Fakulteten för naturresurser ch jrdbruksvetenskap Institutinen för livsmedelsvetenskap Kvalitetskntrll av certifierade företag inm livsmedelsbranschen en jämförelse Quality cntrl f certified cmpanies in the fd industry a cmparisn Jnathan Skager Institutinen för livsmedelsvetenskap Självständigt arbete i livsmedelsvetenskap- kandidatarbete, 15 hp, G2E Agrnmprgrammet - livsmedel Publikatin/Sveriges lantbruksuniversitet, Institutinen för livsmedelsvetenskap, nr 413 Uppsala, 2015
Kvalitetskntrll av certifierade företag inm livsmedelsbranschen en jämförelse Quality cntrl f certified cmpanies in the fd industry a cmparisn Jnathan Skager Handledare: Examinatr: Hans Jnssn, Sveriges lantbruksuniversitet, institutinen för Mikrbilgi Lena Dimberg, Sveriges lantbruksuniversitet, institutinen för Livsmedelsvetenskap Omfattning: 15 hp Nivå ch fördjupning: G2E Kurstitel: Självständigt arbete i livsmedelsvetenskap- kandidatarbete Kurskd: EX0669 Prgram/utbildning: Agrnm - Livsmedel Utgivningsrt: Uppsala Utgivningsår: 2015 Serietitel: Publikatin/Sveriges lantbruksuniversitet, Institutinen för livsmedelsvetenskap nr: 413 Elektrnisk publicering: http://stud.epsiln.slu.se Nyckelrd: Kvalitetskntrll, Offentlig kntrll, Standard, Livsmedelsverket, Certifieringsrgan, Livsmedelskntrll Sveriges lantbruksuniversitet Swedish University f Agricultural Sciences Institutinen för livsmedelsvetenskap
Abstract The aim f the study was t prvide an verview f hw the quality cntrl system f certified cmpanies is structured in the fd industry. But als t investigate, why the quality cntrls are necessary frm bth the authrity and the certificatin bdies and investigate if the system can be streamlined. Quality cntrls f certified cmpanies in the fd industry are carried ut by bth gvernment agencies and certifying bdies. Quality cntrl f the gvernment agencies, als called fficial cntrls n fd businesses, is smething that is mandatry under Eurpean fd law. Hwever, it is nt a legal requirement t cmply with a fd standard and t be certified against it by a certificatin bdy. But ften in business-tbusiness relatinships between cmpanies, it is a requirement t fllw a knwn standard and being certified against it by a certificatin bdy, t be seen as a ptential partner. Quality is strngly linked t safe fd and it is the gvernment agencies gal t prvide safe and hnest fd t cnsumers by there fficial cntrls. The cntrl frm the certificatin bdies depends n the standard rientatin, which can be fd safety but can als be envirnmentally riented, eclgical, etc. The study defines key cncepts and rganizatins that frm the basis f quality cntrl in Sweden tday. It als presents the actrs wh stand fr quality cntrl. Tw interviews were cnducted in the case study, ne with Livsmedelsverket and ne with the certificatin bdy KIWA Sweden AB. The results shwed that bth actrs agreed that the system culd be streamlined. But that efficiency will bring sme bstacles that have t be vercme, in rder t be implemented. The chapter als shws that the actrs cmplement each ther, in their quality cntrls. It is therefre cncluded that cperatin between gvernment agencies and the certificatin bdies culd increase efficiency, but als imprve cntrls further. 1
Sammanfattning Syftet med studien var att ge en överblick över hur kvalitetskntrllsystemet av certifierade företag är uppbyggt i livsmedelsbranschen. Men även att undersöka varför kvalitetskntrll från både myndighet ch certifieringsrgan är nödvändig, samt m systemet kan effektiviseras. Kvalitetskntrll av certifierade företag i livsmedelsbranschen utförs av både myndigheter ch certifieringsrgan. Kvalitetskntrll från myndighet, även kallat ffentlig kntrll på livsmedelsföretag, är någt sm är bligatriskt enligt Eurpas livsmedelslagstiftning. Däremt är det inget lagkrav att följa en livsmedelsstandard ch bli certifierad mt den av ett certifieringsrgan. Men fta vid business-t-business förhållanden mellan företag, är det ett krav att följa en känd standard ch att vara certifierad mt den av ett certifieringsrgan, för att ses sm en ptentiell samarbetspartner. Kvalitet är starkt sammankpplat med säkra livsmedel ch det är myndighetens mål att ge säkra ch redliga livsmedel till knsument via sin ffentliga kntrll. Certifieringsrganens kntrll berr helt på standardens inriktning, vilket kan vara livsmedelssäkerhet men kan ckså vara miljö inriktad, eklgisk m.m. I studien definieras viktiga begrepp ch rganisatiner sm ligger till grund för kvalitetskntrllen i Sverige idag. Även de aktörer sm står för kvalitetskntrllen presenteras. Två intervjuer genmfördes i fallstudien, med delvis Livsmedelsverket ch certifieringsrganet KIWA Sverige AB. Resultatet visade att de båda aktörerna var överens m att systemet kan effektiviseras. Men att en effektivisering kmmer medföra vissa hinder sm måste lösas för att kunna genmföras. I kapitlet framgår ckså att de två lika kvalitetskntrllsystemen kmpletterar varandras mråden. Slutsatsen blir därför att ett samarbete mellan Livsmedelsverket ch certifieringsrganen skulle kunna öka effektiviteten, men ckså förbättra kntrllen ytterligare. 2
Förkrtningar... 5 1. Inledning... 6 2. Syfte ch frågeställning... 7 2.1 Avgränsningar... 7 3. Metd... 8 3.1 Litteraturstudie... 8 3.2 Kvalitativ fallstudie... 8 3.2.1 Intervju... 8 3.3 Respndenter... 8 4. Grundläggande begrepp ch rganisatiner inm kntrllsystemet i livsmedelsbranschen... 9 4.1 Begrepp... 9 4.1.1 Revisin... 9 4.1.2 Inspektin... 9 4.1.3 Offentlig kntrll... 9 4.1.4 GHP & GMP... 10 4.1.5 Egenkntrll... 10 4.1.6 Grundförutsättningar... 10 4.1.7 Branschriktlinjer... 10 4.1.8 Standarder ch Ledningssystem... 11 4.1.9 HACCP... 11 4.2 Organisatiner... 12 4.2.1 Cdex Alimentarius... 12 4.2.2 GFSI... 13 4.2.3 ISO... 13 5. Kvalitetskntrllsystemet för certifierade företag... 14 5.1 Aktörerna... 14 5.1.1 Livsmedelsverket... 14 5.1.2 Fd and Veterinary ffice (FVO)... 14 5.1.3 Certifieringsrgan (CO)... 15 5.1.4 Ackrediteringsrgan... 15 5.2 Kntrll av certifierade företag... 16 5.2.1 Livsmedelsverkets kntrll... 16 5.2.2 Certifieringsrganens kntrll... 17 6. Kvalitativ fallstudie... 18 6.1 Intervju med Pntus Elvingssn (Livsmedelsverket)... 18 6.2 Intervju med Rger Alm (KIWA Sverige AB)... 19 7. Diskussin... 21 7.1 Mål... 21 7.2 Utförande av kntrll... 21 7.3 Möjligheter ch svårigheter vid effektivisering... 22 8. Slutsats... 23 3
