2015:3. Jobbhälsobarometern. Det är stor risk att det inte kommer bli någon förbättring i hälsoläget på svensk arbetsmarknad 2016.

2015:3 Jobbhälsobarometern Det är stor risk att det inte kommer bli någon förbättring i hälsoläget på svensk arbetsmarknad 2016. Delrapport 2015:3 Sveriges Företagshälsor 2016-02-03

2 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 6 Hälsoläget på svensk arbetsmarknad allt sämre... 7 Prognosen över den egna hälsoutvecklingen planar ut... 8 Utfall och prognos sammanfaller... 9 2016 kommer kommunanställda vara mer sjukskrivna jämfört med övriga arbetsmarknaden... 10 20 procent fler män än kvinnor kommer att slippa sjukfrånvaro 2016... 11 Den yngre arbetskraften kommer att vara mer borta från jobbet 2016 jämfört med sina äldre kollegor... 12 Psykiskt obehag 2015 leder till sjukfrånvaro 2016... 13 Fysisk smärta på grund av jobbet 2015 leder till sjukfrånvaro 2016... 14 Missnöje med jobbet leder till sjukfrånvaro... 15 Stressfaktorn på jobbet avgörande för hälsan... 16

3 Sammanfattning Dyster framtidsprognos om inget görs I denna rapport har vi tagit fram en prognos för hur hälsoläget kommer att bli det första halvåret 2016. Vilka de största riskerna är och skillnader mellan olika sektorer på svensk arbetsmarknad. Vi visar också att den prognos människor gör av sin framtida hälsa stämmer väl överens med utfallet. Jobbhälsobarometern är en av de få nationella undersökningarna i Sverige där respondenterna frågas om vad de tror om sin hälsa den kommande 12 månadersperioden. Slutsatser och resultat i denna rapport baserar sig på data som samlades in under maj och juni månad 2015, vilket gör att vi bara kan prognostisera hälsoläget på svensk arbetsmarknad fram till halvårsskiftet 2016. Vi har tidigare visat på skillnader i upplevd hälsa mellan olika yrkesgrenar men i denna rapport ser vi tydliga skillnader mellan olika sektorer på svensk arbetsmarknad. Av alla anställda i kommunal verksamhet anger bara 28 procent att de kommer att vara helårsfriska fram till halvårsskiftet 2016, detta betyder att hela 72 procent kommer att ha haft en sjukdag eller mer när sommarsemestrarna börjar närma sig. De anställda inom privat sektor tror att de kommer att vara något friskare, här tror 35 procent att de inte kommer att ha haft någon sjukdag fram till halvårsskiftet 2016. Vi ser också en tydlig skillnad både mellan män och kvinnor och mellan olika åldersgrupper. Fler kvinnor tror att de kommer att vara frånvarande från jobbet än män samtidigt som fler yngre kommer vara frånvarande än de som är 55+ Rapporten visar tydligt att om man inte haft besvär av fysisk smärta eller psykiska obehag orsakade av arbetet så tror man bättre om sin framtida hälsa. 41 procent av de som inte upplevt något psykiskt obehag och 44 procent av de som inte upplevt fysisk smärta tror att de inte kommer ha en enda frånvarodag fram till semestern i juli 2016. Tyvärr visar undersökningen också att för dem som några enstaka gånger under det senaste året har upplevt psykiskt obehag av att gå till jobbet eller har känt fysisk smärta orsakad av arbetet så anger 27 respektive 34 procent att de inte tror att de kommer vara utan frånvarodagar det kommande året. Att vara nöjd med sitt arbete vid en övergripande bedömning är också något som påverkar den egna prognosen över framtida sjukfrånvaro. De som är nöjda med sitt arbete är i mycket högre grad helårsfriska än de som inte är det. Av de som är nöjda anger 37 procent att de inte tror sig vara frånvarande framöver, medan bara 24 procent av de som inte är nöjda med sitt arbete svarar detsamma. Samma mönster ser vi bland de som upplever att de kan, respektive inte kan, hantera den stress som förekommer i arbetet. 39 procent av de som upplever att de kan hantera stressen anger att de inte tror att de kommer ha en enda frånvarodag på grund av sjukdom framåt jämfört med 24 procent av de som inte upplever att de kan hantera stressen.

