Årsredovisning 2006 Varbergs Sparbank AB

Årsredovisning 2006 Varbergs Sparbank AB

Gubbarnas Innehållsförteckning Värderingar, vision och kännetecken... 4 En riktig bank på hemmaplan!... 5 VD-kommentar... 6 Förvaltningsberättelse... 9 Bolagsstyrning...11 Finansiella mål...12 Fem år i sammandrag... 13 Resultat- och balansräkning 2002-2006... 14 Resultaträkning 2006... 15 Balansräkning 2006... 16 Kassaflödesanalys... 17 Redovisnings- och värderingsprinciper... 18 Riskhantering... 20 Noter till resultat- och balansräkning... 22 Informationsnoter... 32 Kapitaltäckning... 36 Styrelsens underskrifter... 37 Revisionsberättelse... 38 Styrelseledamöter och revisorer... 39 Här finns Varbergs Sparbank... 40 Årsstämman äger rum torsdagen den 19 april 2007 i Varberg

Värderingar, vision och kännetecken VÅRA VÄRDERINGAR Våra grundläggande värderingar kommer från Sparbanksrörelsen och den nytta som flit och sparsamhet tillför individ och samhälle. Motivet för att bilda Sparbanker var framförallt att främja den enskilda människans sparande och att förmedla lån för att vidareutveckla bygden. Vårt lokala ägande och vår position som självständig Sparbank ger oss en unik möjlighet att vara en bank med starkt lokalt engagemang och skapar långsiktighet i vår strävan att bedriva en bra bankverksamhet i vårt verksamhetsområde. VÅR VISION Varbergs Sparbank ska vara den ledande banken i verksamhetsområdet och den självklara finansiella partnern för privatpersoner, företag, kommuner, kyrkliga samfälligheter och föreningar. Genom Sparbanksstiftelsen Varberg kan vi utöver bankverksamheten göra positiva insatser för utvecklingen inom vårt verksamhetsområde. VÅR AFFÄRSIDÉ Varbergs Sparbank ska genom ett starkt lokalt kontorsnät och ett komplett utbud av finansiella tjänster erbjuda våra kunder personlig bankservice av hög kvalitet. VERKSAMHETSOMRÅDE Varbergs Sparbanks verksamhetsområde är primärt Varbergs kommun samt Horreds, Istorps, Surteby-Kattungas och Öxnevallas församlingar i Marks kommun. VÅRA KÄNNETECKEN Kundorientering Kunden står i centrum för vårt agerande och vi utgår från kundens behov. Kompetens För att kunna ge bra bankservice ska kunskap, vilja och förmåga prägla vårt arbete. Vi utvecklar ständigt vår kompetens i vårt dagliga arbete och genom vidareutbildning. Kvalitet Allt vårt arbete i kontakt med kund, vår administration och kreditgivning genomsyras av kvalitet som ständigt utvecklas. Blir något fel rättar vi snabbt till det. Långsiktiga affärsrelationer Vi tror på långsiktiga affärsrelationer med våra kunder. En affärsrelation ska präglas av ömsesidig respekt och vara en bra affär för både kund och bank. Säkerhet & Etik All vår verksamhet bygger på kundernas och samhällets förtroende och det förutsätter att vi upprätthåller en hög etisk standard och håller en klar gräns till det otillåtna. Extern och intern banksekretess är en självklarhet. Korta beslutsvägar Vi har en tydlig och effektiv organisation som ger korta beslutsvägar till fördel för kunder och oss anställda i banken. Vårt verksamhetsområde 4

En riktig bank på hemmaplan! Varbergs Sparbank har sina rötter i den ursprungliga sparbanksidén, som föddes i Ruthwell, Skottland. Rötter som färgar vår verksamhet i största grad än idag. I Skottland var det prästen Henry Duncan som 1810 startade Ruthwell Savings Bank. Verksamheten bedrevs ideellt och med ett mycket starkt socialt inslag. Man skulle visa omtanke om bygden och om de små och svaga i samhället, framförallt den arbetande och tjänande klassen genom att verka för ekonomisk frihet genom att få människor att spara. Varberg har ju en lång och händelserik historia och en lång dansk period. I bankens jubileumsbok från 1986 (banken fyllde 150 år) finns en tydlig beskrivning över livet i Varberg på 1830-talet. Tyvärr var verkligheten vid denna tidpunkt betydligt dystrare än dagens situation i Varberg. I boken beskrivs hur jordbruket i Varbergsbygden lidit svårt av några år med nödslaktning av djur som följd, och hur hamnen blev igensandad och nästan obrukbar i slutet av 1830-talet. Varbergs fästning upphörde att fungera som försvarsverk 1830. Det innebar att den lilla staden även fick ta hand om dem som var skrivna i den lilla slottsförsamlingen, och många av dessa var försörjningsodugliga. Regementsnedläggningar är inget nytt i Sverige och det var hårda tider för de som levde i Varberg. Det var vid denna tidpunkt som tankarna på en Sparbank växte fram i Varberg, och 1836 blev ett speciellt år. På hösten 1835 sände man runt en lista för att teckna ett bidrag till en planerad sparbank. 81 personer lämnade totalt 620 riksdaler och 32 skilling Banco till en grundfond. Den 7 februari 1836 hölls konstituerande sammanträde, som utsåg borgmästare Eric Anderson till styrelsens ordförande. Den 2 april 1836 startade verksamheten med en lokal som erhölls i rådhuset vid torget. Bankens förste kund var skoleleven I.E.Lundqvist (13 år gammal). Borgmästare Eric Anderson Vår förankring i Varberg och Horred och våra grundläggande värderingar finner vi i vår historia. Mycket har ändrats i vårt område och det gäller inte minst under de senaste 20-30 åren. Befolkningsutvecklingen har varit positiv och långt över hur Sverige utvecklats. Under denna utveckling har naturligtvis Varbergs Sparbank också utvecklats. Vi har åtta riktiga bankkontor i en nära miljö för oss som bor och verkar i området. Vi har specialister på plats i Varberg inom en rad områden och det är inte bara bra för bankens egna kunder utan också för bankkonkurrensen i vårt område. Varbergs Sparbank tar sina beslut lokalt, är en helt egen bank och bestämmer själv över vilket utbud av tjänster som banken vill erbjuda dig som kund. Torget i Varberg Varbergs Sparbank samarbetar med Swedbank, vilket innebär att banken tillhandahåller tjänster från Swedbank, Swedbank Hypotek och Swedbank Robur. Tillsammans med andra samarbeten ger detta Varbergs Sparbank möjligheten att erbjuda dig ett mycket brett tjänsteutbud. Samverkan ger lägre kostnader, vilket i slutändan gynnar kunderna. Varbergs Sparbank ägs av oss som är kunder i banken genom Sparbanksstiftelsen Varberg. Det betyder att vinster och värden som skapas i banken stannar kvar i vårt område. Varbergs Sparbank har givit stöd till många satsningar under alla de år banken verkat, till exempel år 1892 bidrag till Fattighuset Östergården, år 1900 Elementärläroverket för flickor och år 1883-1906 Varbergs Läroverk. Av nutida stöd kan nämnas inredningen i Campus Varberg och delfinansiering av Sparbankshallen som exempel. Dessutom har mängder med föreningar fått stöd och sponsring under åren. Säkerligen har någon förening nära dig fått bidrag till sin verksamhet från Varbergs Sparbank. Varbergs Sparbank tror på att vara nära dig även i framtiden. Kan vi bidra till att våra ungdomar och barn får det bättre och att vi får en levande bygd ser vi det som en mycket viktig återbäring till alla våra kunder. Gör våra satsningar att Varbergs kommun och Horredsbygden ytterligare kan utvecklas i positiv riktning, vet vi att det i förlängningen kommer både Varbergs Sparbank och alla som bor här till godo. 5