Referenser... 24 Appendix... 28 Bilaga 1. Intervju- frågr till Pntus Elvingssn på Livsmedelsverket.. 28 Bilaga 2. Intervju- frågr till Rger Alm på KIWA... 29 4
Förkrtningar B2B B2C CAC CCP CO EU FAO FN FVO GFSI GHP GMP HACCP ISO WHO WTO Business t business Business t custmer Cdex Alimentarius Cmmissin Critical Cntrl Pint Certifieringsrgan Eurpeiska Uninen Fd and Agricultural Organisatin Förenta Natinerna Fd and veterinary ffice Glbal Fd Safety Initiative Gd hygien praxis Gd tillverkningssed Hazard Analysis Critical Cntrl Pint Internatinal Organisatin fr Standardizatin Wrld Health Organisatin Wrld Trade Organisatin 5
1. Inledning Enligt Eurpas livsmedelslagstiftning bär livsmedelsföretagaren ansvaret för att de livsmedelsprdukter den prducerar skall vara säkra ch rätt märkta enligt artikel 17 i (EG) förrdning 178/2002. Kvalitetskntrll av livsmedelsföretag utförs inm livsmedelsbranschen av både myndigheter ch företag. Kvalité symbliseras fta med säkerhet, funktin ch hållbarhet men inkluderar ckså spårbarhet, prduktinsmetd ch råvarr (Bergström & Hellqvist, 2004). Livsmedelslagen är till för att garantera säkra livsmedel sm inte utgör någn hälsfara ch därigenm skydda knsumentens intressen enligt artikel 5 i förrdning (EG) 178/2002. Standarder inm livsmedelsbranschen har utfrmats för att säkerställa att prduktinen leder till livsmedel av hög kvalitét. Standarden ger struktur ch möjlighet att behålla kvaliteten i en glbal prduktin. Förr var det lättare att veta vart livsmedlet km ifrån då handeln av livsmedel var mer lkal. Idag är livsmedelsbranschen glbal ch handeln mellan företag blir lättare då företagen kan certifiera sig efter en standard via ett certifieringsrgan. Certifieringen är någt sm företagaren kan visa upp likt ett diplm ch ger en trvärdighet mt företagets kunder ch mvärld sm fta ställer krav på diverse standarder berende på syfte (Bergström & Hellqvist 2004). Även m en standard finns ch företaget har certifierat sig, kntrlleras företaget ckså utav myndigheter. Detta kallas för ffentlig kntrll ch det är Livsmedelsverket sm bär det natinella ansvaret för kntrllen (Livsmedelsverket, 2015, 1). Att använda en standard sm livsmedelsföretagare är inget lagkrav ch inte heller att certifiera sig efter standarden. Dck ställs en certifiering mt en standard i de flesta fall sm ett krav vid handel mellan företag (B2B) även på den svenska marknaden (Bergström & Hellqvist 2004). Men den ffentliga kntrllen från myndigheter är ett lagkrav, vilket innebär att företaget ska kunna redgöra för att de uppfyller lagkraven i sin verksamhet. Kstanden för vanstående kntrller faller på livsmedelsföretagaren ch kan variera strt berende på lika faktrer. I ett regeringsuppdrag sm anförtrddes till Livsmedelsverket 2008, skulle de undersöka huruvida den ffentliga kntrllen kunde utnyttja certifieringsrganens kntrll för att effektivisera ch eventuellt samrdna kntrllen sm utförs av myndighet ch certifieringsrgan (Anderssn & Elvingssn, 2009). Trts att resultatet indikerade på att möjligheter för samarbete fanns, är det inget sm utförs fficiellt idag. 6
2. Syfte ch frågeställning Syftet med studien är att ge en översikt över hur kvalitetskntrllsystemet är uppbyggt för certifierade företag inm livsmedelsbranschen i Sverige ch vilka aktörer sm är delaktiga i systemet. Kntrll av certifierade livsmedelsföretag utförs av myndighetens ffentliga kntrll ch av certifieringsrgan, men varför är denna dubbelkntrll nödvändig? Hur kan man effektivisera kntrllen, men ändå få ut samma resultat? 2.1 Avgränsningar Istället för att jämföra den ffentliga kntrllen från alla myndigheter mt alla certifieringsrgan har en myndighet valts ut mt ett certifieringsrgan. Studien kmmer därför att inrikta sig på de mråden Livsmedelsverket har i sin ffentliga kntrll ch jämförs med certifieringsrganet KIWA:s revisiner. 7
3. Metd Studien är uppbyggd utav två delar, en litteraturstudie ch en kvalitativ fall-studie. 3.1 Litteraturstudie Syftet med litteraturstudien är att beskriva hur kvalitetskntrllsystemet inm livsmedelsbranschen är uppbyggt i Sverige. Fakta användes från aktörers hemsidr, böcker, artiklar, rapprter, förrdningar ch vägledningar. 3.2 Kvalitativ fallstudie Fallstudien ska ge en inblick i hur kvalitetskntrllsystemet inm livsmedelsbranschen i Sverige appliceras i verkligheten ch ge en bild av hur aktörerna ser på sin rll. För att få en inblick i verkligheten anrdnades intervjuer, sm är källan till de empiriska data sm redvisas. Då målet var att förstå aktörernas tillvägagångssätt ch arbetsmetder ch inte att redvisa frekvensen av deras arbete, valdes en kvalitativ metd. Då fallstudier fta är starkt förknippade med kvalitativ frskning var det en passande frm. En fallstudie är en empirisk datainsamling av en företeelse i dess verkliga sammanhang. Kvalitativa fallstudien hör samman med frågeställningar sm bygger på att förstå hur eller varför (Lundahl & Skärvad, 1999). Då frågeställningen var att förstå hur de inblandade aktörerna tänker kring sitt arbete ch förstå varför de resnerar sm de gör, är en kvalitativ studie passande. Till skillnad mt en kvantitativ studie, där den mätbara frekvensen är fkus (Trst, 2005). Vid kvalitativa fallstudier är intervjuer en vanlig ch effektiv datainsamlingsmetd (Lundahl & Skärvad, 1999). 3.2.1 Intervju Kvalitativa intervjuer innebär fta en låg grad av standardisering ch en högre grad av strukturering. En låg grad av standardisering, ger mer välutfrmade ch infrmella svar från respndenterna. Via högre grad av strukturering ligger fkus hela tiden på ämnet sm undersöks (Trst, 2005). I denna studie utfördes semistandardiserade intervjuer då en mall med liknande frågr fanns, men fta följdes dessa upp av följdfrågr (Lundahl & Skärvad, 1999). 3.3 Respndenter Intervju anrdnades med Pntus Elvingssn, sm bland annat har 20 års erfarenhet av inspektiner i den ffentliga kntrllen för livsmedel ch sm representerar Livsmedelsverket. Intervju anrdnades med Rger Alm, sm har 7 års erfarenhet av revisiner inm lika standarder, för att representera certifieringsrganet KIWA. 8
