Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Dan-Erik Pettersson Datum KS-2015/16 Ekonomichef 2015-10-23 1 Kommunstyrelsen Mål och budget 2016 med planeringsramar för 2017-2019 för Knivsta kommun komplettering KS-2015/132 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa utdebitering av kommunal inkomstskatt till 20:91 kronor per skattekrona för år 2016 och planperiod 2017-2019 att finansiera en oförändrad skattsats med ett sänkt överskottsmål i motsvarande grad. Sammanfattning Kommunfullmäktige antog mål och budget 2016 med planeringsramar för 2017-2019 den 17 juni. Budgeten innehöll en förändrad skattesats med 20 öre och ger budgeten en ökad skatteintäkt i storleksordningen 7,8 miljoner kronor. Genom denna komplettering önskas skattesatsen lämnas oförändrad på 20:91 kronor per skattekrona och det ska finansieras genom ett minskat överskottsmål i motsvarande grad som den höjda skattesatsen annars hade medfört. En oförändrad skattesats får på kort sikt inga stora ekonomiska konsekvenser, år 2017 blir budgetmarginalen mycket låg. På längre sikt skulle ett ökat skatteuttag, om det oavkortat går till att stärka överskottsmålet, innebära stärkta finanser. Överskottsmålet i de båda förslagen ligger under den normerande nivån om 2 procent av skatter och bidrag, vilket dock följer den allmänna kommunala trenden för finansiella mål. Knivsta kommunens finansiella ställning bedöms till sin helhet vara god och gynnas av en stark befolkningstillväxt trots stora investeringar och nyupptagning av lån. I en tillväxtfas som Knivsta kommun befinner sig i är det dock viktigt att fortsatt fatta kloka investeringsbeslut och när tillväxten går in i en ny fas då bör en strategi upprättas för en minskning av låneskulden.
Bakgrund 2 Kommunfullmäktige antog mål och budget 2016 med planeringsramar för 2017-2019 den 17 juni. Budgeten innehöll en skatteförändring med 20 öre, från 20:91 kronor till 21:11 kronor per skattekrona. Denna förändring skulle ge cirka 7,8 miljoner i ökade skatteintäkter per år enligt de underlag som fanns tillgängliga i april 2015. En oförändrad skattesats innebär då att 7,8 miljoner kronor måste finansieras, och förslaget är att det ska ske genom en reducering av överskottsmålet motsvarande grad. God ekonomisk hushållning Många kommuner och landsting befinner sig i en ansträngd ekonomisk situation, samtidigt som behoven av välfärdstjänster ökar. De måste även leva upp till lagreglerna för god ekonomisk hushållning, så att inte finansieringen av välfärden skjuts till kommande generationer. God ekonomisk hushållning regleras i kommunallagen och bestämmelserna började gälla från 2005. Från 2013 kompletterades kommunallagen med bestämmelser om resultatutjämningsreserv. Därför behövs positiva resultat (överskott) För att finansiera en verksamhet över tiden krävs normalt sett mer än ett nollresultat. Några skäl till varför positivt resultat behövs för att nå god ekonomisk hushållning: Finansiera investeringar och värdesäkra anläggningstillgångar För att täcka kostnader för förslitning av tillgångar görs avskrivningar. Avskrivningar görs på historiska anskaffningsvärden utan hänsyn till inflationsrelaterad värdeminskning. Samtidigt är ny utrustning ofta utvecklad och mer avancerad än den som ersätts vilket ofta innebär att den är dyrare. För att ersätta anläggningstillgångar med egna medel i takt med att de är uttjänta behövs överskott som täcker skillnaden mellan investeringsnivå och avskrivningar. I annat fall måste ersättning av uttjänta tillgångar ske genom ökad upplåning, vilket kan leda till att räntekostnader tar i anspråk en allt större del av driftbudgeten. Beakta samtliga pensionsåtaganden I många kommuner och landsting är pensionsrättigheter intjänade före 1998 inte finansierade. Den redovisningsmetod som anvisats för dessa pensionsåtaganden innebär att de inte bokförs som skulder i balansräkningen utan som ansvarsförbindelse. Därmed kostnadsförs inte uppräkning för värdesäkringen, vilket gör att många redovisar för låga pensionskostnader. Detta bör kompenseras med överskott. Stora pensionsavgångar medför ökade pensionsutbetalningar Om inte pengar sätts av för framtida pensionsutbetalningar kommer dessa att ta ianspråk allt större del av de medel som står till verksamhetens förfogande. Redan idag använder vissa kommuner och landsting överskott till att bygga finansiella tillgångar för finansiering av kommande pensionsutbetalningar. Sysselsättning och skatteunderlag påverkar ekonomin Konjunkturen påverkar skatteunderlaget. Många har svårt att hinna parera kostnadsutvecklingen vid intäktssvängningar. Det finns alltid en viss osäkerhet om vad utfallet för skatter och statsbidrag blir. Det är även svårt att förutse eller styra kostnadsutvecklingen för vissa verksamheter. Via överskott får man en buffert som gör att man bättre kan hantera osäkra prognoser utan att tvingas till kortsiktiga besparingsåtgärder.
