Kvalitetsredovisning för Jernvallsskolan F-3 läsåret

Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(34) Christina Ekström 2014-06-27 Kvalitetsredovisning för Jernvallsskolan F-3 läsåret 2013 2014 Organisation Jernvallsskolan är en F-9 skola med två paralleller i varje årskurs. Skolan är organiserad i tre arbetsenheter, F-3, 4-6 och 7-9. Rektor för Jernvallsskolan F-3 samt fritidsverksamheten är Christina Ekström. Elevantalet på hela skolan har under läsåret varit ca 450 elever varav ca 170 elever på F-3. Tre förskollärare ansvarar för verksamheten i förskoleklassen. Den pågår mellan kl.8-12 må - fr. Förskollärarna arbetar även med f-klassens elever på fritids. Varje klass har sin egen klasslärare som undervisar i de flesta ämnen i sin klass. Förutom klasslärare har vi en behörig lärare i musik samt en i idrott. I åk 3 har vi behöriga slöjdlärare. Vi har en speciallärare på 80 % som även undervisar till en viss del i SvA. Fritidsverksamheten pågår mellan kl. 6.30-18.30. Fritidsbarnen är indelade i fyra grupper (f-klass, åk1, åk 2 samt åk 3-4) på grund av att skolverksamheten är utspridd i olika hus. Vi har haft ca 160 barn inskrivna på fritids under läsåret. På fritids arbetar sju pedagoger (lärare, fsk-lärare, fritidspedagoger). Skolan har en ledningsgrupp med utvecklingsledare från respektive arbetslag, skolan, fritids och f-klass. Ledningsgruppen träffas tillsammans med rektor för att diskutera aktuella frågor, uppföljning och utvecklingsfrågor. Rektor deltar också på respektive arbetslagskonferens. Varje vecka med lärarna och varannan vecka med f-klassen och fritidspedagogerna. Pedagoger, antal tjänster: Åk F-3 7,70 Speciallärare/SvA 0,80 F-klass 2,95 Fritids 6,50 Dessutom har vi specialpedagog, skolsköterska, skolkurator och en administratör på skolan. Systematiskt kvalitetsarbete Se bilaga Plan för systematiskt kvalitetsarbete. Kunskapsförvaltningen

Datum Sidan 2(34) MEDBORGARE Normer och värden Mål 2013/14 Alla barn på Jernvallsskolan ska känna sig trygga och respekterade. Alla barn ska känna att de blir väl behandlade av alla vuxna på skolan. Alla barn ska känna att de blir väl behandlade av sina skolkamrater. Alla barn och unga har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande könsstrukturer. Mått Att uppnå minst 3,5 i både kommunenkäten och den egna enkäten på frågan om: trygghet vuxnas bemötande klasskamraters bemötande att flickor och pojkar behandlas likvärdigt av alla vuxna på skolan Resultat Resultaten från kommunenkäten som besvaras av eleverna i åk 3. 1 betyder instämmer inte alls, 4 stämmer helt (kommunens resultat inom parentes). Jag känner mig trygg i skolan J-vallsskolan Flickor Pojkar Åk 3 A Åk 3 B 2012 3,44 (3,53) 3,71 3,25 3,33 3,53 2013 3,70 (3,70) 3,60 3,70 3,50 3,90 2014 3,4 (3,5) 3,2 3,6 3,7 3,1 Jag blir väl behandlad av alla vuxna på skolan J-vallsskolan Flickor Pojkar Åk 3 A Åk 3 B 2012 3,53(3,62) 3,86 3,30 3,20 2,79 2013 3,60 (3,70) 3,90 3,50 3,50 3,70 2014 3,60 (3,60) 3,50 3,60 3,90 3,30 2

Datum Sidan 3(34) Jag blir väl behandlad av mina skolkamrater J-vallsskolan Flickor Pojkar Åk 3 A Åk 3 B 2012 3,67 (3,43) 3,79 3,58 3,64 3,68 2013 3,60 (3,50) 3,50 3,60 3,50 3,70 2014 3,50 (3,50) 3,30 3,70 3,60 3,40 Jag tycker att pojkar och flickor behandlas likvärdigt av alla vuxna i skolan J-vallsskolan Flickor Pojkar Åk 3 A Åk 3 B 2012 3,35 (3,45) 3,57 3,20 3,00 3,63 2013 3,40 (3,40) 3,50 3,40 3,20 3,70 2014 3,2 (3,5) 3,2 3,3 3,9 2,5 Skolans egen enkät Åk 1-3 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Trygghetsenkät skolan 1.Jag känner mig trygg i skolan. 36 4 34 4 21 22 2.Jag trivs i skolan. 37 3 28 8 1 29 14 3.Jag har någon att vara med på rasterna. 4.Alla i klassen har någon att vara med på rasterna. 5.Flickor och pojkar behandlas likvärdigt av alla. 6.Jag känner mig väl behandlad av alla vuxna. 7.Jag känner mig väl behandlad av mina kamrater. 8.Vuxna på skolan hjälper alltid till när någon behandlas illa. 37 3 28 10 36 7 36 4 20 16 10 33 34 6 31 6 1 29 7 7 37 3 30 8 36 6 32 8 26 11 25 17 1 38 2 29 9 22 20 1 Elevkommentarer till frågorna Fråga 4. Det har hänt någon gång. Fråga 5. Personalen blir ofta argare på killar. Fråga 6. Personalen kommer inte när man ber om hjälp, andra vuxna än i mitt hus ser inte när någon är ledsen. 3

