Trafiksäkerhet Delprgram till handlingsprgram Trygghet, säkerhet ch brttsförebyggande 2016-2018 Dnr 2015/383
Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Beteendemål... 3 3. Fysiska åtgärder... 3 4. Bakgrund... 4 5. Övergripande mål... 4 5.1. Natinella mål... 4 5.2. Etappmål... 4 6. Beteende ch attityder... 4 7. Arbetssätt i Trellebrgs kmmun... 5 8. Hjälmanvändning... 5 9. Bältesanvändning... 6 10. Trafiknykterhet... 7 11. Hastighetsefterlevnad... 7 12. Synbarhet... 8 13. Barns trafiksäkerhet... 9 14. Fysiska åtgärder... 9 15. Uppföljning... 10
1. Sammanfattning Trafiklyckr sm leder till både dödsfall ch persnskadr är ett strt flkhälsprblem i Sverige. Risken för att et lycka ska inträffa skapar trygghet ch påverkar vardagen för invånarna. Idag är föräldrar rädda för att låta sina barn röra sig på egen hand, då man är rlig för trafiksäkerheten. Ett ökat bilåkande ch skjutsande av barn påverkar även miljön negativt, ch därmed den lkala luftkvaliteten i Trellebrgs kmmun. En bättre trafikplanering ökar livskvaliteten för kmmunens invånare. Det finns ett antal faktrer sm i hög grad påverkar trafiksäkerheten. Den sm är av störst betydelse är hastigheten i krckögnblicket. Användning av bilbälte ch skyddsutrustning för barn är ckså av str betydelse för hur allvarliga knsekvenser en lycka får för de inblandade trafikanterna. Risken för att en lycka ska inträffa ökar vid intag av alkhl ch drger i samband med bilkörning. Användning av cykelhjälm reducerar skadeföljderna för cyklister sm råkar ut för en trafiklycka. Även synbarheten är en viktig faktr för ökad trafiksäkerhet liksm gatrs drift ch underhåll. Att gatumiljön fungerar ch är tilltalande är viktigt för alla lika slags resr sm vi gör dagligen. Oavsett m vi väljer cykel, buss, bil, tåg eller att gå ska vi på ett så säkert sätt sm möjligt nå vårt mål. För att påverka beteenden är samarbete mellan kmmunen, plis ch frivilligrganisatiner erhört viktiga. Trafiklyckr innebär inte bara srg ch lidande för de drabbade ch deras anhöriga utan kstar ckså samhället pengar. 2. Beteendemål Följande beteendemål har identifierats: Hög hjälmanvändning Hög bältesanvändning Trafiknykterhet Hög hastighetsefterlevnad Barns trafiksäkerhet Synbarhet 2016 kmmer även en speciell dag för trafiksäkerheten i Trellebrg att anrdnas. Där kmmer kmmunen, privata aktörer samt plis stå tillgängliga ch infrmera samt svara på frågr till invånare i kmmunen. 3. Fysiska åtgärder Inventering av stråk där äldre rör sig ch barns väg till skla ch fritidsaktiviteter. Bra vinterväghållning samt bra barmarksunderhåll på GCM-stråk (GCM=gång/cykel/mped). Frtsatt arbete för säkrare krsningspunkter i biltrafiknätet, krsningspunkter mellan biltrafik ch GCM-trafik samt säkrare GCM-stråk. Frtsatt arbete med hastighetsöversyn.