3 Konjunkturanpassat resultat Det innebär att under goda tider ha ett större positivt resultat, och under sämre tider ett mindre positivt resultat. Detta skapar utrymme för att undvika neddragningar vid lågkonjunktur. Resurser för utveckling En allmän erfarenhet är att det finns ett samband mellan en välskött ekonomi och en bra verksamhet. För att även genomföra offensiva satsningar och verksamhetsutveckling krävs att man har en ekonomi som tillåter detta. De som alltid lever på eller under marginalen hamnar lätt i ett läge med ett ständigt ekonomiskt gnetande. Detta arbete tar ofta en så stor kraft från organisationen att man inte orkar med en mer strategiskt och långsiktig planering. Genom att ta ställning till ambitionerna för ovanstående faktorer kan man räkna fram vilket överskott som krävs i resultaträkningen. I en enskild kommun eller landsting finns naturligtvis ofta även andra förhållanden som också måste beaktas vid en sådan beräkning. Offentligt sparande överskottsmål Sedan år 2000 gäller enligt beslut av riksdagen att den offentliga sektorn ska ha ett överskottsmål på 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Överskottsmålet motiverades ursprungligen med behovet av att minska den offentliga sektorns nettoskuld. Redan 2004 upphörde emellertid Sverige att ha en nettoskuld. Sedan dess har de finansiella tillgångarna överstigit skulderna. Ett annat motiv till överskottsmålet var att minska den offentliga skuldsättningen för att kunna möta en åldrande befolkning. Även skuldsättningen har minskat markant. Den konsoliderade bruttoskulden var cirka 70 procent av BNP på 1990- talet, att jämföras med dagens nivå på cirka 40 procent. Både nuvarande och tidigare regeringar har påpekat behovet av överskott som skapar en säkerhetsmarginal för framtida konjunkturnedgångar. Sverige har också som EU-medlem förbundit sig att följa reglerna inom Stabilitets- och tillväxtpakten om att underskott, i normala fall, inte får överstiga 3 procent av BNP. Konjunkturinstitutet anser att det är dags att ompröva överskottsmålet. De anser att det med den låga skuldsättning Sverige har är svårt att hävda att det behövs ett fortsatt sparbeting för att säkra trovärdigheten för finanspolitiken. Dessutom har de offentliga finanserna blivit mindre konjunkturkänsliga. Därtill anser de att det tilltagande demografiska utgiftstrycket snarast talar för en sänkning av målet eftersom ett av de ursprungliga argumenten var att överskottsmålet skulle skapa en buffert inför ett sådant utgiftstryck.
