Skellefteå en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. Budget 2008 och Plan

Skellefteå en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i

Budget 2008 - läsanvisningar Budgeten innehåller mycket information. För att underlätta för läsaren lämnas följande läsanvisningar. Inledande del Budgeten inleds med förord av kommunstyrelsens ordförande. Det ges också en bakgrund om kommunens förutsättningar och utvecklingstendenser. Den inledande delen innehåller också koncernens och kommunens drift- och investeringsplaner, samt resultat- och finansieringsbudget. Nämnder Här kan du se vilka ansvarsområden respektive nämnd har. För varje nämnd presenteras verksamhetsidé, utvecklingstendenser och styrkort. (Avsnittet utvecklingstendenser har inte prövats av budgetberedningen). Vidare framgår drift- och investeringsbudget för år 2008. Nettoanslag enligt plan för åren 2009-2010 framgår av totalsammanställning över nämndernas driftbudget-/plan. Investeringsbudget I nämndens investeringsbudget redovisas det totala anslaget för aktuella investeringar år 2008. En mer detaljerad redovisning per projekt och för åren 2009-2010 finns under rubriken investeringsplan per projekt. Kommunägda bolag Här kan du se vilka ansvarsområden respektive kommunägt bolag har. För varje bolag presenteras ett styrkort samt resultat-, balans-, och investeringsbudget. Kommunfullmäktiges resultatkrav på bolagen framgår i resultaträkningens Årets resultat. Mått Om inte annat anges är beloppen alltid i tusentals kronor. Driftbudget Nämndens driftbudget är uppdelad på olika anslagsnivåer. Nämnden fördelar pengar inom anslagsnivån. Om anslag ska flyttas mellan dessa nivåer måste kommunfullmäktige besluta om detta. Vill Du veta mer? Tag kontakt med kommunledningskontorets ekonomiavdelning! Postadress Skellefteå kommun Kommunledningskontoret Ekonomiavdelningen 931 85 SKELLEFTEÅ Besöksadress Trädgårdsgatan 6 Telefon 0910-73 50 00 e-post ekonomi.klk@skelleftea.se Hemsida www.skelleftea.se Omslagsfoto 2008 års budget innebär satsningar på tillväxt. Några exempel är satsningar på ungdomar, personal, äldrevård och miljö. Fotograf Erland Segerstedt (tallplanta+ åldring), Patrick Degerman/Synk (ungdomar), Lennart Lindström, Tekniska kontoret (sopbil) Produktion K2, Birgitta Hägglund, Skellefteå Tryck Skellefteå Tryckeri AB, 700 ex, jan 2008

2009-2010 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande 1 Förutsättningar 2 Utvecklingstendenser 4 Budget 2008 och plan 6 Investeringsbudget/-plan 9 Driftbudget/-plan 10 Resultatbudget 12 Balansbudget 14 Finansieringsbudget 15 Notupplysningar 16 Organisation 18 Kommunkoncernens styrkort 19 Nämnder och kommunägda bolag Kommunstyrelse 20 Barn- och grundskolenämnd 22 Byggnadsnämnd 24 Fastighetsnämnd 26 Fritidsnämnd 28 Gymnasienämnd 32 Konsumentnämnd 34 Kulturnämnd 36 Miljönämnd 38 Personalnämnd 40 Socialnämnd 42 Teknisk nämnd 46 Valnämnd 48 Överförmyndarnämnd 49 Skellefteå Kraft AB 50 Fastighets AB Polaris 54 Skelleftebostäder AB 56 Skelleftebuss AB 58 Skellefteå museum AB 60 Västerbottensteatern AB 62 Kommunrevision 64 Investeringsplan per projekt 65 Styrprinciper 72 Kommunfullmäktiges beslut 82 Alternativa budgetförslag Budgetförslag från Folkpartiet, Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna 83 Ordlista och begrepp 91 Korta fakta 92

Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande En stark och ansvarsfull budget Skellefteå kommuns budget för 2008 är stark. Den innehåller satsningar på viktiga områden som miljö äldre- och handikappomsorg ungdomar kommunens medarbetare Med en ansvarsfull ekonomisk politik skapas utrymme för en bra verksamhet, viktiga investeringar, tillväxt och ökande befolkning. Fortsatt utveckling Skellefteå kommun har som vision att vara en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. Kommunen ska vara en föregångskommun med ökande befolkning, ökad sysselsättning och en stark ekonomi. Verkligheten närmar sig visionen. Befolkningen ökar för fjärde året i rad. Målet om 300 nystartade företag uppnås. Nya bostäder och nya lokaler för näringslivet efterfrågas. Basnäringarna upplever en fortsatt stark konjunktur. Avkastningen från kommunkoncernens energirörelse höjs. Det skapas fler arbetstillfällen. Utmaningar Trots en gynnsam utveckling finns utmaningar. Dessa måste kommunen klara. Fler äldre innebär ökade och förändrade behov av service och boende. Samtidigt upplever skolan en period med minskande elevantal vilket innebär att strukturen på verksamheten måste påverkas. Olika delar av kommunen utvecklas också på olika sätt och behov av stöd och utveckling är olika i tätort och glesbygd. Staten tenderar dessutom att överlämna allt fler uppgifter till kommunerna och detta innebär i sig påfrestningar. Hög standard på verksamheten Skellefteå kommuns verksamhet håller hög standard och står sig mycket väl i jämförelse med andra kommuner. En högre andel av kommunens äldre får hjälp jämfört med genomsnittet för landet. I skolan finns en högre andel behöriga lärare och elevernas meritvärde är bättre än genomsnittet. Det är också fler som fullföljer gymnasiestudierna i Skellefteå kommun. Skellefteå blir ännu bättre Utvecklingen av Skellefteå kommun fortsätter. Medborgarenkäten visar att kommunens verksamheter redan idag får goda betyg men vi ska bli ännu bättre. Några viktiga exempel: Kommunen är en aktiv part i Skellefteås utveckling. Satsningarna på tillväxt förstärks ytterligare, till exempel genom bildandet av ett destinationsbolag och förberedelser för Försäkringskassans utökning i Skellefteå. Utbyggnaden av den gemensamma kundtjänsten fortsätter. Den breda satsningen på miljön fortsätter. Exempel på insatser är biogasfordon, vindkraft, och ny vattenförsörjning. Utvecklingen av stadskärnan fortsätter. Satsningar görs inom den sociala sektorn. De unga prioriteras. Det visar sig bl a genom kvalitetsförstärkningar i förskolan, ökat elevinflytande i gymnasieskolan, förstärkt skolhälsovård och breddat fritids- och kulturutbud. Medarbetarna är kommunens viktigaste resurs. Exempel på viktiga mål är minskad sjukfrånvaro, önskad sysselsättningsgrad hos medarbetarna och väl fungerande kompetensförsörjning Offensiva satsningar För att kommunen ska utvecklas görs offensiva satsningar både inom kommunens kärnverksamhet och inom de kommunägda bolagen. Exempel på stora investeringar är utbyggnaden av Skellefteå Kraft Arena och Eddahallen, ombyggnad av Ursviksskolan och andra skolor och förskolor, nya lokaler för medborgarservice och tillväxtkontoret, ombyggnad av stadsparken/ bryggarbacken, ungdomsfotbollshall, gator och vägar m m. De kommunägda bolagen satsar bl a på gemensamhetsboenden, bredband och vindkraft samt biogasbussar. Bert Öhlund Kommunstyrelsens ordförande