4. Grundläggande begrepp ch rganisatiner inm kntrllsystemet i livsmedelsbranschen 4.1 Begrepp 4.1.1 Revisin Revisiner är ett sätt att utvärdera m ett företag uppfyller kraven till det ledningssystem eller standard sm företaget valt att arbeta efter (Bergström & Hellqvist 2004). Revisiner används ckså för att granska myndigheters ffentliga kntrll inm EU (Livsmedelsverket, 2015, 3). De genmförs av både myndigheter ch certifieringsrgan ch är enligt definitin en planerad frm av kntrll sm är föranmäld. Syftet är att företagaren kan förbereda, så att de dkument sm revisrn vill kntrllera finns tillgängliga. Målet är att kntrllera att dkumenten innehåller fullständiga metder ch rutiner sm är nödvändiga för att uppfylla lagkraven (Livsmedelsverket, 2011, 10). Därför kan begreppet revisin ha lika innebörd berende på vem revisrn är ch vilka mål denne har för revisinen. Det finns tre lika kategrier utav revisiner: Internrevisin (egenrevisin) Egenkntrll inm företaget Andrapartsrevisin Kntrll utifrån företaget (ej berende) Tredjepartsrevisin Kntrll utifrån företaget (berende) (Bergström & Hellqvist 2004) 4.1.2 Inspektin Inspektin är en kntrllmetd sm utförs anmäld ch kan vara planerad eller planerad. Inspektinen är mer specifik än vad revisinen är, då den går in på detaljer i en viss prcess. Då inspektinen sker anmäld kan fel upptäckas sm bedrivs i den dagliga verksamheten. En revisin kan innehålla inspektiner sm kntrllmetd, men är en mer översiktlig kntrll (Livsmedelsverket, 2011, 10). Inspektin är den vanligaste metden inm den ffentliga kntrllen sm livsmedelsverket bedriver. 4.1.3 Offentlig kntrll Den ffentliga kntrllen ska utföra kntrller sm är riskbaserade ch därmed se till att livsmedelsföretaget uppfyller kraven i livsmedelslagstiftningen. Det är behörig myndighet sm utför ffentlig kntrll ch tillvägagångsättet skall säkerställa säkra ch redliga livsmedel för att skydda knsumenten (Livsmedelsverket, 2011, 10). Offentliga kntrllen kan genmföras via metder sm revisin, inspektin, prvtagning, analys, med flera enligt artikel 10 i (EG) nr 882/2004. Det är därför lagkraven sm ligger till grund för den ffentliga kntrllen ch även 9
riskbedömning inm företagets prcesser. Då den ffentliga kntrllen ska vara riskbaserad, betyder det att de kntrllmråden sm innefattar de största riskerna ska fkuseras på. Detta innebär att inte alla kntrllmråden behöver granskas varje gång (Livsmedelsverket, 2011, 10). Inspektin är vanligare inm den ffentliga kntrllen, än revisin. Offentlig kntrll ska ckså genmföras utan förvarning med undantaget för revisin då myndigheten är skyldig att meddela sig innan besök enligt artikel 3 i förrdning (EG) 882/2004. 4.1.4 GHP & GMP Gd hygien praxis (GHP) är någt sm ska uppfyllas av livsmedelsföretagaren ch är ett begrepp sm betyder att företagaren ska leva upp till de Allmänna ch särskilda hygienkrav sm finns i artikel 4 i förrdning (EG) nr 852/2004 för säkra livsmedel. Gd tillverkningssed (GMP) innebär att företagaren ska leva upp till kraven m redlighet ch spårbarhet sm finns i artikel 16 ch 18 i förrdning 178/2004. Målet med GHP ch GMP är att upprätta säkra livsmedel genm att följa en branschriktlinje eller genm ett eget egenkntrllprgram (Livsmedelsverket, 2006, 9). 4.1.5 Egenkntrll Egenkntrll innebär att livsmedelsföretagaren har en plan för hur denne själv ska kntrllera sin egen verksamhet regelbundet, för att se till att lagkraven efterföljs. Detta för att vara säker på att prduktinen leder till säkra (GHP) ch redliga (GMP) livsmedel (Livsmedelsverket, 2011, 10). Vid utfrmningen av egenkntrllprgrammet kan företagaren ch kntrllmyndigheten ta hjälp av den branschriktlinje sm hör ihp med verksamheten (Livsmedelsverket, 2006, 9). Egenkntrll kan bedrivas på lika nivåer. Grundkravet är att uppfylla lagstiftningen, men i vissa fall kan ytterligare krav ställas på företagaren från kunder eller certifieringsrgan. Det ställs inga krav på dkumentatin, utan är upp till företagaren själv att avgöra vad sm ska dkumenteras eller inte, med undantagen spårbarhet ch kritiska kntrllpunkter (Livsmedelsverket, 2011, 10). 4.1.6 Grundförutsättningar Livsmedelsföretagaren har planerade förutsättningar sm grund i sin verksamhet för att se till att säkra (GHP) ch redliga (GMP) livsmedel tillverkas. Grundförutsättningarna delas upp i kategrier ch varje kategri ska ha sin egen plan sm är anpassat för verksamheten. Kategrierna är utbildning, persnlig hygien, vatten, skadedjur, rengöring, utfrmning ch underhåll av lkaler ch utrustning, temperatur, mttagning ch avfall (Livsmedelsverket, 2006, 9). Grundförutsättningarna ger en bra grund för att applicera HACCP-systemet till sin verksamhet. 4.1.7 Branschriktlinjer För att klara av att uppfylla lagkraven i förrdningarna sm berör livsmedel, har företagare startat natinella branschrganisatiner sm ger riktlinjer. Branschrikt- 10
linjerna är likt en vägledning sm är specialiserad inm en viss inriktning av livsmedelsprduktin. Branschriktlinjerna är skrivna av företagare, för att sedan användas av andra företagare ch är granskade av Livsmedelsverket. De beskriver hur en livsmedelsföretagare kan leva upp till EG-förrdningarna (Livsmedelsverket, 2015, 5). Det är inget krav att följa en branschriktlinje, men är en bra referens att ange till sin egenkntrll vid den ffentliga kntrllen (Livsmedelsverket, 2006, 9). 4.1.8 Standarder ch Ledningssystem Standarder ch ledningssystem är en dkumentatin sm innehåller krav för hur en prdukt skall tillverkas eller hur ett företag ska utföra prcesser (KKV, 2015). Dessa krav, kan ckså vara riktlinjer eller specifikatiner för hur prcesserna skall genmföras (ISO, 2015, 1). Standarderna kan delas upp i ledningssystemstandarder eller prduktstandarder. En ledningssystemstandard är en standard sm är mer övergripande för hela företagets rganisatin ch är starkt rtad i företagets ledning. Den bygger på tydliga mål ch krav sm ledningen arbetar efter ch ser till att alla prcesser inm företaget följer dessa (Anderssn & Elvingssn, 2009). Ledningssystemstandarden bidrar till bättre effektivitet ch säkerhet i prduktinen ch leder till en ökad trvärdighet mt sin mvärld. En ledningssystemstandards mål ch krav berr på dess inriktning, t.ex. miljö, livsmedelssäkerhet (Bergström & Hellqvist 2004). En prduktstandard har mer detaljerade krav för hur den ska följas ch består fta av en krav- eller checklista för en viss prduktin av en prdukt, där varje krav skall uppfyllas. Gemensamt för standarder ch ledningssystem är att de verifieras via första, andra ch tredjepartsrevisiner (Anderssn & Elvingssn, 2009). Val av standard berr på vilken marknad företaget skall verka på ch vad de vill få ut av sin standard. Det finns många lika standarder ch funktinen berr på standardens inriktning, t.ex. livsmedelssäkerhet, eklgiskt, miljö (Bergström & Hellqvist 2004). Det finns internatinella standarder (t.ex. GFSI-gdkända & ISO) ch natinella standarder (t.ex. IP-Livsmedel). 