Praxis kring utformning av finansiella mål Utformning av finansiella mål är inte lagreglerat utan varje kommun har ett ansvar att själva välja rimliga finansiella mål för sin ekonomi. Dock har det utvecklats en praxis kring hur målen utformas och därmed skapat en normerande grund som blivit utgångspunkt för ett ställningstagande. De finansiella mål som på ett märkbart sätt har påverkats av praxis är resultatrelaterade mål. De resultatrelaterade målen som omfattas av praxisen är tumregeln på 98 procent som nettokostnadsandel eller 2 procent i resultat av skatteintäkter och generella statsbidrag. Skälen bakom nämnda målnivåer beskrivs inte ha några djuplodande analyser, men den etablerade uppfattningen är att om dessa nivåer uppnås kan kommunen anses ha god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv. Ett resultat på 2 procent anses skapa möjligheter för utveckling i kommunen och minska risken för att behöva balansera på marginalen. Det anses även ge utrymme för skattefinansiering av investeringar. 4 Trend finansiellt mål Trenden bland kommuner under senare år är en minskning av överskottsmålet mot 1 procent, vilket enligt SKL beror på ett demografiskt kostnadstryck på kommunera (precis som konjunkturinstitutet argumenterar mot för höga överskottsmål ovan). En åldrande befolkning kräver helt enkelt mer omsorg som behöver finansieras på något sätt, och eftersom statsbidragen under senaste 5 åren inte ökat i motsvarande grad har ett minskat överskottsmål blivit en utväg istället för avgifts- och skattehöjningar. Ett annat skäl är att många kommuner under många år byggt upp ett kapital efter 90-talets ekonomiska kris och nu anser att det uppbyggda kapitalet är tillräckligt för att möta framtida utmaningar. Omvänt finns det fortsatt många kommuner som på grund av urbaniseringen haft en negativ befolkningsutveckling som försämrat kommunens ekonomiska ställning under många år, men inte klarar ett överskottsmål på minst 1 procent av skatter och bidrag.
5 Knivsta kommuns ekonomiska ställning Knivsta kommuns ekonomiska ställning är god, även inkluderat den dolda pensionsskulden. Det geografiska läget är en nyckel till fortsatt god ekonomi, många kommuner har ett minskat befolkningsunderlag och Knivsta finns i regionen som där befolkningsunderlaget växer starkt och därmed uppstår ekonomiska fördelar genom att fler betalar skatt i Knivsta kommun. Soliditet Soliditeten den 31/12-14 var inklusive pensionsskulden 50,3 procent. I jämförelse med Uppsala län är den mycket god, där medelvärdet är 4,3 procent och för riket är genomsnittet 6,6 procent. Om kommunkoncernen vägs in i jämförelsen blir soliditeten 19,1 procent i Knivsta och för Uppsala län 6,0 procent och i riket 8,8 procent. Trenden är dock en försvagning av soliditen vilket beror på att en stor del av investeringarna är lånefinansierade (det vill säga att andelen eget kapital i förhållande till tillgångarna krymper). Detta är naturligt och rimligt eftersom strategin är tillväxt. Låneskuld Knivsta kommun har ett mindre lån för inköp av vindkraftverk, kommunkoncernen har däremot större skulder som uppgick till ca 700 miljoner kronor den 31/12-14. Prognosen är att skulden kommer växa kraftigt den närmaste 5 åren och lånens syfte är framförallt att finansiera nya lokaler. När antalet invånare ökar blir skuldbördan per invånare något lägre, så skulden behöver relateras till invånarantalet. Värdesäkra tillgångar Investeringar i nya tillgångar och utbyte/förbättringar i befintliga tillgångar i kommunen, har skett i huvudsak genom egna medel. Detta har varit möjligt de senaste åren men från 2016 kommer det ske till stor del genom upptagning av lån. För kommunens helägda bolag har utvecklingen varit genom lån, vilket beror på Kommunfastigheter i Knivsta AB enligt ägardirektiven bara ska ta ut hyra enligt självkostnadsprincipen (det vill säga inga överskott skapas för framtida investeringar), vilket genom en hög investeringstakt innebär att exempelvis soliditeten sjunker. Både bolagen och kommunen värdesäkrar sina tillgångar genom att succesivt byta eller renovera tillgångar, det leder ofta till en förhöjd kostnadsnivå. För bolagen innebär det att hyresgästen, kommunen, ofta får betala en högre lokalhyra om investeringen inte samtidigt ger exempelvis en energieffektivisering. I kommunen innebär det att verksamheten behöver signalera ökat resursbehov till politiken vid förändrad lokalhyra eller vid utbyte av anläggningstillgångar, alternativt hitta andra effektivare arbetsmetoder för att parera förändringar i kostnadsläget Investeringar som medför någon form av ökad driftkostnad måste hanteras i resurstilldelningen, men är heller inte en självklarhet att det ska ge automatiskt ökade resurser. I budgeten och planeringsramarna finns höjd taget för ökade driftkostnader för ett flertal investeringar, men det kan likväl vara så att investeringar inte genomförs om det uppdagas att driftmedel inte finns för att hantera en ny eller ökad driftkostnad. Bedömningen är att detta till stora delar har beaktats i beslutad budget. När vägledningen om god ekonomisk hushållning togs fram, var detta skäl något som anpassats från en normalkommuns tillväxtfas. Knivsta kommun befinner sig nu i en kraftig expension och tillväxt, då blir denna målsättning svår att uppnå och står delvis i konflikt med tillväxtstrategin. Det är dock viktigt att väga in detta perspektiv när kommunen väljer att sänka tillväxttakten och det är fortsatt viktigt att prioritetara rätt investeringar.
