Dags att förbättra inflationsmålet?

Relevanta dokument
Sverige behöver sitt inflationsmål

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Den penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon

Dags att förbättra inflationsmålet? *

Bilaga 1 - PM. Byte av målvariabel och introduktion av variationsband. Sammanfattning

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och. öppenhet. Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef. Ratio 24 augusti 2017

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Riksbanken och penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016

Inledning om penningpolitiken

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Redogörelse för penningpolitiken 2017

Penningpolitik i sämre tider vilka möjligheter står till buds?

Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet

Inledning om penningpolitiken

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Flexibel inflationsmålspolitik. Flexibel inflationsmålspolitik och senaste räntebeslutet. Varning

Sveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken

Riksbanken och dagens penningpolitik

Session 1 Utveckling av centralbankers mandat. Cecilia Skingsley Vice Riksbankschef

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget

Min penningpolitiska bedömning

Penningpolitiken och lönebildningen ett ömsesidigt beroende

Penningpolitiskt beslut April 2015

Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Olika syn på penningpolitiken

Ekonomiska läget och penningpolitiken Business Arena 20 september 2017

Riksbankens och penningpolitiken

Det ekonomiska läget. KOMMEK augusti. Vice riksbankschef Svante Öberg

Penningpolitik och Inflationsmål

Penningpolitiken september Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen

Svar till Andersson och Jonung de misstar sig på alla punkter

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

Yttrande över rapporten Utvärdering av Riksbankens penningpolitik

Reporäntebanan och penningpolitiska förväntningar enligt implicita terminsräntor

Inledning om penningpolitiken

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Penningpolitik med inflationsmål

Inledning om penningpolitiken

Marknadskommentar December

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Riksbankens inflationsmål målvariabel och intervall

Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget

Penningpolitisk rapport Juli 2016

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars Vice riksbankschef Martin Flodén

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Penningpolitisk rapport April 2016

Penningpolitisk rapport juli 2015

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Penningpolitisk rapport December 2016

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

n Ekonomiska kommentarer

Löneekvationen. Ökad vinstandel och/eller importpriser. Real löner 0% Inflation 3,5% Produktivitet 1,5% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5%

Riksbankens direktion

Tid för omprövning - i huvudet på en centralbankschef

Stabiliseringspolitiken och arbetslösheten. Lars Calmfors LO 19 juni 2013

De senaste årens penningpolitik leaning against the wind

Redogörelse för penningpolitiken 2013

Bostadspriserna i Sverige

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent

De senaste årens penningpolitik leaning against the wind

Penningpolitisk rapport september 2015

Penningpolitisk rapport februari 2017

Det allmänna ränteläget är för närvarande

Riksbankens roll och penningpolitikens betydelse för finansiell stabilitet

ANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken. Dramatik på världens finansmarknader. Vad händer i omvärlden?

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Förste vice riksbankschef Svante Öberg Kulturens hus, Luleå

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

Samhällsekonomiska förutsättningar för lönebildningen

Riksbankens roll i svensk ekonomi

En utvärdering av den svenska penningpolitiken (2006/07:RFR1)

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Penningpolitisk rapport Februari 2015

Redogörelse för penningpolitiken 2018

Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning

Redogörelse för penningpolitiken 2012

Penningpolitisk rapport. April 2015

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Svenska penningpolitiska erfarenheter efter den globala finanskrisen: Vilka lärdomar finns för andra länder?

UTVÄRDERING AV RIKSBANKENS PENNINGPOLITIK OCH ARBETE MED FINANSIELL STABILITET

ANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken. Vår senaste bedömning

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder

Transkript:

Dags att förbättra inflationsmålet? Handelsbanken 3 december Vice riksbankschef Per Jansson

Mina budskap Var försiktig med att göra stora förändringar i de svenska ekonomisk-politiska ramverken! Flexibel inflationsmålspolitik bör vara grundstommen även framöver Men vissa förbättringar värda att seriöst överväga Målvariabeln Intervall kring målet

Reformer efter 1990-talskrisen gav stabilitet Lindbeckkommissionen 1993: Systemfel Systematiskt alltför expansiv ekonomisk politik Finanspolitiken Ramverk med förändrad budgetprocess Penningpolitiken Inflationsmål, självständig Riksbank Lönebildningen Industriavtal, industrin lönenormerande

Starka offentliga finanser helt grundläggande Anm. Avser offentlig skuld. Streckade linjer avser IMFs prognoser. Källa: IMF

Ordning och reda i den nominella ekonomin Inflation och BNP-tillväxt Nominella och reala löneökningar Anm. KPIF avser perioden 1981 1994. Årlig procentuell förändring. Enligt konjunkturlönestatistik efter 1993 och strukturlönestatistik före 1993. Reallöner är beräknade som skillnad mellan årlig procentuell förändring av nominallön och årlig procentuell förändring av KPI. Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Riskbanken

Högt internationellt förtroende för svensk ekonomi Anm. Ränteskillnaden avser 10 åriga statsobligationer och är gjord på månadsdata. Procentenheter. Källor: Thomson Reuters och Riksbanken

