SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE HATTSTUGANS FÖRSKOLA

Relevanta dokument
Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Fridhem 2012/2013

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE SAGANS FÖRSKOLA

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN HATTSTUGAN LÄSÅRET

Systematiskt kvalitetsarbete Skogsgläntans förskola 2012/2013

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE VINSBO FÖRSKOLA

Kvalitetsarbete i förskolan

Verksamhetsplan för förskolan. Skee förskola

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2016 juni 2017

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE SAGANS FÖRSKOLA

Kvalitetsarbete Åshagensförskola

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Rosen

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Blackgården Förskola 1-5 år

Arbetsplan läsåret

Arbetsplan Tellus 2015/2016

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

MÅNEN Verksamhetsplan

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Systematiskt kvalitetsarbete

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Stjärnans verksamhetsplanering. Ht17/vt18.

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Pedagogisk planering. Älvbackens förskola

Arbetsplan för Ängen,

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN HATTSTUGAN LÄSÅRET

Orange Centrals Förskola

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

En gång i månaden har förskolan en arbetsplatsträff (APT). Tiden för detta möte är förlagd till kvällen så att all personal ska kunna närvara.

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Pedagogisk planering. Älvbackens förskola

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Kvalitetssäkring av Förskolan Lillgården för läsåret 2012/2013

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Vitsippan Barn- och utbildningsförvaltningen

Lokal arbetsplan 14/15

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Kvalitetsredovisning

Normer & värden.

Brukets förskolas arbetsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Verksamhetsplan Stretereds och Vommedalens förskolor.

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Hällabrottets förskola

Arbetsplan för Regnbågens förskola

Arbetsplaner. Förskolan Gläntan, avd Krokodilen läsåret

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Kvalitetsredovisning

Mjölnargränds förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08

Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/2014

Systematiskt kvalitetsarbete

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

KVALITETSREDOVISNING

Kvalitetsrapport

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Kvalitetsredovisning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Tällberg

Pedagogisk planering Älvbackens förskola

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

Förskoleområde Trångsund 2016

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Kvalitetsredovisning STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Lokal arbetsplan Förskolan Paletten 2015/2016

Arbetsplan för Regnbågens förskola. Läsåret -17/18

Arbetsplan Älvbackens förskola

Barn med behov av särskilt stöd... 16

Vasaparkens förskolor

Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15

Systematiskt kvalitetsarbete Harnäs förskola 2012/2013

Lokal arbetsplan Förskolan Trollsländan 2015/2016

Gläntans förskola. Varje dag serverar våra kokerskor hemlagad mat.

Inger, Helena och Sara arbetar heltid och finns på avdelningen mellan 6.30 och

KVALITETSARBETET VT 2017& HT 2017

Transkript:

SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- och utbildningsförvaltningen Smedjebackens utbildningsområde Förskolechef Annette Nilsson SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE HATTSTUGANS FÖRSKOLA 2012-2013 Postadress Telefon Telefax Mobil Smedjebackens kommun 0240-66 02 91 0240-763 89 070-265 45 72 777 81 SMEDJEBACKEN Epost: annette.nilsson@edu.smedjebacken.se