6 Pensionsåtaganden Kommunens pensionsåtaganden, det vill säga det som anställda intjänat före 1998 redovisas idag utanför balansräkningen enligt blandmodellens principer (enligt kommunal redovisningslag anvisningar/rekommendationer). Pensionsåtagandet uppgår till 170 miljoner kronor den 31/12-14 och sjunker nu succesivt, kostnaden uppgår till cirka 6-7 miljoner kronor per år och ökar något de närmaste åren. Det som kan påverka åtagandet framöver, är RIPS räntan, en minskad RIPS ränta leder till ett större åtagande på balansdagen och tvärtom. Eventuella förändringar i pensionsåtagande har bara en mindre påverkan på utbetalningens storlek de närmaste 4 åren och således ingen risk som behöver beaktas utöver redan avsatta medel för pensionsutbetalningar. Pensionsskuld Knivsta kommun försäkrar all nyintjäning av pensionen, det vill säga att kommunen betalar en premie till försäkringsbolag som hanterar/förvaltar pensionsmedlen för varje anställd. Vid förändringar av RIPS räntan påverkas kommunen därför bara av en högre premieinbetalning för årets pensionsavgifter. Kostnaden för pensionsavgiften är relaterad till bruttolönen, när årslönesumman överstiger 7,5 inkomstprisbasbelopp inträder förmånsbestämd inkomstpension. Förändringar i beräkningen av den statliga inkomstpensionen planeras av staten och kommer vältra över kostnader på arbetsgivarna i större omfattning än tidigare vilket påverkar kommunerna negativt, någon beräkning av framtida kostnadsökningar är idag inte möjlig att göra men måste beaktas i framtida budgetarbete. Kommuneras pensionsåtagande och pensionsskulden var när SKL tog fram vägledningen om god ekonomisk hushållning, något som var mycket angeläget att hantera i början av 2000-talet eftersom det då stod klart att 40-talist generationen cirka 15 år senare skulle gå i pension och generera stora pensionsutbetalningar. Detta har många kommuner redan hanterat och årskullarna framöver som genererar pensionsutbetalningar kommer vara mindre, kulmen för pensionskostnaden bedöms ske mellan åren 2010-2020 (olika mellan kommuner). För Knivsta kommun är det en kostnad som hanterats i budgeten och tidigare beslutade budgethandlingar, en ökad kostnad kan skönjas men får som alla andra driftkostnader hanteras i den normala budgetprocessen när förändringar sker. Resurser för utveckling Resurser för utveckling är något varje styrelse/nämnd eller verksamhet måste avsätta medel för, i de beslutade ekonomiska ramar som kommunfullmäktige tilldelar. Den allmänna uppfattningen i genomförda budgetdialoger är att detta är något som är svårt att tillgodose när de ekonomiska resurserna fördelats till det uppdrag som ska genomföras, å andra sidan kan budskapet tolkas att tilldelade resurser aldrig är tillräckliga. Prioriteringar av utvecklingsområden görs inför framtagande av varje budget, men det är inte alltid ekonomiska resurser som krävs för utveckling utan det kan vara förändrat arbetssätt som leder till utveckling. Emellertid visar jämförande nyckeltal exempelvis personaltäthet i förskola eller lärartäthet i grundskolan bland de lägsta i kommunsverige vilket indikerar att verksamheterna lever på marginalen. Att vrida och vända på kommunala skattemedel är en del av uppdraget att hushålla med resurserna, att leverera mesta möjliga verksamhet för varje skattekrona. Det stämmer också att det tar kraft och energi från organisationen att hantera ekonomiska frågor när resurserna är begränsade, men det skapar också kreativitet för att möjliggöra smarta resurseffektiva lösningar. Ekonomin för kommunen som helhet måste ändå anses som välskött då inget underskott sedan 2004 finns att återställa. Den största utmaningen som kommunen har är snarare att hantera tillväxten och fatta kloka investeringsbeslut i en takt som organisationen mäktar att hantera.