4 Eftersom den egna prognosen över den framtida hälsan tidigare stämt väl överens med utfallet, är det rimligt att anta att årets prognos också gör det. Det finns ett starkt samband mellan människors upplevelser och känslor rörande arbetsplatsen och deras frånvaro, och vi kan med denna rapport visa att det dessvärre inte kommer att bli någon förbättring i hälsoläget på svensk arbetsmarknad under det närmsta halvåret. En slutsats som vi drar av det vi presenterar i rapporten är behovet av att flytta fokus i diskussionen kring det långsiktigt hållbara arbetslivet. Från den enskilde individen till organisations och samhällsnivå, helt enkelt att sluta med att försöka lösa problem på organisatorisk nivå med individinriktade åtgärder. Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern, som sedan 2007 genomförs årligen bygger på ett representativt urval av personer i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Den kompletterar på ett statistiskt sätt den bild vi inom företagshälsovården ser bland anställda och på arbetsplatser. Samtliga uppgifter i Jobbhälsobarometern bygger på de anställdas egen uppfattning och skattning. Syftet med Jobbhälsobarometern är att visa på trender när det gäller hälsa och synen på arbetet. Belysa skillnader mellan exempelvis sektorer, åldrar och branscher och samband mellan hälsa, sjukdagar och arbete. Jobbhälsobarometern har för åren 2007 2013 byggt på telefonintervjuer. Det har varit till fördel för svarsfrekvensen men succesivt till ökande nackdel för representativitet. En förutsättning för att genomföra en telefonundersökning är att det finns ett telefonnummer kopplat till en individ. Allt fler väljer att enbart ha mobilabonnemang. I de fall personen har ett kontantabonnemang eller att arbetsgivaren äger mobilabonnemanget så saknas oftast en koppling mellan individ och telefonnummer. Sannolikt gäller det framför allt den yngre generationen som ofta nöjer sig med en mobiltelefon som i varierande utsträckning ägs av arbetsgivaren. Slutsatsen är att vi genom enbart telefonintervjuer missar de som har en arbetsgivare som betalar abonnemanget och som inte har ett eget privat abonnemang - fast eller mobilt. Vi kallar dem ETM (Endast TjänsteMobil). Det är inte osannolikt att denna grupp i olika avseenden kan tänkas uppleva sina arbetsförhållanden mm annorlunda jämfört med dem vilka inte har tjänstetelefon. Detta är huvudskälet till att vi från 2014 har valt att också inhämta data via postala utskick. I samband med det har vi också kraftigt utökat antalet respondenter från de tidigare ca 4 500 till nu i år drygt 10 000 personer. Detta gör Jobbhälsobarometern till landets största nationella representativa årliga undersökning om arbetsmiljö, hälsa, ohälsa, arbetsförhållanden med mera (Den officiella AKU/AMU-undersökningen genomförs vartannat år.)

5 Vid jämförelser av data från Jobbhälsobarometern mellan olika år måste man dock ha denna metodförändring som vi infört 2014 i minnet. Man kan inte bortse från att svaren kan påverkas av om datainsamlingen sker genom telefonintervju eller framför en dataskärm eller smartphone. Något om redovisningsprinciper Jobbhälsobarometern består av ett 70-tal olika frågor om arbetsförhållanden, jobbhälsa, sjukfrånvaro, motivation m.m. Några frågor besvaras med ja eller nej, några med flera olika svarsalternativ medan flertalet av frågorna är formulerade som påståenden där respondenten ombeds ange hur nöjd man är eller hur mycket man instämmer i påståendet på en tiogradig skala. När vi i olika diagram redovisar de sistnämnda frågorna (10-skalsfrågorna) använder vi ibland medelvärde men oftast redovisar vi andelen i procent som instämmer alternativt inte instämmer eller är nöjd alternativt inte nöjd. På en tiogradig skala, där 10 = Instämmer helt och 1=instämmer inte alls, kategoriseras de som Instämmer med värde 8-10 medan värden 1-4 kategoriseras som Instämmer inte. Motsvarande sker vad gäller nöjd/icke nöjd, bra/icke bra etc. Över tiotusen anställda För 2015 har totalt 10 194 respondenter besvarat frågorna i Jobbhälsobarometern av ett totalt representativt urval på ca 18 000 personer. Urvalet har skett utifrån befolkningsregistret i åldersgruppen 20 65 år samt med en årsinkomst över 100 000 kr (minst halvtid). Ungefär hälften har besvarat enkäten elektroniskt på web-portal, resterande del genom telefonintervjuer. Genom att Jobbhälsobarometern nu omfattar över 10 000 personer kan vi också göra fler nedbrytningar på exempelvis ålder, kön, sektorer, näringsgrenar, vissa yrken, regioner, inkomst, utbildning, sjukdagar etc. I denna rapport redovisar vi arbetshälsan i olika avseenden för hela arbetsmarknaden men uppdelad på olika näringsgrenar. Vi har dock valt att inte särredovisa de minsta näringsgrenarna. Av det totala respondentunderlaget, 10 194 personer, har 8 337 besvarat frågan om näringsgren på ett korrekt sätt. Närmare 800 av dessa tillhör näringsgrenar som är för små för att i särredovisas detta sammanhang. I redovisningen av Hela arbetsmarknaden ingår dock samtliga 10 194 respondenter. Näringsgrenarna är mycket olika storleksmässigt vilket gör att signifikanta skillnader bör ligga på mellan 2,5-7 procentenheter för att vara statistiskt säkerställda (på en 95- procent signifikansnivå). Det hindrar dock inte att även mindre skillnader kan vara väl så intressanta. Sveriges Företagshälsor samarbetar med SKI, Svenskt Kvalitetsindex och LMH Partner när det gäller datainsamling till och bearbetning av Jobbhälsobarometern.

