Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Relevanta dokument
Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

AFS 2015:4. Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö.

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Riktlinjer för utredning och åtgärder vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Att (in)se innan det går för långt

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö

Allmänna reflektioner

Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen

FRÅGA. Vad är det bästa med ditt jobb? (Svara med ett ord)

SÅ MÖTER DU UTMANIN- GARNA I DIN ARBETSMILJÖ

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge

Bakgrund. Organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk o Social Arbetsmiljö

Kränkande särbehandling

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering

Tidiga indikationer för mobbning inom akademisk och industriell miljö En studie om samband mellan arbetsrelaterade faktorer och uppkomst av mobbning

Stressrelaterad ohälsa

Att identifiera risker och genomföra åtgärder. Fall 2

Utmaningen en film om den sjuka jobbstressen

Evidensbaserade metoder inom FHV. Irene jensen Professor och enhetschef Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Sven Lindblom 1

PRATAMERA SVERIGE AB VI HJÄLPER FÖRETAG ATT MÅ BÄTTRE

REHABILITERINGSPOLICY

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Torsby kommun. -Säsong året om- torsby.se

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Företagshälsa Hållbara organisationer ur ett Genus & Jämställdhetsperspektiv. Lenita Norberg & Robert Björngard

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Svar på skrivelse om sjukfrånvaro i Spånga- Tensta stadsdelsförvaltning

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Tack för inbjudan att

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Motverka ohälsosam arbetsbelastning (9 )

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

REHABILITERINGSPOLICY

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete i Sollefteå kommun 2012

Systematiskt Arbetsmiljöarbete &

Hur ser den goda arbetsplatsen ut?

Policy för arbetsmiljö och hälsa. Beslutad av kommunfullmäktige , 27. Dnr KS

Organisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED Arbetsmiljöpolicy

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering KS-193/ Antagen av kommunstyrelsens personalutskott

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Ins<tu<onen för psykologi Umeå universitet

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Barn- och ungdomsförvaltningen 2018

Psykisk ohälsa på arbetsplatsen

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

VAD I HELA FRIDEN GÖR MAN. Mynaks landsturne 2019 om riktlinjer och stöd

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering

OHÄLSOQUIZ AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

NATIONELLT VACCINATIONS PROGRAM MOT STRESS

Utredningsuppdrag 17/14 En plan för att minska sjukskrivningar

Annas resa. - Diskussionsmaterial

SAM vid uthyrning av

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

OSA-föreskriften. en introduktion. Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) Vägledning för dig som är skyddsombud inom Seko

Systematiskt Arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverket Nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Föreskrifter om Åsa Sjöström Ross Arbetsmiljöinspektör. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Strukturerat och tidseffektivt arbetssätt genom metoder för ett inkluderande arbetsliv

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Handlingsplan för friskare arbetsplatser. H ns-peter Eriksson, HR-strateg

Arbetsklimat. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Prevent

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN

BILAGA 1: Systematiskt arbetsmiljöarbete enligt Arbetsmiljöverket

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Kommunstyrelsen föreslår kommunstyrelsens personalutskott besluta att

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Transkript:

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet Psykolog, Helena Börjesson Betania Ergonom Bo Renström Globenhälsan Företagsläkare Annelie Mattelin Region Jönköpings län Företagssköterska David Isaksson Företagshälsan FHC Arbetsmiljöingenjör Jessica Wendel Järnhälsan företagshälsovård Hälsopedagog Carl Molander Betania Företagshälsovård Läkare, docent Christina Björklund Karolinska Institutet Docent (Bitr ordförande) Charlotte Wåhlin Karolinska Institutet, Region Forskare, Ergonom Östergötland Irene Jensen (ordförande) Karolinska Institutet Professor i företagshälsa Marie Dahlgren Sveriges Företagshälsor Kommunikatör

UTMANINGEN en film om den sjuka jobbstressen

Bakgrund - statistik Psykiska problem utgör nu den dominerande andelen av långtidssjukskrivningar (Vingård, 2015). För sjuk- och aktivitetsersättning var 40% av alla nybeviljade sjukersättningar under 2012 orsakade av psykisk ohälsa (Försäkringskassan, 2013).