7 Sammanfattning Gemensamt för alla ovanstående faktorer är tillväxten, tillväxten skapar ökade skatteintäkter men skapar också stora investeringar som finansieras av lån. Investeringarna som genomförs är långsiktiga och genomförs för både denna generation och framtida generationer att nyttja. En avbetalning av dessa lån bör därför ses över en lång planeringshorisont. Om skattesatsen förändras med 20 öre ger det en resursförstärkning med cirka 7,8 miljoner kronor med nuvarande folkmängd och kortsiktigt påverkar det vare sig nyupptagning av lån eller framtida räntekostnaden nämnvärt i dagens lågräntemiljö. Ser man det på 10 års sikt innebär det 78 miljoner kronor i ökade intäkter och om det kapitalet används för amortering blir summan intressant. Om räntan förändrar sig mot den historiska nivån om 5 procent innebär det en minskad räntebelastning på nära 3,1 miljoner kronor om året (dagens räntenivå är cirka 1 procent). En oförändrad skattesats och allt annat lika i budget för 2016 och planperioden 2017-2019 innebär att det finansiella målet om 1 procent av skatter och bidrag inte uppnås förrän år 2019. Det är bekymmersamt eftersom marginalen för oförutsägbara kostnader då blir låg och framförallt under 2017. I sammanhanget måste det också påpekas att verksamheterna erhållit en rejäl resursförstärkning från 2016, vilket bör minska risken för underskott i verksamheterna. Konjunkturen under perioden 2016-2019 bedöms från SKL vara fortsatt god vilket borde medföra att skatteintäkterna fortsättningsvis kommer ligga på en stabil och hög nivå, å andra sidan är det just under goda år som SKL brukar anföra att resultatet bör vara högre för att istället stimulera tillväxten under dåliga år (det vill säga bromsa under goda år och gasa i lågkonjunktur). En minskad skatteunderlagstillväxt för exempelvis 2017 kan resultera i att kommunstyrelsen tvingas genomföra kostnadsminskningar, avgiftshöjningar eller skjuta på önskade politiska prioriteringar som en konsekvens av ett för lågt överskottsmål. Om ett negativt resultat inträffar ska underskottet återställas inom 3 år och en handlingsplan för återställandet upprättas. Det betyder ett minskat manöverutrymme (det vill säga mindre resurser till verksamheten) om medel ska reserveras för att återställa underskottet. 2016 2017 2018 2019 budget plan plan plan ÅRETS RESULTAT skattesats 20:91 4 518 1 133 6 539 11 872 ÅRETS RESULTAT skattesats 21:11 12 318 8 932 14 339 19 672 överskott i procent skattesats 20:91 0,5% 0,1% 0,6% 1,1% överskott i procent skattesats 21:11 1,4% 0,9% 1,4% 1,8% Analysen är begränsad till motiven för god ekonomisk hushållning och kopplat till förslagets konsekvenser för överskottsmålet. Det ska därför poängteras att det finns andra parametrar att väga in när beslut om lämplig nivå för skatteuttag fattas. Kommunstyrelsens ordförande Klas Bergström Expedieras till Ekonomichef Akten