Förutsättningar Förutsättningar Skellefteå kommun har många kunder och ett stort utbud av tjänster. Det är viktigt att känna till vilken efterfrågan som finns och att undersöka hur tjänsteutbudet upplevs, både till kvantitet och kvalitet. I regel finns behov som överstiger det utbud som de politiskt valda ombuden kan leverera. Kommunens tjänster består till över 70 procent av kärnuppgifter för att möta medborgarnas behov inom skola, vård och omsorg. Behoven inom dessa områden är starkt relaterade till demografins utveckling och styrs till stor del av lagar och förordningar. Från medborgarna finns intresse att verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt och att resurser och verksamhetens omfattning stämmer överens. En väl fungerande ekonomi- och verksamhetsstyrning är en förutsättning för att detta ska vara möjligt. Inte minst måste kommunen ha en god framförhållning när verksamheterna ska anpassas till framtida befolkningsförändringar. Viktiga utvecklingsområden är bland annat att: Arbetet med omställningar intensifieras på områden där behoven ändras Målsatta resultatnivåer och övriga finansiella mål säkras på kort och lång sikt Mätningen utvecklas för att säkerställa en så kvalitativ och effektiv verksamhet som möjligt med medborgarnas resurser God ekonomisk hushållning Kommunallagen reglerar kommunernas ekonomiska förvaltning genom att krav ställs på god ekonomisk hushållning. Ett av grundkraven är att budget ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Motiven till detta är bland annat: Långsiktig konsolidering av ekonomin Skapa utrymme för investeringar Täcka ökningen av hela pensionsåtagandet Riskexponering och osäkerhetsfaktorer Finansiella mål För att säkra en god ekonomisk hushållning behövs finansiella mål som tydligt markerar att ekonomin är en restriktion för att bedriva verksamhet. Följande finansiella mål ligger till grund för budget 2008 och plan 2009-2010: Oförändrad kommunalskatt Resultatet för kommunen, exkl. elförsörjningen, ska på kort sikt uppgå till minst 1,5 procent av skatter och statsbidrag Resultatet för kommunen, exkl. elförsörjningen, ska på lång sikt uppgå till 3 procent av skatter och statsbidrag Ingen inlåning till skattefinansierad verksamhet Ingen försäljning av strategiska tillgångar. Vid annan försäljning prövas om medlen ska användas till pensionsavsättningar eller investeringar Skellefteå Kraft ska ge ägaren avkastning motsvarande 4,0 procent av eget kapital vid budgetårets utgång Mål- och resultatstyrning För en kommun, där verksamheten är målet och pengarna medlet, innebär god ekonomisk hushållning mycket mer än en balanserad ekonomi. Det behövs också tydliga verksamhetsmål som klargör uppdraget. Målen ska ange vad som kan uppnås med befintliga resurser. Skellefteå kommun tillämpar mål- och resultatstyrning för att styra verksamheten mot visionen och att säkerställa god ekonomisk hushållning. Utgångspunkten är att den kommunala verksamheten finns till för medborgarna. Kommunfullmäktige har därför beslutat om ett styrkort för hela kommunkoncernen samt ett styrkort för respektive nämnd eller bolag. Varje styrkort innehåller mål inom tre externa perspektiv: Medborgare/kund Utveckling/tillväxt Ekonomi Dessutom finns ett internt perspektiv, Medarbetare, som är främst till för att stödja och säkerställa att målen i de externa perspektiven uppnås.

Förutsättningar Arbetet med att utveckla tillämpningen av måloch resultatstyrningen fortgår i processform. Alla nämnder och bolag planerar, rapporterar och följer upp verksamheten enligt modellen. Andra styrdokument som hälsobokslut, styrning av koncernbolag, ledarpolicy, arbetsplaner och kvalitetsredovisning har integrerats i modellen. En gemensam värdegrund håller på att utarbetas. Fortsatt arbete pågår med att öka delaktigheten och förståelsen kring modellen samt att få målstyrningen att genomsyra det dagliga arbetet. Arbete pågår med att ytterligare utveckla ändamålsenliga mätmetoder och målformuleringar.

Utvecklingstendenser Utvecklingstendenser Ekonomi 1 I budgetpropositionen presenterar regeringen en ljus bild av den svenska ekonomin. Bruttonationalprodukten (BNP) väntas växa med 3,4 procent 2007 och med 3,0 procent 2008. Arbetslösheten beräknas sjunka till 4 procent år 2008. Världsmarknadstillväxten fortsätter att öka i god takt, den penningpolitiska åtstramningen gör dock att tillväxttakten dämpas något. BNPtillväxten i USA bromsar in i år till följd av den svaga bostadsmarknaden, men bedöms stärkas åter något nästa år. Tillväxten i Asien ligger kvar på en mycket hög nivå. Den senaste tidens turbulens på de finansiella marknaderna har ökat osäkerheten i prognosen. Effekterna på tillväxten i världsekonomin bedöms dock i dagsläget bli begränsade. Svensk ekonomi och arbetsmarknad fortsätter, enligt regeringen, att utvecklas starkt. Det är främst den inhemska efterfrågan som driver tillväxten. De senaste årens starka investeringstillväxt når sin topp i år. Hushållens konsumtion väntas växa kraftigt framöver, detta till följd av snabbt stigande disponibla inkomster, ökande sysselsättning och en i utgångsläget god förmögenhetsställning. Efterfrågan på arbetskraft är hög, och sysselsättningen fortsätter att stiga 2007 och 2008. Antalet sysselsatta beräknas öka med 2,3 procent i år och med 1,2 procent nästa år. Det motsvarar en ökning med sammantaget 150 000 personer. Arbetskraftutbudet ökar kraftigt 2007 för att därefter öka i en måttligare takt. Den reguljära sysselsättningsgraden, andelen sysselsatta i befolkningen, för de i åldern 20-64 år är uppe i 80 procent år 2008. Den öppna arbetslösheten minskar till 4,0 procent år 2008 för att åren därefter öka något. Löneökningstakten bedöms bli högre de kommande åren till följd av det stigande resursnyttjandet och de avtal som slutits. Detta bidrar till att inflationstrycket tilltar. Riksbanken väntas därför höja reporäntan till som högst 4,75 procent 2009. Sammantaget innebär detta att konjunkturutvecklingen dämpas 2009 och 2010. Enligt denna 1 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting, Cirkulär 2007:44, 2007-09-21 framskrivning bedöms BNP öka med 2,5 procent år 2009 och 1,9 procent år 2010. Starka finanser i kommunerna bidrar till att den kommunala konsumtionen ökar. I år bedöms sektorns konsumtion öka med ca 2 procent och nästa år med 1,8 procent. Under åren 2009 och 2010 växer emellertid inkomster och konsumtion i den kommunala sektorn betydligt svagare enligt regeringens bedömning. Den kommunala konsumtionen väntas då öka med enbart ca 0,5 procent per år, vilket är det utrymme som demografin sägs kräva. Det är såväl en långsammare ökning av skatteunderlaget som oförändrade generella statsbidrag som förklarar den svagare inkomstutvecklingen i kommuner och landsting 2009 och 2010. Såväl det strukturella som det finansiella sparandet i offentlig sektor överstiger med god marginal regeringens överskottsmål under perioden 2007-2010. Det är statens finansiella sparande som visar stora överskott. Den kommunala sektorns resultat och finansiella sparande försvagas något, men fortsätter enligt regeringens bedömning att visa överskott under perioden 2007-2010. Årlig förändring, % 2007 2008 2009 2010 BNP,4 3,0 2,5 1,9 Antal sysselsatta 2,3 1,2 0,3-0,2 KPI, årsgenomsnitt 2,2 2,8 2,9 2,5 Timlön,4 5,1 4,9 4,2 Skatteunderlag 5,5 6,1 5,3 4,5 Befolkning Kommunens befolkning uppgick vid årsskiftet 2006/2007 till 71 966 personer. Under 2006 ökade kommunens befolkning med 56 personer. Det var det tredje året i följd med en befolkningsökning. Det finns också förutsättningar för en god befolkningsutveckling under 2007. Det är framförallt Skellefteå tätort med omgivningar som har den starkaste befolkningsutvecklingen. Kommunens målsättning är en befolkningsökning med 250 invånare per år och det återstår ännu en bit till den nivån. Den faktiska utvecklingen utgör en viktig grund när det gäller att beräkna framtida befolkningsutveckling, skatteberäkningar osv.

