av Ewa Nyström Centrum för äldretandvård Folktandvården Västra Götaland

Relevanta dokument
Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm

Projektplan

De äldres tandfälla hotas tandhälsan av äldrevårdens utveckling?

Tidstrend i prevalens och sjukdomsgrad av parodontit under 30 år i Norrbotten

Munhälsa i hemtjänst -utföraremöte 16 sept 2016

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

REKO Folkhälsa och sjukvård/bedömning tandvård

Munhälsa och tandvårdsstöd för äldre - Region Östergötlands pensionärsråd. 29 november 2017 Maria Johansson och Anna Fröberg

Munnen är en del av kroppen det är säkert

Tandhälsa och demens. SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi

Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet

Folktandvårdens strategier för äldretandvård. Tandvårdsforum. Lars Gahnberg

Äldre tänder behöver mer omsorg


God mun- och tandhälsa hos äldre

Tandvård för äldre information till Delegationen. 11 maj 2016

Systematisk kartläggning av kunskap och kunskapsluckor i äldretandvården Svensk sjuksköterskeförening överlämnar härmed följande synpunkter

Tandvård. till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder

Utmaningar & strategier för sköra och äldre. GÖRAN FRIMAN Leg. Tandläkare, med dr

Möjligheter för samverkan: Hur långt har vi kommit - vad säger vetenskapen?

Demens och Livskvalitet - munhälsa som en friskfaktor

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Varmt välkomna till Äldresamordnarträff

Yttrande över motion 2015:22 av Tara Twana m.fl. (S) om äldres tandhälsa

Äldre patienter med karies och hur detta bör

Nödvändig tandvård (N)

Att främja god munhälsa hos omvårdnadsberoende äldre i särskilda boenden

Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa. Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa

Glöm inte munnen! - vikten av god munhälsa för äldre. Inger Wårdh, ötdl, docent i Gerodonti Institutionen för odontologi, Karolinska institutet


I utveckling KBT i tandvården. Senaste gerodontologiska forskningen Patientsäkerhet Vård av dementa patienter VÅRA TALARE

Munvård för äldre och funktionshindrade gemensamt ansvar för kommuner och landsting

vårdpersonalens kunskaper och förhållningssätt på några äldreboenden i Malmö

Munhälsovård, uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

En interventionsstudie för att förbättra äldres kunskap om och användning av fluortandkräm

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

Om tandhygienisten ser att du behöver nödvändig tandvård kan du få hjälp att boka en tid hos din tandläkare.

Att förbättra munhälsan hos personer med funktionsnedsättning barn, vuxna och äldre

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Fokus på munhälsa Frisk i munnen på ålderns höst?

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

Överenskommelse om samverkan mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om Munhälsa - uppsökande och nödvändig tandvård

SAMVERKAN OM ÄLDRE SKÖRA INDIVIDERS MUNHÄLSA NY FORSKNINGSSTUDIE I JÖNKÖPING

Svensk författningssamling

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Bättre munhälsa. hos personer med demenssjukdom som bor i ordinärt boende

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center

NIKOLA. Aktiviteter under senaste året vad har hänt?

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad

Förebyggande hembesök. en möjlighet att påverka äldres tandvårdskontakt?

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Sveriges Tandhygienistförening, STHF, tackar för möjligheten att lämna synpunkter på förslaget.

Munhälsoprojektet på Länssjukhuset i Kalmar

Nationellt Forum 2011 TANDHYGIENISTER

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder?

Hälsa och munhälsa. En enkätundersökning till 75- och 85-åringar i Örebro län och Östergötlands län år En kort rapport om fynden

Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Motion 2015:22 av Tara Twana m.fl. (S) om äldres tandhälsa

Oral hälsa vid sjukdom Psykisk sjukdom Diabetes

Munhälsoproblemens inverkan på äldres hälsa - en litteraturstudie

Särskilt tandvårdsstöd Augusti 2017

Bedömning av munhälsa ska vara en del i det hälsoförebyggande arbetet.

Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning

Nationella utmaningar i barn- och ungdomstandvården. Gunilla Klingberg Odontologiska fakulteten Malmö högskola

Uppsökande verksamhet och Senior alert MUNHÄLSA

43 Beslut i upphandling av uppsökande verksamhet (munhälsobedömning och munvårdsutbildning) till vissa äldre och funktionshindrade i Stockholms län

Äldretandvårdens organisation Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Munvård till äldre En enkätstudie till vårdpersonal på särskilt boende

Skillnaden i oral hälsa mellan äldre infödda svenskar och äldre immigranter

Referat av seminarium 8 juni

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

Uppdrag till Folktandvården om uppsökande verksamhet med munhälsobedömning i hela länet

Falls and dizziness in frail older people

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård

Utveckling av munvårdsrutiner på vårdoch omsorgsboende för äldre

Liv & Hälsa tand. December 2009

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:


Särskilt tandvårdsstöd Juli Tandvårdsenheten Vårdval

Vårdval Tandvård i Kalmar Län

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1)

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen?

Regelverket för tandvården

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4

Stockholms läns landsting 1(2)

En undersökning om vårdnadshavares kunskaper om barnets vuxenkindtänder och förebyggande fissurförsegling (plastning)

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version

Att avbryta sina medarbetare är det en patientsäkerhetsrisk? Bild: Bertil Ericsson/sverigesradio.se

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete

ANVISNINGAR NÖDVÄNDIG TANDVÅRD

Aborter i Sverige 2001 januari december

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

Göra rent. Borsta tänderna med fluortandkräm morgon och kväll.

Transkript:

1 Munhälsovårdsutbildning inom hälso- och sjukvårdsutbildningar av Ewa Nyström Centrum för äldretandvård Folktandvården Västra Götaland

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 4 Metod... 4 Resultat... 5 Tabell 1... 6 Tabell 2... 7 Diskussion... 8 Referenser... 10 Arbetsgrupp Materialet till denna rapport har tagits fram av en arbetsgrupp inom Centrum för Äldretandvård, Folktandvården Västra Götaland. Arbetsgruppen har bestått av följande personer; Ewa Nyström, Rosita Roman, Carina Nilsson, Marie-Louise Antonsson, Eva Prodér, Maj-Britt Rosén, Gun-Britt Lindqvist, Gunilla Gustavsson och Pia Litou. Projektansvarig och handledare har varit Lars Gahnberg. Undersökningen genomfördes VT 2009

3 Inledning Antalet äldre människor ökar i Sverige och i de flesta andra länder. Andelen tandlösa äldre minskar successivt och alltfler behåller sina tänder livet ut. För 20 år sedan var andelen helt tandlösa i Sverige ca 60 % i åldersgruppen 75 84 år. 2005 var motsvarande andel knappt 15 %. Dessutom har de äldre alltfler egna tänder (ULF- undersökningar SCB, Hugoson et al 2005). Många av dagens äldre har omfattande och avancerade protetiska konstruktioner i form av kronor, bryggor och implantat som ställer stora krav på god daglig munvård. Konsekvenserna av en bristande munvård kan bli allvarliga för den enskilde. Karies kan leda till att kronor och bryggor undermineras och lossar, infektioner och värk. Parodontit och periimplantit kan leda till infektioner, värk och förlust av tänder eller implantat. Munhälsoproblem kan påverka allmänhälsan, leda till svårigheter att äta och försämrad livskvalitet ( Kandelman et al 2008). Ett flertal rapporter visar att munvård ofta saknas i omvårdnadsrutinerna för äldre som är beroende av andra för att sköta sin dagliga hygien (Stein and Henry 2009, Andersson et al 2007). Orsakerna till detta är oklara men en viktig faktor kan vara bristande kunskap och utbildning hos den personal som ansvarar och sköter omvårdnaden av äldre (Paulsson et al 2002).

4 Syfte Syftet med denna undersökning var att kartlägga i vilken utsträckning munhälsovård finns på schemat inom de olika hälso- och sjukvårdutbildningar som bedrivs inom Västra Götalandsregionen. Metod Vårdutbildningar inom Västra Götalandsregionen identifierades genom en systematisk sökning via kommunala hemsidor, Eniro, högskolornas hemsidor samt Göteborgs universitets hemsida. Till samtliga gymnasieutbildningar, kommunala vuxenutbildningar ( KOMVUX) samt Folkhögskolor, högskolor och Göteborgs universitet i Västra Götalandsregionen skickades en enkät med fyra frågor. Dessa fyra frågor var: Vilka vårdutbildningar bedrivs? Vårdutbildningarnas längd? Antal timmar med munhälsovård? Förekomst av praktisk undervisning i munhälsovård? Totalt skickades 105 enkäter ut med frankerat svarskuvert. En påminnelse skickades till dem som inte svarat inom angiven tid.