Datum Sidan 4(34) Fråga 7. De ser mig inte alltid på rasten, ibland säger de att jag inte får vara med och då vet jag inte vad jag ska göra. Fråga 8. Vuxna står och pratar och kommer inte när man ber om hjälp, de säger att det var väl inte så farligt. Resultat från trygghetsvandringen i april 2014 Alla trivs och är trygga i sina klassrum. Det förekommer skojbråk i viss mån. Man är rädd för vissa av mellanstadieeleverna. Idrotten Inga kränkningar. Men pratigt och hög volym i omklädningsrummen. Rädsla för att bli inlåst i omklädningsrummen under lektionstid vid toabesök. Matsalen För högt prat. Någon är rädd att bli sist kvar utan någon vuxen. Otrygga platser inomhus Trånga kapprum/entréer i åk 3. Stökigt och oroligt. Många puttas. Hörnsoffan på fritids innan skolan börjar på morgonen. Kuddrummet på fritids. Vägen till kopieringsmaskinen. Rädd för elever i åk5. Toaletten utanför matsalen. Otrygga platser utomhus Gången till Jernvallen, om äldre elever kommer. Fotbollsplanen när mellanstadieeleverna kommer. Bilar på skolgården. Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt 4

Datum Sidan 5(34) Analys Jernvallsskolan upplevs av elever, personal och föräldrar som en mycket trygg skola. Det visar resultaten i våra egna enkäter, utvecklingssamtalen samt samtal mellan elever och personal. Det råder en god samtalston mellan elever och personal. Trygga stabila vuxna på skolan skapar en god grund för trygghet och lärande. Vi har mycket få fall av kränkande behandling. Vi har hitintills lyckas stävja ordningsstörande uppträdanden med hjälp av samtal med eleven och föräldrarna. Elever som har svårt med impulskontrollen och uthålligheten försöker vi hitta fungerande rutiner för i skolan med hjälp av elevhälsoteamet. Vi kan dock se i kommunenkäten att vi har lägre siffror det här läsåret när det gäller trygghet i åk 3 (3,7 år 2013, 3,4 år 2014). En förklaring till det är att åk 3 delar kapprum och skolgård med åk 4 och det har varit oroligt på mellanstadiet det här läsåret med många olika vikarier. Det framkom också på våra trygghetsvandringar att några elever är rädda på rasterna för vissa av eleverna på mellanstadiet. Framför allt när de eleverna kommer till fotbollsplanen. Vi kommer därför att arbeta fram nya rutiner kring våra raster inför nästa läsår. Vi valde i år att ha tre ansikten (glad, neutral, ledsen) som svarsalternativ på skolans egen enkät. Det var inte bra. Många elever, framför allt i åk 3, valde ofta det neutrala ansiktet. Det blir då svårt att veta om man ska tolka det som något negativt eller positivt. Men på utvecklingssamtalen samt i andra samtal med lärarna uppger de allra flesta elever att de känner sig trygga samt väl behandlade av både vuxna och kamrater. Det är främst i åk 3 som det funnits oro. Där har vi t.ex. haft en hel del samtal i olika flickgrupper för att förbygga och främja goda kamratrelationer. Elevenkäter, trygghetsvandringar, observationer och samtal med elever och föräldrar ger oss indikationer på om något inte är bra. Ofta räcker det då med ett samtal med eleven eller föräldrarna. Våra elever är fortfarande väldigt unga så här handlar det mycket om att de vuxna är goda förebilder och lär eleverna hur man uppträder i olika situationer. Vi ser också från trygghetsvandringen hur viktigt det är att de vuxna tar eleverna på allvar ( vuxna står och pratar och kommer inte när man ber om hjälp, de säger att det var väl inte så farligt ). Bemötande är därför något som vi måste fortsätta att arbeta med under nästa läsår. Grunden för skolans trygghetsarbete är skolans likabehandlingsplan. I planen finns även rutiner för akuta situationer. När kränkning förekommit följer vi rutinerna i vår likabehandlingsplan. Det svåraste är oftast stegen före när man utifrån en konflikt där elever blivit osams ska avgöra om det handlar om en kränkning eller inte. 5

Datum Sidan 6(34) Förebyggande målen i likabehandlingsplanen Mål 2013/14 Skapa ett eget trygghetsteam för åk F-3. Säkerställa att all personal är delaktig i arbetet med likabehandlingsplanen. Ta fram gemensamma (F-9) ordningsregler på skolan (särskiljs från klassrumsregler.) Se till att vi har likvärdiga och tydliga dokumentationsrutiner vid akuta åtgärder och mobbing (gäller F-9). Se över hur vi kan öka tryggheten ytterligare i omklädningsrummen på idrotten. Mått Rektor utser ett trygghetsteam. Att personalen känner sig delaktig i arbetet vid läsårets slut. Nya ordningsregler har skapats och implementerats hos elever och föräldrar. Dokumentationsrutiner tydliggörs under rubriken akuta insatser i likabehandlingsplanen. Rutiner och blanketter har gåtts igenom på en APT innan planen skickas ut på remiss till personalen i juni 2014. Att eleverna känner sig trygga på idrotten. Resultat Specifika insatser det här läsåret bygger mycket på att vi skapat egna rutiner för F-3, där all personal varit involverad. Vi har vårt eget trygghetsteam, vi har tagit fram nya ordningsregler för F-9 som utgår från rättigheter och skyldigheter och med en tydlig konsekvenstrappa. Vi har utgått från en ny modell i vår likabehandlingsplan för F-9, där vi på F-3 har en egen plan från och med det här läsåret. Vi har sett till att öka tryggheten mer runt idrotten med en extra pedagog. Det är alltid en manlig och en kvinnlig pedagog som är med på idrotten. Enligt trygghetsvandringen upplever eleverna inga kränkningar på idrotten men säger att det är pratigt och för hög volym. Vi har inte gått igenom dokumentationsrutinerna och de nya blanketter som gäller för anmälan av kränkning. Det kommer vi att göra på studiedagarna i aug. 6

