Charlottenbergs förskola Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läsåret 2015/2016)

Relevanta dokument
Kvalitetsdokument 2014/2015, Charlottenbergs förskola

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 314 Pärlan

Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola

Kvalitetsdokument Kevinge förskola (läå 2014/2015)

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 309 Sätra Äng

Kvalitetsdokument Baduhilds förskola (läå 2014/2015) Lek- och lärandemiljön ska väcka varje barns nyfikenhet, lust och intresse att lära!

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 304 Rosenvägen

Kvalitetsdokument 2014, Pärlans förskola (i kommunal regi)

Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 311 Baduhild

Kvalitetsdokument 2014/2015, Enebybergs Montessoriförskola

Kvalitetsdokument Trappgränds Montessori förskola (läå 2014/2015)

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 324 Kornvägen

Kvalitetsdokument Kornvägens förskola (läå 2014/2015)

KVALITETSRAPPORT Förskolan Delfinen 2014/2015 Eksjö kommun

Charlottenbergs förskola. Danderyds kommun

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Verksamhetsplan Duvans förskola

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 311 Baduhild

Universums förskola. Nacka Kommun

Kvalitetsdokument 2014, Trappgränds förskola (i kommunal regi)

Verksamhetsplan

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14

Tyck till om förskolans kvalitet!

Kvalitet på Sallerups förskolor

LOKAL ARBETSPLAN 2014

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Verksamhetsplan Duvans förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Daggkåpans förskola. Nacka kommunen

Kvalitetsdokument Familjedaghemmet Enbusken 2012/2013 Pedagogisk omsorg

Kvalitetsdokument 2018 Svalans Montessoriförskola i Djursholm (läsår 2017/2018)

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Futura International Pre-school. Danderyd

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsdokument 2013/2014

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsdokument Hildingavägens förskola (läå 2014/2015)

September Verksamhetsplan för Lillhedens förskola /2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

Idala Förskola. Danderyds Kommun

Kvalitetsdokument 2014, Altorps förskola (i kommunal regi)

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

Verksamhetsplan Matildelunds förskola Avdelning Vargavrån

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Lidingö församlings förskolor Prästkragen förskola & Förskolan Kvarnen Kyrkans deltidsförskola

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Verksamhetsplan. Tra dga rdens fo rskola 2017/2018. Internt styrdokument

VERKSAMHETSPLAN FÖRSKOLA - OMRÅDE C

Förskoleområde Trångsund 2016

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016

Kvalitetsdokument 2012/2013, Enebybergs Montessoriförskola

Rapportmall med exempel HT Nora Herrgårds förskola. Danderyds kommun

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Växthusets förskola. Nacka Kommun

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19

Beslut efter kvalitetsgranskning

Kvalitetsdokument 2014/2015, Enebo förskola

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Resultatredovisning. Förskoleområde C. Söderköpings kommun Söderköpings Vision 2020 MÅL NY VERKSAMHETS- PLAN STRATEGIER RESULTAT

Lokal verksamhetsplan Förskolan

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen

Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 320 Trappgränd

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetslagets kvalitetsredovisning för verksamhetsåret 2011/2012

Arbetsbeskrivning för

Andel med pedagogisk högskoleutbildning barn

Terminsuppföljning - juni 2016 Skolutvecklingsplan

Snickarbarnens förskola. Sollentuna kommun. Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Kvalitetsdokument

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

för Havgårdens förskola

Mjölnargränds förskola

Anvisningar Fö rskölans sja lvskattning av utveckling öch la rande

Arbetsplan Äppelbo förskola

Fiskarhöjdens förskola. Nacka kommunen

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

Lokal verksamhetsplan Förskolan

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Kvalitetsredovisning

Svalans Montessoriförskola i Danderyd. Danderyds kommun

Förskolan Trollflöjten Verksamhetsplan 2016 / 2017

Transkript:

Charlottenbergs förskola Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läsåret 2015/2016) Charlottenberg består av tre avdelningar i nuläget. Det är två yngrebarnsavdelningar och en storbarnsavdelning. Vi är 10 pedagoger och 57 barn. Vår profilering är Naturvetenskap, Idrott och Matematik. Vi arbetar på att utveckla alla övriga ämnen så att de får samma fokus i vår verksamhet. Vårt mål är att utveckla, förbättra och förändra vår verksamhet då det är en föränderlig miljö.

Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan... 3 2 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor).... 4 3 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 5 4 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga... 5 5 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande... 6 6 Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling... 7 7 Förskolan stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik... 8 8 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 %... 8 9 Nyckeltal... 9 Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läsår 2015/2016) 2(9)

1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Beskrivning av vårt systematiska kvalitetsarbete Vi arbetar med vårt framtagna material så att det ingår naturligt i vår dagliga verksamhet. Alla på avdelningen är delaktig i planering och reflektion av de olika aktiviteterna. Det gör att vi ser förbättrings områden och diskuterar hur vi ska förbättra och utveckla vår verksamhet. Barnens inflytande är att vi använder deras intressen. Det som de är nyfikna på och frågar om använder vi i planeringen. Vi har haft fokus på värdegrunden, matematik och naturvetenskap. Vi har valt dessa pga att om man har en trygg grupp så kan man genomföra mycket mer än om det är oroligt. Matematik har vi arbetat extra med för att utveckla ämnet och se hur man kan arbeta med olika läromedel utifrån stora och yngre barn. Naturvetenskapen har vi arbetat med för att praktisera det vi har utbildat oss i och för att väcka nyfikenheten och intresset för dessa ämnen. Det lär oss att arbeta på ett medforskande förhållningssätt som vi sedan för över i arbetet med andra aktiviteter. Vi har temaveckor planerade under verksamhetsåret: matematikvecka, värdegrundsvecka, musikvecka, naturvetenskapsvecka, idrott och hälsavecka, språkvecka, lekvecka, bild och formvecka, matvecka och miljövecka. Under dessa veckor provar vi på olika sätt att arbeta med dessa ämnen. Alla avdelningar på S2H gör planeringar, sammanställer vad de gjort och hur det gått och skickar till den ansvarige för ämnet som sedan skickar ut den informationen till alla. På så sätt får alla en idébank som vi kan plock ifrån vid behov för att utveckla verksamheten inom de olika områdena. Genom våra temaveckor får in läroplanens mål på ett bra och tydligt sätt då vi i planeringen tydliggör vilka mål och vilket lärande som ingår och syftet med de olika aktiviteterna. Det vi ser är att vi får mer och mer kunskap det didaktiska lärandet. Det vi också ser är att pedagogerna observerar och reflektera mer över verksamheten. Framgångarna som vi ser är att verksamheten blir mer förändrad och förbättrad då vi använder våra observationer i planeringsarbetet. Bristerna som vi ser är att det är en ojämn kunskapsnivå i arbetslagen. Mönstret vi ser är att vi anpassar verksamheten och miljön för att förbättra aktiviteterna så att de passar alla barn och barngruppen. Vi ser att utveckling sker genom att aktiviteterna genomförs på olika sätt och förändras. Att pedagogerna reflekterar över hur aktiviteterna gått, om alla deltog och hur går man vidare. Att arbetet med systematiskt kvalitetsarbete hela tiden är levande, det ändras genom förändring i barngruppen och i arbetslagen. Det blir aldrig klart. Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läsår 2015/2016) 3(9)

