Föreläsning 4- Konsumentteori 2012-08-30 Emma Rosklint Vad är konsumentteori? Handlar om konsumentens konsumtionsval. Varför väljer konsumenten att konsumera vissa varor och inte andra? Vad bestämmer hur mycket konsumenten konsumerar av en vara? Konsumentteori studerar konsumenternas preferenser, konsumtion och efterfrågekurvor. Försöker hitta en jämvikt mellan konsumentens preferenser för varor/tjänster och utgifterna för dessa. 1
Konsumentteori Konsumenternas preferenser Indifferenskurvor Budgetrestriktioner Effekter av förändring i priser. Effekter av förändring i inkomst. Inkomst-och substitutionseffekt. Normala och inferiora varor. Konsumentens preferenser Antaganden: Konsumenten kan jämföra och rangordna alla alternativ. Mer är bättre. Mer av en vara är alltid att föredra framför mindre, givet allt annat lika negativ lutning A>B, B>C A>C! En mix av varor föredras framför extremfall där bara en vara konsumeras (Konvexitet). Avtagande MRS (lutning) Ju mer en konsument har av en vara, desto mindre är denne villig att offra för att få ytterligare en enhet. 2
Konsumentens indifferenskurva Tänker oss att det endast finns två varor; Mat, F och kläder, C. Indifferenskurvan visar de kombinationer av varor som konsumenten anser ger samma nytta. Konsumenten är indifferentmellan dessa kombinationer. Indifferenskurvan är alltid konvex. Nyttan ökar ju längre ifrån origo vi kommer. Det finns oändligt många indifferenskurvor. Indifferenskurvorna kan aldrig korsa varandra. Figur 1: Indifferenskurvor 3
Indifferenskurvans lutning Lutningen är negativ på grund av antagandet om att mer av en vara alltid är bättre. Lutningen avtar när vi förflyttar oss neråt längs kurvan, vilket beror på antagandet om att en mix av varor föredras. Lutningen på kurvan visar hur många enheter mat konsumenten är villig att offra för att få ytterligare en enhet kläder och kallas MRS, Marginal Rate of Substitution. MRS= / (Marginell förändring!) Ju brantare kurvan är desto mer föredrar konsumenten varan på x- axeln. Konsumenters olika preferenser visas av olika MRS:er dvs lutning på indifferenskurvorna. Konsumentens indifferenskurva Marginalnytta, MU Marginalnyttan visar hur mycket nytta konsumenten får av att konsumera en enhet till av varan. Nyttan av att konsumera mer mat måste motsvara den förlorade nyttan av att konsumera mindre kläder och vice versa, annars är det inte rationellt för konsumenten att göra bytet. F*MU F = C*MU C MU C /MU F = F/ C MRS=MU C /MU F MRS är avtagande på grund av avtagande marginalnytta. 4
Konsumentens budgetrestriktion Tänker oss att det endast finns två varor; Mat, Foch kläder, C. Budgetlinjen visar de kombinationer av mat och kläder som konsumenten kan välja vid givna priser (P F ochp C ), givet sin inkomst (M). P F *F+P C C=M F=M/P F (P C /P F )*C Lutningen -(P C /P F )= F/ C Konsumentens köpkraft är beroende av både inkomst och priser. Figur 2: Konsumentens budgetrestriktion 5
Konsumentens val Givet konsumentens budgetrestriktion och preferenser görs sedan ett konsumtionsval. Frågan är vilken varukombination som är den optimala? Den valda kombinationen måste ligga på budgetlinjen Den valda kombinationen måste ge konsumenten högsta möjliga nytta. En rationell konsument väljer en kombination som ligger på budgetlinjen samtidigt som denna måste vara på högsta möjliga indifferenskurva. Konsumentens val kommer därför att vara där en indifferenskurva tangerarbudgetlinjen dvs att dessa i denna punkt har samma lutning. (MU C /MU F )= (P C /P F )= MRS Om vi skriver om ovanstående uttryck får vi : MU C /P C =MU F /P F Detta innebär att förhållandet mellan marginalnytta och pris måste vara lika för alla varor om konsumentens val skall vara optimalt. Figur 3: Konsumentens val 6
