2014 Hyresrätt 5 9 11 7 2 1 5 6 3 2 4 8 7 4 2 2 4 5 4 0 Kommunernas kommentarer I Kalmar är för närvarande huvudsakligen brist på mindre hyresrätter, men under de kommande åren kommer det behövas alla typer av hyresrätter på grund av flyktinginvandring. Nybro ser ett behov av villor och egna hem. Oskarshamn ser en efterfrågan på i stort sett alla typer och storlekar av bostäder. En effekt av att det i dag i stort sett inte finns lediga hyresrätter, varken privat eller hos allmännyttan, så har konkurrensen om bostadsrätter till försäljning ökat dramatiskt. Och med detta också försäljningspriset. Torsås ser ett behov av fler HVB-hem. Kommunen upplever att behoven är svårbedömda på grund av flyktingsituationen. Västerviks Bostads AB planerar att bygga 150 hyreslägenheter under de kommande 5 åren och anser behovet täcks upp samt innebär att kommunen är i balans när det gäller hyresrätter.

14 REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS 2016 Förväntat bostadsbyggande under 2016 och 2017 Flerbostadshus Under 2016 planerar länets kommuner att påbörja minst 1539 bostäder i flerbostadshus enligt bostadsmarknadsenkäten och under 2017, 1190 bostäder. Under 2016-2017 förväntas 82 bostäder tillkomma genom ändring av befintliga byggnader. Tabell 4) Förväntat påbörjade år 2016 och 2017. Nyproduktion av bostäder i flerbostadshus. Hyresrätter privata hyresvärdar Hyresrätter allmännyttan Bostadsrätter Nybyggnation annan upplåtelseform Nettotillskott genom ändring av byggnad Kommun 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 Borgholm 0 30 20 0 10 20 0 0 10 0 Emmaboda 0 0 0 20 0 0 0 0 0 0 Hultsfred 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Högsby 0 0 10 10 0 0 0 0 0 0 Kalmar 1024 371 75 175 123 427 0 0 9 30 Mönsterås 0 0 35 0 10 0 5 3 3 5 Mörbylånga 0 0 25 15 0 25 0 0 0 0 Nybro 16 0 20 0 0 0 0 0 10 0 Oskarshamn 0 0 56 0 0 0 0 0 15 0 Torsås 0 0 8 0 0 0 0 0 0 0 Vimmerby 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Västervik 0 0 40 30 67 64 0 0 0 0 Totalt antal 1040 401 289 250 210 536 5 3 47 35 Kommunernas kommentarer I Oskarshamn finns färdiga detaljplaner för cirka 220 nya bostäder i flerbostadshus samt färdiga detaljplaner för cirka 130 nya småhus som skulle kunna påbörjas direkt. Det antal som förväntas påbörjas 2016 ingår inte i ovan nämnda siffror.

REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS KALMAR LÄN 2016 15 Småhus Hultsfred är den enda kommunen som planerar att bygga hyresrätter i småhus under 2016-2017. Bostadsrätter i småhus planeras i Kalmar och i Mönsterås under 2016-2017. Ingen av kommunerna planerar att tillföra bostäder genom ändring av byggnad under 2016-2017. Nästan samtliga av länets kommuner förväntas påbörja nyproduktion av småhus i upplåtelseformen eget ägande förutom i Högsby kommun. Sammanlagt förväntas 290 bostäder i småhus att byggas i länet under 2016, och 448 bostäder under 2017. Tabell 5) Förväntat påbörjade år 2016-2017. Nyproduktion av småhus. Hyresrätter Bostadsrätter Eget ägande Kommun 2016 2017 2016 2017 2016 2017 Borgholm 0 0 0 0 50 100 Emmaboda 0 0 0 0 1 1 Hultsfred 2 2 0 0 6 6 Högsby 0 0 0 0 0 0 Kalmar 0 0 62 0 61 180 Mönsterås 0 0 3 3 15 15 Mörbylånga 0 0 0 0 35 35 Nybro 0 0 0 0 2 2 Oskarshamn 0 0 0 0 15 15 Torsås 0 0 0 0 4 4 Vimmerby 0 0 0 0 10 10 Västervik 0 0 0 0 24 75 Totalt antal 2 2 65 3 223 443 Bostäder på tomträtt Tomträtt är en form av nyttjanderätt i fast egendom. Tomträttshavaren har rätt att nyttja fastigheten på i princip samma sätt som ägare av fastighet mot en skyldighet att betala ersättning i form av årlig avgäld. Tomträttshavaren kan fritt överlåta tomträtten, belåna och hyra ut den. Bostadsbyggande på kommunala tomträtter är relativt ovanligt förekommande i Sverige, vilket även avspeglas i statistiken för Kalmar län. Tabell 6) Nya bostäder på mark med tomträtt. Hur många av de bostäder som förväntas påbörjas under år 2016 finns på mark med tomträtt? Kommun Flerbostadshus Småhus Borgholm 10 0 Emmaboda 0 0 Hultsfred 0 0 Högsby Kalmar 0 0 Mönsterås 0 0 Mörbylånga 0 0 Nybro 36 2 Oskarshamn 0 0 Torsås 0 0 Vimmerby 0 0 Västervik 0 0 Totalt antal 46 2