4.1.9 HACCP Hazard Analysis Critical Cntrl Pint (HACCP) kan översättas till riskanalys ch kritiska kntrll punkter. Det är ett system sm tgs fram av ett privat företag i USA på 1960-talet för att säkerställa att NASA:s astrnauter knsumerade säkra livsmedel i rymden (Bergström & Hellqvist 2004). Enligt förrdningarna (EG) 852/ 2004 ch 853/2004 ska livsmedelsföretagare applicera HACCP-principerna i sin prduktin. Standarderna inm livsmedelssäkerhet bygger ckså på dessa principer. HACCP-systemets syfte är att genm att identifiera, bedöma ch kntrllera lika risker/farr, leda till säkrare livsmedel ur ett livsmedelshygieniskt perspektiv (Cdex Alimentarius Cmissin, 2003, A). De livsmedelshygieniska farrna ska kategriseras i fyra grupper vilka är, mikrbilgiska, fysikaliska, kemiska ch allergener (Bergström & Hellqvist 2004). För att utveckla ett väl fungerande HACCP-system till företagets prduktin, ska färdiga grundläggande planer sm 11
GMP, GHP ch grundförutsättningar vara upprättade. Varje unik prcess ch prdukt kräver en egen HACCP-plan ch effektiviteten av denna plan berr på företagets lednings ch persnals kmpetens (Cdex Alimentarius Cmissin, 2003, A). För att ta fram en HACCP-plan ska man enligt Cdex Alimentarius väglednings dkument (Cdex Alimentarius Cmissin, 2003, A) gå efter följande 7 principer: 1. Utföra en riskanalys 2. Identifiera kritiska kntrllpunkter (CCP:s) 3. Bestämma kritiska gränsvärden för alla CCP:s 4. Skapa ett övervakningssystem för alla CCP:s 5. Bestämma de krrigerande åtgärder sm skall vidtas då övervakningssystemet indikerar på att CCP:s inte är kntrllerade 6. Skapa verifierings ch validerings rutiner sm indikerar att HACCPplanen fungerar 7. Skapa dkumentatinsrutiner för alla prcesser ch steg HACCP står för livsmedelsprdukters säkerhet, men täcker inte hela kvalitetsbegreppet, sm ett kvalitetsledningssystem gör. Målet med en HACCP-plan är att prducera ett säkert livsmedel sm inte medför sjukdm, skada eller hälsfarr för den sm ämnar knsumera livsmedlet (Bergström & Hellqvist 2004). 4.2 Organisatiner 4.2.1 Cdex Alimentarius Cdex Alimentarius Cmissin (CAC) är en rganisatin sm startades 1963 ch har sm mål att det ska finnas säkra livsmedel för alla, på alla platser på jrden. (CAC, 2015). CAC är en rganisatin sm bildats av FN-rganen WHO ch FAO. För att nå sitt mål m säkra ch redliga livsmedel, har de upprättat internatinella standarder sm fungerar sm ett regelverk för hantering av livsmedel. Dessa standarder är samlade under namnet Cdex Alimentarius ch har utgjrt grunden i EU:s lagstiftning kring livsmedel. CAC har 186 medlemmar över hela världen, där bland annat EU ch dess medlemsländer är deltagare. Alla medlemsländer har en Cdex Cntact Pint, vilket är Livsmedelsverket för Sveriges del (Livsmedelsverket, 2015, 4). Behvet av Cdex Alimentarius ökade då handeln av livsmedel inte längre bara var lkal ch natinell, utan blev till en glbal marknad. Regelverket ligger sm grund vid tvister inm WTO (CAC, 2015). CAC har fyra grundläggande generella principer för livsmedelshygien, vilka är följande: Identifiera ch applicera nödvändiga principer för livsmedelshygien genm hela livsmedelskedjan från jrd till brd för att uppnå säkra livsmedel. Rekmmendera användning av HACCP-principerna sm metd för att utveckla livsmedelssäkerheten Ange hur principerna ska appliceras till verksamheten 12
Vägleda för de prcesser där det kan finnas tvetydigheter, för att utveckla livsmedelssäkerheten (Cdex Alimentarius Cmissin, 2003). 4.2.2 GFSI Glbal Fd Safety Initiative (GFSI) är en icke vinstdrivande rganisatin sm bildades år 2000 av ledarna för de största detaljhandelsföretagen i världen (Bergström & Hellqvist 2004). Efter livsmedelsskandaler under 90-talet var förtrendet för livsmedelsindustrin låg. Likt CAC, har GFSI sm mål att det ska finnas säker mat för alla, överallt. För att säkerställa målet startades GFSI, för att bli en kvalitetsstämpel för ledningssystem ch standarder. På marknaden fanns många lika standarder, men ingen status för hur de förhöll sig mt varandra. Via The Cnsumer Gds Frum (CGF) bedriver GFSI sina prjekt vilket ska uppfylla de mål sm rganisatinen har (GFSI, 2015, 1). Ett viktigt mål sm GFSI har, är att utvärdera standarder ch ledningssystem. Därför har ett guidedkument utfrmats: GFSI Guidance Dcument. I dkumentet står de krav sm ska uppfyllas av standarden för att standarden ska bli GFSI-gdkänd. Kraven presenteras under de tre kategrierna: Ledningssystem ch livsmedelssäkerhet, gd praxis ch HACCP (GFSI, 2015, 2). I dkumentet finns även krav på vad sm krävs av de myndigheter ch företag sm skall certifiera ch ackreditera GFSI gdkända standarder (GFSI, 2015, 3). GFSI är till för en trygg ch trvärdig glbal handel av livsmedel. De flesta detaljhandlare kräver att de företag de handlar med ska vara certifierade efter en GFSI gdkänd standard (Bergström & Hellqvist 2004). Några exempel på GFSI gdkända standarder är BRC Glbal Standards ch FSSC 22000 (GFSI, 2015, 3). 4.2.3 ISO Internatinal Organizatin fr Standardizatin (ISO) är en internatinell rganisatin sm grundades 1947 ch har sm mål att underlätta den glbala handeln. Organisatinen är uppbyggd av 166 medlemsländer, där medlemmarna är natinella standardiseringsrgan (ISO, 2015, 2). Sveriges medlemsrgan heter Swedish Standard Institute (SIS) sm består av lika avdelningar (ISO, 2015, 3). ISO är en förkrtning sm anspelar på grekiskans iss vilket betyder lika ch anspelar på att via standarder arbeta efter samma plan glbalt inm en bransch. Syftet sedan starten har varit att ta fram ch utveckla standarder ch idag har rganisatinen mer än 19500 standarder i sitt system sm inkluderar nästan alla branscher i världen (ISO, 2015, 2). Inm livsmedelsbranschen används bland annat standarder inm serierna ISO 9000 (Kvalitetsledningssystem) ch ISO 22000 (Livsmedelssäkerhetsledningssystem) (Bergström & Hellqvist 2004). 13