Kommer inte att ta upp Nivån på inflationsmålet Nyligen diskuterat av bl.a. Flodén och Skingsley Penningpolitik och finansiella obalanser Alternativ till inflationsmålspolitik (t.ex. nominell BNPstyrning) Men viktigt att följa internationell debatt! Undvik hemsnickrade lösningar som vi får ångra

Målvariabeln KPI ända från starten 1993 Välkänt mått Stor del av hushållens konsumtion Publiceras regelbundet Men problem: Stort direkt genomslag av ränteändringar åt fel håll Andra mått har väglett räntebesluten: KPIF-inflation på målet ger i genomsnitt KPI-inflation på målet

Ränteförändringar slår igenom direkt på KPI-inflationen Anm. Viktad bostadsränta är skarvad i december 2014 på grund av förändrad mätmetod. Årlig procentuell förändring. Källor: SCB och Riksbanken

Målvariabeln KPI ända från starten 1993 Välkänt mått Stor del av hushållens konsumtion Publiceras regelbundet Men problem: Stort direkt genomslag av ränteändringar åt fel håll Andra mått har väglett räntebesluten: KPIF-inflation på 2 procent ger i genomsnitt KPI-inflation på målet

Svensk KPI-inflation ganska unik Boendekostnader: Kostnadskalkyl där räntor väger tungt Mindre genomslag av räntor i de flesta andra länder USA, Norge hyresekvivalensansats Euroområdet, Storbritannien HIKP (bara driftskostnader) Australien, Nya Zeeland nettoanskaffningsansats Kanada på papperet liknande metod som Sverige, men

Litet genomslag av räntor på KPIinflationen i Kanada Inflation i Kanada Räntekostnader Anm. Årlig procentuell förändring. Källor: SCB och Statistics Canada

Inget nytt fenomen men stora skillnader sedan krisen Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. HIKP avser EU-harmoniserat index för konsumentpriser. Årlig procentuell förändring. Källor: SCB och Riksbanken

Problem med KPI som målindex Missvisande bild av läget i svensk ekonomi KPI-inflationen långt från målet länge Risk för minskat förtroende för inflationsmålet Ger stabilisering av KPIF-inflationen stabilisering av KPIinflationen? Risk för instabilitet i lönebildningen Extremt låg KPI-inflation följs av osedvanligt hög KPI-inflation Stora svängningar om stort fokus på aktuell KPI-inflation

Deflation! SvD december 2014 Metro november 2013 TT/SvD november 2013 SR mars 2013 SIX/Affärsvärlden juli 2015 Financial Times oktober 2014

Problem med KPI som målindex Missvisande bild av läget i svensk ekonomi KPI-inflationen långt från målet länge Risk för minskat förtroende för inflationsmålet Ger stabilisering av KPIF-inflationen verkligen stabilisering av KPIinflationen? Risk för instabilitet i lönebildningen Extremt låg KPI-inflation följs av osedvanligt hög KPI-inflation Problem vid stort fokus på aktuell KPI-inflation

KPI-inflationen framöver ett räkneexempel Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Utvecklingen av KPI efter 2018 är beräknad på basis av linjär framskrivning av räntan till historiskt genomsnitt 1998-2015 och antagande om att KPIF ligger på målet Källor: SCB och Riksbanken

Intervall kring målet Toleransintervall ± 1 procentenhet infördes samtidigt med målet 1993 Togs bort 2010 Ingen praktisk funktion, stora avvikelser naturlig del av penningpolitiken Tillräckligt lång tid för att utvärdera borttagandet Fyllde intervallet verkligen ingen funktion?

Toleransintervall eller målintervall? Toleransintervall: 2 procent punktmål, men 1-3 procent kan tolereras vid oförutsedda händelser Målintervall: 1 eller 3 procent lika bra som 2 procent Den svenska debatten handlar mest om målintervall: Riksbanken behöver inte sikta mot 2 procent, risker med mycket expansiv politik kan undvikas

Aktuell svensk debatt om intervall Penningpolitiken inte stelbent fixerad vid 2 procent Snarare: Lång period under målet, fallande långsiktiga inflationsförväntningar Svårt att motverka framtida lågkonjunkturer om förväntningarna permanentas på för låg nivå Jfr. internationell debatt om att höja inflationsmålet Intervall (oavsett av vilket slag) hade inte lett till en påtagligt annorlunda penningpolitik

Skäl att återinföra intervall Toleransintervall bra för att illustrera osäkerheten i penningpolitiken och påminna om att Riksbanken inte kan finjustera ekonomin och inflationen Intervallet bör har praktisk betydelse Särskild rapport (jfr. Bank of Englands öppna brev) Viktigt att matcha målvariabel och intervall

Toleransintervall 1-3 procent hade passat bättre för KPIF och HIKP KPI KPIF och HIKP Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. HIKP avser EU-harmoniserat index för konsumentpriser. Streckade linjer avser ett potentiellt toleransintervall. Årlig procentuell förändring. Källa: SCB

Dags att förbättra inflationsmålet? Var försiktig med att göra stora förändringar i de svenska ekonomisk-politiska ramverken! Flexibel inflationsmålspolitik bäst även framöver Men vissa förbättringar bör seriöst övervägas Målvariabeln: Ersätt KPI-inflationen med KPIF- eller HIKP-inflationen Intervall: Återinför ett toleransintervall