Vi kommer att ha intern och extern fortbildning. Arbeta med tvärgrupper för att få stöd och idéer till förbättringar och förändringar. Vi kommer att revidera våra dokument och förbättra dem allteftersom vi arbetar med dem Det vi kommer att utveckla vårt arbetssätt genom att fortsätta arbeta med våra dokument. Genom att alla får kunskap om hur vi ska arbeta med vårt systematiska arbete kommer verksamheten förbättras och utvecklas. 2 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor). Beskriv hur ni arbetar för att göra förskolan tillgänglig för barn med olika funktionsnedsättningar Vi har inga barn med funktionsnedsättning i nuläget men det är ett av vårt utvecklingsområde. Vi har SPSMs material som verktyg vid planeringar. Vi har börjat använda Danderyds kommuns material för kartläggning och handlingsplan för att utveckla vår kompentens inom området. Vi kommer att planera in aktiviteter där vi arbeta i mindre grupper över hela dagen och den fria leken planeras in som en aktivitet. Hemsidan är under utveckling. av era insatser under året Vi kommer under hösten ha externa och interna kurser för att skaffa oss kunskap om alternativa pedagogiska strategier, hjälpmedel och alternativa lärverktyg för att skapa möjligheter för inkludering. De styrkor vi ser är viljan till kompetensutveckling inom orådet hos pedagogerna. Vi ser vikten i att reflektera och kartlägga verksamheten så att den är tillgänglig för alla. Svagheterna är just kompetensen, vilken är vårt utvecklingsområde. Genom att använda bildscheman, arbeta i mindre grupper och utveckla våra aktiviteter ser vi att vi får med alla utifrån deras nivå. De lärdomar vi tar med oss är att arbetet med inkludering är ett levande ämne, det behöver hela tiden utvecklas och anpassas efter barngruppen och arbetslaget. Vi kommer att kompetensutveckla arbetslagen utifrån deras kunskapsnivå, repetera och uppdatera kunskaperna. Det vi fokuserar på i nuläget är kartläggning, handlingsplaner och hur vi utvecklar vår verksamhet utifrån olika behov hos barnen. Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läsår 2015/2016) 4(9)

3 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Vi använder oss av fotografier, text, dokumentationsvägg för barnen och föräldrarna. I veckobreven beskriver vi hur vi arbetar med de olika ämnena och begreppen. Barnen har egna pärmar där vi sparar deras alster/portfolio Beskrivning av vårt arbete med pedagogisk dokumentation av barnens utveckling och lärande Vi fotograferar aktiviteterna vi gör, vi beskriver barnens olika hypoteser, beskriver vilket lärande som pågår, vi tydliggör vilka läroplansmål vi arbetat med och vi gör olika aktiviteter som gör att barnen kan göra jämförelse hur deras personliga utveckling förändrats. Bristerna vi ser är hur man tolkar begreppet Pedagogisk dokumentation. Det vi ser är att det tidigare blev som fotoalbum. Vi har arbetat med att förstå vad som ska dokumenteras. Hur visar vi barnets personliga utveckling? Genom gemensamma diskussioner om hur vi ska arbeta runt dokumentation ser vi att kompetensen har utvecklats. Det vi upptäckt är att genom våra diskussioner får vi mer möjlighet att se hur vi arbetar genusinriktat och vad vi behöver utveckla inom det ämnet. Vi ser barnens egna lärande genom deras reflektioner vid dokumentväggen och när de tittar i sina pärmar. Under våra samtal under aktiviteterna får vi möjlighet till att se vad de lärt sig och utvecklat. Tyvärr är inte barnen så delaktiga i dokumentationen som vi önskar. Det beror nog på att vi inte är så bra på att planerna in det som en aktivitet. Bilden stämmer inte överens med vad barnen, personalen och föräldrarna uppfattar. Vi tror på det beror på att alla har olika förståelse för vad dokumentation är och vad det ska innehålla. Ett förbättringsområde. Kompetensutveckling genom kurser (externa och interna), föreläsningar och litteratur. Vi fortsätter med veckobreven och barnens pärmar men utvecklar innehållet. Det vi kommer fokusera på är vad pedagogisk dokumentation är och att arbeta med det i det den dagliga verksamheten. 4 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Beskrivning av vårt arbete med att stimulera och utmana barns språkliga förmåga Vi har samlingar varje dag. Vi arbetar med Bornholmsmodellen som stimulerar språk på olika sätt. Det ingår sånger, ramsor och rörelsesånger för att variera innehållet så Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läsår 2015/2016) 5(9)