5. Kvalitetskntrllsystemet för certifierade företag Idag kntrlleras certifierade företag genm ffentlig kntrll av myndigheter ch via revisiner av certifieringsrgan (CO). I kapitlet framgår vilka aktörer ch deras rll sm finns i systemet, samt hur deras kntrll är uppbyggd. 5.1 Aktörerna 5.1.1 Livsmedelsverket Offentlig kntrll utförs av livsmedelsverket ch har sm mål att skydda knsumenterna ch strävar efter att upprätthålla säkra livsmedel. Livsmedelskntrllen fördelas på tre kategrier av myndigheter vilket är kmmuner, länsstyrelser ch livsmedelsverket. Livsmedelsverket är den myndighet sm har det natinella ansvaret för ffentlig kntrll av livsmedel i Sverige ch kntrllerar därför de andra myndigheterna. Livsmedelsverket har därför fördelat ut ansvaret för ffentlig kntrll av livsmedelsföretag enligt Tabell 1 (Livsmedelsverket, 2015, 1). Tabell 1. Ansvarsfördelning av ffentlig kntrll mellan myndigheter Kmmun Restaurang, butik ch vattenverk (sekundärprduktin) Länsstyrelse Livsmedelsverket Primärprduktin Industrier, animalieprduktin, dryckestillverkare, samt flyg ch tåg mm. (sekundärprduktin) Kntrllens mall går efter den livsmedelslagstiftning sm finns inm EU ch gäller för alla medlemsländer (ibid.) I Sverige upprättas en flerårig Natinell kntrllplan (NKP) av flera myndigheter, för att tydliggöra målsättningen ch syftet med den ffentliga kntrllen de närmaste åren. NKP finns tillgänglig för allmänheten (Livsmedelsverket, 2015, 6). Enligt lagstiftningen är det livsmedelsföretagaren sm bär hela ansvaret ch har skyldighet att leverera säkra livsmedel till knsument enligt artikel 17 i (EG) förrdning 178/2002. Livsmedelsverkets skyldighet enligt livsmedelslagstiftningen är att kntrllera att livsmedelsföretagaren följer de krav sm finns i EU-förrdningarna inm livsmedelslagstiftning ch därmed skydda knsumenterna (Livsmedelsverket, 2015, 2). I förrdning (EG) nr 882/2004 ställs ckså krav på den ffentliga kntrllmyndigheten i frm av att revisiner utförs på myndigheten. Dessa revisiner skall utföras internt eller externt samt kntrlleras av EU (Livsmedelsverket, 2015, 3). 5.1.2 Fd and Veterinary ffice (FVO) För att vara säker på att alla medlemsländer i EU följer livsmedelslagstiftningen finns FVO sm tillhör Eurpakmmissinen ch är statinerat i Dublin, Irland (Livsmedelsverket, 2015, 1). 14
FVO består av ca 180 medarbetare sm är experter på lagarna i livsmedelssäkerhet, djurhälsa, djurvälfärd, växthälsa ch medicintekniska prdukter. För att säkerställa att lagarna efterföljs använder sig FVO av verktyg sm revisiner eller inspektiner. Antingen utförs revisinen via på plats revisiner eller via data insamlingar från den natinellt ansvariga myndigheten, vilket är Livsmedelsverket för Sverige. Vid på plats revisiner besöker 2 persner från FVO medlemslandet ch med hjälp av en tjänsteman från den natinellt ansvariga myndigheten, utförs revisinen. Målet är att undersöka hur landet följer EUs lagar ch hur väl de tilllämpas. Revisinen sammanställs sedan i en rapprt vilket är tillgänglig för allmänheten (EC, 2015). Målet är att kntrllera att den ffentliga kntrll myndigheten har en planering för hur de ska bedriva sitt arbete, samt att sträva efter att förbättra den ffentliga kntrllen ch att EU:s lagar efterföljs (Livsmedelsverket, 2015, 3). 5.1.3 Certifieringsrgan (CO) För att ett företag inm livsmedelsbranschen ska bli certifierad efter en standard eller ett ledningssystem ska företaget granskas av ett certifieringsrgan (CO). Certifiering uppnås via revisiner ch ska vara av kategrin tredjepartsrevisin vid certifieringstillfället (Certifiering.nu, 2015). Begreppet benämns ckså sm tredjepartscertifieringen där certifieringsrganet ska vara den berende tredjeparten (KKV, 2015). Funktinen av en certifiering berr på inriktningen av standarden eller ledningssystemet sm företaget certifierat sig mt. Men certifieringen kan ge mvärlden, framförallt kunder, leverantörer, myndigheter ch knsumenter, en försäkran över att företaget har en ansvarsfull ch säker prduktin. Standarden i sig, hjälper företaget att nå upp till lagstiftningen, men ingen standard kräver att företaget även certifierar sig (Bergström & Hellqvist 2004). CO är privata företag sm är vinstdrivande ch kntrlleras för att skapa en tilltr till att certifieringen utförs av kmpententa företag. Denna kntrll går under namnet ackreditering (Bergström & Hellqvist 2004). I dagsläget finns det 7 ackrediterade CO sm är gdkända för att certifiera inm livsmedel (SWEDAC, 2015, 1). 5.1.4 Ackrediteringsrgan Definitinen på ett ackrediteringsrgan är att det ska vara en icke vinstdrivande myndighet eller rganisatin. Det kan även vara en rganisatin sm fått ansvaret tilldelat av en myndighet (GFSI, 2015, 3). I Sverige är det myndigheten SWEDAC -Styrelsen för ackreditering ch teknisk kntrll, sm är det natinellt ansvariga ackrediteringsrganet. Deras huvudsakliga uppgift är att underlätta den glbala handeln genm att ställa krav på kvalitet ch säkerhet. I verksamheten utförs ackreditering av certifieringsrgan ch labratrier efter internatinellt etablerade standarder. Ackrediteringen utförs inm många branscher där livsmedel är en utav dem, men även inm t.ex. byggindustri ch sjukvård ackrediterar SWEDAC (SWEDAC, 2015, 2). Vid ackreditering granskar SWEDAC hur CO förhåller sig mt faktrer sm, hur berende de är, deras kmpetens ch vilka standarder de 15
själva följer (SWEDAC, 2015, 3). SWEDAC ackrediterar efter följande dkument: STAFS 2007:13 (Föreskrift/vägledning) ISO/IEC 17021 (Allmän ISO standard för certifiering av ledningssystem) ISO/TS 22003 (Livsmedelsinriktad ISO standard, kmplement till 17021) Ett grundläggande krav är att CO:s revisin inriktar sig på att granska hur företaget strävar efter att utveckla sitt kvalitetsarbete, därför utför även SWEDAC revisiner på CO:s revisiner (ibid). 