Rapport Dnr 0372/16 2016-06-28 Befolkningsprognos Stenungsunds kommun 2016-2020 Av Helena Franzén
Inledning Sverige hade en befolkningsökning på 103 662 personer under 2015 vilket ger en befolkning på ca 9 851 000 invånare. Folkökningen är den största som någonsin uppmätts mellan två enskilda år. Folkökningen berodde både på ett födelseöverskott (23 %), skillnaden mellan födda och döda, och ett invandringsöverskott (77 %), skillnaden mellan invandrade och utvandrade. De senaste 20 åren har folkökningen för männen varit högre än för kvinnorna och för första gången i den svenska befolkningsstatistikens historia blev antalet män i befolkningen fler än antalet kvinnor. Under motsvarande period ökade Stenungsunds kommun med 233 personer till 25 508 invånare vilket ger en ökning på 0,9 procent. Nedanstående graf visar befolkningsförändringen i procent i kommunen sedan 2006. Figur 1 Befolkningsförändring Stenungsunds kommun 2006-2015 3 2,5 2 1,5 1 0,9 1,4 1,3 1,3 1,4 0,9 0,5 0,3 0 2006 2007 0,9 2008 2009 1,4 2010 1,3 2011 1,3 2012 2013 0,3 2014 1,4 2015 0,9 Under 2015 ökade befolkningen i 239 av Sveriges 290 kommuner. De kommuner i landet som hade den, relativt sett, högsta befolkningstillväxten 2015 var Knivsta och Sundbyberg. Främsta anledningen till kommunernas folkökning var den höga invandringen till Sverige. Samtliga av landets kommuner utom en, Vaxholm, hade ett invandringsöverskott. Mer än hälften av kommunerna, 167, hade däremot ett födelseunderskott, vilket innebär att det var fler som avled än som föddes. Strömsunds kommun i Jämtlands län hade den största folkminskningen under 2015, minus 161 personer. Störst folkminskning procentuellt sett hade Övertorneå, som minskade med 2,3 procent. I nedanstående rapport redovisas hur Stenungsunds befolkning såg ut den 31 december 2015, en uppföljning av förra årets prognos, en redogörelse av de antaganden som legat till grund för prognosen och en ny befolkningsprognos för 2016-2020. 2
Befolkningsutvecklingen under de senaste åren Tabell 1 beskriver befolkningsförändringar från 2011-2015. Folkökningen under 2015 har varit något lägre jämfört med den tidigare utvecklingen under 2000-talet. Tabellen visar att antalet födda 2015 har minskat jämfört med 2014 och dödligheten har ökat jämfört med föregående år vilket ger ett födelseöverskott på 36 personer. Flyttningsnettot, antal inflyttade minus antal utflyttade, låg på 197 personer. Tabell 1 Befolkningsutveckling 2011-2015 År Folkmängd Folkökning Ökning % Födda Döda Födelseöverskott Inflyttade Utflyttade Flyttningsnetto 2015 25 508 233 0,9 254 218 36 1 500 1 303 197 2014 25 275 343 1,4 287 181 106 1 433 1 195 238 2013 24 932 64 0,3 265 221 44 1 284 1 264 20 2012 24 868 267 279 195 84 1 326 1 144 182 2011 24 601 309 1,3 275 221 54 1 476 1 223 253 Källa: SCB Om man studerar förändringen i olika åldersgrupper under de senaste tre åren kan man se att befolkningen 65 år och äldre fortsätter att öka. Åldersgrupperna 16-18 och 19-24 minskar mest under perioden. Tabell 2 Förändring 2013-2015 per ålderskategori Förändring i absoluta tal Förändring i procent Ålder 2013 2014 2015 2013-2014 2014-2015 2013-2014 2014-2015 2013-2015 0-5 1 900 1 922 1 884 22-38 1,2-2,0-0,8 6-15 3 244 3 311 3 385 67 74 2,1 2,2 4,3 16-18 926 934 905 8-29 0,9-3,1-2,3 19-24 1 783 1 758 1 755-25 -3-1,4-0,2-1,6 25-44 5 983 6 030 6 042 47 12 0,8 0,2 1,0 45-64 6 455 6 519 6 626 64 107 1,0 1,6 2,6 65-74 2 718 2 778 2 813 60 35 2,2 1,3 3,5 75-84 1 414 1 478 1 561 64 83 4,5 5,6 10,4 85-w 509 545 537 36-8 7,1-1,5 5,5 Total 24 932 25 275 25 508 343 233 1,4 0,9 2,3 Källa: SCB Kommunen har en fortsatt god tillväxttakt. Den kommundel som ökar mest i antal personer är Norum. Men den kommundel som har störst procentuell ökning är Svenshögen som ökar med 8,5 %. 3