Utvecklingstendenser Det finns idag två tydliga trender när det gäller befolkningsutvecklingen i kommunen (och även i andra delar av landet). Den ena innebär att antalet barn i skolåldern minskar medan den andra innebär att antalet äldre blir fler. Minskningen när det gäller antalet skolbarn beror på minskade födelsetal. I början av 1990-talet föddes upp till 1 100 barn i Skellefteå kommun. Tio år senare var födelsetalen nere under 650 födda. Detta slår under de närmaste åren igenom i grundskolan men kommer efterhand också att märkas tydligt inom gymnasieskolan. Under de senaste åren har födelsetalen åter ökat något till en nivå något över 700 födda barn vilket till att börja med får effekt inom förskolan. Utvecklingen mot fler äldre har pågått sedan ett antal år och är en långsiktigt bestående trend. Ökningen sker idag framförallt i gruppen 65 79 år. En stor del av befolkningen är född på 1940- talet och dessa åldersklasser kommer nu upp i pensionsåldern. Efterhand kommer ökningstakten att bli snabbare även när det gäller de äldsta grupperna, de som är över 80 år. Det generella statsbidraget till kommunerna har minskats för att neutralisera det tillskott som fastighetsavgiften ger vid införandet. År 2008 bedöms de samlade skatte- och statsbidragsintäkterna öka med 157 mnkr eller 4,9 procent jämfört med budget 2007. I det inomkommunala utjämningssystemet för LSS-kostnader beräknas Skellefteå kommun erhålla 100 mnkr för 2008 jämfört med 89 mnkr i budget 2007. Genom utjämningen får kommunen bidrag till att klara de insatser som hittills beviljats enligt Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). LSS-utjämningen är under utredning och förslag väntas under 2007. 5 Skatter och statsbidrag Som grund för planeringen ligger en oförändrad utdebitering i Skellefteå kommun på 22:40 per skattekrona. Den totala skattesatsen år 2008 uppgår till 32:90, varav landstinget 10:50. Som underlag för beräkning av skatteintäkter ligger prognos från Sveriges Kommuner och Landsting (sept 2007) över skatteunderlagets utveckling för åren 2007-2010. Ökad tillväxt i ekonomin innebär kraftigt ökade skatteintäkter. Beräkningen av skatter och statsbidrag berörs av beslutet om införande av kommunal fastighetsavgift. Regeringen har ännu ej beslutat hur införandet av denna avgift kommer att hanteras för att komma kommunerna tillgodo. Sveriges Kommuner och Landsting bedömer att staten kommer att fördela ett riktat statsbidrag, lika till alla kommuner motsvarande 1316 kr/invånare. För Skellefteå kommun motsvarar detta 94,6 mnkr.

Budget och plan Budget 2008 och plan 6 Resultatbudget I budget 2008 uppgår resultatet för kommunen till 243 mnkr, vilket är samma resultat som i budget 2007. För åren 2009 och 2010 finns ett budgeterat resultat på 260 respektive 270 mnkr. Uttaget från Elförsörjningen till skattefinansierad verksamhet ökar med 29 mnkr till 153 mnkr. Större delen av ökningen, 19 mnkr, hänför sig till höjning av avkastningen på eget kapital vid budgetårets utgång från 3,5 % till 4,0 %. I budget 2008 uppgår resultatet för kommunen, exklusive elförsörjningen, till 95 mnkr vilket utgör cirka 2,8 procent av skatter och statsbidrag. Resultat ligger därmed i närheten av kommunens finansiella målsättning på lång sikt (3 % av skatter och statsbidrag). I budget 2007 uppgick resultatet till 76 mnkr. Elförsörjningens resultat är budgeterat till 148 mnkr 2008 jämfört med 167 mnkr år 2007. För åren 2009 och 2010 finns ett budgeterat resultat på 155 respektive 160 mnkr. För hela kommunkoncernen uppgår det budgeterade resultat till 459 mnkr. Skellefteå Kraft AB koncernens andel av det resultatet uppgår till 217 mnkr. Inlåning Kommunfullmäktige har enligt kommunallagen rätten att fatta beslut om inlåning. Budgetberedningen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att kommunkoncernens totala låneskuld år 2008 högst får uppgå till 6,3 mdkr. Balansbudget Budgeterade tal i balansräkningen är förknippade med osäkerhet beroende på antaganden om anläggningstillgångarnas och skuldernas förändring. I 2008 års budget uppgår budgeterat eget kapital för kommunen till 4 897 mnkr vilket är en ökning med 453 mnkr jämfört med bokslut 2006. Balansomslutningen för kommunen bedöms öka med 501 mnkr under motsvarande period. En faktor som påverkar kommunens soliditet positivt är stora amorteringar inom verksamheten Elförsörjning. Kommunkoncernens egna kapital beräknas stiga med 1 013 mnkr jämfört med bokslut 2006. Positiva resultat för Skellefteå Kraft under perioden 2007-2008 står för den största kapitalökningen. Kommunkoncernens balansomslutning bedöms öka med 1 292 mnkr under samma period. Genom den budgeterade ökningen av det egna kapitalet bedöms kommunkoncernens soliditet (långsiktiga betalningsförmåga) komma att förstärkas under 2007-2008. Driftbudget I de planeringsramar som kommunstyrelsen antog i mars 2007 gjordes en uppräkning av samtliga nämnders ramar för pris- och löneökningar. Hänsyn togs också till demografiska förändringar. Jämfört med budget 2007 ökar verksamhetens nettokostnader med 205 mnkr under 2008. Enligt plan ökar nettokostnaderna med ytterligare 105 mnkr 2009 och 105 mnkr 2010. För kommunens nämnder ingår följande anslagsutökningar/minskningar i budget 2008: Nämnder Mnkr Kommunstyrelsen 6,2 1 Barn- och grundskolenämnd 8,4 Byggnadsnämnd,8 Fritidsnämnd,3 Gymnasienämnd,6 Kulturnämnd,4 Personalnämnd,8 Socialnämnd 08,5 Teknisk nämnd 6,6 Övriga nämnder -0,5 Intern ränta på anläggningstillgångarnas bokförda värden påförs verksamheten med 5,0 procent. Avskrivningar görs med 2-20 procent på anläggningarnas anskaffningsvärden.