Datum Sidan 7(34) Kunskaper Mål 2013/14 Att bibehålla den goda måluppfyllelsen i åk 3. Att alla elever ska känna till målen i svenska. Mått Att bibehålla de goda resultaten på nationella proven i åk 3 både i svenska och i matematik. Att eleverna förstår att punkterna på observationsschemat som hör till Språket lyfter är de mål i svenska som de ska arbeta mot. Resultat Resultaten från kommunenkäten som besvaras av eleverna i åk 3. Kommunens resultat inom parentes. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena J-vallsskolan Flickor Pojkar Åk 3 A Åk 3 B 2012 3,32 (3,45) 3,36 3,30 3,07 3,53 2013 3,30 (3,50) 3,30 3,30 3,60 3,00 2014 3,20 (3,40) 3,00 3,40 3,60 3,80 Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen J-vallsskolan Flickor Pojkar Åk 3 A Åk 3 B 2012 3,68 (3,78) 3,79 3,60 3,47 3,84 2013 3,90 (3,80) 3,90 3,90 4,00 3,80 2014 3,70 (3,70) 3,80 3,70 4,00 3,50 Mina lärare talar om för mig när jag lyckats bra J-vallsskolan Flickor Pojkar Åk 3 A Åk 3 B 2012 3,47 (3,63) 3,57 3,40 3,13 3,74 2013 3,60 (3,70) 4,00 3,40 3,70 3,40 2014 3,60 (3,60) 3,50 3,60 3,90 3,20 Resultat på nationella prov i åk 3 7

Datum Sidan 8(34) Svenska Antal godkända elever i varje delprov (23 elever i varje klass). Två elever i 3A och 1 elev i 3 B har blivit bedömda i svenska som andra språk A B C D E F G H 3A 23 19 20 20 22 22 22 22 3B 23 20 21 21 22 21 21 21 Matematik Antal godkända elever i varje delprov (23 elever i varje klass). A B C D E F G 3A 23 23 23 23 23 23 23 3B 23 23 23 23 23 23 23 Måluppfyllelsen i åk 3 Klass 3A, 23 elever Klass 3B, 23 elever Ämne Ej godkänt Godkänt Mer än godkänt Ej godkänt Godkänt Bild 1 22 1 22 Engelska 18 5 13 10 Idrott o hälsa 10 13 10 13 Matematik 4 19 1 2 17 Modersmål 2 1 2 Musik 23 1 22 NO 23 1 22 SO 1 22 1 22 Slöjd 15 8 10 13 Svenska 1 2 18 3 2 17 SVA 2 1 Teknik 23 23 Mer än godkänt Kartläggning Bornholmsmodellen i förskoleklass 8

Datum Sidan 9(34) Högsta poäng är 50. Medelvärdet av 37 elever. Sept -13 Maj -14 Största utvecklingen 2014 30 45 Från 10 till 37 Vid starten i september var det 10 elever som hade över 35 poäng i kartläggningen. I maj var det 34 elever av 37 som låg över 35 poäng. Slutsatser från pedagogiska revisionen Skolan ska ta diskussionen om likvärdig bedömning. Skolan ska visa hur långt eleverna når tack vare skolans insatser. Skolan ska läsa och ta hjälp av språkutvecklingsplanen. EHT- arbetet För att lyckas med en god måluppfyllelse är det viktigt att elever i behov av särskilt stöd får den hjälp de behöver. Här spelar elevhälsoteamet en viktig roll. Vårt elevhälsoteam består av specialpedagog, skolsköterska, skolkurator, speciallärare samt rektor. Vi träffas varannan onsdag. Under hela höstterminen var vi utan specialpedagog, men från och med januari 2014 så var vi full bemanning igen. Vi har förändrat vårt arbetssätt under vårterminen. Numera har vi ett öppet EHT dit lärare kan komma och samtala med teamet om sina elever. Läraren anmäler i förväg så att alla i teamet är förberedda på vilka elever vi kommer att ta upp. En annan förändring är att vi börjat använda vårt journalsystem PMO i större utsträckning. Vi gör numera dokumentationen vid sittande bord under våra EHT. Det ökar säkerheten och gör informationen tillgänglig för hela elevhälsoteamet. Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys 9

Datum Sidan 10(34) Vi har fortsatt mycket goda resultat på nationella proven i både svenska och matematik. Likaså är vår måluppfyllelse mycket god. Övervägande delen av våra elever bedöms ligga på mer än godkänt i de flesta ämnen. Vi har väldigt få elever med annat modersmål än svenska. Men det är bland de eleverna som vi kan se en något sämre måluppfyllelse, mycket på grund av att de ännu inte behärskar det svenska språket. Vi har goda förutsättningar för att nå bra resultat. Trygghet och studiero i alla klasser. Gott samtalsklimat både bland elever och mellan elever och lärare, gör att det finns goda förutsättningar att t.ex. öva sina förmågor i att kommunicera och uttrycka sina åsikter. För att ta säkerställa vad vi lär ut och se till att vi får med målen i Lgr11 har vi börjat föra fler pedagogiska samtal på våra arbetslagsmöten. Till exempel genom att prata om förmågorna i the big five och göra gemensamma pedagogiska planeringar. Några har börjat arbeta enligt EPA modellen (ensam, par, alla) för att få med eleverna mer i diskussionerna. Det vi fortfarande måste bli bättre på är hur vi ska introducera målen för lektionen eller arbetsområdet för eleverna. Vi måste oftare gå igenom målen i början av lektionen och avsluta med att stämma av vad vi lärt oss. Vi måste också bli bättre på att utvärdera avslutade arbetsområden. Vi har börjat diskutera bedömningar på våra lärarkonferenser men vi måste komplettera diskussionerna med att använda fler bedömningsunderlag och komma igång med kamrat- och självvärderingar. Ett annat viktigt område är hur vi arbetar i vårt elevhälsoteam med att ge elever i behov av särskilt stöd snabba och verkningsfulla åtgärder. Här har vi påbörjat ett förändringsarbete under läsåret med att ha öppna EHT. Fokus ligger på att läraren berättar hur det ser ut kring eleven i stället för att komma med färdiga förklaringar. Det ger var och en i teamet möjlighet att ställa följdfrågor och tillsammans gör vi en inventering över elevens styrkor och svagheter. Eftersom läraren är med så finns det också tillfälle att prata kring undervisningen och pedagogiken. Beslut om åtgärder tas på mötet tillsammans med läraren. Tid för återkoppling bokas också direkt. Den här förändringen har upplevts mycket positiv av både lärare och teamet. Lärarna känner sig delaktiga i besluten och elevhälsoteamet får en mycket mer nyanserad bild av elevens hela skolsituation. Rektor får också goda möjligheter att verka som pedagogisk ledare i samtalen med lärarna. Det här ger oss större möjligheter att ge ett bättre stöd till elever i behov av särskilt stöd. Vi kommer att utveckla arbetet ytterligare nästa läsår med en ny screeningplan och fastlagda möten i arbetslagen där vi pratar elevhälsa. Nya Språket Lyfter, som vi hade tänkt satsa på, fick komma lite på sidan då vi ägnade mycket tid åt Matematiklyftet det här läsåret. Utbildningen har varit mycket bra men upplevelsen bland lärarna var att det gick alldeles för fort fram. 10