Tabell 3 Befolkningsförändringar 2013-2015 per delområde Förändring i absoluta tal Område 2013 2014 2015 2013-2014 2014-2015 Norum 13 337 13 568 13 670 231 102 Stora Höga 3 195 3 226 3 252 31 26 Jörlanda 2 413 2 420 2 443 7 23 Spekeröd 1 167 1 183 1 205 16 22 Ucklum 1 177 1 190 1 173 13-17 Svenshögen 828 844 898 16 54 Ödsmål 2 802 2 829 2 855 27 26 Rest 13 15 12 2-3 Total 24 932 25 275 25 508 343 Källa: SCB 233 Avstämning mot föregående års prognos Befolkningsökningen 2015 blev 82 personer färre än prognostiserat. En del av differensen mellan prognos och utfall står att finna i att Norum inte ökat så mycket som förväntat. Övriga kommundelar, utom Ucklum, har ökat mer än prognostiserat. Tabell 4 Skillnad mellan prognos och utfall på delområde Norum Stora Höga Jörlanda Spekeröd Ucklum Svenshögen Ödsmål Rest Total Utfall 13 670 3 252 2 443 1 205 1 173 898 2 855 12 25 508 Prognos* 13 955 3 205 2 395 1 170 1 185 850 2 810 20 25 590 Diff -285 47 48 35-12 48 45-8 *Avrundat till närmaste 5-tal -82 Prognosantaganden För att kunna beräkna befolkningsförändringen behöver antaganden göras om: fruktsamhet dödsrisk ut- och inflyttning Fruktsamhet Definition: Fruktsamhetstalet anger antalet levande födda barn per 1000 kvinnor i respektive åldersklass. Måttet sätter antalet födda barn i relation till antalet kvinnor i fruktsam ålder och beskriver antalet barn en kvinna i genomsnitt skulle få om dagens fruktsamhetsnivå gäller under hela hennes fruktsamma liv. Under 2015 var det summerade fruktsamhetstalet både för riket och för Stenungsunds kommun 1,9 barn per kvinna. Stenungsund har historiskt sett haft en högre fruktsamhet än riket men ligger nu för första gången under 2000-talet i linje med rikets nivå. 4
Dödsrisk Definition: Dödsrisken anger antalet avlidna under en viss tidsperiod i en viss ålder i relation till folkmängdens storlek vid periodens början. Indextal för dödsrisker anger hur risktalen i den egna kommunen förhåller sig till rikets risktal (hela riket=100). SCB:s indextal för dödsrisker har använts i prognosen. Utflyttningsrisker och inflyttning Definition: Utflyttningsrisken anger antalet utflyttade under en viss tidsperiod och i en viss ålder i relation till folkmängdens storlek vid periodens början. Utflyttningsrisker för Stenungsunds kommun har hämtats från SCB:s riksprognos. Befolkningsprognosen bygger på ett snitt av inflyttningen under en viss tidsperiod samt en ökning till följd av tillkommande invånare från den planerade nybyggnationen. En del av inflyttningen till kommunen genereras från kommunens planerade byggnation under perioden. Att göra antaganden rörande nybyggnation är förenat med stor osäkerhet. Överklaganden, förseningar och sviktande konjunktur gör att detaljplaner och byggnationer inte alltid kan ske som planerat. Prognos 2016-2020 Under prognosperioden beräknas kommunens befolkning öka från 25 508 till 26 945 invånare, en ökning med 1 437 personer eller ca 5,6 procent. För åren 2016 och 2017 visar prognosen på en befolkningsökning på ca 0,8 procent. I mitten av prognosperioden beräknas nybyggnationen ta fart och mellan 2018-2020 ligger ökningen på ca - 1,3 procent, vilket ligger i linje med mål om önskad tillväxttakt i Översiktsplan 2006. Figur 2 Prognostiserad folkmängdsutveckling fram till 2020 27500 27000 26945 26500 26580 26225 26000 25500 25508 25715 25920 25000 2015 2016 2017 2018 2019 2020 5