16 REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS 2016 Hinder för bostadsbyggandet De tre främsta faktorerna som enligt kommunerna begränsar bostadsbyggande är att privatpersoner har svårt att få lån/hårda lånevillkor hos banken, höga produktionskostnader samt att det är svag andrahandsmarknad för bostäder. Tabell 7) Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i kommunen. Kommun Svårt att få lån Privatperson Byggherre Borgholm X X Höga produktionskostnader Svag andrahandsmarknad för bostäder Övrigt Svag infrastruktur/osäkerhet kring framtida infrastruktursatsningar. Emmaboda X X X Hultsfred X Högsby X X Vikande befolkningsunderlag. Svag inkomstutveckling för hushållen. Kommunen och/eller det allmännyttiga bostadsbolaget saknar resurser för byggande. Kalmar X X X Mönsterås X X X Mörbylånga Brist på detaljplan på attraktiv mark. Överklaganden av detaljplaner. Konflikter med andra allmänna intressen enligt PBL. Nybro X X Byggherrars brist på intresse att bygga. Oskarshamn X X Överklaganden av detaljplaner. Torsås X X Brist på detaljplan på attraktiv mark. Vimmerby X Västervik X Totalt antal 8 3 7 4 Kommunens brist på intresse att bygga. Kommunen och/eller det allmännyttiga bostadsbolaget saknar resurser. Brist på detaljplan på attraktiv mark. För dyra boendekostnader i förhållande till befintliga bostäder.

REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS KALMAR LÄN 2016 17 Allmännyttan I Kalmar län finns allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag i alla länets kommuner. Samtliga bostadsbolag styrs genom ägardirektiv. I Kalmar kommun finns även en allmännyttig stiftelse. Åtta av de tolv bostadsbolagen har specificerat avkastningskrav, vilka ligger mellan 3 och 7 %. Tabell 8) Förändring i allmännyttans bestånd under 2015 genom nybyggnad, ändring av byggnad, inköp, försäljning och rivning. Förändring Netto Ägardirektiv i förändring beståndet Nyproducerade Köpta genom Sålda (året de under lägen ändring av bos Kommun antogs) Avkastningskrav 2015? bostäder heter byggnad täder 5 % av totalt kapital Borgholm* 2014 under varje given Nej treårsperiod. Emmaboda 2015 3 % av eget kapital Ja 0 12 0 0 0 Hultsfred 2005 Inget avkastningskrav Ja 12 0 0 0 0 Högsby 2013 Skälig avkastning Nej 4% avkastning på Kalmar 2015 totalt kapital, soliditet Ja 18 0 14 0 0 på 20%. Mönsterås 2009 4,5 % Nej Mörbylånga 2015 7 % av eget kapital Ja 3 0 3 0 0 Nybro 2015 3% på sysselsatt kapital över tid Ja 16 2 5 % på eget kapital Oskarshamn 2014 under treårsperioden Ja 1 242 2015 2017. Torsås 2013 Inget avkastningskrav Ja 12 Sätts i dialog med Vimmerby 2012 moderbolaget VKF, Nej inte gjorts sen 2012. Västervik 2015 6 % Ja 8 0 5 0 0 Totalt antal 4 Nej, 8 Ja 69 12 13 244 0 * I Borgholms kommun finns det kommunala bolaget Borgholms Energi AB. Ägardirektiv från 2014 redovisar att bolaget har som ansvar att svara för att äga och förvalta fastigheter och bostäder mot unga och äldre personer. Dock består bolagets bostadsbestånd enbart av fem bostadsrätter. Ökning av bostadsbeståndet Sammanlagt ökade bostadsbeståndet för de kommunala bostadsbolagen med 94 lägenheter. Antalet sålda bostäder i länet uppgick till 244 st, varav 2 st såldes av Nybro kommuns bostadsbolag och 242 st av Oskarshamns kommunala bostadsbolag. Som motivering anger Oskarshamns: möjliggöra nyproduktion, ge bättre ekonomiskt utrymme för underhåll och upprustning samt effektivisera förvaltningen. Nybros kommunala bostadsbolag anger, att göra det möjligt att äga sin bostad, som motivering till försäljningen. Rivna bostäder