VD-kommentar Vår omvärld Världsekonomin fortsätter att uppvisa en hög aktivitet. Den globala tillväxten steg med uppskattningsvis 5 % under 2006. Konjunkturdämpningen i USA har således ännu inte haft någon större negativ inverkan på den globala tillväxten. Tillväxtförsvagningen är hittills till största delen koncentrerad till bostadsmarknaden. Huspriserna i USA har stagnerat eller till och med sjunkit under 2006 efter flera år av stadigt stigande priser. Det har lett till en påtagligt lägre byggaktivitet. Den amerikanska centralbankens, Börsutvecklingen i Sverige och USA, 2005-2007, 1 januari 1995=100 FED:s, räntehöjningar till 5,25 % från rekordlåga 1 % i juni 2004 60 har således gett resultat. 40 Avmattningen i USA har mer än väl kompenserats av en högre ekonomisk 0 aktivitet i Stockholmsbörsen Europa och en fortsatt stark expansion i Asien. 20 I EMU-länderna blev BNP-tillväxten kring 2,5 % under 2006, vilket är den starkaste ökningen sedan år 2000. Ökade 0 Naschdaq investeringar och en ljusare arbetsmarknad har lett till en starkare inhemsk efterfrågan i regionen, vilket är positivt för svenska 00 90 exportföretag. Återhämtningen i den tyska ekonomin är en viktig bidragande 80 orsak till konjunkturförbättringen i Europa. Index 50 jan januari 2005=00 mar maj jul sep nov jan 2005 mar maj jul sep nov jan 2006 2007 Source: Reuters EcoWin Svenska kronans utveckling 2000-2006 Svenska kronans utveckling 2000-2007.5.0 0.5 0.0 9.5 EUR/SEK 9.0 6 8.5 8.0 7.5 7.0 6.5 jan maj sep jan 2000 maj sep jan 200 maj sep jan 2002 maj sep jan 200 maj sep jan 2004 USD/SEK maj sep jan 2005 maj sep jan 2006 Source: Reuters EcoWin En starkare konjunktur och ett högre inflationstryck har pressat upp räntorna i Europa, om än från historiskt låga nivåer. Den europeiska centralbanken, ECB, höjde styrräntan med 1,25 procentenheter under 2006 från 2,25 % i januari till 3,50 % i december. 2006-01-29 Sveriges Riksbank inledde 5 (6) också ifjol med att höja räntorna Jörgen Kennemar till 3 % i slutet av året från rekordlåga 1,50 % i januari 2006. Fler räntehöjningar i Europa är sannolikt att räkna med under 2007. Den amerikanska centralbanken har däremot bibehållit styrräntan på 5,25 % sedan juni 2006 efter 17 räntehöjningar i rad. Den krympande räntedifferensen mellan USA och Europa har försvagat dollarn gentemot flertalet europeiska valutor. Marknadens förväntningar om att FED:s nästa steg blir en räntesänkning har också pressat dollarn. En otillfredsställande hög kärninflation och fortsatt låg arbetslöshet talar emellertid inte för någon snar räntesänkning i USA. Långränteuppgången både i USA och i Europa blev måttlig, trots en stark global tillväxt och stigande råvarupriser. Svensk ekonomi växte med omkring 4,5 % under 2006 jämfört med 2005, vilket är tredje året i rad som BNP ökar mer än den långsiktiga tillväxttrenden. Det sätter allt tydligare spår på arbetsmarknaden. Antalet sysselsatta steg med drygt 80 000 personer samtidigt som den öppna arbetslösheten sjönk till 4,6 % i slutet av 2006. Den inhemska efterfrågan konsumtion och investeringar svarade för en allt större del av den ekonomiska tillväxten under VD Henrik Johansson senare delen av 2006. Högre räntor hindrade inte de svenska hushållen från att konsumera. En förbättrad arbetsmarknad och stigande tillgångspriser bidrog till att den privata konsumtionen ökade mer än under 2005. Den senaste statistiken pekar på ett lägre hushållssparande samtidigt som hushållens skulduppbyggnad fortsätter att stiga. Näringslivets investeringar steg på bred front under 2006 i spåren av den goda omvärldskonjunkturen, en ökad lönsamhet och ett högt kapacitetsutnyttjande. De största investeringssatsningarna genomfördes inom gruvnäringen inte minst på grund av den starka globala efterfrågan på råvaror. Globaliseringen och tillkomsten av nya aktörer på världsmarknaden har inneburit en renässans för svensk gruvindustri. Låga räntor och stigande bostadspriser stimulerade till ett fortsatt ökat bostadsbyggande, inte minst i storstadsregionerna med stark befolkningsinflyttning. BNP-tillväxten i Sverige, årlig procentuell förändring BNP-tillväxten i Sverige kalenderkorrigerat, årlig procentuell förändring %-förändring 7 6 5 4 2 0 Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q 998 999 2000 200 2002 200 2004 2005 2006 Source: Reuters EcoWin Svenska marknadsräntor 2001-2007 6.5 6.0 5.5 0-årig statsobligation 6.5 6.0 5.5