Vad menas med psykisk ohälsa?

Arbetsrelaterad psykisk ohälsa

1. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? 2. Varför tror ni?

Riktlinjerna är utarbetade utifrån företagshälsans speciella förutsättningar att arbeta med att främja friska arbetsplatser och arbetsrelaterad hälsa. Riktlinjerna ger företagshälsan ett nationellt forskningsbaserat underlag som stöd till arbetsgivaren i att förebygga och åtgärda arbetsrelaterad psykisk ohälsa.

Främjande av psykisk hälsa på arbetsplatsen Policy och mål Kunskap via chefsleden Kartläggning/riskanalys Åtgärder

Föreskrifter som syftar till att förebygga psykisk ohälsa

Policy för att främja psykisk hälsa bör innehålla: Mål och övergripande strategier för hälsa och säkerhet Information om verksamheten har hög risk för psykisk ohälsa (exempelvis så kallade kontaktyrken), Riktlinjer för risk- och behovsanalys som innehåller information om belagda riskfaktorer och främjande faktorer (arbete/privatliv) samt hur man kan förebygga eller åtgärda riskerna på arbetsplatsen, Vad chefer skall kunna och hur man utbildar dem, Rehabiliteringsrutiner och arbetssätt inklusive vilken slags kompetens, vilka utredningar och insatser som bör sättas in och när de bör sättas in,

forts. policy hur kontakten mellan arbetsplatsen och den sjukskrivne anställde ska ske, att arbetsanpassning och uppträning av arbetsförmåga ska ske och hur detta bör göras, chefernas roll och ansvar, medarbetarnas roll och ansvar samt, företagshälsans roll och medverkan i arbetet inklusive vilka kompetenser och tjänster som ska utnyttjas, rutiner för företag med inhyrd personal samt företag med personal som reser mycket i arbetet.

Främjande av psykisk hälsa på arbetsplatsen Policy och mål Kunskap via chefsleden Kartläggning/riskanalys Åtgärder

Chefens roll

Vad chefen behöver ha kunskaper om Tidiga signaler och symptom på arbetsrelaterad stress hos enskilda anställda och arbetsmiljö/organisation Företagets policy och riktlinjer för psykisk ohälsa och rehabilitering Enligt den nya förskriften; kunskap om hur man förbygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling

Tidiga signaler på stress Arbetar övertid ofta Har inte tid att delta i möten Kommer inte på fikarasten Tvivlar på sin kompetens Nedprioritering av återhämtning/avslappning Trött efter jobbet Sömnbesvär Tappar engagemang Är ofta uppvarvad

Hur kan chefen lära sig detta? Utbildning Stöd (internt/externt) Stående punkt på agendan om arbetsmiljö och hälsa i ledningsgruppen arbeta med dessa frågor i arbetsgrupper, via coaching och genom information till personalen

Vad behövs inom organisationen Åtgärder i verksamheten Mediatorer Resultat A Resultat B Chefsutbildning arbetsmiljö

Vad behövs inom organisationen Kompetens inom: Lagar och regelverk inom arbetsmiljö, psykosocial arbetsmiljö och hälsa Policys Åtgärder i verksamheten Chefsutbildning arbetsmiljö Mediatorer Resultat A Resultat B

Vad behövs inom organisationen Åtgärder i verksamheten Mediatorer Resultat A Resultat B Kompetens inom: Lagar och regelverk inom arbetsmiljö, psykosocial arbetsmiljö och hälsa Policys Chefsutbildning arbetsmiljö Chefer som har adekvat kunskat Ökad kontroll i arbetet Ökat engagemang och ansvar från medarbetare och chef i den egna arbetsmiljön Minskad psykisk ohälsa Minskad sjukfrånvaro Ökad frisknärvaro Ökad produktivitet

Vad behövs inom organisationen Åtgärder i verksamheten Mediatorer Resultat A Resultat B Kompetens inom: Lagar och regelverk inom arbetsmiljö, psykosocial arbetsmiljö och hälsa Policys Chefsutbildning arbetsmiljö Chefer tillämpar policys, riktlinjer. Beteendeförändring Chefer som har adekvat kunskap Ökad kontroll i arbetet Ökat engagemang och ansvar från medarbetare och chef i den egna arbetsmiljön Minskad psykisk ohälsa Minskad sjukfrånvaro Ökad frisknärvaro Ökad produktivitet

Vilka faktorer är viktiga för att få till den önskade förändringen? Hur tänker ni utifrån era olika perspektiv chef, HR, företagshälsa?