Datum Sidan 11(34) I utvärderingen visar det sig att lärarnas kunskap om hur man kan undervisa i matematikämnet för att nå bästa resultat har ökat. I dag är det större fokus på att samtala om olika förslag på lösningar, fler laborativa övningar och större variation. Vi har också bytt ut vårt tidigare läromedel Mattesafari mot Pixel, som i högre grad motsvarar kunskapskraven i matematikämnet. Vi har också märkt att vi måste introducera talmönster och talpyramider samt miniräknare innan de nationella proven. I åk 1 har vi arbetat efter modellen Att skriva sig till läsning. Det har gett goda resultat både när det gäller läs- och skrivinlärningen samt elevernas datorvana. Bland våra elever i åk 1 är det ca 65 % som bedöms som mer än godkända och bara en elev som ännu inte nått godkänt i svenska. Under det här läsåret har vi i förskoleklassen arbetat mer systematiskt med den fonologiska medvetenheten enligt Bornholmsmodellen. Kartläggningen före och efter de 15 veckornas arbete visade på en mycket god förbättring. Medelvärdet ökade från 30 till 45 poäng. En god grund för att fortsätta med Att skriva sig till läsning nästa läsår i åk 1. Under nästa läsår kommer vi att fortsätta arbetet enligt språkutvecklingsplanen. Vi kommer då att arbeta med olika läsförståelsestrategier enligt modellen i den nationella satsningen En läsande klass. 11

Datum Sidan 12(34) Ansvar och inflytande Mål 2013/14 Alla elever ska känna att de har möjlighet att vara med och påverka sin arbetsdag i skolan inom givna ramar. Alla elever ges möjlighet att påverka och bli delaktig i sin IUP. Mått Att uppnå minst 3,5 på frågan i kommunenkäten om: man har möjlighet att påverka hur man ska arbeta i skolan man har möjlighet att påverka vad man ska arbeta med i skolan man upplever att pedagogerna tar hänsyn till elevernas åsikter Att avsätta tid kontinuerligt på schema för IUP-arbete. Resultat Resultaten från kommunenkäten som besvaras av eleverna i åk 3. Kommunens resultat inom parentes. Mina lärare tar hänsyn till elevernas åsikter J-vallsskolan Flickor Pojkar Åk 3 A Åk 3 B 2012 3,32 (3,39) 3,43 3,25 3,07 3,53 2013 3,70 (3,60) 3,80 3,60 3,80 3,50 2014 3,70 (3,60) 3,70 3,80 3,90 3,60 Jag är med och påverkar hur vi arbetar i skolan (arbetsformer) J-vallsskolan Flickor Pojkar Åk 3 A Åk 3 B 2012 2,97 (2,98) 3,07 2,90 2,67 3,21 2013 2,70 (3,10) 2,80 2,70 2,50 3,00 2014 3,10 (3,10) 2,90 3,20 3,50 2,60 Jag är med och påverkar vad vi arbetar med (innehållet) J-vallsskolan Flickor Pojkar Åk 3 A Åk 3 B 2012 3,00 (2,94) 3,43 2,70 2,60 3,32 2013 2,30 (2,80) 2,20 2,30 1,80 2,80 2014 2,8 0(2,70) 2,60 3,10 3,20 2,30 Bedömning 12

Datum Sidan 13(34) Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys Det är positivt att eleverna i åk 3 i så hög grad upplever att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter (3,7 ). Vi ser också en viss ökning från föregående år både när det gäller elevernas möjlighet att påverka hur (från 2,7 till 3,1) och med vad (från 2,3 till 2,8) de ska arbeta. Lärarna tycker fortfarande att det är svårt att få med de yngre eleverna främst i åk 1 i planeringen. Speciellt om det är klasser som är i behov av en extra tydlig struktur. Det är lättast att låta eleverna vara med att på verka hur och vad vi ska jobba med i NO och SO. Vi kan förbättra oss genom att vi pedagoger tar tid till att spåna fram vad som är olika arbetsformer på barnens nivå så att de förstår vad begreppet betyder, vilka olika arbetsformer det faktiskt finns i skolan att välja på. Till exempel laborativt material, arbeta i par eller grupper, arbeta med dator, redovisa olika arbeten genom att rita, berätta, skriva mm. Vi måste tydliggöra vad det betyder att vara med och påverka vad gäller arbetsformer och innehåll i det dagliga arbetet och att det hänger tätt samman med att veta vad de ska kunna för att nå målen. I vissa klasser har eleverna börjat hålla i sina egna utvecklingssamtal. Som underlag har de sin portfolio. Nya mål för IUP:n diskuteras med klassläraren innan samtalet. Det här ger ett gott medinflytande och eleverna känner sig stolta över att kunna ta eget ansvar för samtalet. Det här är ett område som vi behöver utveckla ytterligare till att gälla hela skolan. Jernvallsskolan F-3 har inte haft något eget elevråd under läsåret. Däremot har man i varje klass hållit klassråd regelbundet. Under nästa läsår kommer dock ett elevråd att bildas. 13