Budget och plan Personalomkostnaderna för år 2008 uppgår till: Anställda, födda 1983-1989, % 21,31 Anställda, 1942 eller tidigare, % 15,18 Anställda, övriga, % 41,52 Förtroendevalda, % 39,01 För de kommunägda bolagen ställs följande resultatkrav för år 2008: Mnkr Skellefteå Stadshus AB, koncernen Skelleftebostäder AB 0,5 Fastighets AB Polaris 0,0 Skelleftebuss AB koncernen -2,0 Skellefteå Kraft AB, koncernen,0 Skellefteå museum AB 0,0 Västerbottensteatern AB 0,0 Under respektive nämnd återfinns specifikation på de olika anslagsökningarna och resultatkraven. Investeringsbudget Kommunkoncernens investeringar under planeringsperioden 2008-2010 beräknas uppgå till 4 308 mnkr, varav 498 mnkr avser skattefinansierad verksamhet, 255 mnkr affärsverksamheter och 3 555 mnkr kommunägda bolag. Nettoinvesteringarna för kommunen, exklusive kommunägda bolag, uppgår till 218 mnkr för år 2008. För åren 2009-2010 planeras investeringar med 285 respektive 249 mnkr vilket är i nivå med tidigare plan. Här ges exempel på större investeringar 2008: Investeringar Total 2008- kommunen, mnkr utgift 2010 Teknisk nämnd Ny etapp, Degermyran 8 12 Stadsparken/Bryggarbacken 0 17 Gator och VA inom exploateringsområden 6 Tankställe/ledning, biogas 8 Investeringar Total 2008- kommunen, mnkr utgift 2010 Fastighetsnämnd Evenemangsarena 50 20 Eddahallen 93 8 Lokaler gemensam kundtjänst 5 25 Skolor/förskolor 0 70 Ungdomsfotbollshall 5 23 Ny manege, ridhus Investeringar kommunägda bolag, mnkr 2008 Skellefteå Kraft Kraftstationer 6 Vindkraft 06 Nät 6 Kommunikation 98 Värme 97 Fastighet 0 Fordon Fastighets AB Polaris Byggprojekt (ny-, till- och ombyggnad) Skelleftebuss AB Fordon Skelleftebostäder AB Fastigheter 91 Taxor och avgifter Enligt kommunens styrprinciper beslutar kommunfullmäktige om alla taxor och avgifter i samband med budget. Fritidsnämnd och teknisk nämnd har delegation för beslut av taxor och avgifter inom campingoch hamnverksamheten samt vid arrangemang i Skellefteå Kraft Arena. Nämnderna har informationsskyldighet till kommunfullmäktige gällande samtliga taxe- och avgiftsförändringar. Fastighetsnämnden beviljas hyreshöjning på bostäder och lokaler med 1,8 procent. Fastighetsnämnden ska i sin hyresdebitering täcka samtliga kostnader för drift och underhåll. 0 5

Budget och plan Pensioner Pensionsredovisning Stigande pensionskostnader under kommande år innebär årliga krav på minskad övrig verksamhet/effektiviseringar. Enligt tidigare beräkningar fortsätter kostnaderna att med nuvarande modell stiga ända fram till omkring år 2030. Frågan om redovisningen av kommunernas pensionsåtaganden är uppe för diskussion. Skälet är att några kommuner återgått till att redovisa hela pensionsåtagandet i resultat- och balansräkningen. En förändring som strider mot den kommunala redovisningslagen men som ligger i linje med god redovisningssed. 8 En fullständig pensionsredovisning, där hela pensionen bokas som avsättning i balansräkningen skulle öka, inte bara kontrollen på kommunens verkliga pensionskostnader utan tar också bort stora delar av framtida undanträngningseffekter. Frågan om framtida hantering av pensionsåtagandet kommer att bli föremål för särskilt beslut. Pensionsberäkning En arbetsgrupp inom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har utarbetat nya riktlinjer för beräkning av pensionsskuld i kommuner och landsting - RIPS 07. Dessa riktlinjer som antagits av SKL:s styrelse ersätter nu gällande rekommendationer om metod för beräkning av pensionsskuld den s.k. P-finken. Det nya regelverket gäller från och med 2007. De största förändringarna handlar om ändrat livslängdsantagande och sänkt diskonteringsränta. Förändringarna i beräkningsmodellen gör att både pensionsskulden och ansvarsförbindelsen ökar. Pensionsskulden, exklusive kommunägda bolag, beräknas vid budgetårets slut uppgå till 2,3 miljarder kronor.

Investeringsbudget Investeringsbudget/-plan Budget 2008 Plan 2009 Plan 2010 Netto- Netto- Nettoinvestering investering investering Kommunstyrelse skattefinansierat 21 100 29 000 22 300 Kommunstyrelse avgiftsfinansierat Elförsörjning 6 600 38 150 35 000 Barn- och grundskolenämnd 1 500 919 610 Byggnadsnämnd 650 1 000 1 000 Fastighetsnämnd 78 000 84 900 37 180 Fritidsnämnd skattefinansierat 8 000 5 500 5 500 Fritidsnämnd avgiftsfinansierat Camping 4 100 10 500 3 500 Gymnasienämnd 4 000 4 000 4 000 Kulturnämnd 2 200 470 215 Personalnämnd 175 175 175 Socialnämnd 7 170 4 830 0 Teknisk nämnd skattefinansierat 57 320 59 065 56 875 Teknisk nämnd avgiftsfinansierat Hamnen 100 5 350 29 100 Parkering 450 450 300 Renhållning 10 550 20 250 17 800 Sotning 100 175 100 Vatten- och avloppshantering 15 900 20 500 35 600 Summa kommunen 217 915 285 234 249 255 9 Kommunägda bolag Skellefteå Kraft AB, koncernen 611 011 706 000 1 801 434 Skellefteå Stadshus AB, koncernen Fastighets AB Polaris 40 000 40 000 40 000 Skelleftebostäder AB 92 000 84 000 76 000 Skelleftebuss AB, koncernen 25 000 8 000 27 000 Skellefteå museum AB 650 600 600 Västerbottensteatern AB 1 000 1 000 1 000 Summa kommunägda bolag 769 661 839 600 1 946 034 Summa investeringsbudget 987 576 1 124 834 2 195 289

Driftbudget Driftbudget/-plan 10 Budget 2008 Plan 2009 Plan 2010 Netto- Netto- Netto- Intäkter Kostnader kostnad kostnad kostnad Kommunstyrelse skattefinansierat 54 990 258 979 203 989 203 989 203 989 Kommunstyrelse avgiftsfinansierat Elförsörjning 359 300 211 300-148 000-155 000-160 000 Barn- och grundskolenämnd 137 800 1 242 743 1 104 943 1 104 943 1 104 943 Byggnadsnämnd 15 679 47 878 32 199 30 199 30 199 Fastighetsnämnd 692 881 699 854 6 973 6 973 6 973 Fritidsnämnd skattefinansierat 28 676 172 064 143 388 143 388 143 388 Fritidsnämnd avgiftsfinansierat Camping 17 175 17 175 0 0 0 Gymnasienämnd 50 000 388 096 338 096 338 096 338 096 Konsumentnämnd 480 480 480 480 Kulturnämnd 6 068 80 272 74 204 74 204 74 204 Miljönämnd 4 700 6 112 1 412 1 412 1 412 Personalnämnd 1 200 36 555 35 355 35 355 35 355 Socialnämnd 220 000 1 521 749 1 301 749 1 301 749 1 301 749 Teknisk nämnd skattefinansierat 207 402 370 362 162 960 162 960 162 960 Teknisk nämnd avgiftsfinansierat Hamnen 22 481 22 481 0 0 0 Parkering 17 800 17 800 0 0 0 Renhållning 90 032 90 032 0 0 0 Sotning 9 065 9 065 0 0 0 Vatten- och avloppshantering 107 734 107 734 0 0 0 Valnämnd 627 627 627 627 Överförmyndarnämnd 800 3 339 2 539 2 539 2 539 Revision 1 920 1 920 1 920 1 920 Summa nämnder 2 043 783 5 306 617 3 262 834 3 253 834 3 248 834 Återföring kapitalkostnader 224 000-224 000-224 000-223 000 Återföring finansnetto elförsörjning -123 000-170 000-47 000-40 000-36 000 Pensioner 72 777 72 777 77 614 83 854 Oförutsedda behov 66 800 66 800 168 800 268 800 Särskilda statsbidrag 24 168-24 168-24 168-24 168 Resultat före avskrivningar 2 168 951 5 276 194 3 107 243 3 212 080 3 318 320 Avskrivningar 131 000 131 000 131 000 130 000 Verksamhetens nettokostnader 2 168 951 5 407 194 3 238 243 3 343 080 3 448 320