5.2 Kntrll av certifierade företag 5.2.1 Livsmedelsverkets kntrll Den ffentliga kntrllen baseras på lagarna i förrdningarna (EG) 178/2002, 854/2004, 882/2004, Livsmedelsverkets vägledningar, NKP ch branschriktlinjer. Livsmedelsverket utför kntrll via dessa hjälpmedel på livsmedelsföretag sm är inm deras ansvarsmråde. Myndigheten har rätt att ta verkställande beslut på plats, utan prövning enligt artikel 54 (EG) 882/2004. Kntrllen ska vara riskbaserad ch livsmedelsverket har tagit fram ett riskklassificeringssystem för att bedöma antalet timmar av ffentlig kntrll sm ska utföras på företag. Riskklassificeringssystemet består av tre mduler sm är med i beräkningen, Riskmdul, Infrmatinsmdul ch Erfarenhetsmdul. Riskmdulen utgår efter tre faktrer: typ av verksamhet ch livsmedel, prduktinens strlek ch knsumentgrupper. Riskmdulen placerar företaget i en riskklass (1-8) där 1 ger mest kntrlltid ch 8 minst. Infrmatinsmdulen ger tilläggstid för de faktrer sm inte Riskmdulen tar hänsyn till, vilket är kntrll av spårbarhetsrutiner, återkallelserutiner ch kntrll av infrmatin på livsmedlets förpackning. Erfarenhetsmdulen placerar företaget i en erfarenhetsklass (A, B, C) där A kräver minst kntrll ch C mest. Alla nya företag hamnar autmatiskt i klass B. (RRRRRRRRRRRRRRRRR + IIIIIIIIIIIII) EEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEE = Kntrlltid (Livsmedelsverket, 2013, 8) Då avvikelser förekmmer, tilldelas företaget extra ffentlig kntrll sm riskklassificeringssystemet inte tar hänsyn till (Livsmedelsverket, 2015, 7). Avvikelser, eller bristande efterlevnad innebär att företaget inte uppfyller lagkraven. Den ffentliga kntrllmyndigheten är skyldig att vidta åtgärder efter artikel 54 enligt förrdning (EG) 882/2004. Åtgärderna eller sanktinerna kan t.ex. bestå av beslut sm sanering, återkallelse av prdukt, ttal nedstängning av verksamheten. Företagaren får möjlighet att åtgärda prblemet ch via extra ffentlig kntrll kan sanktinerna upphöra (Livsmedelsverket, 2015, 7). 16
Efter utförd ffentlig kntrll ska myndigheten enligt artikel 9 i förrdning (EG) 882/2004 skriva en rapprt. Rapprten ska lämnas till livsmedelsföretaget sm kntrllerats ch till Livsmedelsverkets myndighetsrapprtering. Livsmedelsverket sammanställer samtliga rapprter från alla myndigheter till en årlig rapprt sm skickas till Eurpakmmissinens avdelning FVO (Livsmedelsverket, 2011, 10). Kntrllmetder sm kan användas är inspektin, revisin, kartläggning, övervakning, verifiering, prvtagning ch analys. Livsmedelsverket anser dck att inspektin är den mest effektiva kntrllmetden vid ffentlig kntrll ch utför sällan revisiner. Kntrllmetderna kartläggning & övervakning, verifiering, prvtagning & analys kan ingå i både revisin ch inspektin (Livsmedelsverket, 2015, 7). Inspektin är en bra metd för att undersöka hur ett företag faktiskt bedriver sin verksamhet i verkligheten. Enligt lagstiftningen ställs inga krav på dkumentatin vid egenkntrll, med undantaget spårbarhet enligt artikel 18.2 ch 18.3 i förrdning (EG) nr 178/2002. Därför har kntrllmyndigheten en liten fkus på att kntrllera dkumentatin, utan fkuserar på verkligheten (Livsmedelsverket, 2011, 10). 5.2.2 Certifieringsrganens kntrll Till skillnad från Livsmedelsverkets ffentliga kntrll, sm ftast använder sig av metden inspektin, utför certifieringsrganen (CO) främst revisiner (Anderssn & Elvingssn, 2009). Via revisinerna ska CO kntrllera m de specifika krav sm en viss standard ställer, efterföljs av livsmedelsföretagaren. Revisinerna ska bjektivt granska ch utvärdera hur företaget förhåller sig till de krav sm finns i den angivna standarden. Rådgivning ch anvisningar för hur standardkraven ska uppnås får inte förekmma från CO, då de ska vara berende till företaget (Bergström & Hellqvist 2004). CO har ckså tillgång till Livsmedelsverkets ffentliga kntrllrapprt via företaget för att se att verksamheten följer lagkraven (Anderssn & Elvingssn, 2009). KIWA Sverige AB, är ett CO sm är ackrediterade av SWEDAC ch certifierar inm livsmedel ch byggbranschen, men har kunder i många länder (KIWA, 2015). De certifierar bl.a. efter standarden IP-Livsmedel. IP-Livsmedel är en natinell standard ch vid certifiering ska regelbundna rdinarierevisiner utföras av CO, med en frekvens av en gång vartannat år. Dck skall företaget utföra en egenrevisin, vilket består av en avvikelserapprt en gång m året. I avvikelserapprten redgör de för de regler i IP-Livsmedelstandarden sm de avvikit att följa. Vid rdinarierevisin, besöker revisrn företaget ch tillsammans med behörig företagsrepresentant kntrlleras dkumentatinen. Resultatet av revisinen sammanställs senare i en rapprt (Sigill Kvalitetssystem AB, 2015, 1). I rapprten presenteras hur revisinen utförts, samt de avvikelser sm kan ha förekmmit. Avvikelserna ska åtgärdas av företagaren inm 28 dagar. Berende på avvikelsens relevans, kan lika krav ställas på företagaren. Ibland räcker det med kmpletterande dkumentatin ch ibland krävs en extra revisin (Sigill Kvalitetssystem AB, 2015, 2). Om revisinen inte blir gdkänd ch inte åtgärdas i tid, tar CO brt certifikatet för den del av verksamheten sm inte uppfyller reglerna i IP-Livsmedel (Sigill Kvalitetssystem AB, 2015, 3). 17
De standarder sm CO certifierar efter i Sverige uppfyller lagkraven, men har utöver lagkraven ibland mer specifika krav berende på inriktning (Bergström & Hellqvist 2004). 6. Kvalitativ fallstudie 6.1 Intervju med Pntus Elvingssn (Livsmedelsverket) Elvingssn 1 belyser att skillnaden mellan den ffentliga kntrllen ch CO:s tredjepartsrevisiner är str, vilket framgår i Tabell 2. Tredjepartsrevisinens stra begränsning är enligt Elvingssn att de alltid kmmer föranmälda, vilket kntrllmyndigheterna ftast inte gör. Vid revisin efter en standard, måste alla punkter i standardens regelverk kntrlleras vilket gör att tiden för kntrllen blir jämnfördelad över alla punkter. I den ffentliga kntrllen ligger fkus istället på att de mest kritiska punkterna i verksamheten skall kntrlleras. Fördelen med att kmma anmält ch inte gå efter samma mall vid kntrll är att undersöka hur verksamheten ser ut i verkligheten ch inte bara på pappret. Idag finns inget system enligt Elvingssn för att minska ffentliga kntrllen av certifierade företag. I rapprten sm han skrev 2009, vilket var ett regeringsuppdrag sm skulle undersöka möjligheten för den ffentliga kntrllen att dra nytta av CO:s kntrller, gav han ett förslag. Förslaget var att de privata standarderna med mest tilltr, inledningsvis skulle kunna få en minskning med upp till 50% av den ffentliga kntrlltiden. Det är dck inget sm används fficiellt idag, men är någt sm skulle kunna genmföras via anvisningar till kntrllmyndigheter. Elvingssn förklarar att tilltrn till de privata standarderna inte alltid är särskilt hög bland kllegrna. De privata CO sm certifierar efter standarderna upptäcker sällan matfusk, eller m de gör det, så når aldrig denna infrmatin knsumenterna eller myndigheterna. Ett annat prblem är att de knkurrerar med varandra inbördes m betalande kunder vilket i en del fall kan skapa prblem, särskilt m de även har ffentliga uppdrag t.ex. att utföra eklgisk myndighetskntrll. Kunden kan i dagens system välja brt de CO sm är alltför nggranna, vilket