Datum Sidan 14(34) Skola och hem Föräldrarna kan hämta information via kommunens lärplattform Edwise. Där finns tillgång till underlag för bedömning, omdömen, måluppfyllelsedokument och pedagogiska planeringar. Varje elev har en egen klasslärare som är en kontaktyta mellan skola, hem och elev. Förutom utvecklingssamtalen så har klassläraren kontakt via telefon och mejl vid behov. Varje vecka skrivs veckobrev där föräldrarna kan ta del av klassens verksamhet. Ett utvecklingsområde när vi får våra 1-1 datorer i höst blir att skapa egna rum till varje klass där mer information kan läggas ut. Lärare går igenom de pedagogiska planeringarna med eleverna och tydliggör kunskapsmålen vid början av varje område. Likabehandlingsplan, ordningsregler, arbetsplan och kvalitetsredovisning finns att hämta via skolans hemsida. På höstterminens föräldramöte informerar vi om de aktuella dokumenten och var de kan hämtas. Tillsammans med elever och vårdnadshavare följer vi upp och utvärderar dessa dokument. Det kan ske via klassråd, utvecklingssamtal, föräldramöten och via gemensamma utskick från skolan. Övergång och samverkan Våra elever i förskoleklassen kommer från 7-8 olika förskolor. Det medför många överlämningar under vårterminen. Det här innebär att eleverna inte känner varandra sedan tidigare. Under de första två månaderna av höstterminen ägnas en stor del av tiden till den sociala utvecklingen. Då arbetar vi med att få ihop gruppen samt skapa trygghet och struktur. Gemensamma rutiner för hela kommunen har tagits fram. Rutiner från förskolan - förskoleklass: Träff mellan förskolans och f-klassens personal samt rektor för samtal kring de blivande 6-åringarna med särskilda behov i april. Föräldramöte för blivande 6-åringar i maj. Inskolning sker vid två tillfällen i maj-juni. Överlämnandekonferens mellan förskolan och förskoleklass i maj-juni. F-klass åk 1, åk 3 - åk 4 Lärare i avlämnande klass har en överlämnandekonferens till mottagande lärare. Särskilt överlämnande av elever i behov av särskilt stöd då skolans elevhälsoteam deltar. Eleverna får också möjlighet att träffa sina blivande lärare och besöka sitt nya klassrum i maj -juni. 14

Datum Sidan 15(34) Skolan och omvärlden Det är viktigt för oss att ha kontakter både med det närliggande samhället och med omvärlden. En del kontakter är inplanerade i årshjulet andra kan ske spontant när behov uppstår. Studiebesök Besök på Framtidsmuseet i Borlänge för åk 2. Besök på Järvzoo för åk 1. Besök på Nymmenåsens friluftsmuséum för f-klass, åk1 samt åk2. Besök på en bondgård för åk 1. Smedsgården, gammeldags skola för åk 3. Prova-på dag på Kulturskolan för åk 2 och 3. Besök på Falu Koppargruva och Ornässtugan för åk 3. Besök av Folktandvården för åk 2. Elever i åk 3 har övat och framfört Sannsagan om Sandviken på Smedsgården. Familjer och övriga intresserade var publik. Framförandet var en del av skolarbetet med min hembygd. Bedömning och betyg Vi använder Skolverkets exempel och bedömningsstöd i vissa fall. Läraren gör sin planering utifrån de nationella styrdokumenten och går igenom målen och vad som ska bedömas med eleverna. Dessa planeringar delges övriga kollegor och de finns möjlighet att lägga ut dem i Edwise så det blir ett kollegialt lärande. I kommunens ämnesnätverk träffas lärare från samtliga stadier för att diskutera ämnesinnehåll, planeringar, betygskriterier, bedömning och betygsättning. Detta för att öka likvärdigheten mellan och på skolorna. Lärarna genomför även sambedömningar av nationella prov och har diskussioner kring framtagna elevexempel. Genom att tid och förutsättningar ges till lärare som genomför och rättar nationella prov säkerställs att underlagen och resultaten tas tillvara bedöma elevernas kunskapsutveckling. Nationella prov ska bedömas dels enskilt men också av lärarkollegor. Detta för att en likvärdig bedömning ska göras samt att lärarna tillsammans diskuterar och kommer fram till rätt bedömning. De nationella proven ligger sedan till stor del till grund för bedömningen. Elevernas kunskapsutveckling bedöms och resultaten används i lärarnas fortsatta arbete med att anpassa undervisningen till rådande behov. Under läsåret har vi klasskonferenser en gång per termin för samtliga klasser där elevernas kunskapsutveckling och aktuell bedömning redovisas och följs upp på individnivå. Underlaget är måluppfyllelsedokumentet (rött, gult, grönt). Under dessa klasskonferenser deltar klassläraren och elevhälsan. I detta forum 15

Datum Sidan 16(34) diskuteras också vilka insatser som dels klassen som helhet bedöms behöva samt varje elev individuellt. De nationella proven lyfts fram och analyseras på gruppnivå i lärarnas arbetslag inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Skolans ledningsgrupp träffas fyra heldagar per år för att bland annat analysera kunskapsresultaten på skolnivå. Skolan genomför vid läsårets slut en kvalitetsredovisning där dessa analyser redovisas och leder till nya mål för ämnen och verksamhet i vår arbetsplan. Vår kvalitetsredovisning samt arbetsplan ligger sedan till grund för den pedagogiska revision som skolan varje år har tillsammans med kunskapsförvaltningen vilken leds av grundskolechefen. 16