att det fångar alla barnen. Vi har bokstunder, sagostunder där vi arbetar med olika typer av sagor som flano, levande sagor och teater. Några grupper går till biblioteket för att låna böcker till bokstunderna och för att träffa bibliotekets personal för sagostunder. Vi utmanar språket vid den dagliga verksamheten och i de planerade aktiviteterna. Som vi ser det arbetar vi med språk på många olika sätt och nivåer. Hur barnens ser sitt eget lärande uppfattar vi de gör när de reflekterar över någon aktivitet. De jämför hur de benämnt något tidigare med hur de nu utrycker sig och genom att fråga om nya begrepp och ord som de hört. Det gäller i första hand de äldre barnen. De yngre barnen upprepar gärna de nya orden de hört vilket vi tolkar som att de ser sitt egna lärande. Vi kommer att använda biblioteket mer även med det lite yngre barnen. Ta oss till de olika teatrar som vi får erbjudanden om. Använda bokkassarna mer utifrån våra teman. Kartlägga hur vi arbetar med flerspråkighet och tecken som stöd. Hitta språkutvecklande material för att kompetensutveckla oss och utveckla verksamheten. Att planera in bostunder dagligen för att utveckla språket via högläsning bl.a. 5 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Beskrivning av vårt arbete med att stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Vi arbetar med matematik genom språk, aktiviteter och skapande. Materialet vi använder heter Sifferlandet. Det materialet introducerade vi för de stora barnen i våras. Varje siffra presenteras tillsammans med ett annat matematiskt begrepp först genom en saga. Därefter får barnen tillsammans i mindre grupper olika uppdrag som de ska samarbeta runt aktiviteten, verksamheten avslutas med ett skapande där de får diskutera hur de ska genomföra, konstruera och skapa uppgiften. Arbetssättet används även på yngrebarnsavdelningar, där skapar pedagogerna materialet själva. Vi kommer att utveckla arbetet utifrån vilka begrepp vi ska presentera och repetera. Barnen blir delaktiga och får ett inflytande i aktiviteten då det ingår i arbetssättet. Fördelarna med att arbeta som vi gör att vi får med språket, värdegrunden, inflytande Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läsår 2015/2016) 6(9)

och bild och form, musik och dans. Barnen kan genom sina olika alster jämföra hur de hur deras utveckling gått. Genom samtal och diskussioner ser barnen och pedagoger hur de utvecklas. Vi kommer att fortsätta att arbeta på samma sätt och även att utveckla det till vara mer medforskande. Vi fortsätter att utveckla oss, prova olika material och genom att träffas i olika grupper för att få idéer, tips och förslag på hur vi kan utveckla verksamheten. 6 Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling Alla avdelningar har en varsin lärplatta och laptop. Det finns även tillgång till en Iphone för att fotografera med. Beskrivning av nuläget på vår förskola är att vi gärna använder våra digitala verktyg tillsammans med barnen men att vi kan alltid bli bättre, genom att använde det som en del av aktiviteten, planera in det i aktiviteten mer tydligt. Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet Vi söker information och svar på olika frågeställningar som uppstår under våra aktiviteter. Vanan /utbildningen hos personalen är ganska ojämn. Det behöver vi se över. Där personalen har kunskap i användandet av de olika hjälpmedlen används utvecklas användandet mer. Barnen uppfattar vi har kunskap om de olika digitala verktygen. Många har tillgång till Iphone och i vissa fall även tillgång till lärplattor. I läroplanen står det att vi ska använda multimedia och informationsteknik i verksamheten och att vi ska använda den som ett naturligt verktyg. Barnen använder lärplatta och Iphone som informationsredskap och hjälp vid musik och dans aktiviteter. Det vi ser att vi behöver är att utveckla våra kunskaper i användandet i den dagliga verksamheten och att skapa en jämnare kunskap i arbetslagen. Vi behöver träna i att använda verktygen mer. Vi behöver även kompetens höja oss i ämnet. Vi hjälper varandra internt i att utveckla vårt användande av digitala verktyg. Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läsår 2015/2016) 7(9)