5 Resultat 80 av de 105 utbildningarna (76 %) svarade på enkäten. Av dessa angav 13 utbildningar att de inte bedrev någon utbildning inom hälso- och sjukvård. Samtliga 13 var gymnasieutbildningar (tabell 1).

6 Tabell 1 Fördelning av enkäter som besvarats av tillfrågade utbildningar Utbildning Antal tillfrågade Antal enkätsvar Antal som angav att vårdutbildning bedrivs Gymnasial 92 70 57 Folkhögskola 2 1 1 Högskola/universitet 11 9 9 Totalt 105 80 67 Utbildning i munhälsovård gavs vid samtliga gymnasiala hälso- och sjukvårdsutbildningar. Omfattningen av utbildning varierade mellan 0,75 och 15 timmar. Vid 46 av de 57 gymnasiala utbildningarna gavs praktisk utbildning i munhälsovård (tabell 2). Utbildning i munhälsovård gavs i varierande grad vid dietist-, läkar- och sjuksköterskeutbildningarna. Övriga utbildningar inom Folkhögskola, högskola och universitet uppgav att utbildning i munhälsovård inte förekommer (tabell 2).

7 Tabell 2 Utbildning i munhälsovård vid hälso- och sjukvårdsutbildningar i Västra Götaland Utbildning Antal terminer Munhälsovård, timmar Förekomst av praktisk undervisning i munvård Gymnasiala 2-6 0,75-15 Förekommer utbildningar/komvux 1 vid 46 utbildningar Folkhögskola Personlig assistent 2 0 Förekommer ej Högskola / universitet Arbetsterapeut 2 6 0 Förekommer ej Dietist 2 6 8 Förekommer ej Folkhälsovetenskap/folkhälsovet 2. 8 0 Förekommer ej Läkare 2 11 1 Förekommer ej Sjukgymnast 2 6 0 Förekommer ej Sjuksköterska 3 6 1-9 Förkommer vid 1 utbildning Socionomutbildning.Inst.f. soc.arb 2. 7 0 Förekommer ej Apotekare 10 0 Förekommer ej 1) Huvudsakligen undersköterskeutbildning. Samtliga har munvårdsutbildning 2) En utbildning 3) 4 utbildningar varav 2 svarat på enkäten.

8 Diskussion Denna undersökning beskriver förekomsten av munhälsovårdsutbildning vid vårdutbildningarna i Västra Götalandsregionen. Vi känner inte till att någon liknande undersökning publicerats vare sig inom Västra Götalandsregionen eller i andra delar av Sverige. Även om ett omfattande arbete lades ned på att inventera utbildningar inom hälso- och sjukvård kan det inte helt uteslutas att någon enstaka utbildning missats och därmed inte tillfrågats. Enkäterna adresserades till ansvarig för respektive utbildning vilket gör att svaren bör ge en korrekt bild av enkätfrågorna. Vår bedömning är att undersökningen ger en god bild av förekomsten av munhälsovårdsutbildning vid regionens hälso- och sjukvårdsutbildningar. Det finns ingenting som talar för att hälso- och sjukvårdsutbildningarna i Västra Götalandsregionen skiljer sig från motsvarande utbildningar i övriga landet. Varierad omfattning av utbildning i munhälsovård Att samtliga gymnasiala hälso- och sjukvårdsutbildningar uppgav att man ger utbildning i munhälsovård är positivt. De gymnasiala utbildningarna utgörs framför allt av undersköterskeutbildning dvs den yrkesgrupp som i stor omfattning genomför den dagliga omvårdnaden inom äldrevården. Omfattningen av munhälsovårdsutbildning varierade högst avsevärt vilket sannolikt innebär att kompetensen inom munvård varierar stort bland nyutbildade undersköterskor. Många av dem som utbildas inom högskola eller universitet hamnar i sin yrkesutövning på arbetsledande och beslutsfattande positioner. Det är överraskande få av dessa utbildningar som redovisar någon utbildning inom munhälsovård och bland dem som har denna utbildning är omfattningen mycket varierande. Det är rimligt att anta att avsaknad eller bristande utbildning återspeglas i prioriteringen, genomförandet och omfattningen av dagliga munvårdsinsater inom äldrevården. Viktiga samband Det är viktigt med mer holistisk syn inom vården. Sambandet mellan allmänhälsa och munhälsa uppmärksammas allt mer ( Stein and Henry 2009, Arpin 2009, Yoneyama et al 2001, Buhlin et al 2009). Det finns stöd för uppfattningen att en bristande oral hälsa kan öka risken för nedsatt allmäntillstånd. Antalet mediciner ökar med stigande ålder. Detta kan i sin tur leda till ökad risk för munsjukdomar. Sambandet mellan nutrition och dålig tandhälsa är också ett välkänt problem. Angelägen kunskap Det är angeläget att människor i den äldre personens omgivning har kunskap om hur allmäntillstånd, mediciner och olika sjukdomar inverkar på munhälsan och omvänt. Med väl fungerade munvårdsrutiner ökar förutsättningarna för äldre behålla en god livskvalitet. I detta perspektiv är det förvånande att utbildningen i munhälsovård är så begränsad vid högskoleoch universitetsutbildningarna. Endast vid dietistutbildningen och vid en av sjuksköterskeutbildningarna i Västra Götaland får studenterna munvårdsutbildning i lite större omfattning (8 9 tim). Förstärkt grund- och fortbildning i munhälsovård Frågan är hur ska äldre få stöd att vårda sin munhälsa när allmänhälsan och den egna förmågan sviktar? Vår undersökning visar att den personal som ansvarar för och sköter