4. Bakgrund Säkerhetsmrådet styrs av en samling överlappande lagstiftningar, försäkringskrav ch kmmunens egna ambitiner. Med införandet av Lag (2003:778) m skydd mt lyckr samt det nya krishanteringssystemet, har behvet av att samrdna lika satsningar ch mråden inm kmmunen ökat. Trafiklyckr är en av de mest representerande lyckstyperna i kmmunen ch så lika i Sverige. Riskerna med trafiken inne i samhället bidrar även till en känsla av trygghet, vilket i sin tur får knsekvenserna att bilåkandet ökar vilket bland annat påverkar miljön negativt. 5. Övergripande mål 5.1. Natinella mål Nllvisinen beslutades av riksdagen 1997. Den är både en visin m vägtrafik där ingen människa skall dödas eller skadas allvarligt ch strategier för hur vi ska uppnå säker vägtrafik enligt visinen. Trafiksäkerhetsarbetet enligt nllvisinens anda innebär att vägar, gatr ch frdn i högre grad ska anpassas till människans förutsättningar. Ansvaret för säkerheten delas mellan dem sm utfrmar ch dem sm använder vägtransprtsystemet. Samtidigt sm åtgärder ska vidtas för att förhindra lyckr, måste vägtransprtsystemet utfrmas med hänsyn till insikten m att människr gör misstag ch att trafiklyckr därför inte kan undvikas helt. Den perfekta människan finns inte. Nllvisinen accepterar att lyckr inträffar, men inte att de leder till allvarliga persnskadr. 5.2. Etappmål Riksdagen beslutade i juni 2009 m ett nytt etappmål för trafiksäkerheten. Det innebär att antalet dödade ska halveras ch antalet allvarligt skadade ska minska med en fjärdedel från 2007 till 2020. Trafikverket tg fram förslaget våren 2008 på uppdrag av regeringen. Det tidigare etappmålet innebar att högst 270 persner skulle dödas till följd av vägtrafiklyckr år 2007, vilket var en halvering räknat från 1996 års nivå. År 2007 dödades 471 persner, alltså långt över etappmålet. Under 2010 har antalet mkmna minskat ytterligare jämfört med 2009, från 358 till ca 270 (290 inklusive självmrd). Fr..m. 2010 särredvisas självmrd i enlighet med internatinell praxis. Oavsett m självmrd räknas in eller inte så innebär det en kraftig minskning från en histriskt sett redan låg nivå. Antalet allvarligt skadade har beräknats till 4 700, vilket ckså det är en minskning jämfört med föregående år ch utgångsläget från 2007, då antalet allvarligt skadade beräknades till 5 500. 6. Beteende ch attityder Beteendepåverkande åtgärder är mjuka åtgärder för att påverka ch ändra människrs vanr ch beteenden. För att uppnå en hög hjälmanvändning, bältesanvändning, trafiknykterhet, hastighetsefterlevnad ch gd trafiksäkerhet för barn, är det viktigt att arbeta med beteendepåverkande åtgärder samtidigt sm det även är viktigt att ställa krav på dem sm utför transprter ch resr. Hur framgångsrika beteendepåverkande åtgärder blir är starkt berende av vilken målgrupp man vänder sig till. Vanr är väldigt lätta att skapa, men svåra att bryta. Det är känt att barnfamiljer ch yngre målgrupper är mer benägna att ändra sina beteende än t.ex. medelålders män. Samtidigt är
det lätt att falla tillbaka i gamla vanr. Beteendepåverkande åtgärder ska därför inte ses sm punktinsatser utan sm ständigt pågående prcesser. Det finns även synergieffekter att uppnå genm samverkan mellan hårda ch mjuka åtgärder såsm t.ex. kmbinatin att åtgärda gång- ch cykelvägar tillsammans med Cykla- ch gå till sklan prjekt eller infrmatin m bältesanvändning tillsammans med intensifierad plisövervakning. Slutligen är det erhört viktigt med utvärdering ch uppföljning då man arbetar med beteendepåverkande åtgärder. Detta för att kunna påvisa effekt ch dra lärdm inför framtiden. Förslag på åtgärder inm insatsmrådet Beteendepåverkande åtgärder i Trellebrgs kmmun fördelat på sex mråden sm även stämmer överens med de natinella målen. Hög hjälmanvändning Hög bältesanvändning Trafiknykterhet Hög hastighetsefterlevnad Barns trafiksäkerhet Synbarhet 7. Arbetssätt i Trellebrgs kmmun En trafiksäkerhetsgrupp sammanträder minst 4 gånger per år i Trellebrgs kmmun. Frågr angående trafiksäkerheten sm rör förebygganden ch utredande diskuteras. Planer för att åtgärda brister skapas även ch gruppens sammanträdande innebär att snabbare beslutsvägar. 