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR HATTSTUGANS FÖRSKOLA REDOVISNING AV SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE PÅ SAGANS FÖRSKOLA Barnantal Födda -07 08 09 10 11 F/P Knatte 16st 6 10 8/8 Humlan 19 st 10 4 6 1 7/12 Myran 19 st 8 3 6 4 12/7 Personal Förskollärare Barnskötare Knatte 1.0 2.5 Humlan 1.0 1.75 Myran 1.5 1.25 FAKTA OCH ORGANISATION Hattstugans förskola ligger i ett villaområde i centrala Smedjebacken med närhet till Röda Bergaskolan F-4 och Bergaskolan 5-9. Förskolan har närhet till centrum med affärer och bibliotek men lika nära skog och elljuspår. Förskolan består av tre avdelningar organiserade i en småbarnsavdelning 1-3 år och två syskonavdelningar 3-5 år. Förskolan har ett eget tillagningskök och serverar husmanskost, kravprodukter är en naturlig del av sortimentet. Förskolan ingår i ett utbildningsområde tillsammans med Harnäs, Sagan och Vinsbo förskolor. RUTINER FÖR ATT TA FRAM UNDERLAG TILL KVALITETSARBETET Det här läsåret har förskolan arbetat aktivt för att få kvalitetsarbetet systematiskt och kontinuerligt. En gemensam föreläsning för all förskolepersonal i hela kommunens startade satsningen kring förskolans strävansmål och pedagogisk dokumentation. Skolverkets bok Uppföljning, utvärdering och utveckling pedagogisk dokumentation har varit utgångspunkt för våra pedagogiska diskussioner på arbetsplatsträffar och komptensutvecklingsdagar. De pedagogiska diskussionerna har ökat medvetenheten om och kring förskolans uppdrag utifrån styrdokumenten, samt gett en struktur för systematiskt kvalitetsarbete. Under våren samlades alla förskolor i området till lärande samtal genom erfarenhetsutbyte. Mot slutet av vårterminen har analyser och förbättringsåtgärder tagits fram gemensamt av arbetslagen. Detta har sedan sammanställts till förskolans eget dokument. Förutom ovanstående kvalitetshöjande åtgärder har personalen deltagit i förläsning om föräldrasamtal.

MÅLUPPFYLLELSE UTVECKLING OCH LÄRANDE HELHET/ALLSIDIGHET Pedagogerna arbetar för att skapa struktur över dagen och organisera för att ge barnen trygghet. Barnen har t.ex. till samlingarna fått egna bestämda platser/prickar på golvet. En mera medveten organisation efter utevistelse har skapat mera lugn. Diskussioner med de äldre barnen stärker deras kommunikationsförmågan och ger barnen tilltro till sig själva. Om något blir fel resonerar personal och barn ofta utifrån frågan Hur tänkte du nu?. Att vara lika varandra, men att ändå vara olika skapar utvecklar känsla och respekt för varandra. Genom struktur och organisation skapas trygghet. Det blev lugnare på samlingarna/fruktstunden när alla barn visste var de skulle sitta. En struktur efter utevistelsen har också skapat lugn och ro. Diskussionerna med de äldre barnen utvecklar trygghet, ger tilltro till sig själva och gör att man bättre förstår sig själv i förhållande till andra. MATEMATIK Matematik börjar på småbarnsavdelningen med att räkna barn, räkna in sånger, sorterar pärlor efter färg.m.m. På syskonavdelningarna har arbetet med matematik stärkts av ett tydligare mattespråk från personalen t.ex. genom att använda rätt ord/begrepp. Barnen har utvecklat matematik genom att de byggt pärlplattor efter mönster. Ett nytt byggmaterial clics har utvecklat det matematiska tänkandet genom att barnen lärt sig bygga efter ritningar. Pedagogernas tydlighet i arbetet med matematik har gjort det mera synligt för barnen och utvecklat deras konstruktioner i bygglek och i arbetet med pärlor. SKAPANDE Förskolan har iordningsställt ett gemensamt rum för skapande. Där finns det möjlighet att måla, rita, baka med leklera m.m. På avdelningarna finns olika skapande material tillgängligt hela tiden. Barnen skapar själva fritt i anslutning till temarbeten men får också vuxenledda aktiviteter. Sångsamlingar förekommer varje dag. Barnen har gjort teater utifrån kända sånger och de dansar ibland till musik. Det finns ett utbud av skapande material, och det nyinredda gemensamma rummet har fått en bra start i användandet. Musik, dans och rörelse kan utvecklas ytterligare. SPRÅK/KOMMUNIKATION Högläsning av böcker förekommer dagligen på alla avdelningar, man delar ofta även gruppen för att barnen alla bättre ska kunna förstå och kommentera. Matsituationerna är ett bra forum för samtal barn-vuxen och barn-barn. Barnen utvecklar sitt intresse för det skriftliga språket genom att vi har alfabetet synligt och att vi har namnlappar på flera ställen på förskolan.