bäddar för knflikter i utförandet. Systemet bör därför göras m, anser Elvingssn, så att staten upphandlar den eklgiska kntrllen ch sedan i sin tur ger uppdraget till det CO sm ger bäst bud. Han välkmnar dck de standarder sm tillför ytterligare krav utöver lagstiftningen ch anser då att de fyller en större funktin. Att CO ckså skulle kunna utföra myndighetsuppdrag, utöver den eklgiska kntrllen är inte realistiskt. Det kräver alltför stra uppföljningsåtgärder centralt. CO är inte heller skyldiga att rapprtera till Livsmedelsverket då de upptäcker fel utan drar i värsta fall in certifikatet för företaget. Idag finns inget fficiellt samarbete för att synkrnisera den ffentliga kntrllen med revisiner av privata standarder. Men Elvingssn menar att man skulle kunna utnyttja att ett företag är certifierade, genm att alltid utföra inspektiner (anmält) istället för revisiner (anmält), sm utförs av CO. Elvingssn berättar att standar- 1 Elvingssn, Pntus. Statsinspektör, Livsmedelsverket. Persnligt möte 24 April 2015. 18
derna fyller en str funktin internatinellt sett, (sm GFSI-gdkända eller ISO) där myndigheter inte alltid har en lika str trvärdighet sm i Sverige. Däremt ställer han sig någt kritisk till natinella standarder sm är någt enklare, sm han anser inte uppmuntrar till utveckling sm de andra. I Finland ch Danmark är den ffentliga kntrllens rapprter mer tillgängliga via internet. Där har man infört ett smiley system för att lättare förmedla rapprtens resultat till gemene man. En glad smiley indikerar t.ex. på en restaurang sm har en bra ch säker livsmedelsverksamhet. Elvingssn menar att även företag skulle få ut mer av den ffentliga kntrllen på det här sättet. Genm att välja samarbetspartners efter hur deras verksamhet utförs i praktiken, skulle det bli en slags Shame and blame effekt. Det skulle göra att varje inspektin fick större nytta. Detta skulle kunna ersätta de natinella standarderna sm inte uppmuntrar till utveckling anser han. 6.2 Intervju med Rger Alm (KIWA Sverige AB) Alm 2 belyser ckså skillnaden mellan en tredjepartsrevisin ch den ffentliga kntrllen. Han anser att fördelen med deras revisiner efter standarder är att de alltid kntrllerar helheten vid en revisin. Vid deras revisiner kntrllerar de att varenda regel ch del i standarden efterföljs i deras dkumentatin. Detta anser Alm är en str skillnad, gentemt den ffentliga kntrllen sm kan välja ut delar ur lagstiftningen sm de vill kntrllera. Han anser att, då alla mråden kntrlleras innebär en större möjlighet att upptäcka de avvikelser sm finns. Alm berättar att förslaget m att effektivisera genm att minska den ffentliga kntrllen av certifierade företag är någt sm han är för, vilket framgår i Tabell 2. Han håller inte med m att de natinella standarderna inte är utvecklande. Han tar upp IP- Livsmedel sm ett exempel, sm han anser har mycket sm går utöver lagstiftningen. När jag frågar hnm i en följdfråga, m hur han upplever deras partiskhet vid revisiner, medger han att det är ett speciellt kundförhållande att vara så strikt mt sin betalande kund. Men trycker återigen på vikten av att kntrllera samtliga regler i standarden vilket underlättar, då de inte kan välja ut specifika delar. KIWA har arbetat fram kntrllsystem till varje standard de certifierar mt, för att ingen del i standarden ska bli missad. Detta är ckså någt sm myndigheten SWEDAC kntrllerar hs dem. Alm belyser ckså att CO inte är några pliser ch att de inte har någn möjlighet att stänga ner någns prduktin vid stra fel. Däremt kan anläggningen bli utan certifikat, m allvarliga brister påträffas eller m avvikelser inte åtgärdas inm överenskmmen tid. Det kan fta få stra knsekvenser för företagen, eftersm deras kunder fta kräver en gdkänd certifiering. Han belyser ckså att vid skräckexempel kan de alltid tipsa den lkala tillsynsmyndigheten eller Livsmedelsverket, även m de inte är skyldiga till det. Alm tycker, att standarderna idag är nödvändiga ch underlättar för företagarna. Lagstiftningen består inte alltid av tydliga skall krav ch är uppdelade i många lika förrdningar. Standarderna däremt är erhört specifika för varje prcess, t.ex. att märkning ch ytteremballage ska kntrlleras på inkmmande varr. Även 2 Alm, Rger. Key accunt manager & revisr, KIWA Sverige AB. Persnligt möte 28 April 2015. 19
att det finns en dkumenterad rutin sm beskriver hur mätinstrument sm har betydelse för livsmedelssäkerheten ch redligheten ska underhållas/kntrlleras. Standarderna lämnar mindre utrymme för feltlkningar ch underlättar samtidigt för företagaren, då allt finns i ett dkument. Han belyser ckså vikten av att standarder kräver en viss regelbundenhet av revisiner, t.ex. IP-livsmedel vilket är 1 gång vartannat år ch egenrevisin varje år. Alm berättar, att han besökt ett företag sm inte hade fått en ffentlig kntrll på 6 år. Den ffentliga kntrllen låg dck på en kmmuns brd, men det är ändå Livsmedelsverket sm är ansvariga för att den ffentliga kntrllen skall fungera på alla plan i landet. Alm upplever att den dubbla kntrllen från myndighet ch privata rgan är nödvändig, då det alltid är bättre med fyra ögn än två. Det kan vara svårt för företag ibland, att skilja på de lika typerna av kntrll. En standard har fta mer specifika krav utöver lagstiftningen, vilket kan betyda att ett gdkännande av myndighet inte behöver betyda att verksamheten är gdkänd enligt standarden. Alm tycker att regelbundenheten i standarderna är deras styrka då alla företag bedöms efter samma regler ch får samma frekvens av kntrll. Det upplever han är en svaghet i den ffentliga kntrllen på kmmunal nivå, där bedömningen kan vara lika på samma typ av företag. Tabell 2. Sammanställning av intervjusvar Aktör Varför är kntrll från båda aktörerna nödvändig? Livsmedelsverket (Pntus Elvingssn) KIWA (Rger Alm) Den ffentliga kntrllen ch CO:s kntrll uppfyller lika syften. Trvärdigheten ch status ökar med kntrll från båda parter ch kmpletterar varandra. Kan kntrllen effektiviseras? Ja Ja Vilka möjligheter ch hinder finns för att effektivisera? + Ta hänsyn till certifiering. + Göra ffentliga kntrllens rapprter mer tillgängliga ch lättlästa. Finns många standarder med lika inriktningar, varierande kvalité. Blir merarbete för myndigheter. + Ta hänsyn till certifiering. Varierande kunskap m standarder inm myndighet. 20