6 Om Sveriges Företagshälsor Sveriges Företagshälsor är företagshälsovårdens branschorganisation. Vi verkar för att säkerställa en god kvalitet hos landets företagshälsor. Tillsammans med våra medlemmar strävar vi efter att landets arbetsgivare ska få hållbara, effektiva och attraktiva organisationer. Medarbetare ska samtidigt få ett hälsosamt, säkert och stimulerande yrkesliv. Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av närmare 4 000 samverkande specialister inom arbetsmiljö & hälsa, frisk- och sjukvård samt rehabilitering. Kontakt för mer information Peter Munck af Rosenschöld, vd Sveriges Företagshälsor Telefon direkt: 08-762 67 47 E-post: peter.munck@foretagshalsor.se www.foretagshalsor.se

Hälsoläget på svensk arbetsmarknad allt sämre 7 Helårsfriska de senaste 12 månaderna 60% 55% 45% 35% 25% 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 55< 41-54 31-40 -30 Diagram 1. Diagrammet visar andelen som inte varit frånvarande en enda dag på grund av egen sjukdom den senaste 12-månadersperioden. Totalt tillfrågades 10 194 personer. Undersökningen visar att andelen anställda som inte varit frånvarande en enda dag på grund av egen sjukdom senaste 12 månaderna (helårsfrisk) stadigt minskar totalt sett. Bland den äldre arbetskraften över 55 år är det i dag 37 procent av respondenterna som anger att de varit helårsfriska mot 43 procent föregående år. I åldersgruppen 41-54 år anger 34 procent av respondenterna att de har varit helårsfriska, vilket är en marginell minskning mot föregående år. I gruppen 31-40 år är 27 procent helårsfriska vilket är i linje med föregående år. Positivt är att gruppen under 30 år inte sjunker ytterligare utan är marginellt friskare mot föregående år. Vi har dock en viss osäkerhet i datainsamlingen i grupperna upp till 40 år. Fram till 2013 samlades data till jobbhälsobarometern in via telefonintervjuer. Det förutsatte att det fanns ett mobilt eller fast telefonnummer kopplat till individen. Allt fler har mobilabonnemang vilka arbetsgivaren står för. Det är också allt vanligare, framförallt bland de yngre att de inte skaffar någon fast telefon utöver mobilen. Detta gör att vi inte nått den grupp som bara har en mobil, vilken arbetsgivaren bekostar. Vi kallar dem för ETM (Endast TjänsteMobil). Vi tror att detta är vanligare bland de yngre och vi tror också att denna grupp i en del avseenden inte är helt representativa vad avser upplevd arbetshälsa och arbetsmiljö eller sjukfrånvaro. Vi har därför från 2014 dels utökat antalet respondenter och dels samlat in data till Jobbhälsobarometern också postalt. Därmed får vi en bättre representativitet, vi har nu även med ETM:arna. Detta bör dock beaktas vid jämförelser mellan åren 2013 och 2015, särskilt bland de yngre åldersgrupperna.