Finansförvaltning under kommunstyrelsen 8 2016 2016 2017 2018 2019 KF BG Juni budget plan plan plan INTÄKTER Kommunalskatt* 817 286 809 486 862 695 916 746 973 796 Inkomstutjämning 34 391 34 391 37 090 44 427 49 776 Kostnadsutjämning 48 974 48 974 56 107 61 252 66 776 Regleringsavgift/strukturbidrag -2 180-2 180-5 688-10 585-15 754 Lss-utjämning -18 504-18 504-19 119-19 789-20 460 SUMMA skatter och bidrag 879 968 872 168 931 085 992 051 1 054 134 Fastighetsavgift 27 742 27 742 27 742 27 742 27 742 Statsbidrag maxtaxan 7 272 7 272 7 417 7 565 7 716 Avgifter förskola och skolbarnomsorg 21 300 21 300 21 400 21 500 21 600 Avgifter äldreomsorg 3 950 3 950 4 000 4 050 4 050 Hyresintäkter 6 600 6 600 6 650 6 650 6 650 PO-pålägg (intern) 111 064 111 064 112 174 112 174 113 296 SUMMA avgifter och övrigt 150 186 150 186 151 641 151 939 153 312 SUMMA INTÄKTER 1 057 896 1 050 096 1 110 469 1 171 732 1 235 188 KOSTNADER Kommunbidrag nämnder -941 854-941 854-994 702-1 050 659-1 098 910 Volym, vårdnadsbidrag, projekt -3 000-3 000-3 100-3 200-3 300 Ks aktiv personalpolitik -3 750-3 750-3 750-3 750-3 750 Reservation nämnder aktiv personalpolitik åren efter -1 750-1 750-5 500-9 250-13 000 Ks medel för oförutsett -1 260-1 260-1 260-1 260-1 260 Arbetsgivaravgifter -91 936-91 936-92 855-92 855-93 784 Årets intjänade individuella del -9 090-9 090-9 181-9 181-9 273 Pensionsförsäkringsavgifter -4 040-4 040-4 080-4 080-4 121 Övriga pensionskostnader -1 212-1 212-1 224-1 224-1 236 Löneskatt -3 479-3 479-3 514-3 514-3 549 Rehabkostnader -1 307-1 307-1 320-1 320-1 333 Pensionsutbetalningar -7 000-7 000-7 450-7 900-8 200 SUMMA KOSTNADER -1 069 678-1 069 678-1 127 936-1 188 193-1 241 716 FINANSIELLA intäkter & kostnader Internränta 7 500 7 500 7 600 7 700 7 800 Utdelning 13 000 13 000 7 000 11 000 7 000 Externa finansiella intäkter 4 600 4 600 5 000 5 300 5 600 Externa finansiella kostnader -1 000-1 000-1 000-1 000-2 000 SUMMA FINANSNETTO 24 100 24 100 18 600 23 000 18 400 ÅRETS RESULTAT 12 318 4 518 1 133 6 539 11 872 1 % av skatter och bidrag 9 077 8 999 9 588 10 198 10 819 2% av skatter och bidrag 18 154 17 998 19 177 20 396 21 638 Överskott i procent 1,4% 0,5% 0,1% 0,6% 1,1%
Barnchecklista inför beslut 9 Nämnd Kommunstyrelsen Diarienummer KS-2015/16 Ärenderubrik Datum för sammanträde 2015-11-02 Handläggare Dan-Erik Pettersson Mål och budget 2016 med planeringsramar för 2017-2019 för Knivsta kommun komplettering 1. Påverkar beslutet barn? Ja Nej Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn Förklara oavsett svar. En förändrad skattesats påverkar kommunens invånare, men budgetposterna som berör barn bedöms inte påverkas av förändringen. Om, ja fortsätt med frågorna. 2. Hur har barns bästa beaktats? 3. Beskriv eventuella intressekonflikter. 4. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja Nej
Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL 2015-10-05 199 Mål och budget 2016 med planeringsramar för 2017-2019 för Knivsta kommun skattesats KS-2015/16 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att utdebitering av kommunal inkomstskatt till 20:91 kronor per skattekrona för år 2016 och planperiod 2017-2019, samt att finansiera en oförändrad skattsats med ett sänkt överskottsmål i motsvarande grad. Reservation Claes Litsner (S), Ninel Jansson (S), Lennart Lundberg (KN.NU) samt Rolf Samuelsson (MP) reserverar sig mot beslutet/lämnar en skriftlig reservation (bilaga 1) Särskilt yttrande Christer Johansson (V) lämnar ett särskilt yttrande (bilaga 2) Yrkanden Claes Litsner (S) yrkar i första hand på återremiss av ärendet och i andra hand på avslag till utsänt förslag. Motiveringen till återremissen är att det saknas relevant underlag, i form av en ekonomisk konsekvensanalys i utsänt material. Ninel Jansson (S), Lennart Lundberg (KN.NU) samt Rolf Samuelsson (MP) yrkar bifall till Claes Litsners (S) yrkande om återremiss. Klas Bergström (M) och Björn-Owe Björk (KD) yrkar bifall till utsänt förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Claes Litsners (S) yrkande om återremiss mot att avgöra ärendet idag och finner att Kommunstyrelsen beslutar att avgöra ärendet idag. Omröstning begärs och genomförs. Ordföranden ställer proposition på Claes Litsners (S) yrkande om avslag mot det utsända förslaget till beslut och finner att kommunstyrelsen bifaller det utsända förslaget. Omröstning De ledamöter som bifaller att ärendet ska avgöras idag röstar JA. De ledamöter som bifaller att ärendet ska återemitteras röstar NEJ. Expedieras till Akten Expedierat av Siobhán Górny 2015-10-08
Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL 2015-10-05 Klas Bergström (M), Boo Östberg (C), Jeanette Meland (M), Björn-Owe Björk (KD) och Niclas Uggla (M) röstar JA. Claes Litsner (S), Ninel Jansson (S), Lennart Lundberg (KN.NU) och Rolf Samuelsson (MP) röstar NEJ. Med 5 ja-röster mot 4 nej-röster har kommunstyrelsen beslutat att avgöra ärendet idag. Ärende Tjänsteskrivelse 2015-09-25 har varit utsänd. Expedieras till Akten Expedierat av Siobhán Górny 2015-10-08
Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Dan-Erik Pettersson Datum KS-2015/16 Ekonomichef 2015-09-25 Kommunstyrelsen Mål och budget 2016 med planeringsramar för 2017-2019 för Knivsta kommun skattesats KS-2015/16 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta utdebitering av kommunal inkomstskatt till 20:91 kronor per skattekrona för år 2016 och planperiod 2017-2019 att finansiera en oförändrad skattsats med ett sänkt överskottsmål i motsvarande grad. Sammanfattning Kommunfullmäktige antog mål och budget 2016 med planeringsramar för 2017-2019 den 17 juni. Budgeten innehöll en förändrad skattesats med 20 öre och ger budgeten en ökad skatteintäkt i storleksordningen 7,8 miljoner kronor. Genom denna komplettering önskas skattesatsen lämnas oförändrad på 20:91 kronor per skattekrona och det ska finansieras genom ett minskat överskottsmål i motsvarande grad som den höjda skattesatsen annars hade medfört. Bakgrund Kommunfullmäktige antog mål och budget 2016 med planeringsramar för 2017-2019 den 17 juni. Budgeten innehöll en skatteförändring med 20 öre, från 20:91 kronor till 21:11 kronor per skattekrona. Denna förändring skulle ge cirka 7,8 miljoner i ökade skatteintäkter per år enligt de underlag som fanns tillgängliga i april 2015. En oförändrad skattesats innebär då att 7,8 miljoner kronor måste finansieras, och förslaget är att det ska ske genom en reducering av överskottsmålet motsvarande grad. Överskottet i kronor sjunker då från 12,3 miljoner kronor till 4,5 miljoner kronor. Det finansiella målet kommer då att vara 0,5 procent av skatter och bidrag vilket är under målet om 1 procent av skatter och bidrag.