Tabell 5 visar att Stenungsunds befolkning ökar till följd av att det föds fler personer än det dör men framför allt av att inflyttningen är större än utflyttningen. Inflyttningen bygger på antaganden om nybyggnation. Dessa antaganden innehåller dock en viss osäkerhet som kan påverka flyttningsnettot. Tabell 5 Prognostiserade befolkningsförändringar 2016-2020 (avrundat till närmaste 5-tal) År Folkmängd Födda Döda Födelsenetto Inflyttande Utflyttande Flyttningsnetto Folkökning 2016 25 715 275 215 60 1 400 1 250 150 205 2017 25 920 280 220 60 1 400 1 250 150 205 2018 26 225 280 225 60 1 500 1 255 245 305 2019 26 585 290 230 60 1 560 1 265 295 355 2020 26 945 295 230 65 1 580 1 280 300 365 Åldersgruppen 19-24 år minskar till följd av små barnkullar under senare halvan av 90-talet. Ökningen är störst i befolkningsgruppen 75 år och äldre. Ökningen är också stor bland barn i gymnasieålder. Tabell 6 Befolkningsförändringar 2015 2020 fördelat på åldersklasser (2016-2020 är avrundade till närmaste 5-tal) Förändring 2015-2020 Ålder 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Absoluta tal Procent 0-5 1 884 1 870 1 890 1 910 1 950 1 970 86 5 6-15 3 385 3 430 3 480 3 510 3 520 3 540 155 5 16-18 905 920 905 950 970 1 040 135 15 19-24 1 755 1 705 1 655 1 660 1 685 1 690-65 -4 25-44 6 042 6 055 6 040 6 050 6 115 6 160 118 2 45-64 6 626 6 745 6 870 6 980 7 070 7 175 549 8 65-74 2 813 2 830 2 810 2 800 2 800 2 780-33 -1 75-84 1 561 1 615 1 690 1 765 1 855 1 950 389 25 85-w 537 555 585 610 620 640 103 19 Total 25 508 25 715 25 920 26 225 26 580 26 945 1 437 6 6
Ödsmål och Svenshögen är de kommundelar som förväntas minska. Resterande kommundelar förväntas öka under prognosperioden. Tabell 7 Befolkningsförändringar 2015 2020 per delområde (2016-2020 är avrundade till närmaste 5-tal) Förändring 2015-2020 Område 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Absoluta tal Procent Norum 13 670 13 880 14 050 14 200 14 480 14 905 1 235 9 Stora Höga 3 252 3 255 3 240 3 475 3 450 3 405 153 5 Jörlanda 2 443 2 440 2 430 2 400 2 500 2 595 152 6 Spekeröd 1 205 1 205 1 200 1 180 1 265 1 240 35 3 Ucklum 1 173 1 170 1 250 1 265 1 255 1 230 57 5 Svenshögen 898 900 900 895 880 865-33 -4 Ödsmål 2 855 2 850 2 835 2 800 2 740 2 685-170 -6 Rest 12 10 15 15 15 15 3 25 Total 25 508 25 715 25 920 26 225 26 580 26 945 1 437 6 7
Verksamheternas perspektiv utifrån befolkningsprognosen Förskola Brukarvolym Enligt befolkningsprognosen blir antalet barn 1-5 år i kommunen ca 50 fler under prognosperioden. I Norum ökar åldersgruppen med ca 60 barn under perioden. Den största minskningen kan man se i Ödsmål med cirka 35 barn. Nyanlända barn och elever finns inte med i befolkningsprognosen, vilket innebär att fler barn kommer vistas i verksamheten än vad prognosen anger. Personalvolym Om den kommunala förskolan ska kunna bedriva förskoleverksamhet för 50 nya barn under prognosperioden så krävs det en utökning av personalstyrkan med 6 förskollärare och sex barnskötare. I takt med att förskolan byggs ut krävs det en utökning i förskolechefstjänster och administration. Behov av lokaler I samband med utbyggnad av Hallerna/Centrum bör förskola/skola i storleksordningen 200-300 platser planeras. Behov av förskoleplatser finns framförallt i Norum/Centrum och där saknas det förskolelokaler under prognosperioden. Andra förändringar i verksamheten I dag finns en godkänd ansökan om att starta en enskild förskola. Om man hittar en godkänd förskolelokal under 2016 kan verksamheten starta. Det skulle kunna innebära att Stenungsunds kommun kan minska sina förskoleplatser med ca 35-40 platser. Om de enskilda förskolorna får problem med sin ekonomi kan det innebära att kommunen får utöka sin verksamhet för