Inflationstakten är fortsatt låg trots en stark tillväxt och ett högre resursutnyttjande i svensk ekonomi. I december 2006 var inflationen 1,6 %. Sjunkande energipriser och en starkare krona bidrog till att uppgången i konsumentpriserna blev begränsade. 170 år av långsiktighet Varbergs Sparbank grundades år 1836, och skapades för att säkra en bra bankverksamhet i vårt område. I sparbankens grundläggande värderingar finns den nytta som flit och sparsamhet tillför individ och samhälle. Vi verkar i bankens grundläggande värderingar, men måste naturligtvis utvecklas med våra kunder och den marknad vi verkar på. Våra kännetecken är; kundorientering, kompetens, kvalitet, långsiktiga affärsrelationer, säkerhet & etik och korta beslutsvägar. Vi skapades av bygden för 171 år sedan och vår ödmjuka inställning är att alltid finnas i vårt område och att alltid bedriva en bra bankverksamhet. En riktig bank på hemmaplan Vi arbetar långsiktigt för att förtjäna våra kunders förtroende och affärer. Vi anser att det handlar om att finnas nära alla oss som bor och verkar i vårt område. Det är Varbergs Sparbank genom åtta riktiga bankkontor med kontanter, bankfack och annan service våra kunder förväntar sig av en traditionell bank. Vi är en riktig bank, och tror genuint på mötet mellan människor. Dessutom måste banken naturligtvis ha alla de tjänster som gör våra kunders vardag så enkel och behaglig som möjligt. Det är detta vi kallar en riktig bank. En del banker väljer bort helheten, men vi tror att riktiga bankkunder vill ha en riktig bank. Fördelar med Varbergs Sparbank Det finns många fördelar med att ha en egen sparbank, t.ex.; Vinster och värden stannar kvar Lokala beslut Varbergs Sparbank ägs av oss som är kunder i banken genom Sparbanksstiftelsen Varberg. Det betyder att de vinster och värden som skapas i banken stannar kvar i vårt område. Vi skickar inga vinster till Stockholm eller Köpenhamn. Tvärtom finns betydande värden i banken, som ger banken goda förutsättningar att i framtiden utvecklas med våra kunder. Varbergs Sparbank är en självständig sparbank, som tar alla beslut lokalt. Vi vill ta beslut så nära våra kunder som möjligt och större beslut tas i bankens styrelse av personer som bor och verkar i vårt område. Vi behöver inte ringa till något regionkontor i Göteborg alternativt huvudkontor i Stockholm eller Köpenhamn. Starkt jubileumsår 2006 var ett starkt jubileumsår med bra kvittenser för vår verksamhet t.ex. i form av goda värden för kundnöjdhet. Vår goda tillväxt fortsatte under 2006 och affärsvolymerna ökade med 2,1 miljarder eller 12,1 %. Bra tillväxt, en högre räntenivå och fortsatt god utveckling på världens börser ökade bankens intäkter med 15 Mkr. Därtill har banken fått tillbaka moms för perioden 2002-2005 med 12 Mkr. Vi har lyckats att hålla oförändrade kostnader under det gångna året och kreditförlusterna uppvisar återigen ett positivt resultat. Årets rörelseresultat efter kreditförluster förbättrades med totalt 27 Mkr eller 31 %. Detta är bankens näst bästa rörelseresultat under bankens första 170 år. Ett omfattande arbete har lagts ner med att implementera nya kapitaltäckningsregler, som grundar sig på den s.k. Basel 2-överenskommelsen och två EG-direktiv. Det nya regelverket gäller från 2007. Framtidssatsningar Vi är ett kompetens- och serviceföretag och fortsätter naturligtvis med våra höga ambitioner med kompetensutveckling av bankens medarbetare. Kompetens i rådgivning och kontakt med våra kunder är naturligtvis hjärtat i en modern banks verksamhet, och en förutsättning att långsiktigt förtjäna kundernas bankaffärer. I oktober 2005 startade bankens Telefonbank. Syftet med denna verksamhet är att öka närheten till våra kunder och förbättra vår lokala telefonservice. När man ringer till vår telefonbank vet vi var Läjet, Åskloster och Kungsäter ligger och vem som är Dallas och Mösen. I augusti 2006 förnyades bankens hemsida. Vi vill skapa en ännu bättre och mer modern hemsida. Hemsidan ska präglas av kontinuerlig utveckling. Vi vill också förstärka vår lokala identitet genom lokala bilder och genom att personifiera oss anställda i banken. Vi har under de senaste åren aktivt arbetat med produktutveckling bl.a. genom vårt Takräntelån och vår senaste satsning är vårt egna betal- och kreditkort MasterCard. Detta har skett tillsammans med andra sparbanker genom Sparbankernas Kort AB. Många kunder har redan ett kreditkort, men vi vill ge fler chansen att göra denna affär med oss. Kundnöjdhet Svenskt kvalitetsindex (SKI) har blivit det officiella sättet att mäta kundnöjdhet. Bakom SKI står bl.a. Handelshögskolan i Stockholm och Centrum för tjänsteforskning vid Karlstad Universitet. Årets mätning gör oss i banken speciellt glada. För första gången mäter vi våra företagskunders kundnöjdhet och vi fick betyget 75,0, vilket endast överträffas av två andra sparbanker i Sverige (Westra Wermlands Sparbank och Hudiksvalls Sparbank). Betyget är klart över branschgenomsnittet på 69,8, och bättre än alla våra lokala konkurrenters bankindex. Våra privatkunder gav oss 75,7, vilket endast överträffas av två affärsbanker (varav en inte har kontanter och en har inga personliga rådgivare) och nio sparbanker. Även detta är klart över branschgenomsnittet på 71,8. Sveriges nöjdaste bankkunder har Häradssparbanken i Mönsterås, och självklart gläds vi åt andra sparbankers framgångar och tar gärna idéer för att förbättra vår bank. Vi använder PDS-metodiken (Problem Detection Study) i våra egna kundundersökningar, vilket ger oss kundernas perspektiv till konkreta förbättringar av bankens verksamhet. De senaste åren har vi koncentrerat oss på två tydliga förbättringsområden; kontanter och identitet. Vi har gjort konkreta förbättringar av vår 7

kontantverksamhet bl.a. i form av tre nya uttagsautomater under 2004 och 2005. Vi har också förbättrat och utvecklat vad banken står för och vad vi erbjuder våra kunder. Samhällsnytta Vår marknad Den positiva befolkningsutvecklingen fortsätter i vårt område. Under 2006 ökade antalet invånare i Varbergs kommun med 642 invånare. Detta är naturligtvis en mycket viktig faktor för den positiva utvecklingen i vårt område. Den stora utmaningen är att tillhandahålla 98-85 5 756 bra bostäder 4 46 60till rimliga 5 8 priser 8 för 505 kommunens 48 nya 986-90 6 822 4 990 82 6 02 4 64 488 720 76 99-95 8 074 6 040 2 04 7 069 5 487 582 005 55 996-00 8 4 7 56 780 7 67 6 825 82 706 78 200-2004 7 77 5 66 54 6 44 5 20 2 74 54 invånare. Fastighetspriserna på framförallt småhus har stigit ordentligt under de 98 senaste 44 64 åren, och under 2006 har snittpriset på gjorda 985 46 25 fastighetsaffärer 990 49 08 stigit med 5 % i Varbergs kommun. Nu sker en 995 5 902 betydande 2000 byggnation 52 648 i området, vilket kan bidra till en normalisering av prisutvecklingen i vårt 2004 54 8 479 område. 2005 54 87 642 2006 55 459 60 000 55 000 50 000 45 000 40 000 Antal invånare Varbergs kommun Kundnytta Banken ska fortsätta att aktivt utveckla våra och näringslivets relationer till Campus, och bidra till en positiv och långsiktig utveckling som är strategiskt viktig för Varberg. Under våren 2007 startar Projekt Affärsutveckling, som är ett internt projekt för att ytterligare stärka bankens långsiktiga konkurrenskraft. Banken bidrar genom vår ägare Sparbanksstiftelsen Varberg till utvecklingen i vårt område och lokal samhällsnytta. En långsiktig och sund bankrörelse med hög kundnytta tillsammans med lokal samhällsnytta är en riktig sparbank. 5 000 98 985 990 995 2000 2004 2005 2006 Framtid Till sist vill jag tacka alla kunder för fortsatt förtroende och alla bankens medarbetare för goda insatser under det gångna året. Varberg i februari 2007 Vi tror på en fortsatt bra konjunktur under 2007 och därigenom goda förutsättningar för fortsatt tillväxt. Vi fortsätter vår höga ambition med att träffa våra kunder, som är en förutsättning för nöjda kunder och nya affärer. Vi höjer vår ambition på företagsmarknaden för att bättre ta till vara den potential som finns av bra företag i vårt verksamhetsområde. Henrik Johansson Verkställande direktör Påskbergsskogen 8