8 Prognosen över den egna hälsoutvecklingen planar ut Helårsfriska den kommande 12-månadersperioden 60% 55% 45% 35% 25% +55 år 41-54 år 31-40 år upp till 30 år 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Diagram 2: Diagrammet visar andelen helårsfriska den kommande 12- månadersperioden uppdelat på ålderskategorier. I jobbhälsobarometern får respondenterna svara på frågan om vad de tror om sin frånvaro under de kommande 12 månaderna räknat från den dag dom svarar på undersökningen. Av undersökningen framgår det att andelen som inte tror att de kommer att vara frånvarande en enda dag från arbetet på grund av sjukdom de kommande 12 månaderna stadigt minskar fram till 2014 för att sen plana ut. Av den äldre arbetskraften över 55 år anger 40 procent att de tror att de kommer att vara friska den kommande 12 månaders perioden vilket är i linje med resultatet föregående år. I åldersgruppen 41-54 år anger 34 procent av arbetskraften att de kommer att vara helårsfriska kommande 12 månader, vilket är en marginell ökning mot föregående år. I gruppen 31-40 år anger 26 procent att de kommer att vara helårsfriska vilket också är en marginell ökning mot föregående år. Positivt är att gruppen under 30 år inte sjunker ytterligare utan tror sig vara något friskare mot föregående års resultat. Även här har vi en viss osäkerhet i datainsamlingen i grupperna upp till 40 år.

Utfall och prognos sammanfaller 9 Utfall och prognostiserad framtida hälsoutveckling Diagram 3. Diagrammet är en tidsserie som visar utfallet av andelen helårsfriska föregående 12 månader (heldraget) jämfört med prognosen över andelen helårsfriska kommande 12 månader (streckad) uppdelat på åldersgrupper. 2011 adderades frågan om vad de anställda trodde om sin framtida hälsoutveckling, om de kommer att ha någon frånvaro från arbetet på grund av sjukdom de närmsta 12 månaderna framöver. Detta gör att vi kan jämföra den prognostiserade framtida hälsoutvecklingen med det angivna utfallet. Undersökningen visar att den egna hälsostatusen överskattades till en början för att under senare år stämma bra med det angivna utfallet.

2016 kommer kommunanställda vara mer sjukskrivna jämfört med övriga arbetsmarknaden 10 Andelen anställda inom respektive sektor som tror att de inte kommer att ha en enda sjukfrånvarodag det kommande året 45% 35% 25% 15% 10% 35% 28% 32% 33% Privat sektor Kommun Statlig sektor Landsting Diagram 4. Diagrammet visar andel anställda inom respektive sektor som tror att de inte kommer att ha en enda sjukfrånvarodag kommande 12 månader. Av diagrammet framgår att andelen personer som tror att de kommer att vara friska de närmaste 12 månaderna är högst i privat sektor, där tror 35 procent att de inte kommer att ha en enda sjukdag. Inom Stats- och Landstingssektorn tror 32 respektive 33 procent att de kommer att vara helårsfriska. Inom den kommunala sektorn anger minst andel att de kommer att vara helårsfriska - 28 procent.

20 procent fler män än kvinnor kommer att slippa sjukfrånvaro 2016 11 Andelen anställda som tror att de inte kommer att ha en enda sjukfrånvarodag det kommande året 45% 35% 25% 15% 10% Kvinnor 37% Män Diagram 5. Diagrammet visar andelen anställda män respektive kvinnor som tror att de inte kommer att ha en enda sjukfrånvarodag kommande 12 månader. Av diagrammet framgår att andelen helårsfriska män kommer att vara högre än andelen helårsfriska kvinnor perioden framöver.

Den yngre arbetskraften kommer att vara mer borta från jobbet 2016 jämfört med sina äldre kollegor 12 Andelen anställda i olika åldrar som tror att de inte kommer att ha en enda sjukfrånvarodag det kommande året 45% 35% 25% 15% 10% 39% 34% 26% 26% 20-30 år 31-40 år 41-54 år 55 + Diagram 6. Diagrammet visar andelen anställda i olika åldrar som tror att de inte kommer att ha en enda sjukfrånvarodag kommande 12 månader. Av diagrammet framgår att den äldre delen av arbetskraften anger att de kommer att vara friskare än den yngre under den närmsta perioden framåt. 39 procent av åldersgruppen över 55 år anger att de tror att kommer att vara helårsfriska de kommande 12 månaderna. 26 procent av åldersgrupperna 20-30 och 31-40 år anger detsamma. Av åldersgruppen 41-54 år anger 34 procent att de tror att de kommer att vara helårsfriska.