att kunna ta emot barnen. I Jörlanda har en enskild aktör inom pedagogisk omsorg etablerat sig för ca 6-8 barn. I centrum avvecklas den pedagogiska omsorgen i lokal fr.o.m. Ht 2016. Det finns idag ett vikande underlag och inga barn i kö. Sektor utbildning har fått i uppdrag att utreda förskolor med färre än 4 avdelningar utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Det finns idag också nationella riktmärken i förskolans allmänna råd angående barngruppernas storlek som kan påverka förskolornas hustal och organisation. Grundskola Brukarvolym Enligt befolkningsprognosen (2015-2020) blir antalet barn 6-15 år ca 155 fler fram till läsår 2020. Av dessa ser man i Norum en ökning av elever i åldrarna 6-12 år motsvarande ca 150 st. och i åldrarna 13-15 110 st. I Stora Höga ser vi en minskning av antalet elever i åldrarna 6-12 med ca 80 st. Antalet elever i högstadieålder 13-15 år ökar däremot i upptagningsområdet Stora Höga (Stora Höga + Jörlanda) med ca 40 elever. I Ödsmål ser vi en minskning under perioden i åldrarna 6-12 med ca 55 elever. 8
Nyanlända barn och elever finns inte med i befolkningsprognosen, vilket innebär att fler elever kommer vistas i verksamheten än prognosen anger. Personalvolym Volymökning av elever kräver nyrekrytering av ca 10-20 lärare. Det kommer att finnas ett stort behov av både grundlärare och ämneslärare. I takt med att grundskolan byggs ut krävs det en utökning av rektors- och administrativa tjänster. Behov av lokaler I samband med utbyggnad av Hallerna bör förskola/skola i storleksordningen 200-300 platser planeras. Behov av skolplatser finns framförallt i Norum/Centrum och där saknas det skollokaler under prognosperioden. Andra förändringar i verksamheten Montessoriskolan har under läsåret 2014-2015 utökat sina platser något och verksamheten ser stabil ut med ett stadigt elevunderlag. I dag har sektor utbildning ingen kännedom om andra friskolor som vill etablera sig i Stenungsunds kommun. Gymnasieskola Brukarvolym Under prognosperioden beräknas antalet ungdomar i gymnasieåldern bli ca 135 fler. Elevtalet beräknas öka under perioden med nyanlända elever motsvarande ca 150 elever. Personalvolym Personalsituationen kommer att öka något över tid, följer elevunderlaget. Det pågår en del omställningar beroende på att äldre kollegor går i pension. Behov av lokaler Åldersgruppen ökar, idag finns ca 1200 gymnasieelever på Nösnäs, samt ca 130 elever från Vuxenutbildningen i gymnasieskolans lokaler. Under året har gymnasieskolan tagit emot 150 nyanlända elever (Samverkan med Tjörn innebär att deras nyanlända elever i gymnasieåldern erbjuds plats på Nösnäs) Ungdomsgymnasiet kommer inte att klarar sig med befintliga lokaler. Under våren 2016 har Nösnäsgymnasiet fått moduler för att klar av att hantera ökningen. Det är viktigt att man bevakar Orust och Tjörns befolkningsprognoser, eftersom 40 procent av eleverna på Nösnäs kommer därifrån. Prognosen för hösten är att vi sannolikt kan komma att behöva fler klassrum under året för att möta ett växande elevunderlag. Vi ser en ökning av elever som väljer Nösnäsgymnasiets nationella program, samt en ökning av IM elever från Tjörn och Stenungsund. (IM - Individuellt program, här går elever som inte fått behörighet till gymnasiet ännu) Den stora frågan när det gäller gymnasiets lokaler är Kompetens och utvecklings verksamhet. I vilka lokaler skall framtida vuxenutbildning bedrivas och hur ser söktrycket ut? Idag bedrivs all vuxen- och yrkeshögskoleutbildning i gymnasiets lokaler. Ska skolan fortsättningsvis dimensioneras för både gymnasiet och vuxenutbildningen, så innebär det att ungdomsgymnasiet behöver dimensioneras efter det. 9