Ett minskat överskottsmål är i sig ingen önskvärd målsättning med tanke på kommunens stora investeringsbehov framgent och bör hanteras vidare i politiska diskussioner. Kommunstyrelsens ordförande Klas Bergström Expedieras till Ekonomichef Akten
Finansförvaltning under kommunstyrelsen 2016 2016 2017 2018 2019 KF BG Juni budget plan plan plan INTÄKTER Kommunalskatt* 817 286 809 486 862 695 916 746 973 796 Inkomstutjämning 34 391 34 391 37 090 44 427 49 776 Kostnadsutjämning 48 974 48 974 56 107 61 252 66 776 Regleringsavgift/strukturbidrag -2 180-2 180-5 688-10 585-15 754 Lss-utjämning -18 504-18 504-19 119-19 789-20 460 SUMMA skatter och bidrag 879 968 872 168 931 085 992 051 1 054 134 Fastighetsavgift 27 742 27 742 27 742 27 742 27 742 Statsbidrag maxtaxan 7 272 7 272 7 417 7 565 7 716 Avgifter förskola och skolbarnomsorg 21 300 21 300 21 400 21 500 21 600 Avgifter äldreomsorg 3 950 3 950 4 000 4 050 4 050 Hyresintäkter 6 600 6 600 6 650 6 650 6 650 PO-pålägg (intern) 111 064 111 064 112 174 112 174 113 296 SUMMA avgifter och övrigt 150 186 150 186 151 641 151 939 153 312 SUMMA INTÄKTER 1 057 896 1 050 096 1 110 469 1 171 732 1 235 188 KOSTNADER Kommunbidrag nämnder -941 854-941 854-994 702-1 050 659-1 098 910 Volym, vårdnadsbidrag, projekt -3 000-3 000-3 100-3 200-3 300 Ks aktiv personalpolitik -3 750-3 750-3 750-3 750-3 750 Reservation nämnder aktiv personalpolitik åren efter -1 750-1 750-5 500-9 250-13 000 Ks medel för oförutsett -1 260-1 260-1 260-1 260-1 260 Arbetsgivaravgifter -91 936-91 936-92 855-92 855-93 784 Årets intjänade individuella del -9 090-9 090-9 181-9 181-9 273 Pensionsförsäkringsavgifter -4 040-4 040-4 080-4 080-4 121 Övriga pensionskostnader -1 212-1 212-1 224-1 224-1 236 Löneskatt -3 479-3 479-3 514-3 514-3 549 Rehabkostnader -1 307-1 307-1 320-1 320-1 333 Pensionsutbetalningar -7 000-7 000-7 450-7 900-8 200 SUMMA KOSTNADER -1 069 678-1 069 678-1 127 936-1 188 193-1 241 716 FINANSIELLA intäkter & kostnader Internränta 7 500 7 500 7 600 7 700 7 800 Utdelning 13 000 13 000 7 000 11 000 7 000 Externa finansiella intäkter 4 600 4 600 5 000 5 300 5 600 Externa finansiella kostnader -1 000-1 000-1 000-1 000-2 000 SUMMA FINANSNETTO 24 100 24 100 18 600 23 000 18 400 ÅRETS RESULTAT 12 318 4 518 1 133 6 539 11 872 1 % av skatter och bidrag 9 077 8 999 9 588 10 198 10 819 2% av skatter och bidrag 18 154 17 998 19 177 20 396 21 638 Överskott i procent 1,4% 0,5% 0,1% 0,6% 1,1%
Barnchecklista inför beslut Nämnd Kommunstyrelsen Diarienummer KS-2015/16 Ärenderubrik Datum för sammanträde 2015-09-25 Handläggare Dan-Erik Pettersson Mål och budget 2016 med planeringsramar för 2017-2019 för Knivsta kommun komplettering 1. Påverkar beslutet barn? Ja Nej Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn Förklara oavsett svar. En förändrad skattesats påverkar kommunens invånare, men budgetposterna som berör barn bedöms inte påverkas av förändringen. Om, ja fortsätt med frågorna. 2. Hur har barns bästa beaktats? 3. Beskriv eventuella intressekonflikter. 4. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja Nej