9 omvårdnaden har fått en mycket begränsad utbildning i munvård. Det kan till och med finnas risk att munvården får stå tillbaka för annat när den äldre blir skör och hälsan sviktar. För att klara nuvarande och framtida omvårdnadsbehov måste både grund- och fortbildning förstärkas inom området munhälsovård. Tandvårdsansvarig samordnare Tandvården borde finnas med i vårdkedjan och rehabiliteringsteamen i en självklar roll. Ett led i detta vore att, på samma sätt som det finns en MAS, i varje kommun skulle det också finnas en TAS ( Tandvårdsansvarig samordnare) som svarar för samordningen av tandvårdsinsatser i kommunen. I TASens ansvarsområde skulle bland annat ingå att uppdatera den kommunala verksamheten med nyheter och aktuell kunskap inom området mun- och tandvård. I många kommuner finns Äldresjuksköterskor som gör hembesök hos de äldre. TASen skulle kunna vara en självklar samarbetspartner för dessa Äldresjuksköterskor.

10 Referenser ULF-undersökningar om levnadsförhållande. Statistiska centralbyrån. www.scb.se Kandelman D, Petersen PE, Ueda H. Spec Care Dentist. 2008 Nov-Dec;28(6):224-36. Review Oral health, general health, and quality of life in older people. Hugoson A, Koch G, Göthberg C, Helkimo AN, Lundin SA, Norderyd O, Sjödin B, Sondell K. Swed Dent J. 2005;29(4):139-55. Review. Oral health of individuals aged 3-80 years in Jönköping, Sweden during 30 years (1973-2003). II. Review of clinical and radiographic findings. Andersson K, Furhoff AK, Nordenram G, Wårdh I. Scand J Caring Sci. 2007 Mar;21(1):126-33 'Oral health is not my department'. Perceptions of elderly patients' oral health by general medical practitioners in primary health care centres: a qualitative interview study. Paulsson G, Söderfeldt B, Nederfors T, Fridlund B. Acta Odontol Scand. 2002 Jan;60(1):42-9. Nursing personnel's views on oral health from a health promotion perspective: a grounded theory analysis. Stein PS, Henry RG. Am J Nurs. 2009 Jun;109(6):44-50; quiz 51. Review. Poor oral hygiene in long-term care. Arpin S. Evid Based Dent. 2009;10(2):46.Oral hygiene in elderly people in hospitals and nursing homes. Buhlin K, Hultin M, Norderyd O, Persson L, Pockley AG, Rabe P, Klinge B, Gustafsson A. J Clin Periodontol. 2009 Jul;36(7):541-9. Risk factors for atherosclerosis in cases with severe periodontitis. Yoshida M, Yoneyama T, Akagawa Y. Nippon Ronen Igakkai Zasshi. 2001 Jul;38(4):481-3. Oral care reduces pneumonia of elderly patients in nursing homes, irrespective of dentate or edentate status]