Det är bra att dela på gruppen när pedagogerna läser för barnen. Då kan man bättre anpassa böckerna efter barnens behov. Genom att läsa böcker och föra diskussioner kring detta utvecklar barnen förmågan att lyssna, reflektera och uttrycka sin egen uppfattning. Vi behöver utveckla arbetet med barn som har annat modersmål. NATURVETENSKAP/TEKNIK Det gårdens smådjur som intresserar barnen mest: sniglar, nyckelpigor, maskar m.m. Barnen har planerat frön för att se dem gro och växa. I arbetet med Grön flagg har barnen sopsorterat, besökt återvinningscentral och deltagit i skräpplockardagen. Teknik har barnen arbetat med när de gjort såpbubblor, studerat prismor i fönstren och funderat och studerat spegelskift. Teknik i vardagen lär sig barnen bl.a. när de bakar och när de äldre barnen en dag får vara veckans kock tillsammans med vår kokerska. Det är de vardagliga sakerna som är nära barnen som intresserar dem mest. De gäller att vara lyhörd och uppmärksamma och bekräfta när barnen gör sina upptäckter och reflekterar kring dem. Veckan kock har berikat kunskaper om nyttig mat och färdigheter angående teknik. LEK Sammanhängande tid för lek är viktigt, pedagogerna prioriterar och skyddar barnens lek dvs man avbryter inte i onödan. Lekarna utvecklas både inom- och utomhus. Förskolan har en bra utemiljö med varierande lekmaterial som inbjuder till upptäckter och skapande. Det finns även plan för fotboll, lekhörnor med buskar och gräsytor. Den gamla lekhallen har gjorts om till olika lekhörnor som främst nyttjas tidiga morgnar och efter mellanmål. Tillgängligheten till lekhörnorna finns hela dagen. Material för bygglek, rollek, att skapa och använda sin fantasi, pussel och spel på varje avdelning. Utvecklandet av lekhörnor i den gamla lekhallen har visat sig vara bra. Det finns olika material till rollek, bygglek, läsning m.m. Vid lekobservation på avdelningarna har det visat sig att barnen utnyttjar alla rum på förskolan. Förskolan behöver göra inköp av ytterligare berikande och laborativt lekmaterial. SOCIAL KOMPETENS/VÄRDEGRUND Pedagogernas arbete med att utveckla leken ger förståelse för demokrati, samarbete och ansvar. Barnen utvecklar sin förmåga att fungera i grupp. Vid diskussioner om regler och rutiner skapas trygghet, förståelse och respekt för det gemensamma. Barnen får inflytande över, visar sina åsikter vid matsituationen, de visar omsorg när de hjälper varandra skicka maten, de visar hjälpsamhet när de delar ut frukt till varandra m.m. Grön Flaggarbete ger insikter om hur viktigt det är att värna om miljön och allt levande. Människors lika värde uppmärksammas i både handling och i diskussioner. Förskolans gemensamma aktiviteter och högtider skapar samhörighet och ansvar. Gemenskap, samhörighet och ansvar är stort på förskolan. Uppkomna situationer och dilemman nyttjas till diskussioner om att få uttrycka sina åsikter, respekt för varandra, glädje och sorg.