Datum Sidan 17(34) MEDARBETARE Enhetens systematiska arbetsmiljöarbete Skyddsrond genomförs en gång per termin. Psykosocial arbetsmiljö senast den 30 okt, fysisk arbetsmiljö senast den 30 april. En psykosocial medarbetarenkät genomförs centralt varje år i september. Utifrån resultaten tas en handlingsplan fram för den egna skolan. Mål 2013-2014 Att all personal på Jernvallsskolan ska känna att de har stöd från sin rektor. Att all personal på Jernvallsskolan upplever att de har en rimlig arbetsbelastning. Mått Att andelen medarbetare som upplever att de känner stöd från sin rektor har ökat i årets medarbetarenkät. Att andelen medarbetare som upplever en orimlig arbetsbelastning har minskat i årets medarbetarenkät. Aktiviteter All personal vet att de alltid kan kontakta rektor via mail, sms eller tfn och förvänta sig en snabb återkoppling. All personal får hjälp av rektor att prioritera om arbetsbelastningen känns ohälsosam. Specialläraren tillsammans med specialpedagogen har huvudansvaret för hur åtgärdsprogrammen skrivs. Vi ser över vårt mötesschema och gör justeringar som minskar arbetsbördan. Åtgärder i handlingsplanen Extra resurser även på fritids för barn med speciella behov. Arbetsbeskrivning - Förtroendetid Ramtid Tydligare styrning med hjälp av t.ex ett årshjul. Ämnesdiskussioner för att hjälpas åt med planeringar mm. Förbereda allt material till matematiklyftet. 17

Datum Sidan 18(34) Resultat Personalen uppger att de alltid kan kontakta rektor och att de får snabb återkoppling. Rektor har hjälpt personal att prioritera i arbetsuppgifterna. Speciallärare och specialpedagog har huvudansvaret för åtgärdsprogrammen. Nytt mötesschema har tagits fram. Vi har haft extra resurser på fritids åk 2 för barn i behov av särskilt stöd. Vi har gått igenom läraravtalet och diskuterat ramtid kontra förtroendetid. Det har varit en ökad arbetsbelastning inte minst på grund av den ökande dokumentationen. Det har gjort det svårt för lärarna att prioritera sin tid. Både ett årshjul och en plan för det systematiska kvalitetsarbetet finns nu. Vi har också prioriterat bort vissa aktiviteter i vår verksamhet och gjort en ansvarslista för övriga gemensamma aktiviteter. Vi har börjat hjälpas åt med ämnesplaneringar. Här behöver vi lägga mer gemensam tid nästa läsår. Gemensamma utvärderingar behövs också. Allt material för matematiklyftet under vårterminen togs fram redan vid terminsstart. Resultaten från läsårets medarbetarenkät Fortsätt prestera bra Jag trivs med mina arbetsuppgifter. Det är en positiv stämning i vår arbetsgrupp. Min erfarenhet och kompetens tas tillvara för att utveckla verksamheten. Jag sätter mål för mitt arbete tillsammans med min närmaste chef vid utvecklingssamtal. Min närmaste chef är bra på att leda och motivera sina medarbetare. Jag har ett tydligt uppdrag. Min närmaste chef är drivande när det gäller att uppnå våra uppsatta mål. Förbättra och utveckla Jag har rimlig arbetsbelastning. Jag kan påverka min arbetssituation. 18

Datum Sidan 19(34) Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys Många upplever fortfarande en orimlig arbetsbelastning, men mycket har blivit bättre enligt personalen. Vi har förtydligat uppdraget för alla personalkategorier, vilket ger större trygghet. Vi har en tydligare struktur nu som gör att vi kan fördela arbetstopparna på ett bättre sätt. Färdiga planer och årshjul gör att vi får en överblick över vår arbetssituation. Vi har gjort nya prioriteringar utifrån läroplanen och tagit bort vissa arbetskrävande aktiviteter. Vi har lagt in möten för pedagogiska samtal och utvecklingsarbete två gånger varje månad under nästa läsår. Där vi kan hjälpas åt att göra varandra bättre, för det ger arbetsglädje. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Mål 2013-2014 Att alla elever har fått kunskap och stöd för en hälsosam livsstil. Att alla elever har fått kunskap och stöd för att kunna bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle. Mått Att bibehålla eller öka resultaten på frågan i kommunenkäten om: Jag deltar i någon form av fysisk aktivitet varje dag i skolan. Jag har i skolan fått kunskap om hur jag ska motionera för att må bra. Jag har i skolan fått kunskap om hur jag ska äta för att må bra. Jag kan äta i lugn och ro i skolan. Jag har i skolan fått kunskap om varför det är viktigt att ta hänsyn till miljön. 19

Datum Sidan 20(34) Resultat Resultaten från kommunenkäten som besvaras av eleverna i åk 3. Kommunens resultat inom parentes. Jag deltar i någon form av fysisk aktivitet varje dag i skolan J-vallsskolan Flickor Pojkar Åk 3 A Åk 3 B 2012 91 (94) 100 85 87 95 2013 96 (96) 100 94 96 96 2014 81 (92) 75 86 100 60 Jag har i skolan fått kunskap om hur jag ska motionera för att må bra J-vallsskolan Flickor Pojkar Åk 3 A Åk 3 B 2012 91 (89) 100 85 80 100 2013 94 (96) 92 94 92 96 2014 83 (96) 80 86 86 80 Jag har i skolan fått kunskap om hur jag ska äta för att må bra J-vallsskolan Flickor Pojkar Åk 3 A Åk 3 B 2012 94 (89) 100 90 80 100 2013 96 (96) 92 97 100 91 2014 95 (96) 95 95 100 90 Jag kan äta i lugn och ro i skolan J-vallsskolan Flickor Pojkar Åk 3 A Åk 3 B 2012 3,09 (2,89) 3,21 3,00 2,53 3,53 2013 3,10 (3,10) 3,20 3,10 3,40 2,80 2014 3,10 (3,10) 3,00 3,20 3,40 2,80 Jag har fått kunskap om varför det är viktigt att ta hänsyn till miljön J-vallsskolan Flickor Pojkar Åk 3 A Åk 3 B 2012 94 (94) 100 90 93 95 2013 100 (97) 100 100 100 100 2014 90 (97) 85 95 100 80 20