7 Förskolan stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet Vi har en temavecka i ämnet där vi provar på olika sätt att arbeta med ämnena. Vi lägger in olika experiment som är anpassade efter våra temaarbeten för att vecka intresse och nyfikenhet hos barnen. Genom det arbetet utvecklar vi vårt arbetssätt till att få ett mer medforskandeförhållningssätt. Vi observerar naturen, samlar information om växter och djur (antal och namn) vi sammanställer det i diagramform med hjälp av våra digitala verktyg. Vi har gjort ett slutet kretslopp för att försöka förstå hur det fungerar. Barnen kom med olika hypoteser som vi sedan stämde om några var riktiga. Vi har gått igenom avdelningen för att se vad som var teknik och diskuterade vad som var teknik. Vi har arbetat på samma sätt på alla avdelningar. På yngrebarnsavdelningar har målet varit att presentera olika begrepp som vi sedan på storbarnsavdelningarna kan repetera och utveckla. Delaktigheten och inflytandet har kommit mer och mer då barnen börjat reflektera mer självständigt och får fler frågor runt olika hypoteser. Det vi ser är att vi arbetar mer med naturvetenskap och teknik efter att några pedagoger har gått en utbildning i ämnena. Det har gjort att vi inspirerar varandra till att prova olika experiment och delge varandra tips och förslag på experiment. Vi har blivit mer medforskande på ett naturligt sätt. Att barnen ser sitt egna lärande ser och hör vi genom de olika diskussioner och samtal barnen har med varandra och till oss pedagoger. Vi fortsätter arbeta med ämnena som vi gjort och implementerar dem ytterligare i våra teman. 8 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Beskrivning av nuläget på vår förskola Vi har utökat antalet med en förskollärare i höst så vi arbetar mot målet att öka antalet. Vi har tre olika tjänster: Förskollärare, ämnespedagoger och barnskötare. Alla har sitt ansvarsområde. Alla ansvara för att läroplanmålen följs och att verksamheten utvecklas. Vi har några som håller på att komplettera sin utbildning och behörighet för att gå vidare till förskolläraryrket. Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läsår 2015/2016) 8(9)

Vi tar gärna emot lärarstudenter. Vi har kompetensutvecklat våra förskollärare till VFU-handledare. Vi har olika karriärtjänster: ämnespedagog: ansvarar för att utveckla materialet vi arbetar med på förskolan, arbeta fram material tillsammans med barnen, se över grundmaterial och tilläggsmaterial. Mästerförskollärare(jämförbar med skolans förstelärare) deras uppgift är att utveckla de olika ämnena, ta fram material, litteratur, testa olika appar och sammanställa stödmaterial. Styrkorna är att pedagogerna är intresserade att kompetensutveckla sig. Vi anser att vi är en attraktiv förskola då vi erbjuder många olika aktiviteter som simskola, tennisskola, bollskola, friluftsliv och nu även musik. Baren kommer att få möjlighet att lära sig att spela ett instrument. Som arbetsgivare anser vi att vi är attraktiva pga att vi stödjer kompetensutveckling, vi ger utrymme till att pedagogerna att utveckla verksamheten och vi ger pedagogerna ansvar och inflytande på verksamheten genom samarbete mellan yrkesgrupperna och arbetslagen. / långsiktig lösning Vi kommer fortsätta utvecklingen inom verksamheten genom utbildningar externt och internt. Vi har omorganiserat arbetslagen utifrån tjänster och kompetens för att stärka upp arbetslagen, genom utbildning kommer vi att stärka arbetslagen ytterligare. Vi kommer att utvärdera arbetet kontinuerligt för att stötta och stärka där det behövs. 9 Nyckeltal Ur Våga Visa - kundenkät och självvärdering Värden anges i procent. Lägg ihop procenten nöjda + procenten mycket nöjda. VÅGA VISA, i procent KUNDENKÄT 2014 KUNDENKÄT 2015 "Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga" 94 94 93 "Det är arbetsro i barngruppen" 80 70 89 Kommentarer och analys till nyckeltal Anvisning Bilden stämmer inte riktigt med varandra. Orsaken beror nog på att vi har olika kunskap om vad som ingår i de olika ämnena. KUNDENKÄT 2016 Vad vi behöver förbättra är att informera hur vi arbetar med de olika ämnena så att föräldrarna förstår och ser hur vi arbetar. Vi behöver även förbättra vårt arbete med Pedagogisk dokumentation, då blir det även tydligt vilket lärande barngruppen och barnet självt har tagit till sig. Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läsår 2015/2016) 9(9)