Andra förändringar i verksamheten Det råder stor brist i riket på matte och NO-lärare. Ett ökat antal nyanlända innebär att fler lärare inom Svenska som andraspråk samt ytterligare resurspersoner i form av studiehandledare i förekommande modersmål kommer att behövas. Måltid Brukarvolym Behovet av antal portioner följer volymutvecklingen inom kärnverksamheten. Måltid påverkas inte om elev/kundantalet ökar eller minskar något på respektive enhet vars kök klarar eventuell volymökning. Däremot påverkas Måltid av t.ex. tillfälliga förskolor, om enheter krymper och kostnaden blir hög/ portion samt tillkommande enheter. Personalvolym Antal personal kommer att öka något om/när Barn- och utbildning samt Vård- och äldreomsorg startar upp nya verksamheter. Behov av lokaler Volymökningen inom förskola kommer påverka Måltid. Tillkommande förskola/förskolor i Hallerna/Norum kommer behöva utrustas med kök, mottagnings- eller tillagningskök. För att klara volymökningen och leverans till Hasselhöjdens avdelningskök kommer viss ombyggnation av Tallåsens kök att behövas. Socialtjänsten Brukarvolym En ökad befolkningsmängd innebär en ökning av personer som behöver stöd av socialtjänsten men det är ingen linjär koppling mellan befolkningsprognos och de insatser som utförs inom sektor socialtjänst. Kopplingen till befolkningsprognosen är starkare för de verksamheter som samlas under Vård- och omsorg. Befolkningsprognosen visar på en ökning av ålderstrukturen över 65 år och i synnerhet de över 80 år de närmaste åren. Ju äldre människor blir desto större sannolikhet är det att insatser behövs från socialtjänsten. Statistiskt räknat utifrån gällande befolkningsprognos ökar brukarvolymen från ca 480 brukare med insatser inom Vård- och omsorg till 540 brukare. Även den kommunala hälso- och sjukvården bedöms öka utifrån ovan nämnd statistik. Personalvolym En ökande brukarvolym ger ett ökat behov av personal inom undersköterskefältet samt inom den kommunala hälso- och sjukvården. Behov av lokaler Andelen äldre påverkar behovet av särskilda boenden till viss del men många andra faktorer spelar också in som människors hälsa, hur de enskilda planerar för sitt åldrande etc. Då antalet äldre invånare ökar kraftigt kommer befintliga lägenheter inom särskilt boende för äldre inte att räcka prognosperioden ut. Ett nytt särskilt boende kommer att behövas på Hasselhöjden 2018. 10
Verksamheten funktionshinder behöver boende för personer inom LSS samt lokaler till daglig verksamhet, psykiatri/samsjuklighet. Det kommer att behövas fler administrativa arbetsplatser inom kommunal hälso- och sjukvård samt hemtjänst då dessa verksamheter kan komma att öka utifrån andelen äldre i befolkningen. Sektor socialtjänst behöver administrativa lokaler till handläggare och chefer. Andra förändringar i verksamheten Antalet omsorgstagare kommer att öka utifrån befolkningsförändringen men hur stor del av detta som kommer påverka socialtjänstens olika delar är svåra att bedöma. Allt äldre personer ökar behovet av vård och omsorg samt kommunal hälso- och sjukvård. Funktionshinder och Individ och familjeomsorgen kommer under 2017 fortsätta med att ta hem personer placerade i andra kommuner till lösningar i den egna kommunen. Ett nytt LSSboende kommer att startas under 2017 vilket kommer att påverka behovet av den kommunal hälso- och sjukvården samt personalbehov framåt. Det har kommit nya nationella riktlinjer inom området missbruk som påtalar ansvar gällande Bostad först, samt psykosocialt stödarbete vilket innebär ansvar för kommunen att tillhandahålla bostäder för målgruppen. 11