Datum Sidan 21(34) Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys Eleverna i åk F-3 är väldigt fysiskt aktiva inte minst på rasterna. De har trettio minuters rast på förmiddagen och en timmes lunchrast. Det ger gott om tid för rörelse. Fotboll, bandy, och jaga är populära lekar. På fritidstid när skolan slutat är det tillåtet att cykla på sin egen cykel på skolgården och det är det många som gör. Att resultatet på påståendet Jag deltar i någon form av fysisk aktivitet varje dag i skolan blev så lågt som 60 % i klass 3B, berodde på ett missförstånd. Eleverna trodde att det skulle vara en organiserad aktivitet. Alla pedagoger uppmuntrar eleverna varje dag till att de ska röra på sig. Även på idrottslektionerna får eleverna kunskap om hur och varför de ska röra på sig för att må bra. Personalen äter pedagogiska luncher med barnen varje dag och har då möjlighet att se till att barnen äter bra samt har samtal kring mat. Däremot är det svårt att få tillräcklig lugn och ro i matsalen. Det är en stor matsal som också fungerar som aula. Det innebär att det är bra akustik vilket förstärker alla ljud. 21

Datum Sidan 22(34) Kvalitetsredovisning för fritidsverksamheten 2012/13 MEDBORGARE Normer och värden Mål 2013-2014 Alla elever på Jernvallsskolan ska känna sig trygga och respekterade på fritids. Alla elever ska känna att de blir väl behandlade av alla vuxna på fritids. Alla elever ska känna att de blir väl behandlade av sina fritidskamrater. Alla barn och unga har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande könsstrukturer. Alla elever ska få träna sig i allsidiga kontakter och social gemenskap. Mått Att uppnå minst 3,5 i fritidsenkäten och den egna enkäten på frågan om trygghet personalens bemötande fritidskamraternas bemötande flickor och pojkar behandlas likvärdigt av alla vuxna på fritids Resultat Resultaten från kommunens fritidsenkät som besvaras av föräldrarna. Kommunens resultat inom parentes. Mitt barn trivs och känner sig tryggt på fritids J-vallsskolan 2012 3,52 2013 3,61 (3,54) 2014 3,70 (3,60) Jag som vårdnadshavare känner mig trygg när mitt barn är på fritid J-vallsskolan 2012 3,56 2013 3,49 (3,53) 2014 3,70 (3,60) 22

Datum Sidan 23(34) Jag som förälder anser att pojkar och flickor behandlas likvärdigt. J-vallsskolan 2012 3,40 2013 3,32 (3,48) 2014 3,4 (3,5) Mitt barn utvecklas och lär sig nya saker J-Vallsskolan 2012 3,30 2013 3,40 (3,42) 2014 3,60 (3,50) Resultat från egna enkäten på fritids 1 betyder instämmer inte alls, 4 stämmer helt Egen trygghetsenkät på fritids F- maj 2014 klass Åk 2 Åk 3 Totalt Jag känner mig trygg på fritids. 4 3,5 3,7 3,75 Jag trivs på fritids 3,7 3,7 3,7 Flickor och pojkar behandlas likvärdigt av alla vuxna på fritids. Jag känner mig väl behandlad av alla vuxna på fritids. Jag känner mig väl behandlad av mina fritidskamrater. Jag tycker att de vuxna på fritids agerar när någon behandlas illa. Jag känner att jag får vara med och bestämma om vad jag vill göra på fritids. Jag har möjlighet att välja på olika aktiviteter på fritids. Jag är ute och rör på mig varje dag på fritids. 3,6 3,7 3,65 4 3,7 3,7 3,8 3,5 3,4 3,4 3,45 3,7 3,7 3,7 3,4 3,6 3,5 4 3,7 3,6 3,75 3,7 3,8 3,75 23

Datum Sidan 24(34) Resultat från trygghetsvandringen i april 2014 Alla trivs och är trygga i sina klassrum. Det förekommer skojbråk i viss mån. Man är rädd för vissa av mellanstadieeleverna. Idrotten Inga kränkningar. Men pratigt och hög volym i omklädningsrummen. Rädsla för att bli inlåst i omklädningsrummen under lektionstid vid toabesök. Matsalen För högt prat. Någon är rädd att bli sist kvar utan någon vuxen. Otrygga platser inomhus Trånga kapprum/entréer i åk 3. Stökigt och oroligt. Många puttas. Hörnsoffan på fritids innan skolan börjar på morgonen. Kuddrummet på fritids. Vägen till kopieringsmaskinen. Rädd för elever i åk5. Toaletten utanför matsalen. Otrygga platser utomhus Gången till Jernvallen, om äldre elever kommer. Fotbollsplanen när mellanstadieeleverna kommer. Bilar på skolgården. Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys Vi har väldigt goda resultat (3,75) angående trygghet i vår egen fritidsenkät. Även föräldrarna uppger (3,7) att deras barn trivs och känner sig trygga på fritids. Det är också vår egen uppfattning. Men på trygghetsvandringen kom det dock fram att några elever i åk 3 upplever kuddrummet och hörnsoffan (på morgonfritids) som otrygga. Vi kommer se till att vi har bättre bemanning på båda de platserna i fortsättningen. Vi har fördelat våra elever på fyra fritidsavdelningar, d.v.s. i de hus man har sina klassrum. Det innebär att man har fritids tillsammans med sina klasskamrater som man känner sig trygg med. Mindre fritidsgrupper, kända lokaler. Vi har planerade övergripande aktiviteter mellan fritidavdelningarna en gång i månaden 24