Driftbudget Kommunägda bolag Budget 2008 Plan 2009 Plan 2010 Intäkter Kostnader Resultat Resultat Resultat Skellefteå Kraft AB, koncernen 3 688 000 3 471 000 217 000 239 000 246 000 Skellefteå Stadshus AB, koncernen Fastighets AB Polaris 144 300 144 300 0 0 0 Skelleftebostäder AB 401 000 400 500 500 500 500 Skellefteåbuss AB, koncernen 138 400 140 375-1 975-2 870 1 100 Skellefteå museum AB 16 159 16 159 0 0 0 Västerbottensteatern AB 26 153 26 153 0 0 0 Summa kommunägda bolag 4 414 012 4 198 487 215 525 236 630 247 600 11

Resultatbudget Resultatbudget koncernen Budget Plan Plan 2008 2009 2010 Verksamhetens intäkter 4 792 069 4 934 317 5 248 464 Verksamhetens kostnader -6 895 899-7 107 760-7 377 707 Avskrivningar -492 396-493 515-537 985 Verksamhetens nettokostnader -2 596 226-2 666 958-2 667 228 Skatteintäkter 2 647 701 2 779 945 2 907 260 Generella statsbidrag och utjämning 713 542 696 135 680 060 Finansiella intäkter 55 828 54 828 58 828 Finansiella kostnader -278 300-274 300-365 300 Resultat före skatt 542 545 589 650 613 620 Skatt -84 020-93 020-96 020 Årets resultat 458 525 496 630 517 600 12 Resultatbudget kommunen Budget Plan Plan 2008 2009 2010 Verksamhetens intäkter, not 1 1 024 540 1 024 540 1 024 540 Verksamhetens kostnader, not 2-4 131 783-4 236 620-4 342 860 Avskrivningar -131 000-131 000-130 000 Verksamhetens nettokostnader -3 238 243-3 343 080-3 448 320 Skatteintäkter, not 3 2 647 701 2 779 945 2 907 260 Generella statsbidrag och utjämning, not 4 713 542 696 135 680 060 Finansiella intäkter, not 5 330 500 330 500 333 500 Finansiella kostnader, not 6-210 500-203 500-202 500 Årets resultat 243 000 260 000 270 000

Resultatbudget Resultatbudget för skattefinansierad verksamhet, affärsverksamhet och kommunägda bolag Skattefinansierad verksamhet Plan Plan Plan 2008 2009 2010 Verksamhetens intäkter 524 253 501 494 500 048 Verksamhetens kostnader -3 884 760-3 970 485-4 086 968 Avskrivningar -96 231-95 283-91 028 Verksamhetens nettokostnader -3 456 738-3 564 274-3 677 948 Skatteintäkter 2 647 701 2 779 945 2 907 260 Generella statsbidrag och utjämning 713 542 696 135 680 060 Finansiella intäkter 207 500 207 500 207 500 Finansiella kostnader -17 005-14 306-6 872 Årets resultat 95 000 105 000 110 000 Affärsverksamhet Verksamhetens intäkter 500 287 523 046 524 492 Verksamhetens kostnader -247 023-266 135-255 892 Avskrivningar -34 769-35 717-38 972 Verksamhetens nettokostnader 218 495 221 194 229 628 13 Finansiella intäkter 123 000 123 000 126 000 Finansiella kostnader -193 495-189 194-195 628 Årets resultat 148 000 155 000 160 000 Kommunägda bolag Verksamhetens intäkter 4 362 528 4 504 777 4 818 924 Verksamhetens kostnader -3 359 115-3 466 140-3 629 847 Avskrivningar -361 396-362 515-407 985 Verksamhetens nettokostnader 642 017 676 122 781 092 Finansiella intäkter 29 328 28 328 29 328 Finansiella kostnader -371 800-374 800-466 800 Resultat före extraordinära poster 299 545 329 650 343 620 Skatt -84 020-93 020-96 020 Årets resultat 215 525 236 630 247 600

Balansbudget Balansbudget Belopp i miljontals kronor Budget 2008 Kommunen Koncernen TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 10 097 12 952 Omsättningstillgångar 1 291 1 615 Summa tillgångar 11 388 14 567 14 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 4 897 6 525 Varav årets resultat 243 459 Avsättningar 96 738 Skulder Långfristiga skulder 5 285 5 706 Kortfristiga skulder 1 110 1 599 Summa skulder 6 395 7 305 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 11 388 14 567 Ansvarsförbindelse, pensioner 2 216 2 216

Finansieringsbudget Finansieringsbudget koncernen Belopp i miljontals kronor Budget 2008 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 459 Justering för ej likviditetspåverkande poster 9 Av- och nedskrivningar 492 Medel från den löpande verksamheten 960 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Inköp av anläggningstillgångar -988 Medel från investeringsverksamheten -988 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Upplåning 50 Medel från finansieringsverksamheten 50 Förändring av likvida medel 22 15 Finansieringsbudget kommunen Belopp i miljontals kronor Budget Plan Plan 2008 2009 2010 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 243 260 270 Justering för ej likviditetspåverkande poster 9 7 7 Av- och nedskrivningar 131 131 130 Medel från den löpande verksamheten 383 398 407 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Inköp av anläggningstillgångar -218-285 -249 Medel från investeringsverksamheten -218-285 -249 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Amortering -150-75 -110 Medel från finansieringsverksamheten -150-75 -110 Förändring av likvida medel 15 38 48

Noter Noter Budget Plan Plan 2008 2009 2010 Not 1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter exkl interna poster 1 000 372 1 000 372 1 000 372 Särskilda statsbidrag Maxtaxa inom barnomsorgen 20 859 20 859 20 859 Kvalitetssäkrande åtgärder 3 309 3 309 3 309 Summa verksamhetens intäkter 1 024 540 1 024 540 1 024 540 16 Not 2 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader exkl interna poster 3 883 562 3 878 442 3 870 202 Pensionsutbetalningar 72 777 77 614 83 854 Årets intjänade pensioner 108 644 111 764 120 004 Medel till kommunstyrelsens förfogande EU-projekt, tillväxtavtal 25 000 25 000 25 000 Arbetslöshetsåtgärder (exkl ISA, KAM) 2 800 2 800 2 800 Särskilda åtgärder inkl näringslivsutveckling och bidrag till arrangemang 10 000 10 000 10 000 Höjd sysselsättningsgrad 7 000 7 000 7 000 Åtgärder p g a löneskillnader 3 000 Driftkonsekvenser stora investeringar 14 000 19 000 19 000 Övrigt 5 000 5 000 5 000 Pris- och löneuppräkning 100 000 200 000 Summa oförutsedda behov 66 800 168 800 268 800 Summa verksamhetens kostnader 4 131 783 4 236 620 4 342 860 Not 3 Skatteintäkter Skatteintäkter 2 647 701 2 779 945 2 907 260 Not 4 Generella statsbidrag och utjämning Utjämningsbidrag inkomstutjämning 530 838 540 329 550 826 Utjämningsavgift kostnadsutjämning -36 094-36 094-36 094 Regleringsbidrag 63 842 46 147 28 706 Strukturbidrag 28 832 28 832 28 832 Införandebidrag 27 322 18 119 8 988 Utjämning LSS 98 802 98 802 98 802 Summa bidragsintäkter 713 542 696 135 680 060