Bankåret 2006 Styrelsen och verkställande direktören för Varbergs Sparbank Kreditgivning AB, org nr 516401-0158, får härmed avge årsredovisning för bankens verksamhet år 2006, bankens 171:a verksamhetsår. Utlåningen i egen balansräkning har under året ökat och uppgår till 4 813 miljoner kronor, en ökning med 14,8 %. Av detta belopp FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kapitaltäckning utgörs 311 miljoner 0-05 kronor av räntebundna lån och 518 miljoner År kronor av Kapitaltäckningsgrad Takräntelån. 200 4,04 Balansomslutning och affärsvolym Den 2002 till Swedbank 29,77 Hypotek och Swedbank AB förmedlade kreditvolymen 200 minskade 27,27 under året med 8 miljoner kronor och uppgick Balansomslutningen ökade under året med 13,6 % och uppgick vid 2004 årets slut 27,4 till 3 078 miljoner kronor. vid årets slut till 5 758 miljoner kronor. 2005 25,68 Bankens hela affärsvolym, definierad som av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer såväl i bankens egna produkter 2006 24,77 Kapitalbas som av oss förmedlade produkter (t ex värdepappersfonder och Swedbank Hypotek) uppgår till cirka 19,2 miljarder kronor och har ökat med 12,1 %. Kapitaltäckningsgraden uppgår till 24,77 %. Kapitaltäckningsgrad Kapitaltäckning 2001-2006 Sparande och placeringar BNP-tillväxten i Sverige kalenderkorrigerat, årlig procentuell förändring Bankens inlåning från allmänheten ökade under verksamhetsåret med 479 miljoner kronor till 4 400 miljoner kronor eller 12,2 6 %. 5 Ökningen av inlåning från hushåll uppgick till 389 miljoner kronor medan offentlig sektor ökade sin inlåning med 10 miljoner 4 kronor. %-förändring 7 De senaste årens goda inlåningsökning förklaras till stor del av 2 vårt Varbergskonto, ett konto med bra ränta. Behållningen på detta kontoslag uppgick vid årsskiftet till 2 330 miljoner kronor, ökningen 0 från föregående årsskifte uppgår till 205 miljoner kronor. 998 999 2000 200 2002 200 2004 2005 Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q 2006 Svenska marknadsräntor 2001-2007 6.5 Procent 6.0 5.5 5.0 4.5 4.0.5.0 2.5 2.0.5.0 jan maj sep jan 2000 Svenska marknadsräntor 2000-2006 maj sep jan 200 maj sep jan 2002 Riksbankens styrränta -månaders statsskuldsväxel maj sep jan 200 maj sep jan 2004 0-årig statsobligation maj sep jan 2005 Source: Reuters EcoWin maj sep jan 2006 Source: Reuters EcoWin Nysparandet i aktie- och räntefonder understeg inlösta fondandelar med cirka 102 mkr. Det totala fondvärdet på bokslutsdagen uppgick till 4 499 miljoner kronor varav 367 mkr är PPM-fonder. Volymen för strukturerade produkter uppgick till 290 miljoner kronor. Jörgen 2006-01-29 4 (6) Kennemar 6.5 6.0 5.5 5.0 4.5 4.0.5.0 2.5 2.0.5.0 procent 40 5 0 25 20 5 0 5 0 200 2002 200 2004 2005 2006 Likviditet Bankens likviditet (placeringar rubricerade som omsättningstillgångar) har under året minskat med 120 miljoner kronor främst beroende på ökad utlåning och uppgår vid bokslutstillfället till 475 miljoner kronor. Härutöver har banken en checkkredit hos Swedbank AB om 2 000 miljoner kronor. Resultat Rörelseresultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgår till 115,5 miljoner kronor mot 87,9 miljoner kronor för år 2005. Räntenettot för år 2006 uppgår till 140,5 miljoner kronor, en ökning med 7,7 %. Provisionsintäkterna i värdepappersrörelsen ökade med över 6,0 miljoner kronor främst beroende på stigande börskurser och ökade intäkter för strukturerade produkter. Provisionsintäkterna i utlåningsverksamheten minskade med ca 2,8 miljoner kronor, främst beroende på krympande marginaler. Börsutvecklingen i Sverige och USA, 2005-2006 Börsutvecklingen i Sverige och USA, 2005-2007, 1 januari 1995=100 60 Övriga rörelseintäkter uppgår till 12,2 mkr varav 11,7 mkr är återbetald moms. Index 50 40 0 20 0 00 90 80 jan januari 2005=00 Stockholmsbörsen Naschdaq mar maj jul sep nov jan 2005 mar maj jul sep nov jan 2006 2007 Source: Reuters EcoWin Bankens allmänna administrationskostnader minskade med 0,3 % och uppgick till 110 miljoner kronor. Personalkostnaden ökade med 4,3 % till 73,7 miljoner kronor. Kreditförluster I årets resultat har 1,6 miljoner kronor återförts netto, som kreditförluster. Svenska kronans utveckling 2000-2007.5 9.0

Viktiga händelser 2006 Banken har investerat cirka 4 Mkr i andelar i Varberg Vind ekonomisk förening. Därigenom kommer cirka 60 % av bankens egen elförbrukning från lokal förnyelsebar miljövänlig el. Under året har Sparbankernas Kort AB bildats. Bolaget ägs av 65 sparbanker som är medlemmar i Sparbankernas Riksförbund. Det nya bolaget ska utveckla betal- och kreditkort för delägarna. Målet är att väsentligt öka sparbankernas marknadsandelar inom området betal- och kreditkort. Bolaget genomförde i januari 2006 en riktad emission på 10 miljoner kronor. Bankens andel i emissionen var 0,8 miljoner kronor eller 7,8 %. Varbergs Sparbank vann i Högsta domstolen. Bakgrunden till domstolsprövningen var en lagändring i reglerna om förmånsrätt. Den aktuella frågan gällde konkurser som inträffat före men inte avslutats förrän efter ikraftträdandet av de nya reglerna. Staten hävdade att de nya och för bankerna sämre reglerna skulle gälla i de aktuella fallen, banken yrkade att de äldre reglerna måste gälla i de fall konkurser inletts före ikraftträdandet. Högsta domstolen valde således Varbergs Sparbanks linje. Viktiga händelser 2007 Varbergs Sparbank startar under 2007 ett helägt dotterbolag Varbergs Sparbank Service AB. Syftet med bolaget är att skapa en kostnadseffektiv struktur för framförallt momspliktiga tjänster. Banken har investerat 19 % i LBS Science Park AB, som är en lokal satsning i Varberg för att bättre ta tillvara, utveckla och initiera kommersialisering av goda idéer inom områdena Web och interaktiva medier. Initialt investerar ägarna totalt 1,9 Mkr. Samarbetet med Ljud & Bildskolan i Varberg ökar vår egen kompetens och ger direkt kundnytta via hemsidan. I början av 2007 har banken minskat aktieinnehavet i Swedbank AB med 500 000 aktier, det totala innehavet uppgår i mitten på februari till 1 600 000 aktier. Utsikter för 2007 Med dagens ränteläge bedömer styrelsen rörelseresultatet efter kreditförluster för år 2007 till cirka 104 miljoner kronor, exklusive extraordinära intäkter och kostnader. En höjning av marknadsräntan med en procentenhet påverkar resultatet negativt. Resultatbortfallet vid en försämring av placeringsmarginalen med en tiondels procentenhet bedöms till cirka 5,5 miljoner kronor. Årets resultat utgör Förslag till vinstdisposition Till årsstämmans förfogande står: 89 810 tkr. - balanserad vinst 365 373 tkr - årets resultat 89 810 tkr Summa att disponera 455 183 tkr Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande: - till aktieägaren utdelas 20 000 tkr - i ny räkning balanseras 435 183 tkr Subbe fyr och strandpromenaden 10

