Trygghetsplan (Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan.) för Mariedalsskolan läsåret 2015/2016 Vision På Mariedalsskolan är atmosfären sådan att alla barn och vuxna känner trygghet, trivsel och respekt för varandra. Vår skola skall vara fri från mobbning, vi tolererar inte trakasserier eller sexuella trakasserier samt diskriminering. All personal jobbar aktivt med konfliktlösning.
Vad står begreppen för? En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. Detta styrs av kap. 14a i skollagen samt kap 1 3 i diskrimineringslagen. Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner. En elev kan också bli diskriminerad om eleven blir särbehandlad på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika sociala medier som facebook el. likn.) Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck ålder. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder m.m. Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
Detta arbetar vi med under läsåret Förebyggande insatser Vårt arbetssätt = gemensamt förhållningssätt: Vi arbetar för ett klimat präglat av omsorg och engagemang och vi vuxna är tydliga auktoriteter som sätter klara och kända gränser och som agerar när något händer. Rastvaktssystem med minst tre personer ute på de raster då många barn är på skolgården. De ska röra sig enl. den kartläggning som eleverna gjort. Lärarna ska ta emot eleverna efter rast, de ska inte vänta ensamma i korridor/kapprum. Rastlekar. När niorasten börjar vet eleverna att de kan gå till en särskild plats där lek/rastvärdarna sätter igång lekar och tar emot alla som vill vara med. På så sätt ska osäkra elever få hjälp in i gemenskapen och slippa oroa sig inför rast. Vi har ett rotationsschema för vår multiarena där eleverna spelar eller lekar tillsammans med rastvakt. Information om planen och dess innehåll till samtliga elever och föräldrar. Trygghetsråd: 1 elev från varje klass + 2 lärare från arbetslagen träffas regelbundet. De kontaktar berörd mentor om saker behöver följas upp i klasserna. Se bilaga om trygghetsrådets uppgift. Undersökning av elevernas trivsel och trygghet inom det årliga kvalitetsarbetet. (Enkät.) Klassrådet behandlar trygghetsläget i klassen. Arbetslagen har kontaktpersoner i likabehandlingsarbetet som hjälper rektor att få alla delaktiga och uppdaterade. Två av kontaktpersonerna leder trygghetsrådet. De förankrar likabehandlingsplanen i arbetslagen och ser till att litteratur finns tillgänglig. De kan ge handledning och stöd om mentorer behöver det. Schemabrytande aktiviteter. Här arbetar vi i faddergrupper eller i tvärgrupper med aktiviteter som ska skapa en större gemenskap bland skolans elever. Här ligger stort fokus på samarbetsövningar och likabehandlingsarbete.
Främjande insatser Fadderverksamhet. Elevens val är åldersblandade aktiviteter för att främja elevkontakterna. Under detta läsår främst för årskurserna 4-6. Gemensamma traditioner och inslag som t.ex. scenen är din och påskparaden. Friluftsdagar i form av gemensamma dagar där vuxna och elever är tillsammans över klassgränserna. Vara goda förebilder, vuxna för elever, äldre elever för yngre elever. I verksamheten skapa grupper och aktiviteter där elever från olika klasser blandas med varandra i syfte att skapa samhörighet. Vecka 42 genomföra en hälsovecka på skolan vilken innefattar dels den fysiska hälsan men även det psykiska välmåendet. Vi jobbar med material kring nätmobbning för att ge eleverna rätt redskap till att vara ute på nätet. Åtgärdande insatser Vi reagerar alltid omedelbart på kränkande behandling, förtryck och dåligt språkbruk. Inblandade elevers mentorer informeras. Ansvarig: Den vuxne som ingripit. Den som uppger att han/hon blivit kränkt, tas alltid på allvar. Rektor informeras alltid enl. anmälningsplikt. (Skollagen 6 kap 10.) Faktainsamling och utredning behövs innan åtgärder kan vidta. Det kan behövas viss diskretion och försiktighet. Den utsattes mentor ansvarar för detta. Kontaktperson och kollegor i arbetslaget/inblandade klasser bistår. Rektor kontaktas om ytterligare resurser behövs. Ansvarig: Den utsattes mentor. Vårdnadshavare informeras utan skäligt dröjsmål. Ansvarig: Mentor till utsatt elev och mentor till elev som kränkt. Allvarligt samtal med berörda elever som kränkt. Vårdnadshavare och/eller rektor deltar om det bedöms nödvändigt. Ansvarig: Mentor till den utsatte. Andra mentorer kan kallas. Om en elev utsätts för kränkningar av personal gäller att skolledningen utreder och kontaktar elevens vårdnadshavare. Facklig representant informeras och kan delta i åtgärdande samtal. Ansvarig: Rektor Vid behov tar personalen hjälp av elevvårdande personal såsom skol-
sköterska och/eller skolpsykolog. Ansvarig: Mentor Personal som känner sig kränkt skall omedelbart kontakta skolledning och fackligt skyddsombud. Uppföljande insatser Den elev som varit utsatt för kränkande behandling behöver mycket stöd. Mentor gör en bedömning om eleven behöver extra stöd från elevvårdande personal. Täta uppföljningar genomförs i början för att se att allt fungerar bra efter samtalen. Det innebär att varje dag direkt efter händelse och åtgärder undersöka om situationen blivit bättre. Intervallet kan sen öka men inte upphöra förrän situationen känns helt trygg. Ansvarig: Den utsatte elevens mentor och förövarnas mentor. Om den kränkande behandlingen trots allt fortsätter, måste ytterligare åtgärder vidtas. Beroende på situationen kan det t ex vara fler samtal med rektor och vårdnadshavare. Ansvarig: Den utsatte elevens mentor. Dokumentation De samtal som genomförs mellan lärare och elev dokumenteras på särskild blankett. Händelsen, vilka som varit inblandade, åtgärder, och hur uppföljning skett. Dokumentet skickas till rektor där det förvaras. Anmälningsplikt Skollagen säger att en lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla detta till rektorn. Rektor är i sin tur skyldig att anmäla vidare till huvudmannen.