HÄLSA/RÖRELSE Utevistelse varje dag är viktigt. Uteaktiviteter gynnar barnens motorik, koordination och kroppsuppfattning. Förskolans gård är en stor tillgång. Fotbollspel, skidåkning och lekar i den varierade miljön på gården bäddar för att barnen får röra på sig ordentligt. Veckan kock är ett återkommande aktivitet för de äldsta barnen. Förskolans kök har många kravprodukter i sortimentet och har en vegetarisk lunch/vecka. Genom arbetet med Grön Flagg utvecklas känslan för att värna om både miljö och hälsa. Barnens får rika möjligheter till lek och rörelse. Aktiviteterna växlar och utifrån våra årstidsväxlingar. Barnen får god och näringsriktig mat tillagad på förskolan. Diskussioner om mat och hälsa förs tillsammans med barnen. Införandet av veckans kock bidrar till att stärka känsla för hälsosam och nyttig mat. Det finns hos pedagogerna, en stor medvetenhet kring matens betydelse för hälsan. ARBETSMILJÖ FÖR PERSONAL Resultat och analys 50% besvarade enkäten, och detta får man ta med i beräkningen av analysen. De som besvarat enkäten tycker att det känns bra att gå till arbetet. Målen är tydliga och påverkansmöjligheterna inom förskolan känns bra. Pedagogerna upplever dock att det inte går att påverka barngruppernas storlek. Ljudnivån på förskolan upplevs ibland vara hög. Samarbetet med arbetskamrater fungerar bra, man tar tag i problem, är flexibel och kan hantera förändringar. En punkt som behöver förbättras är bemanning och personalutveckling på längre sikt. Individuell kompetensutveckling efterfrågas också. Chefen är lått att nå och alla anser att de kan säga sin ärliga mening. Pedagogerna känner att de blir lyssnade på. Informationen mellan chef och förskola fungerar bra. FÖRÄLDRAENKÄT Resultat och analys Svarsfrekvensen på årets föräldraenkät var c:a 50%, en ökning då vi förra året endast hade en 20%-ig svarsfrekvens. Utifrån årets svar kan vi dra vi följande slutsatser. Föräldrarna är mycket nöjda med och upplever att barnen känner sig trygga i verksamheten. Förskolan gör barnen nyfikna och lärandet är stort för det enskilda barnet. Föräldrarna vill gärna ha mer information både om sitt eget barn och om aktiviteter, utflykter m.m. Ingen förälder har upplevt att någon på förskolan utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Föräldrar känner i vis mån till att vi har en likabehandlingsplan. SAMMANFATTANDE ANALYS Arbetet med förståelse för strävansmålen i läroplanen har gett god i insikt och förståelse. Även de pedagogiska diskussionerna om uppföljning, utvärdering och utveckling har utvecklat en större förståelse för uppdraget. Förskolan har under året arbetat med att organisera och strukturera för trygghet och ansvar både på den egna avdelningen och genom att iordningsställa ett gemensamt målarrum samt omöbleringen till lekhörnor i den gamla lekhallen. Arbetet med matematik och Grön Flagg fortsätter utvecklas. Gårdens rika lekmöjligheter nyttjas för både hälsa och rörelse. Veckan kock har för de äldsta barnen bidragit till att skapa större förståelse för att äta hälsosam mat.

Personalen trivs på förskolan, känner att de har påverkansmöjligheter. Genom pedagogiska diskussioner utvecklas arbetet med större förståelse för styrdokumenten. Föräldraenkäten visar att förskolan har gott förtroende och anseende hos föräldrar. Det kanske är därför som det formella föräldrainflytandet i skolenhetsrådet inte lockar föräldrar till deltagande. Framgångsfaktorer i arbetet: Avdelningsplaneringarna har utvecklats genom pedagogiska diskussioner Införandet av veckan kock har, hos de äldsta barnen, bidragit till ökad förståelse av hälsosam och nyttig mat och utvecklat vardagsmatematiken Ommöblering av den gamla lekhallen till lekhörnor har utvecklat både lek och samhörighet Iordningsställandet av ett gemensamt målarrum har gjort att man inte behöver plocka fram och undan för andra aktiviteter på avdelningarna Trygghet och ro har skapats genom att ge barnen bestämda platser på samlingarna För att ge utrymme för lek och diskussioner delas barngruppen upp i mindre grupper lek- och aktivitetsgrupper Vegetarisk lunch en gång/vecka har utvecklat barnens vilja att smaka nya rätter Åtgärder inför kommande läsår: Arbetet med språk och kommunikation ska utvecklas både i lek och samlingar; ex på material är flanosagor, ramsor och sagopåsar Pedagogerna ska nyttja luciafirandet till språkutveckling. De ska konkretisera språket bl.a. med hjälp av dockor. Miljöarbetet ska fortsätta utvecklas genom att förskolan sätter nya mål i arbetet med Grön Flagg, besök vid återvinningscentral på Humboberget. Bondgård och studiebesök på Väderbacken. Tillsammans med barnen ska vi fortsätta utveckla arbetet med matematik. Vi ska arbeta för att förtydliga arbetet med naturvetenskap och teknik Innemiljön behöver förbättras genom inköp av nya möbler Förskolan behöver förbättra arbetet med flerspråkighet; bokpåsar på barnens hemspråk m.m. Tydliggöra samrådsförfarandet med föräldrar