Noter Budget Plan Plan 2008 2009 2010 Not 5 Finansiella intäkter Räntor 125 500 125 500 125 500 Ränteintäkter elförsörjning 123 000 123 000 126 000 Uttag från elförsörjning 153 000 153 000 153 000 -avgår interna poster -71 000-71 000-71 000 Summa finansiella intäkter 330 500 330 500 333 500 Not 6 Finansiella kostnader Räntor 111 500 111 500 111 500 Räntekostnader elförsörjning 17 000 10 000 9 000 Uttag från elförsörjning 153 000 153 000 153 000 -avgår interna poster -71 000-71 000-71 000 Summa finansiella kostnader 210 500 203 500 202 500 17

Organisation Skellefteå kommunkoncern Valberedning Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Revision 18 Personalnämnd, valnämnd Byggnadsnämnd, miljönämnd, konsumentnämnd, överförmyndarnämnd Fastighetsnämnd Teknisk nämnd Fritidsnämnd Kulturnämnd, barn- och grundskolenämnd Gymnasienämnd Socialnämnd, Styrelser för respektive bolag Länstrafiken i Västerbotten AB Bottenviken Stuveri AB Skellefteå kommun äger 15 procent, ej konsoliderat i koncernredovisning. Skellefteå Vattenregleringsföretag Ett av kraftverksintressenterna i Skellefteälven bildat företag för gemensam drift av vattenregleringarna i älven, ej konsoliderat i koncernredovisning. Kommunledningskontor Kommunhälsan Bygg- och miljökontor Fastighetskontor Tekniskt kontor Räddningstjänst Fritidskontor Skol- och kulturkontor Gymnasiekontor Socialkontor Skellefteå Stadshus AB 100% Skelleftebostäder AB 100% Fastighets AB Polaris 100% BPark AB 25% Skelleftebuss AB 100% AB Continentflytt 100% AB Continentbus 100% Lövångers Trafik AB 100% Skellefteå Kraft AB 100% Skellefteå Kraft Elnät AB 100% Norrlands Etanolkraft AB 45% Skellefteå Kraft Energihandel AB 100% Skellefteå Kraft Service AB 100% GreenWind AB 100% Skellefteå EnergiUnderhåll HB 50% Nordsvenska Kraft AB 28% Oy Alholmens Kraft AB 25% Bisov Energi AB 100% ACRA Invest AB 50% Bpark AB 25% Skeria Utveckling AB 100% Skellefteå museum AB 60% Västerbottensteatern AB 40%

Skellefteå kommunkoncern Vision Önskat läge Skellefteå en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i Skellefteå årets tillväxtkommun! Medborgare/kund Utveckling/tillväxt Ekonomi Medarbetare Nöjda medborgare och kunder Attraktiv livsmiljö (2) Bra företagsklimat (3) Nära, enkelt och öppet (4) Befolkningstillväxt Fler arbetstillfällen (2) Hög utbildningsnivå (3) Strategiskt utbyte med omvärlden (4) God ekonomisk hushållning Strategiska investeringar (2) Motiverade medarbetare med rätt kompetens Attraktiva och hälsosamma arbetsplatser (2) Gemensam värdegrund (3) 19 Förbättrat medborgarindex med minst 5 enheter (1,2,3,4) Topp 80 i företagsklimat (3,4) Förbättrad livsmiljö (1,2) Attraktiv barn- och ungdomsmiljö (1,2) Utveckla verksamhetsprocesserna (1,4) Befolkningsökning med 250 invånare 200 nya arbetstillfällen per år (1,2) Öka utbildningsnivån med minst 1 % enhet per år (1,3) Minst 300 nystartade företag (1,2) Aktiv part i regionens utveckling (1,2,3,4) Utvecklad infrastruktur (1,2,3,4) Finansiell styrka (1,2) Effektivt resursnyttjande (1,2) Utveckla och stärka kommunens tillgångar (1,2) Utveckla verksamhetsprocesserna Förbättra medarbetaroch ledarskapsindex med minst 0,1 (1,2) Alla medarbetare har en individuell utvecklingsplan senast år 2008 (1,2) Väl fungerande kompetensförsörjning (1,2) Alla anställda har önskad sysselsättningsgrad (1,2) Sjukfrånvaron ska minska med minst 1 % enhet per år (1,2) Gemensam värdegrund implementerad (3) Mål Mål Mål Mål

Kommunstyrelse Kommunstyrelse Ordförande: Bert Öhlund Chef: David Nyberg 20 Verksamhetsidé Kommunledningskontoret utgör den samlade resurs vilken står till förfogande för kommunens centrala politiska ledning, kommunstyrelsen och personalnämnden. Förvaltningen företräder också kommunstyrelsen i dialogen med kommunens övriga förvaltningar. Förutom uppdraget mot den politiska verksamheten, så har även förvaltningen ett uppdrag gentemot de övriga förvaltningarna och även de kommunala bolagen som innebär att leda, utveckla och företräda kommunkoncernen utifrån gemensamma visioner, mål och uppdrag. Professionellt stödja och leda helhetsutvecklingen samt informera, utbilda och ge råd. Kommunledningskontoret ska även tillhandahålla spetskompetens och svara för uppföljningar, utvärderingar och konsekvensanalyser inom gemensamma områden, samt stödja samordning inom kommunkoncernen för att skapa synergieffekter och stödja förvaltningarnas utvecklingsarbete. Med kunden i fokus arbetar kommunledningskontoret med centrala frågor inom ekonomi, IT, personal och planering. Förvaltningen bedriver också intensivt arbete inom utveckling/tillväxt, högskolefrågor och inom kommunledningskontoret finns även avdelningen medborgarservice som arbetar med att utveckla service, information och dialog med kommunens medborgare. Utvecklingstendenser Den goda konjunkturen verkar fortsätta. Det gäller för näringslivets alla delar och generellt finns det en positiv syn på den fortsatta utvecklingen. Norra delen av Sverige är och beskrivs som den region som har den starkaste tillväxten och drivs av utvecklingen inom de olika basnäringarna. Råvaror i form av energi, mineraltillgångar och trä är en viktig motor för en fortsatt positiv utveckling av näringslivet i kommunen. Den goda konjunkturen leder också till att arbetslösheten fortsätter att sjunka och detta i samband med stora pensionsavgångar inom den kommunala verksamheten gör att konkurrensen om arbetskraft kommer att öka. Demografiskt står Skellefteå inför ett ökande antal äldre i kombination med minskade barnkullar. Detta gör att det krävs stora omställningar inom den kommunala verksamheten för att anpassa sig efter dessa förutsättningar. Ytterligare faktorer som påverkar den kommunala verksamheten är den ökande konkurrensen från andra utförare inom ex. skola och omsorg. Regeringen aviserar också om förändringar som innebär ökade möjligheter för medborgare/kunder att själva välja vem som ska tillhandahålla en tjänst. Samtidigt skärps kraven på att följa upp utförda insatser på individnivå. En generell utvecklingstendens i landet är att medborgarna förväntar sig en högre service, förbättrad information och ökad dialog. Fler har tillgång till datorer och Internet och kravet på tillgänglighet ökar. För att möta kraven från medborgarna så arbetar Skellefteå kommun aktivt med att bli en så kallad 24-timmarsmyndighet. Strukturella förändringar påverkar också kommunens verksamhet. Bl.a. ökar befolkningen i Skellefteå centralort, medan många samhällen och byar minskar sina invånarantal. Detta leder till ett ökat behov av bostäder i centralorten och även till ett behov av strukturplaner inom skola och omsorg. Inom infrastrukturområdet har ett flertal projekt inletts eller kommer att inledas under 2008 för att möta det ökade transportarbetet. Detta gäller såväl vägar och järnvägar som luftoch sjöfart.

