Integrering av förnybart: globala erfarenheter och best prac6ce Seminarium arrangerat av 100 % Förnybart Stockholm 141121 Fossilfrihet på väg Thomas B Johansson
Några vik4ga trender: IT utvecklingens alla dimensioner Resfria möten Hälsofrågor, inkl cykel och gang Tätare och abrak4vare städer Ökad kollek4vtrafik peak car? Körkortsinnehav
Andel körkortsinnehavare i olika åldersgrupper 1990 2010 (Procent) Källa: Transportstyrelsen (delvis opublicerad statistik).
Energieffek4vare fordon inom EU, 2001-2013 200 190 180 m ) 170 Tyskland /k Finland (g p 160 Sverige tslä u 150 x id Storbritannien io ld 140 EU- 15 o K 130 Norge 120 110 100 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Spanien Italien Frankrike Danmark
Undersök fem åtgärdsområden för ab se hur långt åtgärder skulle kunna leda mot fossiloberoende: 1. S4mulerad fortsab posi4v samhällsomställning med minskade och effek4vare transporter som följd 2. Infrastrukturåtgärder och byte av trafikslag 3. Effek4vare fordon och eb energieffek4vare framförande av fordon 4. Eldrivna vägtransporter 5. Biodrivmedel
Vägtrafikens användning av fossil energi med och utan åtgärder (TWh) 120 100 Utveckling av samhälle och transportsystem Energieffektivisering (exkl el) Energianvändning (TWh) 80 60 40 20 Energieffektivisering (genom el) Byte till el Byte till biodrivmedel Export biodrivmedel Kvarstående fossil energi 0 2010 2030A 2030B 2050A 2050B - 20
Personbilarnas (vänster) och stadsbussarnas och distribu4onsbilarnas (höger) trafikarbete fördelat på olika framdri] i åtgärdspoten4al A 100% 90% 80% Andel av trafikarbete 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Fossilt Biodrivmedel El 0% 2010 2020 2030 2040 2050 2010 2020 2030 2040 2050 Personbil Stadsbuss
Skogsbränsletillgång, tillväxt och skördenivå i svensk skog idag Börjesson, Lundgren, Ahlgren & Nyström (2013)
Hela försörjningskedjan måste beaktas! Kri4ska utvecklingslinjer Svartlutsförgasning Förgasning av biomassa Cellulosajäsning Lignin/ Biocrude Etanol Metanol Biometan DME HVO/ syndiesel Låginblandning i bensin FFV -bilar Tunga fordon Inblandning i diesel
Slutsatser - - poten4al och teknik Vi har idag god kunskap om hur biodrivmedelssystem bör utformas och lokaliseras för att uppfylla olika hållbarhetskriterier Potentialen för svenska hållbara biodrivmedel uppgår till ungefär en tredjedel av dagens användning av bensin och diesel, och kan öka ännu mer i framtiden Produktionskostnaden för nya storskaliga biodrivmedel i en utvecklad, mogen kommersiell marknad bedöms bli ungefär lika med nuvarande pris för bensin, inklusive koldioxidskatt
Användning av fossil energi e]er åtgärder
Klimatrådet EB na4onellt råd för minskad klimatpåverkan från vägtrafiken i sy]e ab samordna och engagera berörda intressen Berörda myndigheter, de na4onella samordnare som utredningen föreslår för elektrifiering (2 st) och biodrivmedel, företrädare för Sveriges kommuner och lands4ng samt berörda branscher och andra intressen, inklusive akademi och forskning. Med inspira4on från det na4onella trafiksäkerhetsråd som Vägverket bildade i miben av 1990- talet.
Systema4skt utnybjade synergier Stora delar av svensk industri har kompetens i världsklass och kan både bidra 4ll och dra nyba av eb målmedvetet klimatarbete Genom ab ge förutsäbningar för svensk processindustri ab utveckla avancerade biodrivmedel kan utbudet av fossilfri energi ökas Svensk fordonsindustri har lösningar för energieffek4visering, motorer för biodrivmedel och elektrifiering. Det är vik4gt ab fortsab främja den utvecklingen.
Tillbaka 4ll helheten: andra nybor Tryggare energiförsörjning Fler arbets4llfällen FörbäBrad 4llgänglighet Mindre emissioner av lu]föroreningar och buller Ökad fysisk ak4vitet och förbäbrad hälsa Ökat underlag för kollek4vtrafiken Minskat markanspråk för transporter Ökad social integra4on och jämställdhet Högre trafiksäkerhet Långsik4gt lägre kostnader
Tack!