Bolagsstyrning Bolagsstyrning Beslutanderätt och ansvar i Varbergs Sparbank fördelas mellan aktieägaren på årsstämman, styrelsen och verkställande direktören i enlighet med aktiebolagslagen och bankens bolagsordning. Styrelsen väljs av årsstämman för ett år i taget. Verkställande direktören ingår i styrelsen. Revisorer utses av årsstämman för en period av fyra år. Varbergs Sparbank står under Finansinspektionens tillsyn. Bolagsstämma Bolagsstämman är Varbergs Sparbanks högsta beslutande organ. Vid årsstämman som normalt hålls före april månads utgång fastställs årsredovisningen och tas bland annat beslut om utdelning, val av styrelse, val av revisorer i förekommande fall, arvoden till de av årsstämman valda styrelseledamöterna och till revisorer samt andra lagstadgade ärenden. Styrelsens organisation och arbetsformer Styrelsen sammanträder normalt tolv gånger per år. Styrelsen har dessutom ett fördjupat styrelseseminarium under hösten. Styrelsen har ett kreditutskott och ett revisionsutskott. Av styrelsens arbetsordning framgår arbetsfördelningen för styrelsens ordförande och styrelsens utskott. Styrelsen har till sitt förfogande en oberoende granskningsfunktion, internrevisionen. Styrelsearbetet under året Styrelsen har haft sammanlagt tolv sammanträden under 2006, varav ett fördjupat. Styrelsen har under 2006 ägnat sig åt bland annat följande huvudområden: Årsredovisning och intern revision Personal Privatmarknad Företagsmarknad Strategi Verksamhetsplan Risker Verkställande direktörens roll Verkställande direktören ansvarar för den löpande förvaltningen av Varbergs Sparbank och beslutar i alla frågor som inte styrelsen förbehållit sig rätten att besluta i. Ansvarsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören framgår av styrelsens arbetsordning respektive styrelsens instruktion för verkställande direktören. Bankledning/affärsledning Verkställande direktören leder bankledningens arbete. Bankledningen utgörs av chefen för kontorsrörelsen, chefen för affärsstödsenheterna, företagschefen, ekonomichefen, kreditchefen, administrativa chefen samt personalchefen. Bankledningen har möten normalt två gånger per månad. Inom bankledningen finns även ett utskott - affärsledningen, bestående av verkställande direktören, chefen för kontorsrörelsen, chefen för affärsstödsenheterna och företagschefen. Policies i Varbergs Sparbank Styrelsen fastställer Varbergs Sparbanks samtliga policies och instruktioner. Varbergs Sparbanks policies omfattar bland annat verksamhetens risker (finansiell, kredit-, operationell och övriga risker), etik, säkerhet, krisplanering och regelefterlevnad. Intern revision Internrevisionens uppgift är att granska och utvärdera effektivitet, styrning, riskhantering och kontroll i banken. Internrevisionen är en från den operativa verksamheten oberoende granskningsfunktion och är direkt underställd styrelsen. Extern revision Revisorerna utses av årsstämman med uppgiften att granska Varbergs Sparbanks årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Revisorerna valdes år 2004 och nytt val av revisorer kommer att ske i samband med årsstämma 2008. Kreditutskottet Styrelsens kreditutskott beslutar i kredit- och limitärenden upp till ett givet belopp och tillstyrker krediter inför behandling av styrelsen. Utskottet har under 2006 haft 14 sammanträden. Ordinarie ledamöter i utskottet är, från och med det konstituerande styrelsesammanträdet 2006, Jan Eldelind, Henrik Johansson och Lars Larsson. Revisionsutskott Styrelsens revisionsutskott har haft 3 sammanträden. Utskottets huvudsakliga uppgift är att ge styrelsen utökade möjligheter till insyn och information om rutiner utifrån styrning, riskhantering och kontroll. Ordinarie ledamöter i utskottet är, från och med konstituerande styrelsesammanträdet 2006, Lars Larsson, Sven-Ivar Jögård och Henrik Johansson. 11

Finansiella mål och utfall Finansiella mål och utfall Räntabilitet på eget kapital Bankens mål är att den justerade räntabiliteten ska uppgå till 15%. Detta beräknas genom att justera skillnaden i relationen mellan Finansiella bankens mål och kapitaltäckning utfall och de fyra svenska storbankernas kapitaltäckning. Beräkning: Bankens räntabilitet på eget 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Räntabilitet på eget kapital kapital Bankens mål är genom att den justerade de räntabiliteten fyra ska storbankernas uppgå till 5%. Detta beräkningas kapitaltäckning genom att justera för skillnaden viktad i relationen mellan efter bankens kapitaltäckning och de fyra svenska storbankernas kapitaltäckning. Beräkning: Bankens räntabilitet på eget kapital eget genom bankens Räntabilitet på eget kapital Bankens mål är att den justerade räntabiliteten ska uppgå till 5%. Detta beräkningas genom att justera för skillnaden i relationen mellan bankens kapitaltäckning och de fyra svenska storbankernas kapitaltäckning. Beräkning: Bankens räntabilitet på eget kapital genom de fyra storbankernas kapitaltäckning viktad efter eget kapital genom bankens kapitaltäckning. Justerad Räntabilitet på eget kapital 20,4%,9% 2,9% 7,0% 5,6% 8,5% Mål 5% 5% 5% 5% 5% 5% RoE Varberg 5,94% 4,69% 4,69% 6,28% 6,5% 7,64% Kapitaltäckning 4 storbanker 9,9% 0,02% 9,92% 0,0% 0,% 0,25% Kapitaltäckning genom de fyra Varberg storbankernas kapitaltäckning viktad efter 4,04% eget kapital 29,77% genom bankens 27,27% kapitaltäckning. 27,4% 25,68% 24,84% Kapitaltäckningen för storbanker 2006 (Nordea, Handelsbanken, 2001 Swedbank 2002 och SEB) 2003 är estimerad. 2004 2005 2006 Justerad Räntabilitet på eget kapital 20,4%,9% 2,9% 7,0% 5,6% 8,5% Mål Justerad räntabilitet 5% 5% på eget kapital 5% 5% 5% 5% RoE Varberg 5,94% 4,69% 4,69% 6,28% 6,5% 7,64% Kapitaltäckning 4 storbanker 25% 9,9% 0,02% 9,92% 0,0% 0,% 0,25% Kapitaltäckning Varberg 4,04% 29,77% 27,27% 27,4% 25,68% 24,84% 20% Kapitaltäckningen för storbanker 2006 (Nordea, Handelsbanken, Swedbank och SEB) är estimerad. 5% Justerad räntabilitet på eget kapital 0% 25% 5% 20% 0% 5% 200 2002 200 2004 2005 2006 0% Justerad Räntabilitet på eget kapital Mål 5% K/I-tal efter förluster 0% Bankens mål är att K/I-talet efter förluster ska uppgå till minst 0,60. 200 2002 2001 200 2002 2004 2003 2004 2005 2005 2006 2006 K/I-tal efter förluster 0,67 0,7 0,60 0,59 0,59 0,52 Justerad Räntabilitet på eget kapital Mål Mål 0,60 0,60 0,60 0,60 0,60 0,60 K/I-tal efter förluster Bankens mål är att K/I-talet efter förluster ska uppgå till K/I-tal minst 0,60. efter förluster 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Bankens K/I-tal efter förlustermål är att K/I-talet 0,67 efter förluster 0,7 0,60ska uppgå 0,59 till 0,59 högst 0,52 0,75 Mål 0,60 0,60 0,60 0,60 0,60 0,60 0,70 0,60. 0,65 0,60 0,55 0,50 0,75 0,45 0,70 0,40 0,65 0,60 0,55 0,50 0,45 0,40 K/I-tal efter förluster 200 2002 200 2004 2005 2006 K/I-tal efter förluster 200 2002 200 2004 2005 2006 Mål Kapitaltäckningsgrad (Basel 1) Bankens mål är att kapitaltäckningsgraden alltid ska uppgå till minst 16%, enligt Basel 1. Kapitaltäckningsgrad (Basel 1) Kapitaltäckningsgrad (Basel 1) Bankens mål är att kapitaltäckningsgraden alltid ska uppgå till minst 6%, enligt Basel. Bankens mål är att kapitaltäckningsgraden alltid 2001 ska uppgå 2002 till minst 2003 6%, enligt 2004 Basel. 2005 2006 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Kapitaltäckningsgrad 4,0% 29,8% 27,% 27,% 25,7% 24,8% Kapitaltäckningsgrad Mål 4,0% 6% 29,8% 6% 27,% 6% 27,% 6% 25,7% 6% 24,8% 6% Mål 6% 6% 6% 6% 6% 6% 40% 40% 5% 5% 0% 0% 25% 25% 20% 20% 5% 5% 0% 0% 5% 5% 0% 0% Samhällsnytta Samhällsnytta Kapitaltäckningsgrad (Basel 1) Kapitaltäckningsgrad (Basel 1) 200 2002 200 2004 2005 2006 200 2002 200 2004 2005 2006 Kapitaltäckningsgrad Mål Kapitaltäckningsgrad Mål Bankens mål är att minst 20% av rörelseresultatet efter kreditförluster ska användas för lokal samhällsnytta i banken Bankens mål är att minst 20% av rörelseresultatet efter kreditförluster ska användas för lokal samhällsnytta i banken eller Sparbanksstiftelsen Varberg eller Sparbanksstiftelsen Varberg Samhällsnytta 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Samhällsnytta 29,% 6,4% 4,% 24,9% 24,9% 8,4% Bankens Samhällsnytta mål är att minst 20% 29,% av 6,4% rörelseresultatet 4,% 24,9% Mål 20% 20% 20% 20% efter 24,9% 20% kreditförluster Aktieutdelning till ska Sparbanksstiftelsen användas Varberg för lokal 20 samhällsnytta 20 0 i banken 20 20 20 8,4% 20% Mål 20% 20% 20% 20% 20% 20% Aktieutdelning till Sparbanksstiftelsen Varberg 20 20 0 20 20 20 Samhällsnytta i Varbergs Sparbank,,5,5,9, Samhällsnytta i Varbergs,,5,5,9, Totalt eller Sparbanksstiftelsen Varberg. 2 2,,5 2,5 2,9 2, Totalt 2 2,,5 2,5 2,9 2, Rörelseresultat efter kreditförluster Rörelseresultat efter kreditförluster 7,6 7,6 58,5 58,5 8,5 8,5 85,9 85,9 87,9 87,9 5,5 5,5 40% 40% 5% 5% 0% 0% 25% 25% 20% 20% 5% 5% 0% 0% 5% 5% 0% 0% Samhällsnytta Samhällsnytta 200 200 2002 2002 200 200 2004 2004 2005 2005 2006 2006 K/I-tal efter förluster Mål Samhällsnytta Mål Mål Höbalar Grimeton 12

