Fysisk planering och genus Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola
Varför genusperspektiv på planering? Vision: att skapa en jämställd framtid utifrån en ojämställd samtid Praktik: planeringens neutrala begrepp och avsikt att planera för allmänheten och den goda staden
Genus måste förstås i relation till. andra sociala kategorier (intersektionellt perspektiv) skilda erfarenheter till tid och rum organisation/planeringsprocesser vardagsliv reproduktion/produktion
Fysisk planering genom ett raster av sociala relationer 1. Strukturell nivå konsekvenser av hur vi strukturerar samhället utifrån våra socialt skapade kategoriseringar utifrån genus 2. Symbolisk nivå kulturella symboler och språkbruk/diskurser kring genus 3. Individuell nivå individer socialiseras, praktiserar, uttolkar och agerar inom möjliga ramar genom vårt genus Sandra Harding (feministisk vetenskapsteoretiker)
Historiskt perspektiv; kvinnors förändrade relation till det offentliga Privata kvinnor - Offentliga män Moderna samhället baserat på en ekonomisk, social och politisk genusuppdelning Kvinnokroppen representerar sexualitet och det privata i offentliga rum
Män bygger kvinnor bor Vem har rätten till staden och inflytandet över produktionsmedlen..
Byggande och arkitektur; maskulint präglad profession På Arkitekturmuseet noteras att mer än 95% av arkitekterna i museets samlingar är män. (Se Eva Rudberg om Kvinnlig arkitekturhistoria ) Manliga arkitekter (Arkitekturmuseet)
Sega strukturer, men under förändring. Kvinnor kom sent in i professionen. Sveriges första kvinnliga arkitekt tog examen från KTH 1924. Fortfarande på 1950-talet fanns det mycket få kvinnliga arkitekturstuderande. På 1990-talet var mer än hälften av de utexaminerade arkitekterna kvinnor. En stor del kvinnor på utbildningarna, men få på de höga positionerna (ca 95 % manliga chefsarkitekter/chefsplanerare både i offentlig och privat sektor) Byggbranschen är än mer maskulint präglad Men här händer det saker..http://www.kvinnorsbyggforum.org
Stadens struktur - formar våra liv, rörelser och möjligheter Makten manifesterar sig i den byggda miljön Genusordningar organiserar staden. Uppdelningen mellan centrums politisk/ekonomiska sfär och förortens närhet till natur och grönska är också central En utopi? En utopi?
Genuspräglade symboler i staden Kvinnan som symbol för skönhet, konst, moderskap och nationen Mannen som individ, handlade subjekt och historisk person Betydelsen av hög sockel för att visa makt Det privata i det offentliga
Kvinnors kroppar som kulturella symboler - representerar något mer än sig själv i det offentliga rummet - representerar det privata - representerar sexualitet Relaterad till debatter kring: sexualisering av de offentliga rummen hemlöshet och kvinnor rädslans geografi
Kroppar i staden - individuella upplevelser, föreställningar och erfarenheter Många kvinnor väljer bort att vistas på vissa platser, eller utvecklar strategier för att hantera en upplevd rädsla och utsatthet för manligt våld. Runt 80% av allt våld mot kvinnor sker i hemmet, men det är i det offentliga rummet kvinnor upplever otrygghet.
Den individuella upplevelsen av rädsla En del av strukturerna Traditionella och historiska kontexter Social tolkning av fysiska rum Sociala relationer Genusbundna förväntningar Symbolvärden
Förändrade genusordningar förändrar strukturer som förändrar genusordningar Hur gör vi för att inte konservera eller fastna i stereotypa könsroller? Hur får vi in en flexibilitet i genus och planeringstänkandet?
Goda exempel; Ljungby, Göteborg och Kil Erfarenheter från kvinnogrupper i planeringen: - Underifrånperspektiv - Identitet - Relationen mellan det privata och det gemensamma - Estetik - Bilens plats - Trygghet Anita Larsson & Anne Jalakas, 2008, Jämställdhet nästa! Sns-förlag
Hur får man in ett flexibelt genusperspektiv i planeringen? KUNSKAP: Förståelse för hur genus skapas i vårt samhälle RESPEKT: Respektera skilda och genusrelaterade erfarenheter i relation till byggd miljö VIDGA PERSPEKTIVEN: Utöka vardagslivsperspektivet UTÖKA METODERNA: Använd medborgarinflytandet TÄNK BRETT: Arbeta sektorsövergripande och se planeringen utifrån ett brukarperspektiv
Dagens sociala hållbarhet Gårdagens kvinnorörelse Plockar man ur regeringens mål för social hållbarhet kan man se: Jämställdhet (hälsa, motverka våld, ekonomisk försörjning) Motverka segregation Social sammanhållning (social cohesion) Trygghet Medbestämmande/delaktighet
150 år av kvinnorörelse Inflytande och delaktighet Jämställdhet och rättvisa Hälsa, trygghet och kroppslig integritet Miljö och fredsfrågor Barnens rättigheter Bostads- och familjefrågor
Det bara ser annorlunda ut.