Kommunstyrelse Driftbudget 2008, tkr Budget 2007 7 260 Uppräknad planeringsram 1 079 Ytterligare tillstyrkt ändring 25 150 Ändrat resultat elförsörjning 19 000 Avgår, skogar 3 500 Budget 2008 55 989 Investeringsbudget 2008, tkr Investeringar 27 700 Exploateringsbudget 2008, tkr Exploateringar 15 100 Anslag Kommunfullmäktige 12 189 Kommunstyrelsen 4 688 Kommunledningskontor 187 112 Elförsörjning -148 000 21 Medborgare/kund Utveckling/tillväxt Ekonomi Medarbetare Nöjda medborgare och kunder Attraktiv livsmiljö (2) Bra företagsklimat (3) Nära, enkelt och öppet (4) Befolkningstillväxt Fler arbetstillfällen (2) Hög utbildningsnivå (3) Strategiskt utbyte med omvärlden (4) God ekonomisk hushållning Strategiska investeringar (2) Motiverade medarbetare med rätt kompetens Attraktiva och hälsosamma arbetsplatser (2) Gemensam värdegrund (3) Förbättrat medborgarindex med minst 5 enheter (1,2,3,4) Topp 80 i företagsklimat (3,4) Förbättrad livsmiljö (1,2) Attraktiv barn- och ungdomsmiljö (1,2) Utveckla verksamhetsprocesserna (1,4) Mål Befolkningsökning med 250 invånare 200 nya arbetstillfällen per år (1,2) Öka utbildningsnivån med minst 1 % enhet per år (1,3) Minst 300 nystartade företag (1,2) Aktiv part i regionens utveckling (1,2,3,4) Utvecklad infrastruktur (1,2,3,4) Finansiell styrka (1,2) Effektivt resursnyttjande (1,2) Utveckla och stärka kommunens tillgångar (1,2) Utveckla verksamhetsprocesserna Förbättra medarbetaroch ledarskapsindex med minst 0,1 (1,2) Alla medarbetare har en individuell utvecklingsplan senast år 2008 (1,2) Väl fungerande kompetensförsörjning (1,2) Alla anställda har önskad sysselsättningsgrad (1,2) Sjukfrånvaron ska minska med minst 1 % enhet per år (1,2) Gemensam värdegrund implementerad (3) Mål Mål Mål

Barn- och grundskolenämnd Barn- och grundskolenämnd Ordförande: Maria Marklund Chef: Elisabeth Svennerstål-Jonsson Verksamhetsidé Alla barn och elever i Skellefteå ges goda kunskaper och färdigheter, tror på sin egen förmåga och har en bärande framtidstro. Nya rekommendationer från Livsmedelsverket gällande mat i skola/förskola samt krav på lokalanpassningar i kök inom förskolan innebär ökade kostnader. 22 Utvecklingstendenser Omvärldsförändring Med globaliseringen följer nya kulturmöten, snabbare informationsvägar, nya utbildningsoch försörjningsalternativ samt förändrade kunskapsbehov. I samhällsförändringen ser vi ökade sociala klyftor och kunskapssegregering. Vi möter en ökning av barn/ungdomar med psykisk och fysisk ohälsa. Medborgarnas medvetenhet synliggörs i viljan att påverka och välja sin framtid. Den ökande individualiseringen ställer krav på offentlig sektor. Samhällets förändringstakt samt det demografiska trycket utmanar våra verksamheter. Samhällsförändringar Följande nationella utredningar påverkar verksamheterna: nytt betygssystem med betyg från år 6 utökat antal nationella prov i år 3, 6 och 9 lika villkor för offentliga och fristående skolor En nationell strategi för mottagande av barn och elever från andra länder genomförs. Ersättning till kommuner för att underlätta flyktingmottagande införs och ersättning för ensam kommande barn höjs. I vårbudgeten 2007 planerade regeringen att avsätta 366 miljoner kronor 2007 för akademisk fortbildning för lärare i Lärarlyftet. Därefter planeras 1 miljard kronor årligen läggas på kompetensutbildning åren 2008-2010. Det demografiska trycket Den demografiska förändringen är den största utmaningen för de kommande åren. Den kommer att påverka samtliga verksamheter, våra medborgare, kunder och medarbetare. Den kommer att påverka resultat och måluppfyllelse om vi inte gör tydliga vägval för framtiden. Idag finns 39 skolor och 132 förskolor i vår kommun. Den demografiska förändringen innebär en reducering av antalet enheter men åtgärderna kommer att variera i de olika kommundelarna. Vår målsättning är möjliggöra åtgärder som bibehåller en hög kvalitet i samtliga verksamheter. Antalet barn inom förskolan ökar i centralorten och beräknas till ca 50 barn för 2008. Utökning av vistelsetid och ett ökat behov av förskola dag, helg och natt påverkar verksamheterna. Elevantalet minskar i år F-9 med ca 1 250 elever under år 2007-2010. Den totala minskningen är på ca 15 %. Elevminskningen för läsåret 2007/08 beräknas till drygt 400 elever. Inflyttning sker främst till de centrala delarna av kommunen. Barn- och elevminskningen är tydligast och fortsätter i ytterområdena. Elevunderlaget påverkas också av att antalet barn och elever från andra länder ökar samt aviserade friskoleetableringar.