Fem år i sammandrag - nyckeltal 2006 2005 2004 2003 2002 Volym Affärsvolym ultimo, Mkr 19 193 17 118 14 529 13 367 11 995 förändring under året, % 12,1 17,8 8,7 11,4-1,7 Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet 19,79 20,77 21,86 22,32 22,97 Beskattat eget kapital + 72 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen Kapitaltäckningsgrad 24,77 25,68 27,34 27,27 29,77 Kapitalbas i % av riskvägda placeringar Primärkapitalrelation 24,77 25,68 27,34 27,27 29,77 Primärkapital i % av riskvägda placeringar Resultat Placeringsmarginal 2,56 2,68 2,90 3,11 3,67 Räntenetto i % av medelomslutning Rörelseintäkter/affärsvolym 1,33 1,35 1,50 1,61 1,69 Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym Rörelseresultat/affärsvolym 0,63 0,56 0,61 0,65 0,48 Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym Räntabilitet på eget kapital 7,64 6,15 6,28 6,26 4,69 Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital K/I-tal före kreditförluster 0,53 0,59 0,58 0,59 0,68 Summa kostnader exkl. kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter K/I-tal efter kreditförluster 0,52 0,59 0,59 0,60 0,71 Summa kostnader inkl. kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar 68,00 62,54 58,30 48,09 47,56 Reservering för befarade förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar 0,31 0,46 0,84 1,34 1,48 Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) Kreditförlustnivå 0 0 0,08 0,09 0,23 Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) samt leasingobjekt, övertagen egendom och kreditgarantier Övriga uppgifter Medelantal anställda 128 130 128 127 125 varav i banktjänst 128 130 128 126 124 Antal kontor 8 8 8 8 8 13

Resultat- & Balansräkning 2002-2006 Resultaträkning, tkr 2006 2005 2004 2003 2002 Räntenetto 140 464 130 453 129 934 131 362 139 864 Provisioner netto 76 470 71 162 65 994 56 913 54 632 Nettoresultat av finansiella transaktioner -4 683-4 154 1 373 2 570 718 Övriga intäkter 27 921 16 469 13 125 12 743 8 780 Summa intäkter 240 172 213 930 210 426 203 588 203 994 Allmänna administrationskostnader -109 970-110 311-104 734-102 285-94 870 Övriga rörelsekostnader 1) -16 304-16 591-17 156-17 007-43 696 Kreditförluster 1 557 888-2 585-2 836-6 979 Summa kostnader -124 717-126 014-124 475-122 128-145 545 Rörelseresultat 115 455 87 916 85 951 81 460 58 449 Bokslutsdispositioner, netto 202 131 365-10 000 589 7 247 Skatter -25 847-58 681-19 028-19 179-16 081 Årets resultat 89 810 160 600 56 923 62 870 49 615 Balansräkning, tkr Kassa 58 249 74 147 61 281 64 601 71 034 Utlåning till kreditinstitut 16 043 14 188 233 452 178 385 256 166 Utlåning till allmänheten 4 813 487 4 191 447 3 491 593 3 128 152 3 128 103 Räntebärande värdepapper 579 019 511 473 542 151 688 160 304 328 Aktier och andelar 165 042 160 340 160 300 145 850 96 432 Immateriella tillgångar 0 0 0 0 2 246 Materiella tillgångar 49 090 52 449 52 732 53 929 56 346 Övriga tillgångar 77 106 66 800 63 687 55 138 48 177 Summa tillgångar 5 758 036 5 070 844 4 605 196 4 314 215 3 962 832 Skulder till kreditinstitut 184 375 16 823 12 077 18 351 22 684 Inlåning från allmänheten 4 400 151 3 920 927 3 509 216 3 262 287 2 955 394 Övriga skulder 47 608 69 436 32 189 31 456 30 930 Avsättningar 3 067 10 431 7 722 5 052 9 036 Summa skulder och avsättningar 4 635 201 4 017 617 3 561 204 3 317 146 3 018 044 Obeskattade reserver 1 185 1 387 132 752 122 752 123 341 Eget kapital 1 121 650 1 051 840 911 240 874 317 821 447 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 5 758 036 5 070 844 4 605 196 4 314 215 3 962 832 1) inkl. avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 14

Resultaträkning, tkr Not 2006 2005 Förändring i % Rörelseintäkter Ränteintäkter 216 544 169 325 27,9 Räntekostnader -76 080-38 872 95,7 Räntenetto 1 140 464 130 453 7,7 Erhållna utdelningar 2 15 750 13 650 15,4 Provisionsintäkter 3 86 471 82 069 5,4 Provisionskostnader 4-10 001-10 907-8,3 Nettoresultat av finansiella transaktioner 5-4 683-4 154 12,7 Övriga rörelseintäkter 6 12 171 2 819 331,7 Summa rörelseintäkter 240 172 213 930 12,3 Rörelsekostnader Allmänna administrationskostnader 7-109 970-110 311-0,3 Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 8-3 907-3 945-1,0 Övriga rörelsekostnader 9-12 397-12 646-2,0 Summa kostnader före kreditförluster -126 274-126 902-0,5 Resultat före kreditförluster 113 898 87 028 30,9 Kreditförluster, netto 10 1 557 888 75,3 Rörelseresultat 115 455 87 916 31,3 Bokslutsdispositioner 11 202 131 365-99,8 Skatt på årets resultat 12-25 847-58 681-56,0 Årets resultat 89 810 160 600-44,1 15