8. Hjälmanvändning Med hjälmanvändning avses användning av hjälm både vid cykelåkning såväl bland barn sm vuxna ch bland mpedister ch mtrcyklister. Hjälmanvändningen har särskilt str trafiksäkerhetsptential för icke dödliga men allvarliga huvudskadr. Studier visar t.ex. att cykelhjälm reducerar risken för dödliga skallskadr med mkring 40 %. Varje besparat lycksfall är en str vinst, inte minst i mänskligt lidande men även samhällseknmiskt. Ökad hjälmanvändning Årliga flödesmätningar ch Varje förvaltning ansvarar för att egen cykelhjälmsmätningar persnal ch elever ska genmföras. infrmeras m att hjälm Arbeta med infrmatinsinsatser kring hjälmanvändning till sklelever ch deras föräldrar i samband med prjekt sm exempelvis cykelstrategin sm ligger sm förslag. Premiera hjälmanvändning t.ex. vid lika kampanjer ska användas. Kmmunledningen Kmmunikatinsavdelni ngen Tekniska förvaltningen Arrangera lika Kmmunikatinsavdelni
infrmatinskampanjer. Exempel Cykelns dag ch Trafiksäkerhetsdag Påverkansarbete för att öka cykelhjälmsanvändninge n bland äldre cyklister. Vid resa med mtrcykel/mped/cykel i tjänsten ska typgdkänd hjälm användas. Bör vid behv tillhandahållas av arbetsgivaren. ngen Kmmunikatinsavdelni ngen Varje förvaltning ansvarar för att egen persnal infrmeras m att hjälm ska användas. 9. Bältesanvändning Med bältesanvändning avses användningen av bälte respektive särskild skyddsutrustning för barn på de platser i bilen där det föreligger skyldigheter enligt trafikförrdningen. Användningen av bälte har mycket hög trafiksäkerhetsptential. Av de sm idag mkmmer i trafiken har sex av ti inte använt bälte. Bälte reducerar risken för dödliga ch allvarliga skadr vid lycka med mkring 50 %. Om man använder bilbälte i en mdern bil är chansen att överleva en frntalkllisin vid 60-70 km/tim ganska str, medan en bältad persn inte säkert överlever en krck i 30 km/tim. Öka bältesanvändningen Plisövervakning med bälteskntrller. Tekniska Arbetsgivarkrav ch arbetsmiljökrav genm reseplicy för persnalens arbets- ch tjänsteresr genm kmmunens reseplicy. Förvaltningarna förvaltningen Krav på bältesanvändning ch bältespåminnare i egna frdn ch upphandlade transprter. För resr i tjänsten ska föraren se till att samtliga passagerare använder bilbälte. Riktade insatser t.ex. i gemensam infrmatin på Svensk Bilprvning Förvaltningarna Privata aktörer Förvaltningarna Tekniska förvaltningen
10. Trafiknykterhet Med trafiknykterhet avses förare av mtrfrdn med en bldalkhlhalt under 0,2 prmille (dvs. gränsen för rattfylleri) ch sm inte heller är påverkade av andra drger. I Sverige har trafiknykterhet varit ett inslag i var femte dödslycka. Trafiknykterheten drabbar inte enbart de nyktra förarna, utan även medpassagerare ch andra trafikanter, skyddade ch skyddade sm drabbas i str utsträckning. Cirka vart femte dödsfall rsakad av nyktra förare drabbar en medtrafikant. Nllvisinens mål 2020 är att 99,9% av förarna ska vara nyktra. Antalet lyckr sm rsakats av trötta förare anses vara av ungefär samma strleksrdning sm antalet lyckr sm rsakats av nyktra förare. En svårighet är dck hur detta ska mätas. Kntrller på sklrna Trafiknykterhet Uppföljning av plisens statistik i gruppen Skydd mt lyckr Trafiksäkerhetsgruppen Samarbete med plisen sm kntinuerligt genmför kntrller ch övervakning. Krav på alklås vid nyinköp av kmmunens frdn ch vid upphandling av transprter Arbetsgivaren har ansvar att arbetstagare sm framför frdn i tjänsten ska vara fri från påverkan av alkhl ch drger vid framförande av frdn. Bland annat kmmer drgtester att utföras Upphandlingsenheten Respektive förvaltning Förvaltningar Privata aktörer 11. Hastighetsefterlevnad Med hastighetsefterlevnad avses mtrförarens efterlevnad av vägens hastighetsgräns. Ökad hastighetsefterlevnad har både psitiv trafiksäkerhetseffekt på lycksrisken ch på risken att dödas ch skadas. Från ch med den 1 maj 2008 infördes ett nytt hastighetssystem i Sverige, vilket förhppningsvis kan medföra förbättringar av hastighetsefterlevnaden. Bättre hastighetsefterlevnad har även betydelse för trafikens miljöknsekvenser, då det både reducerar buller ch emissiner. Det är str skillnad i stppsträckan m ett frdn framförs i 30, 40 eller 50 km/tim. Stppsträckan på våt vägbana vid 30 km/tim är 13 m, vid 40 km/ tim 20 m ch vid 50 km/tim är den 28 m. Detta