18 REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS 2016 Endast Nybros bostadsbolag har beslut om försäljning av en del av det allmännyttiga bostadsföretagets bestånd 2016. Det rör sig om 5 stycken marklägenheter är till salu var och en för sig om hyresgästen avflyttar eller om hyresgästen vill köpa sitt boende. Outhyrda lägenheter och rivning av lägenheter Den 1 januari 2016 (för året 2015) fanns 148 stycken outhyrda lägenheter hos allmännyttan i länet. Vid samma tid ett år tidigare, 1 januari 2015 (för året 2014), fanns 229 st outhyrda lägenheter, högsta antalet outhyrda lägenheter fanns i Hultsfred med 132 stycken, följt av Vimmerby med 55 st. I år finns högsta antalet outhyrda lägenheter i Hultsfred med 105 st, Vimmerby med 17 st och Mönsterås med 15 st. År 2013 fanns 269 st, 2012 fanns 456 st och 2001 fanns drygt 1000 outhyrda bostäder i länets allmännyttiga bostadsföretag. I Borgholm finns fem osålda bostadsrätter och orsaken är att priset är högre än jämviktspriset. I Emmaboda finns outhyrda lägenheter som inte motsvarar efterfrågan. En del av de outhyrda bostäderna i Hultsfred är omflyttningar under renovering, men redovisas då som outhyrda lägenheter med så kallade tomhyror, ca 20 stycken. I övrigt beror det även på marknadsläget. Att vakanser kan uppstå bland studentbostäder på vårterminen har Kalmar fått erfara. Många studenter på höstterminerna, nyinflyttningarna på våren är få och att många studenter blir klara med sina utbildningar under vårterminen. De outhyrda lägenheterna i Mönsterås används som ersättningslägenheter vid till exempel stambyten. I Torsås är renovering anledningen till att tre lägenheter är outhyrda. Vimmerby upplever att flyktingsituationen har drastiskt ändrat förutsättningarna. Under 2016 är det aktuellt i Högsby att riva 17 st bostäder från 1940- och/eller 1950-talet på grund av fastighetens skick. I Hultsfred är det aktuellt att riva 18 st bostäder från 1960- och/eller 1970-talet då det saknas efterfrågan samt arbetstillfällen på den aktuella orten. Under 2017 planerar Emmaboda att riva 12 st bostäder från 1960- och/eller 1970-talet för att ge plats för nybyggnation. Tabell 9) Antalet outhyrda lägenheter 1 januari 2015. Rivning 2016. Outhyrda Är de outhyrda lägenheter i allmännyttan ett Är det aktuellt att riva bostäder? Kommun lägenheter problem? 2016 2017 Borgholm - Ja Emmaboda 8 Nej 12 Hultsfred 105 Ja 18 Högsby 0 Nej 17 Kalmar 0 Nej Mönsterås 15 Nej Mörbylånga 0 Nej Nybro 0 Nej Oskarshamn 0 Nej Torsås 3 Nej Vimmerby 17 Nej Västervik 0 Nej Totalt antal 148 35 12

REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS KALMAR LÄN 2016 19 Bostadsförsörjning Lagen om bostadsförsörjning (2000:1383) innebär att kommunerna ska skapa förutsättningar för samtliga invånare i kommunen att leva i goda bostäder. Den 1 januari 2014 förtydligades lagen om kommunernas bostadförsörjningsansvar, vilket innebar att riksdagen skärpte kraven på kommunernas planering. Kommunerna måste redovisa hur hänsyn har tagits till regionala och nationella mål, planer och program. Därigenom infördes ett regionalt perspektiv i riktlinjerna. Vidare lyftes bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet fram som ett allmänt intresse i plan- och bygglagen (PBL). Detta innebär att frågan tillmäts ytterligare tyngd från centralt håll. Enligt lagen ska riktlinjer för bostadsförsörjningen antas av kommunfullmäktige minst en gång per mandatperiod. För att riktlinjerna ska kunna användas som strategiska dokument bör de svara på några viktiga frågor. Hur ser det befintliga bostadsbeståndet ut? Vilka är målen med bostadsutbyggnaden? Vilken utveckling är det som eftersträvas? Överensstämmer utbudet med efterfrågan och behov? Överensstämmer ny- och ombyggnad med efterfrågan och behov? För att kunna svara på dessa frågor bör riktlinjerna baseras på underlag om befolkningsutveckling, pendlingsmönster, flyttmönster, och så vidare. Kommunernas arbete med riktlinjer för bostadsförsörjning Årets enkät visar att endast sju kommuner lever upp till det grundläggande kravet i lagen om bostadsförsörjning, det vill säga har antagna riktlinjer för bostadsförsörjningen. Tabell 10) Arbete med bostadsförsörjning i kommunerna. Har kommunfullmäktige antagit riktlinjer för bostadsförsörjningen? Kommun Borgholm Nej Emmaboda Nej Hultsfred Nej Högsby Ja, antogs år 2012 ÖP I vilket dokument finns riktlinjerna för bostadsförsörjningen? Kalmar kommuns Verksamhetsplan med budget 2016 och ekonomisk planering 2017 2018 Kalmar Ja, antogs år 2015 I ett särskilt program för Mönsterås Ja, antogs år 2015 bostadsfrågor Mörbylånga Nej I ett särskilt program för Nybro Ja, antogs 2013 bostadsfrågor I ett särskilt program för Oskarshamn Ja, antogs 2011 bostadsfrågor Torsås Nej Vimmerby Ja, antogs 2007 ÖP Västervik Ja, antogs 2012 Bostadspolitisk strategi Totalt antal 7 st ja, 4 st nej

20 REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS 2016 Det är framförallt de små kommunerna som saknar riktlinjer för bostadsförsörjning. Men i både Högsby och Mörbylånga har rapporterats brist på bostäder totalt sett i kommunerna, behov av riktlinjer kan därför sägas finnas i samtliga av länets kommuner. Enkätfråga: Vilka mål för bostadsförsörjningen har kommunen angett i sina riktlinjer? Kalmar har det övergripande målet är att: Till och med 2018 ska Kalmar planera för 2 500 bostäder, varav 300 småhus. Målet förutsätter en planering för minst 833 bostäder, varav 100 småhus för år 2016. I övrigt: - god planberedskap - fler bostäder både i staden och på den omkringliggande landsbygden. - Kalmar ska ha en blandad bebyggelse där vi värnar hyresrätten och prioriterar aktörer som satsar på denna boendeform. - De nya bostadsområdena som växer fram ska vara miljövänliga, barnanpassade och bidra till ett varierat bestånd. - Fler tomter för egnahemsbyggare ska skapas i områden där söktrycket är stort. - socialt hållbarhetsperspektiv i bostadsplaneringen för att motverka hemlöshet och sociala problem. Mönsterås: Bostadsbyggandet spelar en viktig roll i samhällsutvecklingen, inte bara själva boendet, utan också för att ge form och gestaltning åt orter och samhällen. Bostadsbyggandet ska hålla jämna steg med inflyttning och hushållsbildning. Nybro: Att det byggs 30 stycken lägenheter och 15 stycken villor varje år. Nybro kommun bedömer att nybyggnation främst kommer att ske i Nybro stad och på landsbygden. Nybro kommun bör alltid ha minst två antagna detaljplaner som medger nya flerfamiljshus. Nybro kommun bör alltid ha minst två antagna detaljplaner som medger nya enbostadshus. Nybro kommun bör alltid ha minst tio lediga tomter i Nybro stad på minst två platser. Oskarshamn: Det finns tre olika scenarier: 1. Scenario 30/30 innebär att kommunen år 2030 har 30 000 invånare (en ökning med cirka 3 800). Behov av cirka 1500 nya bostäder. 2. Scenario Noll innebär att kommunen kvarstår på nuvarande befolkningsnivå. Dock behov av cirka 400 nya bostäder. 3. Scenario Bakåt innebär att kommunen tappar invånare på grund av förändrad arbetsmarknad. Tapp av cirka 2000 invånare till 3030. Innebär en minskning av antalet hushåll, och därmed kommer hundratals bostäder stå som obehövliga och sannolikt behöva rivas. Västervik: 1. Stabil bostadsmarknad som effektivt kan tillgodose efterfrågan. 2. Plan- och markberedskap 3. Hållbart boende och byggande 4. Anpassat byggande. Verka för att attraktiva och tillgängliga bostäder skapas för olika grupper i samhället som annars kan ha svårt att själva tillgodose sin bostadsefterfrågan. Samverkan Av länets tolv kommuner anger tio att flera förvaltningar samverkar i planeringen av bostadsförsörjningen. I Högsby och Hultsfred sker ingen samverkan alls. I de övriga kommunerna sker samverkan genom att arbetet utförs i grupp av handläggare eller förvaltningschefer. Endast en kommun anger att samverkan sker på annat sätt. I Oskarshamn sker samverkan genom planberedningen. Enkäten visar samtidigt att många bostadsfrågor är aktuella i kommunerna och att ett behov av antagna riktlinjer finns för att underlätta samordningen både internt och externt. Samarbete kring bostadsförsörjningen sker på olika sätt internt i flertalet kommuner men endast två av länets kommuner, Kalmar och Mönsterås samråder med grannkommunerna. I Kalmar sker samverkan

REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS KALMAR LÄN 2016 21 genom översiktsplaneringen, finns presenterat i Översiktsplan för Kalmar kommun, antagen av kommunfullmäktige 17 juni 2013. I Oskarshamns sker samverkan om arbetsmarknadsregioner i projektform. Den aktuella lagstiftningen som betonar vikten av det regionala perspektivet har med andra ord inte fått något större genomslag i länets bostadsplanering. Tabell 11) Samverkan i arbetet med bostadsförsörjning i kommunerna. Samverkar flera förvaltningar i planeringen för bostadsförsörjningen? Hur samverkar förvaltningarna kring planeringen för bostadsförsörjningen? Arbetet utförs av: Kommun Borgholm Ja en grupp förvaltningschefer (och eventuellt handläggare). Emmaboda Ja en grupp handläggare från olika förvaltningar och en grupp förvaltningschefer. Hultsfred Nej Högsby Nej Kalmar Ja en grupp handläggare från olika förvaltningar och en grupp förvaltningschefer. Mönsterås Ja en grupp förvaltningschefer (och eventuellt handläggare). Mörbylånga Ja en grupp handläggare från olika förvaltningar. Nybro Ja en grupp handläggare från olika förvaltningar. Oskarshamn Ja Samverkan sker genom planberedningen. Torsås Ja en grupp förvaltningschefer (och eventuellt handläggare). Vimmerby Ja en grupp handläggare från olika förvaltningar. Västervik Ja en grupp handläggare från olika förvaltningar. Totalt antal 10 st ja, 2 st nej Kommunernas kommentarer Kalmar: Kommunen har inrättat ett planutskott till kommunstyrelsen vars huvuduppgift är att prioritera i vilken ordning detaljplanerna ska göras. Prioriteringen bereds ytterst av plan- och investeringsberedningen (kommundirektör, förvaltningschef samhällsbyggnadskontoret samt serviceförvaltningen, stadsarkitekten, exploateringschefen och 2 verksamhetsutvecklare) som utgår från 7 prioriteringsgrunder. Därefter bedöms hur väl varje detaljplan stämmer in på respektive prioriteringsgrund i en matris, så varje detaljplan får ett värde och blir då jämförbara med varandra. I urvalet av vilka planer som ska med i prioriteringen kontaktas samtliga förvaltningar och kommunala bolag för att stämma av eventuella behov av ny detaljplan. Prioriteringen sker 2 gånger per år, i april och oktober. Kommunledningskontoret, samhällsbyggnadskontoret och barn- och ungdomsförvaltningen har tillsammans utvecklat ett prognosverktyg i kartformat för hur det planerade bostadsbyggandet i kommunen påverkar behovet av skola och förskola. Oskarshamns kommun: Planberedningen är en grupp som består av politiker från kommunstyrelsen, samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Tjänstemannasidan representeras av kommundirektören, tekniske chefen, samhällsbyggnadschefen, utvecklingschefen och planchefen.

22 REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS 2016 Kommunens bostadsservice Förtur Det är sex kommuner som tillämpar förturssystem för att få en bostad inom kommunen. I Hultsfred kan dock förtur ordnas genom beslut i kommunens arbetsutskott. Förturen har främst avsett personer som fått arbete i kommunen och bott utom pendlingsavstånd, men för även personer med lättare funktionsnedsättning som behöver flytta till en bostad med bättre tillgänglighet, exempelvis hiss. Tabell 12) Kommunens bostadsservice Finns det någon form av Vilka har fått förtur i er kommun under 2015? Fått arbete i kommunen (bor utom pendlingsavstånd) Personer med lättare funktionsnedsättning Kommun förturssystem? Andra anledningar: Borgholm Nej Emmaboda Nej Hultsfred Ja X Högsby Nej Kalmar Ja X Via socialförvaltningen och invandrarservice Mönsterås Ja X X Nyanlända och äldre Mörbylånga Nej Nybro Nej Trångbodda familjer, nyanlända och hemlösa Oskarshamn Ja X X Torsås Nej Vimmerby Ja X X Västervik Ja X Totalt antal 6 st ja, 6 st nej 5 4 Trångbodda familjer, hushåll som på grund av ekonomiska skäl eller av separation Hyresgarantier En av länets kommuner använder kommunala hyresgarantier. Åtta av tolv kommuner anger att kommunen heller inte har för avsikt att använda sig av kommunala hyresgarantier i framtiden. En kommun svarade på frågan om vad som behövs för att kommunen ska börja använda kommunala hyresgarantier. Svaret var att kommunen behöver göra upp en handlingsplan/strategi för detta.

REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS KALMAR LÄN 2016 23 Bostadskö och tomtkö De flesta av länets allmännyttiga bostadsföretag har en egen bostadskö. Sex kommuner har en tomtkö, sammanlagt stod 566 hushåll i tomtkö 1 januari 2016. Under 2015 fördelades sammanlagt 46 tomter. Det kan konstateras att behovet av att en tomt för bygga en bostad är större än vad kommunerna har möjlighet att fördela. Tabell 13) Kommunens bostadsservice Vilken service får de som söker bostad i kommunen? Det allmännyttiga Kommunen har bostadsföreta en lista med gen har en hyresvärdar på egen kö. sin webbplats. Det finns en kommunal förmedling av bostäder. Kommunen har en bostadsportal på kommunens webbplats. Kommun Borgholm X X Emmaboda X X X Hultsfred X Högsby X Kalmar X X Mönsterås X X Mörbylånga X X Nybro X X Oskarshamn X X Torsås X Vimmerby X Västervik X X Totalt antal 11 7 1 2 Tabell 14) Tomtkö Finns det tomtkö i er kommun? Hur många hushåll stod i tomtkö 1 januari 2016? Antal hushåll: Hur många tomter fördelades under 2015? Antal tomter: Kommun Borgholm Nej 0 Emmaboda Nej 0 Hultsfred Ja 3 3 Högsby Nej Kalmar Ja 182 16 Mönsterås Nej 0 Mörbylånga Nej Nybro Ja 7 3 Oskarshamn Ja 275 1 Torsås Nej 2 Vimmerby Ja 26 2 Västervik Ja 73 19 Totalt antal 6 ja, 6 nej 566 46

24 REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS 2016 Exploatering och marknad Samtliga kommuner anger att kommunen äger mark som är lämplig för bostadsbyggande. Sju av tolv kommuner anger att kommunen planerar att köpa mark som är lämplig för bostadsbyggande. En kommun anger att strategiska markförvärv förekommer. I Västervik har i några fall kommunen fört inledande förhandlingar med markägare som dock inte resulterat i köp. Två kommuner har angett riktlinjer för markanvisning enligt lag, Kalmar och Mönsterås. Dessa riktlinjer innefattar bland annat kommunens utgångspunkter och mål för överlåtelser eller upplåtelser av markområden för bebyggande, handläggningsrutiner, grundläggande villkor för markanvisningar och principer för markprissättning. Tre kommuner, Mörbylånga, Nybro och Oskarshamn anger att riktlinjer är på gång. Tabell 15) Värdering av mark av oberoende extern värderare. av kommunal personal. baserad på självkostnads pris, projektkostad, exploateringskalkyl etc. Kommun Borgholm X X X X X X X X Emmaboda Hultsfred X Högsby X Kalmar X X X X X X X Mönsterås X X X X X X Mörbylånga X X X X X Nybro X X X X X X Oskarshamn X X Torsås baserad på tidigare års försäljningar, praxis. Känt marknadspris Fast pris, taxa. Anbud/ budgivning Vimmerby X Västervik X X X Totalt antal 8 6 5 5 5 4 5 2 Mark anvisnings tävling Kommunernas kommentarer I Emmaboda och Torsås har inte markanvisning skett de senaste två åren. I Kalmar är kommunens ambition är att värdera mer i egen regi. I Mönsterås varierar värderingsmetoden beroende på läge och intresse. I Oskarshamn konstateras att varje ärende är unikt vid värdering av mark.

REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS KALMAR LÄN 2016 25 Upplåtelseform Endast en kommun, Kalmar, anger att de senaste två åren styrt upplåtelseformen i samband med markanvisning. Det senaste exemplet är små klimatsmarta hyresrätter med låg hyra. Tabell 16) Markanvisning Kommun Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Hur har kommunen valt ut den byggherre som får markanvisningen de senaste två åren? Direktanvisning (inklusive att mark tilldelas byggherre efter intresseanmälan eller på förfrågan/efterfrågan). Inget intresse av markanvisning. Anbudsförfarande, tävlingsförfarande, direktanvisning (inklusive att mark tilldelas byggherre efter intresseanmälan eller på förfrågan/efterfrågan). Direktanvisning (inklusive att mark tilldelas byggherre efter intresseanmälan eller på förfrågan/efterfrågan). Direktanvisning (inklusive att mark tilldelas byggherre efter intresseanmälan eller på förfrågan/efterfrågan). Byggherre kontaktar kommunen och därefter sker förhandling Kommunen tilldelar ingen mark. Inget intresse av markanvisning. Direktanvisning (inklusive att mark tilldelas byggherre efter intresseanmälan eller på förfrågan/efterfrågan). På enkätfrågan: Hur stor andel av den kommunala mark som anvisades byggherrar för bostadsbebyggelse uppläts med tomträtt under 2015? svarade åtta aldrig på enkätfrågan, en kommun svarade inte och en kommun uppgav att i mindre än hälften av fallen upplåtits som tomträtt. Mönsterås har för avsikt att göra sig av med alla fastigheter med tomträtt, försäljningar pågår.

26 REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS 2016 Bostäder för alla Oavsett om en kommun minskar eller ökar i befolkningsmängd, behöver kommunen ha en lämplig planering för bostadsförsörjning. Såväl demografi som familjesammansättning förändras över tiden och därmed behovet av bostäder. Länets kommuner är generellt sett aktiva vad gäller bostäder för alla enligt bostadsmarknadsenkäten. Emmaboda kommun har inte svarat på enkätfrågorna som rör bostäder för alla. Ungdomar Tre kommuner anger att det råder balans på bostadsmarknaden för ungdomar, medan åtta kommuner anger att det finns ett underskott av bostäder för ungdomar. De åtta kommunerna anger att anledningen till bostadsbristen för ungdomar är att det generellt finns för få lediga lägenheter. Två kommuner anger att de lediga lägenheterna är för dyra för ungdomar, fem kommuner anger att det finns för få små bostäder och en kommun anger att de lediga lägenheterna är för stora. I dagsläget finns inga särskilda ungdomsbostäder i någon av länets kommuner. I både Kalmar och Oskarshamn pågår insatser som underlättar för ungdomar att skaffa en egen bostad. I Kalmar planeras nyproduktion av små bostäder med låga hyror och det allmännyttiga bostadsbolaget bygger i huvudsak små bostäder. I Oskarshamn underlättar kommunen eller fastighetsägaren för två eller flera att hyra en lägenhet tillsammans samt möjliggör hyresrabatter. Inga kommuner planerar att påbörja byggnation av ungdomsbostäder under 2016-2017. Tabell 17) Ungdomars situation på bostadsmarknaden Vad beror underskottet på bostäder för ungdomar på? Läget för ungdomar på bostadsmarknaden balans balans Det finns generellt få lediga bostäder Lediga små bostäder är för dyra för ungdomar Det finns för få små lediga bostäder Kommun Borgholm Hultsfred Högsby brist X Kalmar brist X X Mönsterås brist X Mörbylånga brist X X X Nybro brist X Oskarshamn brist X X Lediga bostäder är för stora för de flesta ungdomshushåll Torsås balans Vimmerby brist X X Västervik brist X X X X Totalt antal 3 balans, 8 brist 8 2 5 1

REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS KALMAR LÄN 2016 27 Studenter Fyra kommuner anger att det råder balans på bostadsmarknaden för studenter, medan sex kommuner anger att det finns ett underskott av bostäder. Fem kommuner anger att anledningen till bostadsbristen för ungdomar är att det generellt finns för få lediga lägenheter. En kommun anger att de små lediga lägenheterna är för dyra för studenter, och tre kommuner anger att det finns för få små bostäder. I Kalmar upplevs att det finns för få lägenheter på hösten och för många på våren. Kommunen samarbetar med både Linnéuniversitetet och Linnéstudenterna för att få till fler och rätt studentbostäder. Det finns studentbostadsgaranti i kommunen. I Nybro upplevs att det finns generellt för få bostäder. I Hultsfred finns 55 st studentbostäder, i Kalmar 1100 st, i Oskarshamn cirka 20 st och i Västervik 29 st. Både i Kalmar och Västervik finns tomma lägenheter. I Oskarshamn är studentbostäderna vanliga lägenheter som hyrs ut till andra än studerande om inte studenter hyr dessa. Av länets kommuner är det endast Kalmar som planerar att tillföra fem nya studentbostäder genom ändring av befintliga byggnader. Tabell 18) Studenternas situation på bostadsmarknaden Vad beror underskottet på bostäder för studenter på? Kommun Läget för studenter på bostadsmarknaden Det finns generellt få lediga bostäder Lediga små bostäder är för dyra för studenter Det finns för få små lediga bostäder Borgholm balans Hultsfred brist X Högsby brist X Kalmar brist X X X Mönsterås balans Mörbylånga brist X Nybro brist X Oskarshamn balans Torsås balans Vimmerby brist X X Västervik överskott Totalt antal 4 balans, 6 brist, 1 överskott 5 1 3