Barn- och grundskolenämnd Driftbudget 2008, tkr Budget 2007 1 076 538 Uppräknad planeringsram 23 302 Ytterligare tillstyrkt ändring 5 103 Budget 2008 1 104 943 Anslag Barn- och grundskolenämnden 1 653 Förskola och grundskola 1 103 290 Måltidsverksamhet 0 Barn- och grundskolenämnden får pröva genomförandet av Lärarlyftet inom befintliga anslag. Investeringsbudget 2008, tkr Investeringar 1 500 23 Medborgare/kund Utveckling/tillväxt Ekonomi Medarbetare Nöjda medborgare och kunder Attraktiv livsmiljö (2) Bra företagsklimat (3) Nära, enkelt och öppet (4) Befolkningstillväxt Fler arbetstillfällen (2) Hög utbildningsnivå (3) Strategiskt utbyte med omvärlden (4) God ekonomisk hushållning Strategiska investeringar (2) Motiverade medarbetare med rätt kompetens Attraktiva och hälsosamma arbetsplatser (2) Gemensam värdegrund (3) Högre kvalitet i förskola och skola Barn och elever trivs och har god hälsa (2) Alla elever ska uppnå minst godkänt i alla ämnen Synliggöra barns och elevers lärandeprocess (1,4) Utveckla information och marknadsföring av kvaliteten i förskola och skola Utveckla ett företagsamt lärande för framtiden (2,4) Ge barn och elever kunskaper och färdigheter för fortsatt lärande (3) Ge kunskap och bred acceptans för varandras olikheter (4) Öka effektiviteten i resursnyttjandet Ekonomi i balans (1,2) Öka ansvarstagandet för ekonomin på alla nivåer (1,2 Förbättra medarbetaroch ledarskapsindex med minst 0,1 (1,2) Sjukfrånvaron ska minska med minst 1% enhet per år (1,2) Väl fungerande kompetensförsörjning Alla medarbetare har en individuell utvecklingsplan senast år 2008 (1,2) Gemensam värdegrund implementerad (3) Alla anställda har önskad sysselsättningsgrad Mål Mål Mål Mål

Byggnadsnämnd Byggnadsnämnd Ordförande: Lorents Burman Chef: Göran Åström 24 Verksamhetsidé Genom att fastighetsbilda, planera och styra byggande, vägleda konsumenter, bedriva överförmyndarverksamhet och värna om miljön verkar bygg- och miljökontoret för en attraktiv och hållbar kommun. Utvecklingstendenser Den ökade efterfrågan på främst bostäder har de senaste åren medfört ökat tryck på ärendehandläggningen på bygg- och miljökontoret och tendensen bedöms fortsätta under kommande år. Detta sker parallellt med att vi nu är inne i ett generationsskifte som innebär stor kompetensförlust när erfarna medarbetare pensioneras. Den största utmaningen är därför att lyckas rekrytera ny personal i konkurrens med såväl andra kommuner som privata sektorn. Efterfrågan på bostäder medför högt tryck inom såväl planering och bygglov/bygganmälan som för andra tillhörande verksamheter, t ex olika miljöärenden och fastighetsbildning med tillhörande mätning. För att kunna hålla ner handläggningstider och ge sökande en hög servicenivå inom hela bygg- och planområdet erfordras resursförstärkningar. Förvaltningen ser positivt på samarbetet med kundtjänsten och kommer att fortsätta utvecklingen i syfte att öka tillgängligheten och att korta svarstiderna ytterligare. Miljöavdelningen genomför under 2007 en behovsutredning utifrån miljömålen. Avsikten är att den ska resultera i en tillsynsplan där de största miljöproblemen inom Skellefteå kommun prioriteras. Inför år 2009 har ett troligt ökat resursbehov aviserats för att utföra den tillsyn som problemområdena motiverar. Driftbudget 2008, tkr Budget 2007 28 373 Uppräknad planeringsram 1 811 Ytterligare tillstyrkt ändring 2 015 Budget 2008 32 199 Anslag Byggnadsnämnd 1 060 Bygg- och miljökontor 31 139 Investeringsbudget 2008, tkr Investeringar 650

Byggnadsnämnd Medborgare/kund Utveckling/tillväxt Ekonomi Medarbetare Nöjda medborgare och kunder Attraktiv livsmiljö (2) Bra företagsklimat (3) Nära, enkelt och öppet (4) Befolkningstillväxt Fler arbetstillfällen (2) Hög utbildningsnivå (3) Strategiskt utbyte med omvärlden (4) God ekonomisk hushållning Strategiska investeringar (2) Motiverade medarbetare med rätt kompetens Attraktiva och hälsosamma arbetsplatser (2) Gemensam värdegrund (3) Miljömålen inom Leva och bo samt Frisk luft utomhus prioriteras. (1,2) Aktuella planer för hållbara boende- och vistelsemiljöer. (1,2,3,4) Halverade handläggningstider för bygglov år 2009. (1,3,4) Samordnade ärendeprocesser (1,3,4) Hög planberedskap för näringslivsverksamhet och infrastruktur. (1,2) Erfarenhetsutbyte med näringsliv, skola och kommuner. (4) Utvecklade geografiska informationssystem. (4) Aktiv part i kommunens och regionens utveckling (1,2,4) Effektivt resursnyttjande. (1,2) Hög ekonomisk medvetenhet (1,2) Förbättra medarbetaroch ledarskapsindex (NMI) med minst 0,1 enheter till 2008. (1,2) Väl fungerande kompetensförsörjning och generationsväxling (1,2) Minska sjukfrånvaron med minst 0,5 procentenheter. (1,2) Gemensam värdegrund implementerad (3) 25 Mål Mål Mål Mål

Fastighetsnämnd Fastighetsnämnd Ordförande: Stefan Bergman Chef: Rolf Rönnmark 26 Verksamhetsidé Fastighetsnämnd Fastighetsnämnden och förvaltningen skall tillvarataga och utveckla fastigheterna på ett sätt så att lokalutnyttjande sker i största möjliga mån, i bra inomhusmiljö med hög standard och till lägre kostnad än andra alternativ för hyresgästen. Verksamheten skall i första hand tillse kommunens eget lokalbehov men även externa hyresgäster kan hyra till marknadsmässiga priser. Drift, underhåll och skötsel av fastigheterna ska utföras inom ramen för fastställd årsbudget. Fastighetskontor Fastighetskontoret ska genom en effektiv fastighetsförvaltning tillse att Skellefteå kommuns fastigheter underhålls och drivs på ett optimalt sätt. Om- och nybyggnationer ska utföras så att bästa resultat uppnås. Verksamheterna ska bedrivas i effektiva och anpassade lokaler. Fastighetskontoret ska genom sin kompetens på det bästa sätt företräda kommunens verksamheter i dialoger och uppgör vid externa förhyrningar. Utvecklingstendenser Det råder en fortsatt överhettning av byggmarknaden i Skellefteå som i övriga landet. Det påverkar förvaltningens möjligheter att utföra alla planerade underhållsprojekt på ett tillfredsställande sätt. Konjunkturen ger också konsekvensen att konkurrens om resurser och kompetens hårdnar. Befolkningens ålderstruktur och födelsetal påverkar kommunala verksamheter i hela landet. Elevantalet inom barn- och grundskolan kommer att påverka Skellefteå kommuns lokalplanering många år framåt. Största årskullarna är nu på väg ut ur högstadiet och elevantalet minskar dramatiskt närmaste åren. Det minskade elevantalet och nya inriktningar kommer också att påverka gymnasiekontorets verksamhet. På gymnasiesidan kommer också antalet friskolor i centralorten att påverka lokalsituationen. Inom socialkontoret pågår fortfarande strukturomvandlingen inom äldreomsorgen. Handikappomsorgen ser ett fortsatt ökat behov av boenden framförallt inom centralorten. Allt detta sammantaget ställer stora krav från både verksamheter och ansvariga politiker på en effektiv lokalplanering och en effektiv organisation som arbetar med lokalfrågor. Driftbudget 2008, tkr Budget 2007 8 105 Ändrad planeringsram -1 390 Ytterligare tillstyrkt ändring 258 Budget 2008 6 973 Anslag Fastighetsnämnd 708 Växel, tryckeri m m 6 265 I anslaget ingår 250 tkr till kommunstyrelsens utredning om Skellefteå museums framtida lokalbehov. Investeringsbudget 2008, tkr Investeringar 78 000