7. Diskussin 7.1 Mål Målet var att ta reda på varför kvalitetskntrll behöver utföras av både myndighet ch certifieringsrgan, samt m kntrllen kan effektiviseras. I kapitel 6 framgår att båda aktörerna var överens m att kntrllen har lika inriktning på utförande men att den kan effektiviseras. Utförandet av kntrllen skiljer sig, men målet för den kan vara likartad. Detta innebär två lika kategrier av verksamheter sm ibland arbetar för i princip samma sak. 7.2 Utförande av kntrll Varför är då den dubbla kntrllen nödvändig från både myndighet ch privata rgan. Anledningen är helt enkelt att de lika systemen kmpletterar varandra. Den ffentliga kntrllen kan i vissa fall vara jämn ch varierar strt i sin kvalité vilket framgår i Tabell 3. Det är någt sm Alm anser sm en nackdel, han menar att mråden där kmmuner är ansvariga varierar i kvalitet ch att kntrller ibland utförs för sällan. Enligt Elvingssn är detta ett känt prblem, framförallt att mindre kmmuner, inte har kunnat axla sin rll för att utföra det ffentliga kntrlluppdraget. Han anser att behvet av utvecklandet av de privata natinella standarderna, på ett sätt, kan ses sm ett underkännande av den ffentliga kntrllen. Inm primärprduktinen har frekvensen av ffentlig livsmedelskntrll alltid varit låg. Här fyller CO:s kntrll efter de privata standarderna en större rll, då det finns mråden där den ffentliga kntrllen helt enkelt inte hinner med eller saknar kmpetens. Dck jbbar Livsmedelsverket ständigt med att utveckla den ffentliga kntrllen vilket krävs från Eurpa kmmissinens byrå FVO. Enligt Elvingssn kmmer de natinella standarderna trligtvis att spela ut sin rll, när den ffentliga kntrllen blir alltmer effektiv. När privata natinella standarder skapas sm endast har ambitinen att lagstiftningen ska följas ch blir ett villkr för marknadstillträde kan detta bli ett hinder för små företag eftersm de ttala kntrllkstnaderna fördelas på en liten mängd prdukter. Prblemet är inte bara effektiviteten, utan ckså att få en lika bra kvalité på den ffentliga kntrllen i alla delar av landet. Dck kan det vara svårt, då det finns 290 kmmuner ch 21 länsstyrelser i Sverige sm ska utföra kntrller, ch få ut en likartad kntrll. Enligt Alm finns det idag en möjlighet att utnyttja systemet, vid placering av ett livsmedelsföretag berende på m företagaren vill vara i en kmmun med bra ffentlig kntrll eller inte. Det är i princip ett måste att vara certifierad på marknaden idag för B2B-företag. Dck är det inte alltid lika nödvändigt för B2C företag, där den privata knsumenten inte kan ställa samma krav på en certifiering. Därför är det av yttersta vikt att den ffentliga kntrllen fungerar i alla kmmuner, då kmmunen är ansvarig för kntrll av många B2C-företag. Systemet skulle kunna jämföras med plis ch väktares rll i samhället. Pliserna är i det här fallet Livsmedelsverket sm har makten att via lag utföra åtgärder ch sanktiner mt livsmedelsföretagen. Väktarna är CO sm hjälper livsme- 21
delsföretagarna att via standarder (berende på inriktning) hålla rdning ch se till att de följer lagkraven. Men CO har inte samma befgenheter till åtgärder sm Livsmedelsverket. Kntrllen från de båda är helt klart nödvändig i dagens läge. Tabell 3 är en sammanställning för att illustrera en tydligare bild av vilka skillnader sm finns mellan aktörernas utförande av kntrll. Tabell 3. Styrkr ch svagheter av aktörernas kntrll. Aktör Styrkr Svagheter Myndigheter + Riskbaserad + Trvärdighet + Ofta anmäld + Detaljerad + Mindre tidskrävande + Offentlig handling + Har rätt att vidta sanktiner enligt lag Certifieringsrgan + Regelbunden + Kntrllerar hela verksamheten + Jämn kvalité + Krav på fullständig dkumentatin Ej regelbunden Varierande kvalité Kan kntrllera delar av verksamheten Få krav på dkumentatin Ej riskbaserad Mer tidskrävande Ofta föranmäld Trvärdighet Ej ffentlig handling Ej rätt att vidta sanktiner enligt lag 7.3 Möjligheter ch svårigheter vid effektivisering Det finns många möjligheter att effektivisera kntrllen, bland annat genm att ta hänsyn till att företaget är certifierade. Men ckså att göra den ffentliga kntrllens rapprter ännu mer tillgängliga för knsumenten. Att beräkna in att företag är certifierade ch därmed ge dem minskad ffentlig kntrll är någt sm Elvingssn ch Alm är överens m. Men införandet av ett sådant system är någt sm skulle kräva mycket arbete ch är inte utan hinder. Enligt Elvingssn skulle det kunna genmföras, men det skulle kräva att nya vägledningar skrevs till kntrllmyndigheterna. Vägledningarna skulle vara ett hjälpmedel för hur certifierade företags kntrlltid skall räknas ut i samband med riskklassificeringssystemet. En annan svårighet med att ta hänsyn till detta, är hur man skall bedöma lika standarder. Frågan är hur Livsmedelsverket ska avgöra m en standard är trvärdig eller inte. Enligt Alm finns det kmmuner sm tar hänsyn till certifiering idag vid uträknande av kntrlltid, även m de inte är ett fficiellt beslut. Alm anser att anledningen till att vissa kmmuner kan applicera certifieringen till uträkningen av kntrlltid, är att de har kunskap m lika standarder. För att ta hänsyn till certifieringen vid uträkning krävs i sådana fall att ytterligare krav ställs på myndigheternas inspektörer m kännedm m de lika standarderna. Detta är ett hinder då alla lika standarder ch den ffentliga kntrllen kan blandas ihp. För att en effekti- 22
visering genm minskad kntrlltid skall vara möjlig ch för att lösa prblemen sm nämnts, krävs ett välrganiserat samarbete mellan aktörerna. Idag finns inget direkt samarbete mellan aktörerna, enligt Alm ch Elvingssn. Vid genmförande av ett samarbete skulle kstnaden för företagen kunna sänkas någt genm minskad kntrlltid. Men framförallt skulle det innebära en mer kmplett kntrll då Livsmedelsverket kunde fkusera på inspektin ch CO på revisin. Den eventuellt sparade ffentliga kntrlltiden kunde utnyttjas till icke certifierade företag istället. Även insikten i varandras arbete skulle öka. 8. Slutsats Båda aktörernas kntrll är nödvändig i dagsläget då de kmpletterar varandras arbete, då den ffentliga kntrllen inriktar sig på inspektin ch certifieringsrganen på revisin sm kntrllmetd. En effektivisering är möjlig ch förslag finns. Effektiviseringen skulle kunna leda till ett samarbete, sm inte finns idag, vilket skulle öka förståelsen för varandras arbete. Samarbetet skulle kunna medföra att kvalitetskntrllen blev effektivare ch utveckla kntrllen ytterligare. 23