28 REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS 2016 Nyanlända För att förbättra nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet föreslog regeringen i november 2015 en ny lag som innebär att alla kommuner ska bli skyldiga att efter anvisning ta emot nyanlända för bosättning. Den nya lagen trädde i kraft den 1 mars 2016. Regeringen har även beslutat flera förordningar som närmare reglerar hur den nya ordningen med anvisningar till kommuner är avsedd att fungera. Tio kommuner bedömer att det är brist på bostäder för nyanlända, medan endast en kommun bedömer att det råder balans på bostadsmarknaden för nyanlända. Den främsta anledningen anges vara underskott på hyreslägenheter samt underskott på stora lägenheter. Kommunernas kommentarer I Borgholm hyr kommunen ut i andra hand. Kalmar tar inte emot tillräckligt antal anvisade nyanlända flyktingar på grund av bostadssituationen. Torsås kommun: Om vi förutsätter att de flesta som får permanent uppehållstillstånd (PUT) vill stanna i kommunen finns helt klart ett underskott. Vill de inte det råder det balans. Än så länge är det inte så många som fått PUT men detta är en chans för kommunen att öka befolkningsunderlaget. Tabell 19) Nyanländas situation på bostadsmarknaden Vad beror underskottet på bostäder för nyanlända personer på? Underskott på Kommun Läget för nyanlända på bostadsmarknaden hyreslägenheter stora lägenheter små lägenheter lägenheter med rimlig hyresnivå Hyresvärdarna ställer höga krav på inkomst eller anställning Borgholm balans Hultsfred brist X X Högsby brist X Kalmar brist X X X X X Mönsterås brist X Mörbylånga brist X X Nybro brist X Oskarshamn brist X X X Torsås brist X Vimmerby brist X X Västervik brist X X X Totalt antal 1 balans, 10 brist 11 4 2 3 2

REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS KALMAR LÄN 2016 29 Säkerställande av tillgängliga av bostäder till anvisade nyanlända Åtta kommuner uppger att de har ett regelbundet samarbete med det allmännyttiga bostadsföretaget. Fyra kommuner uppger att de vid behov tar kontakt med det allmännyttiga bostadsbolaget. Tre kommuner blockhyr fastigheter. Tabell 20) Hur kommunerna arbetar för att säkerställa att det finns bostäder för anvisade nyanlända personer. Hur arbetar ni för att säkerställa att det finns bostäder för anvisade nyanlända personer? Regelbundet samarbete med: allmännyttiga bostadsföretaget Kommunen tar vid behov kontakt med: privata fastighetsägare allmännyttiga bostadsbolaget privata fastighetsägare blockhyr fastigheter Kommunen: har egna bostadsrätter som hyrs ut bygger om lokaler till bostäder Kommun Borgholm X X Hultsfred X X Högsby X X Kalmar X X X X X X X Mönsterås X X X X Mörbylånga X Nybro X X Oskarshamn X X X X Torsås X Vimmerby X Västervik X X Totalt antal 8 3 4 6 3 2 2 Kommunernas kommentarer Hultsfred: I första hand samarbetar vi med det kommunala bostadsbolaget för att få tillgång till lägenheter, men har också kontakt med privata bostadsbolag. Blockhyra har förekommit i ett fall, men diskuteras att användas mer. Kalmar: Kommunen uppmanar dem att söka bostad genom de bostadsföretag som är anmälda på kommunens hemsida. De kan få tips och råd genom flyktingmottagningen. Anhöriga (familjer) till tidigare anvisade flyktingar hjälper vi ibland till med ett drägligt boende. Invandrarservice/ kommunen försöker undvika att bli någon form av bostadsförmedling utan de nyanlända utan anvisning är hänvisade till öppna marknaden, andrahandsboende, boende hos familj/släkt/vänner och kanaler som till exempel Blocket. Nybro: Bostadsförsörjning gäller för samtliga kommunens medborgare. Nyanlända är inte en särskilt utpekad grupp. Nya modeller för stödboende, gäller barn under 18 år. Oskarshamn: De som bosatt sig i kommunen på egen hand förväntas ta ett eget ansvar för sin bostadssituation.