Balansräkning, tkr TILLGÅNGAR Not 2006-12-31 2005-12-31 Förändring i % Kassa 13 58 249 74 147-21,4 Utlåning till kreditinstitut 14 16 043 14 188 13,1 Utlåning till allmänheten 15 4 813 487 4 191 447 14,8 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 16 579 019 511 473 13,2 Aktier och andelar 17 165 042 160 340 2,9 Materiella tillgångar 18 -Inventarier 5 251 7 244-27,5 -Byggnader och mark 43 839 45 205-3,0 Övriga tillgångar 19 15 023 13 489 11,4 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 20 62 083 53 311 16,5 Summa tillgångar 5 758 036 5 070 844 13,6 SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL Skulder och avsättningar Skulder till kreditinstitut 21 184 375 16 823 996,0 Inlåning från allmänheten 22 4 400 151 3 920 927 12,2 Övriga skulder 23 30 717 56 598-45,7 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 24 16 891 12 838 31,6 Avsättningar 25 3 067 10 431-70,6 Summa skulder och avsättningar 4 635 201 4 017 617 15,4 Obeskattade reserver 26 1 185 1 387-14,6 Eget kapital Aktiekapital (5 000 000 st aktier) 500 000 500 000 0,0 Reservfond 166 467 166 467 0,0 Balanserad vinst 365 373 224 773 62,6 Årets resultat 89 810 160 600-44,1 Summa eget kapital 27 1 121 650 1 051 840 6,6 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 5 758 036 5 070 844 13,6 POSTER INOM LINJEN Ansvarsförbindelser 28 97 270 98 857-1,6 Åtaganden 29 1 329 812 1 200 054 10,8 16

Kassaflödesanalys, tkr 2006 2005 Den löpande verksamheten Rörelseresultat 115 455 87 916 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Orealiserad del av nettoresultatet av finansiella transaktioner 6 183 5 937 Avskrivningar 3 907 3 945 Kreditförluster -967-115 Betald inkomstskatt -59 560-18 566 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder 65 018 79 117 Förändring av värdepapper, omsättningstillgångar -73 729 24 741 Ökning av utlåning till allmänheten -621 073-699 739 Ökning av inlåning från allmänheten 479 224 411 711 Förändring av skulder till kreditinstitut 162 376 32 858 Förändring av övriga tillgångar och skulder -5 785-3 273 Kassaflöde från den löpande verksamheten 6 031-154 585 Investeringsverksamheten Förvärv av aktier och andelar -4 702-40 Förvärv av materiella tillgångar -548-3 661 Kassaflöde från investeringsverksamheten -5 250-3 701 Finansieringsverksamheten Aktieutdelning -20 000-20 000 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -20 000-20 000 Årets kassaflöde -19 219-178 286 Likvida medel vid periodens början * 74 523 252 809 Likvida medel vid periodens slut * 55 304 74 523 * I likvida medel ingår kassa- och bankmedel. 17

Redovisnings och värderingsprinciper Bankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd. Tillgångar och skulder i utländsk valuta Värdering sker till balansdagskurs, varmed avses balansdagens stängningskurser. Utländska sedlar vilka ingår i kassan värderas dock till balansdagens köpkurs för sedlar gentemot allmänheten. Finansiella instrument Överlåtbara värdepapper som är omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip. Värdepapper som är anläggningstillgångar, d v s där avsikten är att inneha värdepapperen till förfall eller på lång sikt, upptas till anskaffningsvärdet. Med anskaffningsvärdet avses det upplupna anskaffningsvärdet, vilket värde motsvarar det med hjälp av den effektiva anskaffningsräntan diskonterade nuvärdet av de framtida betalningarna. Härigenom beaktas eventuella över- eller underkurser vid förvärvet som periodiseras över instrumentets återstående löptid. Erhållna betalningar plus förändringen av det upplupna anskaffningsvärdet under året redovisas som ränteintäkt. Vid tillämpning av lägsta värdets princip på omsättningstillgångar görs värderingen individuellt per värdepapper till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet post för post. Realiserade vinster/förluster och orealiserade värdeförändringar på värdepapper och andra finansiella instrument som utgör omsättningstillgångar samt valutakursförändringar redovisas i resultaträkningen under rubriken Nettoresultat av finansiella transaktioner. Avista- och derivattransaktioner på penning-, obligations-, aktie- och valutamarknaderna redovisas i balansräkningen per affärsdag, dvs vid den tidpunkt då de väsentliga riskerna och rättigheterna övergått mellan parterna. För derivattransaktioner (optioner, terminer och swappar) innebär detta att verkliga värdet på sådana avtal behandlas enligt gällande värderingsregler i bokslut från och med affärsdagen. Lånefordringar och kreditförluster Lånefordringar redovisas initialt i balansräkningen till anskaffningsvärdet, d v s det belopp som lånats ut till låntagaren. Därefter redovisas lånefordringar löpande till anskaffningsvärdet efter avdrag för bortskrivningar och specifika/gruppvisa reserveringar för kreditförluster. Redovisning av kreditförluster sker dels som under året konstaterade kreditförluster, dels som reservering avseende sannolika kreditförluster. Som konstaterad förlust redovisas hela eller del av fordran som inte bedöms indrivningsbar eller som kan erhållas vid realisering av säkerheten. Bortskrivning görs av konstaterade förluster när inga realistiska möjligheter till återvinning finns. Som reservering avseende sannolika förluster upptas ett belopp motsvarande skillnaden mellan lånefordrans redovisade värde och bedömt återvinningsvärde. Bedömt återvinningsvärde har beräknats med ledning av: det sammanlagda värdet av förväntade framtida kassaflöden det verkliga värdet av säkerheten till den del återbetalningen är beroende av säkerheten och/eller det observerbara marknadsvärdet. Då säkerheten utgörs av pantbrev i fastighet utgår värderingen från ett försiktigt beräknat marknadsvärde med hänsyn till avkastningsförmåga, beskaffenhet och läge. Motsvarande värdering görs av fastigheter som övertagits för skyddande av fordran. Eventuell erforderlig nedskrivning redovisas i detta fall som värdeförändring på övertagen egendom. Reservering avseende sannolika kreditförluster görs om fordran är osäker, d v s om det utifrån inträffade händelser och omständigheter, som förelåg på balansdagen, är sannolikt att betalningarna inte kommer att fullföljas enligt kontraktsvillkoren och det inte finns säkerhet som med betryggande marginal täcker både lånebelopp och räntor, inklusive kompensation för eventuell försening. Vid bestämmandet av reserveringar avseende sannolika kreditförluster värderas lånefordringarna individuellt. För gruppen borgens-/blancokrediter till privatpersoner på mindre belopp beräknas avsättningsbehovet enligt schablon. Denna bygger på tidigare erfarenheter av storleken på förluster avseende ifrågavarande grupp av homogena krediter. Omstrukturerade lånefordringar genom modifiering av lånevillkoren, t ex i form av räntenedsättning, till följd av finansiella problem hos låntagaren, anses inte som osäkra om det bedöms sannolikt att betalningarna fullföljs enligt kontraktsvillkoren efter omstruktureringen. Vid redovisning av sannolika förluster på garantier sker reservering under rubriken Avsättningar. När lånefordringar klassificeras som osäkra sker återföring av intäktsbokförda men inte betalda räntor på sådana fordringar. Nedskrivning av i tidigare bokslut balanserade räntor redovisas som kreditförlust. Senare erhållna räntebetalningar på sådana 18 Horred

fordringar redovisas enligt kontantprincipen. Återvunna kreditförluster redovisas som en minskning av årets nettokostnad avseende kreditförluster. Aktier och andelar Tillgångarna är bokförda till sitt anskaffningsvärde. Realisationsvinster i samband med försäljningar av aktier som betraktas som anläggningstillgångar redovisas under övriga rörelseintäkter. Inventarier Inventarierna avskrivs planenligt med 20 % på anskaffningsvärdet. Avskrivning som avviker från plan betraktas som en bokslutsdisposition och redovisas under rubriken Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan. Byggnader och mark Byggnader och markanläggningar avskrivs planenligt med 2-5 %, vilket överensstämmer med skattemässigt högsta tillåtna belopp. Avskrivningar på tidigare gjord uppskrivning sker med 2 % per år. Pensioner Bankens pensionsåtaganden täcks genom försäkringar och av särskild redovisad skuld under not 25 i balansräkningen. Valutaterminer Terminskontrakt värderas till verkligt värde. Ränteswappar Tecknade swapavtal används för säkring till delar av sparbankens inlåning. Räntecapar Tecknade räntecapar används för säkring av sparbankens takräntelån. Räntecaparna återfinns i not 20. Affärsvolym Affärsvolymen utgörs av såväl bankens förvaltade som förmedlade kundvolymer, såsom inlåning, fonder, försäkringsprodukter, strukturerade produkter, kapitalmarknadskonton, värdepappersdepåer samt utlåning, Swedbank Hypotekskrediter, garantier, kortkrediter, Swedbank Finans och ej utnyttjade krediter. Skatt Under skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt och skatt avseende tidigare år. Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader, skattemässiga underskottsavdrag och andra framtida skatteavdrag. Temporär skillnad är skillnaden mellan en tillgångs eller skulds redovisade respektive skattemässiga värde. Uppskjutna skatteskulder redovisas under Avsättningar, medan uppskjutna skattefordringar, som inte avräknas mot uppskjutna skatteskulder, redovisas under Övriga tillgångar. Man på grusväg Horred 19