Vad mer? stärkas i rollen som ansvarig för hälsa och säkerhet för att kunna arbeta aktivt med ett stödjande ledarskap ett ledarskap som bygger på delaktighet, delegering, konstruktiv feedback, mentorskap och coaching tydligt i rutiner och policy för rekrytering, utveckling och utbildning av chefer god kännedom om sitt ansvar rörande arbetsmiljö, hälsa och säkerhet samt om att APO ingår i det ansvaret

Främjande av psykisk hälsa på arbetsplatsen Policy och mål Kunskap via chefsleden Kartläggning/riskanalys Åtgärder

Att kartlägga och åtgärder av den psykosocial arbetsmiljö och psykisk ohälsa

Kartläggning med återkoppling

Vad bör vi tänka på gällande kartläggning? Syfte och mål? Vilka frågor behöver vi? Finns tillräcklig resurser och kompetens? Vem berörs av kartläggningen? Vem skall delta? Hur skall resultaten sammanställas och presenteras? Vad händer sen?

Vad bör vi tänka på gällande kartläggning? När det blev tokigt Födelseår: 1967 Vikt: 3467 g Längd: 52 cm

Vilka frågeformulär kan jag använda? (Bil 7) Använd frågor som är vetenskapligt kvalitetssäkrade, så kallade reliabla och validerade frågor.

Faktorer som bidrar till ohälsa Höga krav och små möjligheter att påverka Bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön Konflikter eller mobbning Långa arbetsveckor Skiftarbete Nattarbete Belöningen liten i förhållande till ansträngningen Osäkerhet i anställningen Utsätts för orättvisor * Källa: Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering, SBU

Faktorer som främjar psykisk hälsa och välbefinnande Gott ledarskap (rättvist, stödjande, inkluderande) Kontroll i arbetet (inflytande och stimulans) Balans mellan arbetsinsats och belöning Tydliga mål Anställningstrygghet Balans mellan arbete och fritid.

Återkopplingsmöte/Survey feedback (Bil 9) 1. Resultatpresentation - Chef ansvarig, tidsplan, externa personer - Hälsa & psykosocial arbetsmiljö 2. Grupparbete - Funktionell indelning - Ta fram positiva & förbättringsområden 3. Handlingsplan - Varje grupp presenterar prioriterade områden med konkreta förslag på förbättringar - Regelbunden strukturerad uppföljning av planen - Sammanställ vilka förändringar som genomförts över tid

Handlingsplan (Bil 9)

Åtgärder på organisationsnivå/ arbetsplatsen Integrativt Participativt

Ex åtgärder på organisationsnivå/ arbetsplatsen Interventioner som ökar medarbetarnas upplevelse av kontroll i arbetet har en positiv effekt på hälsa och välbefinnande till exempel genom flexibla arbetsförhållanden (tider och plats) och ökat inflytande över arbetsprocessen.

Hinder för ett effektivt förebyggande arbete Dålig förankring hos berörda chefer och medarbetare Brist på organisatoriska och kompetensmässiga förutsättningar hos chefer Brist på motivation att investera i förebyggande insatser Brist på kompetensmässiga förutsättningar hos FH.

Vad behöver arbetsgivaren göra? Ha väl förankrade, kända, tydliga och användbara policys och åtgärdsvägar/riktlinjer. Ha kunskap om relationen arbetsförhållanden och psykisk ohälsa genom chefsleden. Ha kunskap om tidiga signaler på arbetsrelaterad psykisk ohälsa genom chefsleden. Ha ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete med regelbunden kartläggning av psykosocial arbetsmiljö. Göra riskanalys med uppföljande åtgärder enligt participativ metodik/survey feedback. Göra uppföljning.

Tack för att ni lyssnade!