kan ha str betydelse inm tättbebyggt mråde. På det kmmunala vägnätet följer 52 % gällande hastighetsgränser. Nllvisinens mål 2020 är 80 %. Arbeta med hastighetsöversyn på det kmmunala vägnätet Åtgärder i vägmiljön för att sänka hastigheten Förbättra infrmatinen i samband med större fysiska åtgärder i gatumiljön. Tekniska förvaltningen Tekniska förvaltningen Tekniska förvaltningen Hastighetsefterlevnad Frtsatt samarbete med plisen för ökad övervakning, särskilt vid kmmunens sklr Uppföljning av plisens resultat i Skydd mt lyckr Trafiksäkerhetsgruppen. Kmmunikatinsenheten 12. Synbarhet En gående i mörker utan reflex sm möter en bil med halvljus blir upptäckt först när han/hn är ca 30 meter från bilen. Med en reflex syns man upp till 125 meter. Eftersm människan i första hand är anpassad att förflytta sig under dagsljus måste vi kmpensera med hjälpmedel, sm t.ex. reflexer för att synas i mörkret. I regnväder försämras sikten ytterligare. Reflexen gör inte bara nytta på landsväg utan ljus, utan ckså i tätrt med upplysta gatr ch vägar. En hängande reflex från jackfickan är en billig livförsäkring. Vid cykling i mörker skall cykeln vara försedd med belysning ch reflexer. Bättre synlighet i trafiken Varje år utrustas de sklskjuts åkande eleverna med en reflex. Årliga infrmatinskampanjer m vikten av att använda reflex, även i tättbebyggda mråden. Sker bland annat i samband med Trafiksäkerhetensdag Årlig utdelning av reflexer till allmänheten. Detta sker i samverkan med plis ch frivilligrganisatiner Infrmatinsinsatser tillsammans med plis Kmmunikatinsenheten Kmmunikatinsenheten Kmmunikatinsenheten
ch frivilligrganisatiner för ökat användande av cykelljus genmför kntinuerligt övervakning 13. Barns trafiksäkerhet Med barns trafiksäkerhet avses barn sm på ett säkert ch tryggt sätt kan gå eller cykla till sklan. Idag är det allt vanligare att föräldrar skjutsar sina barn till sklan. Med allt fler skjutsande föräldrar ökar trafikbelastningen vid ch kring kmmunens sklr, vilket inte bara medför trafiksäkerhets- ch trygghetsprblem utan även miljöprblem. Det är ckså viktigt att barnen reflekterar kring hur de själva kan påverka sin säkerhet. Exempel på detta är användandet av cykelhjälm, men även hur det egna valet av transprter påverkar hälsan, miljön ch mbiliteten. Säkrare för barn i trafik Börja redan i försklan med påverkansåtgärder för ökad trafikmedvetenhet. Infrmatinsinsatser tillsammans med plis ch frivilligrganisatiner när det gäller barns säkerhet i bilen. Påverkansarbete för att minska trafiken kring de sklr sm har prblem med trafikmiljön kring sklan Inventera barnens sklvägar ch göra de förbättringar sm behövs så att barnen ska känna trygghet att gå/cykla till sklan. Exempelvis ligger en cykelstrategin sm förslag. Kmmunikatinsenheten Tekniska förvaltningen Kmmunledningskntret Tekniska förvaltningen 14. Fysiska åtgärder Nllvisinen utgår från att allt ska göras för att förhindra att människr dödas eller skadas allvarligt, vilket kmmunen planerar sitt trafiksäkerhetsarbete utifrån. Samtidigt sm åtgärder ska vidtas för att förhindra lyckr, måste vägtransprtsystemet utfrmas med hänsyn till insikten m att misstag görs, ch att trafiklyckr därför inte kan undvikas helt. Nllvisinen accepterar att lyckr inträffar, men inte att de leder till allvarliga persnskadr.
Genm att anpassa hastighetsnivåer ch utfrmningen av kmmunens gaturum till människans förutsättningar utifrån nllvisinens synsätt, ska Trellebrgs kmmun säkerställa att trafiksäkerheten beaktas i den fysiska planeringen. Detta inkluderar även att sköta kmmunens gatr, gång- ch cykelvägar så att lyckr bland skyddade trafikanter minimeras. Förslag på fysiska åtgärder i Trellebrgs kmmun: Stråkinventering i samarbete med trafiksäkerhetsgruppen Bra vinterväghållning på GCM-stråk Säkrare krsningspunkter Hastighetsöversyn Checklistr för egenkntrll 15. Uppföljning Uppföljning kmmer genmföras av i samarbete med ansvariga för respektive mråde. Genm att genmföra en kntrll en så kallad uppföljning kan kmmunen säkerställa att föreslagna åtgärder uppfylls. Det innebär även en möjlighet att utvärdera m de åtgärderna man valt att göra har gett önskad effekt. Olycksstatistiken i STRADA är ett sätt att följa upp trafiksäkerhetsläget, samt de kntrller plisen genmför. Det är även av str vikt att ta tillvara de trygghetsmätningar sm plisen genmför varje år.