Specialfall: Hörnlösning I detta fall är det optimala valet intei en punkt där tangering sker, då en sådan punkt inte existerar. Denna situation uppstår när konsumenten väljer att lägga hela sin inkomst på en enda vara. Det finns ingen punkt där MRS=P C /P F I detta fall är MRS alltid lägre än lutningen på budgetlinjen. Effekter av prisförändringar Antag nu att endast priset på kläder kan ändras. P C stiger budgetlinjen blir brantare P C sjunker budgetlinjen blir flackare Den nya budgetlinjen tangerar en ny indifferenskurva och en ny kombination av varor väljs. Om konsumentens optimala konsumtionspunkter binds samman bildas Price-Consumption Curve (PCC). PCC visar hur konsumentens optimala val av en vara varierar när priset förändrassamtidigt som inkomst och priset på mat hålls konstant. Med hjälp av informationen från PCC-kurvan kan konsumentens individuella efterfrågekurva härledas genom att pris sätts på y- axeln och C(kläder) sätts på x-axeln. Negativt lutande (för normala varor) 7
Figur 4: Effekter av prisförändringar Effekter av inkomstförändringar Nu antar vi istället att endast inkomsten förändras. M stiger Budgetlinjen förskjuts parallellt åt höger. M sjunker Budgetlinjen förskjuts parallellt åt vänster. En ny budgetlinje innebär tangering med en ny indifferenskurva ny kombination av varor väljs. Om konsumentens optimala konsumtionspunkter binds samman bildas Income-Consumption Curve(ICC). ICC visar hur konsumentens optimala val av en vara varierar när inkomsten förändras samtidigt som priserna på C och F hålls konstanta. Från ICC-kurvan kan sedan den s.k. Engelkurvan bildas genom att sätta inkomst på Y-axeln och C (kläder) på x- axeln. 8
Figur 5: Effekter av inkomstförändringar Inkomst- och substitutionseffekt En prisökning påverkar efterfrågan på en vara på två sätt: Substitutionseffekt När priset på en vara stiger blir närliggande substitut mer attraktiva att köpa. Substitutionseffekten är den förändring i konsumtion som sker vid en prisförändring givet bibehållen nyttonivå. När priset på en vara stiger blir konsumenten realt sett fattigare och kan inte köpa samma kvantiteter av varorna som tidigare. Inkomsteffekten är den förändring i konsumtion som sker vid en prisförändring givet bibehållna relativpriser. Tillsammans ger dessa båda effekter den totala förändringen i konsumtion av en vara vid en prisförändring. 9
Inkomst- och substitutionseffekt Normal vara Normal vara en inkomstökning leder till att den konsumerade kvantiteten av varan ökar. Både inkomst- och substitutionseffekt går åt samma håll. Vid en prisökning är båda effekterna negativa. Vid en prissänkning är båda effekterna positiva. Den s.k. Engel-kurvan är positivt lutande. Figur 7: Normal vara 10
Inkomst- och substitutionseffekt Inferior vara Inferior vara en inkomstökning leder till att den konsumerade kvantiteten av en vara minskar. Inkomst- och substitutionseffekt går åt olika håll. Engel-kurvan är negativt lutande. Inkomst- och substitutionseffekt Inferior vara Tänker oss en prisökning på kläder: Konsumenten väljer att konsumera mindre kläder då dessa blir mindre attraktiva att köpa jämfört med övriga varor Substitutionseffekten Konsumenten väljer att konsumera mer kläder då man blivit realt sett fattigare och anser att man då hellre gör detta än lägger pengar på lyxiga konsumtionsvaror Inkomsteffekten I vilken riktning den totala effekten går beror på substitutions-och inkomsteffektens storlek, men det är vanligare att substitutionseffekten är den övervägande effekten. beror på hur bra substitut som finns på marknaden samt hur stor andel av den totala budgeten som varan upptar. 11
Figur 9: Inferior vara Inkomst- och substitutionseffekt Giffen-vara Giffenvara Inkomsteffekten är större än substitutionseffekten en prisökning leder till en ökad konsumerad kvantitet och tvärtom. Efterfrågekurvan har en positiv lutning. Giffenvaror är ovanliga då det krävs att: varan är inferior varan upptar en stor del av konsumentens budget nära substitut saknas 12
Figur 10: Giffen-vara 13