Uppföljning, utvärdering och kartläggning Uppföljning och utvärdering av planen sker i maj/juni varje läsår. Då görs också en ny kartläggning: 1. Trygghetsrådet går igenom, följer upp och utvärderar insatserna i planen. 2. Eleverna i rådet gör också en ny kartläggning av verksamheten och får ge förslag på förebyggande åtgärder. Vi gör bl.a en trygghetsvandring runt skolans områden för att hitta platser som kan upplevas som otrygga. 3. Rektor sammanställer allt och klassråden och personalen får tillföra synpunkter. 4. Med utvärdering och kartläggning som grund upprättas den nya planen inför höstterminen och den informeras till elever och föräldrar. Utifrån resultatet på den enkätundersökning som gjordes under maj 2015 kunde slutsatser dras att vi behövde arbeta vidare med att öka respekten mellan alla på skolan och stärka elevernas trygghet. Vi kommer därför att under året vidta följande åtgärder (förutom de redan förekommande): På varje klassråd skall trygghetsplanen diskuteras och ansvarig lärare kan då också se över hur rådande situation är utifrån våra arbetsområden gällande respekt och trygghet. Varje klass skall arbeta igenom ett material där trygghetsperspektivet belyses och där också samarbete/förståelse för andra behandlas. Här har åk 3 och åk 6 prioriterats med punktinsatser under läsåret. Vi kommer att fortsätta arbetet med detta material i övriga klasser. Under ht-15 fortsätter vi att arbeta med schemabrytande aktiviteter där vi v.42 har en hälsovecka där fokus ligger på likabehandling och nätmobbning. Trygghetsrådets träffar skall under kommande läsår fokusera på att belysa ovanstående arbetsområden. I och med att träffar i trygghetsrådet hålls 1 gång/månad och därmed är en kontinuerlig uppföljning, kan också direkta insatser vidtas om behov skulle uppstå. Trygghetsrådet kommer att genomföra en trygghetsvandring där avsikten är att hitta de platser som kan upplevas otrygga. Eftersom skolan kommer byta lokaler kommer också en trygghetsvandring genomföras på nya skolan. Vi fortsätter att arbeta med åldersblandat på elevens val åk 4-6 i syfte att öka gemenskapen mellan elever och grupper.
Bilaga 1 Trygghetsrådets arbete Varje klass utser en elev som deltar i trygghetsrådets träffar. (Klassens lärare hjälper klassen att välja en lämplig person.) Den elev som är trygghetsrådsrepresentant har i uppdrag att hjälpa de vuxna att se till att alla har det bra och blir väl behandlade. Det innebär framförallt att berätta för sin lärare eller för trygghetsrådet om det på något sätt är otryggt i klassen eller om en kamrat är utsatt på något sätt. Det kan också vara att ta hand om nya elever i klassen eller att hjälpa någon att komma med i lekar och rastaktiviteter. (I alla dessa sammanhang har dock vuxna huvudansvaret och vi kan inte kräva för mycket av eleverna.) När trygghetsrådet träffas (varje månad) lärare från arbetslagen åk 1-6. Efter en gemensam inledning delar rådet upp sig åldersvis i mindre grupp med varsin vuxen. I den lilla gruppen går den vuxne igenom situationen i deras klasser och försöker fånga upp om det pågår något som är eller kan bli allvarligt. Den vuxne dokumenterar och vid minsta oro kontaktas mentorer i klassen för vidare utredning eller åtgärd. Vid nästa trygghetsråd följs detta upp med berörd klassrepresentant för att få reda på om situationen förändrats. När klassen håller sitt klassråd finns en punkt om trygghetsrådet då klassen kan lämna eller få rapport från rådet, t.ex. om klassen tycker att någon annan klass inte följer de regler som gäller eller tvärtom, om klassen fått klagomål från andra.