Riskhantering Likviditet 2006 mkr Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Konto 99 64 6 7 76 76 72 68 24 9 65 74 Placeringar 508 54 554 555 579 484 508 508 508 568 568 579 Kreditlimiter 000 89 706 799 75 879 872 94 99 990 95 86 Disponibel likviditet 607 47 2 427 90 49 2452 250 27 265 2568 2469 Verksamheten präglas av en traditionell inriktning med begränsad riskexponering. Banken använder finansiella instrument för kreditgivning och därutöver i huvudsak för placering av egen likviditet. Derivatinstrument har endast använts i begränsad utsträckning och då endast för att begränsa andra risker. Marknadsrisk Mkr 000 2 500 2 000 500 Likviditet Disponibel likviditet 2006 I begreppet innefattas ränte-, valutakurs-, aktiekurs- och andra prisrisker. Med nuvarande inriktning av verksamheten är endast ränterisk och valutakursrisk tillämpliga. Valutakursrisker föreligger ej eftersom tillgångar och skulder i utländsk valuta är lika stora. Ränterisk består av räntenettorisk och ränteprisrisk. Räntenettorisk definieras som risken för att en ändring i ränteläget påverkar räntenettot för räntebärande tillgångar och skulder. Ränteprisrisk definieras som risken för att en ändring i ränteläget påverkar marknadsvärdet av tillgångar och skulder. Bankens styrelse har fastställt en gräns för hur stor den totala ränterisken får vara. Intern rapportering sker periodiskt om ränteriskens utveckling. Per 2006-12-31 var situationen sådan att en höjning av marknadsräntan med en procentenhet, och om denna förändring får genomslag fullt ut, påverkas räntenettot negativt med 2,6 miljoner kronor medan värdet på räntebundna omsättningstillgångar sjunker med 3,5 miljoner kronor. I not 33 återfinns en uppställning av räntebärande tillgångar och skulder med fördelning på tidsintervall fram till förfallodag eller till räntejustering, om denna inträffar tidigare. Ränterisk i Varbergs Sparbank Inrapporterad ränterisk till FI Räntenettorisk Värdeförändringsrisk Ränterisk Ränterisk Q -05 86-526 -46-46 Q2-05 447-427 -2790-2790 Q -05 76-789 -07-07 Q4-05 -258-064 -5222-5222 Q -06-456 -825-728 - 728 Q2-06 -4464-4470 -894-894 Q -06-5096 -697-879 - 879 Q4-06 -268-474 -6092-6092 För att begränsa ränterisker kan avtal om ränteswap eller räntecap användas. Vid en räntecap betalar banken en engångssumma för avtalet och erhåller betalning om räntan överstiger den nivå avtalet specificerar. Avtalen används i den omfattning som krävs för att ränterisken skall hålla sig inom fastställda ramar. Räntecaparna används för säkring av bankens takräntelån. 0 9 8 7 6 5 4 2 0 Mkr Ränterisk 2006 Ränterisk Q4-05 Q -06 Q2-06 Q -06 Q4-06 Likviditetsrisk Med likviditetsrisk menas att inte kunna infria sina betalningsförpliktelser vid förfallotidpunkten utan att kostnaden för att erhålla betalningsmedel ökar avsevärt. Bankens riskhantering fokuserar på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det senare innebär att placeringar görs i likvida värdepapper med begränsat belopp hos varje emittent. 000 500 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Bankens likviditetsexponering framgår av not 32. Även kassaflödesanalysen som finns intagen i årsredovisningen belyser likviditetssituationen. Kreditrisk Den största risken i bankverksamhet är av tradition risken för kreditförluster. Med nuvarande motparter är kreditrisken vad avser utlåning till kreditinstitut och placeringar i värdepapper begränsad. Riskerna återfinns i stället i utlåningen till allmänheten. Bankens risk avseende förluster på krediter förmedlade till Swedbank Hypotek och Jordbrukskredit AB uppgår maximalt till ett belopp motsvarande ett års provisionsintäkter. Kreditförlusterna har historiskt sett varit relativt små. Kreditgivningen är omgärdad med omfattande regler för att så långt det är möjligt begränsa risken. Styrelsen har fastställt en policy rörande bl a kunder, ändamål, säkerheter och återbetalningsförmåga. Detaljerade instruktioner finns som reglerar beslutsinstanser och kreditnivåer inom respektive instans. Grunder för kreditgivningen har fastställts där det särskilt betonas vikten av prövning av återbetalningsförmågan och erbjudna säkerheter och hantering av situationer där väsentlig intressegemenskap föreligger. För olika säkerhetstyper har grunder för värdering angivits och gränser för belåningsvärden fastställts. Kreditengagemang överstigande ett givet belopp är föremål för årlig omprövning. Organisationen av kredithanteringen är så uppbyggd att tillfredsställande intern kontroll sker av formalian i ett kreditärende. Kravverksamheten är så uppbyggd att betalningsstörningar uppmärksammas och hanteras på ett tidigt stadium. Kreditstocken har en tyngdpunkt på utlåning till hushållssektorn. Varje kredit är beloppsmässigt relativt liten och en stor andel är säkerställd genom pant i fastigheter. I not 34 finns en sammanställning av utlåningsvolymen brutto fördelat per säkerhetstyp och netto efter avdrag för värdet på säkerheterna. Operativa risker Som operativa risker definieras administrativa risker, IT-risker och juridiska risker. Med administrativa risker menas risk på grund av brister i organisationen, instruktioner, informationen eller kompetensen hos personalen. Administrativa risker finns alltid i en verksamhet under 20

ständig förändring. Genom kontinuerlig uppföljning av organisationen och instruktioner, systematisk information och fortgående utbildning begränsas riskerna. Verksamhetens beroende av IT ökar. Huvuddelen av datastödet erhålls genom Swedbank IT. Genom detta tillförsäkras en kontinuerlig översyn och utveckling av tillämpade system. Med juridiska risker menas brister i rådgivningsverksamhet och brister i avtal. Med bankens nuvarande verksamhetsinriktning är dessa risker begränsade. Övergång till IFRS/IAS-standarder Från och med 2007 ska banker följa de nya internationella redovisningsstandarderna International Financial Reporting Standards (IFRS) i sin redovisning med de undantag och tillägg som anges i Redovisningsrådets rekommendation RR 32 Redovisning för juridisk person, samt om inte annat följer av lag eller annan författning. I enlighet med IFRS 1, om hur redovisning upprättas första gången, ska företag redovisa jämförelsetal för åtminstone ett år. Detta innebär således att 2006 års siffror ska omräknas enligt den nya redovisningsstandarden. Den interna kontroll som organiserats i banken har som en huvudsaklig uppgift att identifiera och eliminera operativa risker. Sommarnatt Viskan 21