Psykiskt obehag 2015 leder till sjukfrånvaro 2016 13 De som känt psykiskt obehag att gå till jobbet löper större risk att vara sjukfrånvarande kommande år 45% 35% 25% 15% 10% 18% Ja, flera gånger varje vecka Ja, några gånger i månaden 27% Ja, några enstaka gånger per år 41% Nej Diagram 7. Diagrammet visar hur stor andel som kommer att vara helårsfriska kommande 12 månader uppdelat på om och i så fall hur ofta man känt psykiskt obehag att gå till jobbet. Av diagrammet framgår att andelen som anger att de kommer att vara helårsfriska den kommande perioden skiljer sig åt beroende på om man känt psykiskt obehag av att gå till jobbet eller inte. De som har upplevt ett psykiskt obehag av att gå till jobbet anger att de kommer att vara helårsfriska i mycket mindre omfattning än de som inte har upplevt något psykiskt obehag av att gå till jobbet. 41 procent anger att de inte har upplevt psykiskt obehag, de tror inte heller att de kommer att vara frånvarande på grund av sjukdom, jämfört med att 18 procent av de som anger att de upplevt ett psykiskt obehag av att gå till arbetet flera gånger varje vecka. Av de som upplevt psykiskt obehag några gånger i månaden anger 20 procent att de inte kommer att vara frånvarande. Av de som svarar att de upplevt psykiskt obehag några enstaka gånger per år anger 27 procent att de kommer att vara helårsfriska.

Fysisk smärta på grund av jobbet 2015 leder till sjukfrånvaro 2016 14 Har du på grund av ditt arbete känt fysisk smärta? 45% 35% 25% 15% 24% 26% 31% 44% 10% Ja, flera gånger varje vecka Ja, några gånger i månaden Ja, några enstaka gånger per år Nej Diagram 8. Diagrammet visar andel helårsfriska kommande 12 månader uppdelat på om och i så fall hur ofta man känt fysisk smärta (ont i nacke, leder, rygg etc) på grund av jobbet. Av diagrammet framgår att det finns ett samband mellan fysik smärta och tron på att man kommer att vara sjuk kommande år. Av de som anger att de inte upplevt fysiskt smärta på grund av arbetet anger 44 procent att de inte tror att de kommer att vara frånvarande från arbetet det närmaste året. Av de som har upplevt fysisk smärta på grund av arbetet flera gånger varje vecka eller några gånger i månaden tror 24 respektive 26 procent att de inte kommer att vara frånvarande från arbetet på grund av sjukdom det närmaste året.

15 Missnöje med jobbet leder till sjukfrånvaro Är du nöjd med ditt arbete vid en övergripande bedömning? 80% 70% 60% 10% 0% Andel helårsfriska av de som inte är nöjda med jobbet 24% NEJ Andel helårsfriska av de som är nöjda med jobbet 37% JA Diagram 9. Diagrammet redovisar andelen anställda som inte tror de kommer ha någon frånvarodag på grund av sjukdom, (helårsfrisk), den kommande 12 månadernas perioden, uppdelat på om man är nöjd eller inte nöjd med sitt arbete vid en övergripande bedömning. Det är en skillnad mellan de som upplever sig nöjda med arbetet och de som inte gör det avseende hur man prognostiserar sin hälsa de närmsta 12 månaderna. 37 procent av de som upplever sig nöjda med jobbet anger att de tror att de inte kommer att vara frånvarande på grund av sjukdom de närmaste 12 månaderna mot bara 24 procent av de som anger att de inte är nöjda med jobbet.

16 Stressfaktorn på jobbet avgörande för hälsan Kan du hantera den stress som förekommer i arbetet på ett tillfredsställande sätt? 80% 70% 60% 10% 0% Andel helårsfriska av de som inte kan hantera stressen på jobbet 24% NEJ Andel helårsfriska av de som kan hantera stressen på jobbet 39% JA Diagram 10. Diagrammet visar de som tror de kommer att vara helårsfriska de kommande 12 månaderna uppdelat på om man kan hantera stressen i arbetet eller inte. Det finns en skillnad i prognostiseringen av sin framtida sjukfrånvaro mellan de som anger att de kan hantera den stress som förekommer i arbetet på ett tillfredställande sätt och de som anger att de inte kan det. 39 procent av de som anger att de kan hantera stressen på ett tillfredställande sätt tror inte att de kommer att vara frånvarande på grund av sjukdom den närmsta perioden framåt mot bara 24 procent av de som inte upplever att de kan hantera stressen.

17 Jobbhälsobarometern Delrapport 2015:3 Sveriges Företagshälsor 2016-01-25