Datum Sidan 25(34) för att eleverna ska lära känna varandra och ha kul tillsammans. Det har gjort att många elever hittat nya kamrater och nya lekar. All övrig utevistelse kan eleverna också träffa kamrater från andra avdelningar och leka tillsammans. Vi har trygga stabila pedagoger som genast ingriper om någon elev uppträder på ett felaktigt sätt. Vid upprepande tillsägelser kontaktas föräldrarna och rektor informeras. Personalen på fritids finns också med i skolans verksamhet under skoltid och har kännedom om vad som hänt under skoldagen redan när eleven kommer till fritids. Det innebär också en trygghet för eleven. 25

Datum Sidan 26(34) Elevens ansvar och inflytande Mål 2013 2014 Alla elever ska erbjudas en meningsfull fritid. Alla elever ska kunna välja mellan olika aktiviteter och rekreation. Alla elever ska känna att de kan vara med och påverka vad som sker på fritids. Mått Att uppnå minst 3,5 i kommunens fritidsenkät på frågan om Personalen på fritidshemmet tar hänsyn till elevernas åsikter Att varje fritidsavdelning tar fram två leklådor var tillsammans med eleverna under ht-13. Att det nya fritidsrummet för rekreation och lugna aktiviteter färdigställs i sept. Att fritidsrådet har möte en gång i månaden i samband med en samling.. Resultat Resultaten från kommunens fritidsenkät som besvaras av föräldrarna. Kommunens resultat inom parentes. Personalen på fritids tar hänsyn till elevernas åsikter. J-vallsskolan 2012 3,27 2013 3,19 2014 3,5 (3,5) Fritids egen enkät 1 betyder instämmer inte alls, 4 stämmer helt Egen trygghetsenkät på fritids maj 2014 Jag känner att jag får vara med och bestämma om vad jag vill göra på fritids. F- klass Åk 2 Åk 3 Totalt 3,4 3,6 3,5 Jag har möjlighet att välja på olika aktiviteter på fritids. 4 3,7 3,6 3,75 Bedömning 26

Datum Sidan 27(34) Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys Eleverna på fritids upplever i hög grad (3,5) att de får vara med och bestämma vad de vill göra. De anser också i mycket hög grad (3,75) att det finns olika aktiviteter som de själva har möjlighet att välja mellan. Vi ser också en ökning när det gäller föräldrarnas uppfattning om att personalen tar hänsyn till elevernas åsikter. De här uppfattningarna stämmer väl överens med vår egen. En anledning till det kan vara att vi prioriterat elevernas ansvar och inflytande under det här läsåret. Vi har fördjupat oss i uppdraget. Pedagogiska planeringar skrivs nu på varje fritidsavdelning. Planeringarna utgår från de nationella styrdokumenten. Där finns mål, aktiviteter samt förmågor som eleverna ska utveckla. Elevinflytande är viktigt för att verksamheten ska kännas meningsfylld för eleverna. Varje dag har avdelningarna en samling för att fånga upp elevernas intressen och behov samt presentera val aktiviteter under dagen. Vi har också börjat dokumentera våra aktiviteter med foton som sätts upp på väggarna. Till fotona har vi kopplat text med målen från styrdokumenten. Det här gör även eleverna mer medvetna om målen. Eleverna kan påverka/ha inflytande och vara delaktiga i verksamhetens planering genom t ex dagliga informella samtal, samlingar och förslagslådor. På fritidsråden får eleverna träna på demokratiska beslut. Elevernas personliga utveckling stimuleras genom dagliga samtal inte minst i värdegrundsfrågor. En stor del av verksamheten på fritids handlar om att lära sig hantera olika sociala situationer som t.ex. hur man blir delaktig i leken, hur man samarbetar, turtagning samt hur man hanterar konflikter. 27

Datum Sidan 28(34) HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Mål 2013 2014 Att alla elever har fått kunskap och stöd för en hälsosam livsstil. Att alla elever har fått kunskap och stöd för att kunna bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle. Mått Att uppnå minst 3,5 i kommunens fritidsenkät på frågan om: Mitt barn uppmuntras att vara ute och röra på sig. Mitt barn får hälsosam frukost/ hälsosamt mellanmål. Mitt barn lär sig varför det är viktigt att ta hänsyn till miljön. Att uppnå minst 3,5 i den egna fritidsenkäten på frågan om: Jag har möjlighet till både lek och rekreation när jag är på fritids. Jag uppmuntras att vara ute och röra på mig på fritids. Resultat Resultaten från kommunens fritidsenkät som besvaras av föräldrarna. 1 betyder instämmer inte alls, 4 stämmer helt Kommunens resultat inom parentes. Mitt barn uppmuntras att vara ute och röra på sig 2012 3,73 2013 3,76 J-vallsskolan 2014 3,70 (3,70) Mitt barn får hälsosam frukost och hälsosamt mellanmål 2012 3,34 2013 3,13 J-vallsskolan 2014 3,20 (3,3) Mitt barn lär sig varför det är viktigt att ta hänsyn till miljön 2012 3,15 2013 3,15 J-vallsskolan 2014 3,20 (3,40) 28

Datum Sidan 29(34) Fritids egen enkät 1 betyder instämmer inte alls, 4 stämmer helt Jag är ute och rör på mig varje dag på fritids J-vallsskolan 2014 3,75 Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys Vi har mycket fysiskt aktiva elever i vår fritidsverksamhet. Det är också något som pedagogerna uppmuntrar. Utevistelse ingår varje eftermiddag. Vi har även styrda uteaktiviteter som Boll och lek varje vecka där elever från olika avdelningar deltar. Något som är mycket populärt är att cykla på sin egen cykel på skolgården. Det är tillåtet på fritidstid när skoldagen är slut. På vintern åker vi skridskor regelbundet. Vi har närheten till Jernvallens idrottsanläggning som är en stor fördel. Det kommer en del synpunkter från föräldrar på frukosten och mellanmålet. De anser att det är för dålig standard eller att det är för mycket hel- eller halvfabrikat eller att eleverna får för lite mat. Man har också haft synpunkter på att vi inte ska baka något med socker i när vi bakar på fritids. Det här har vi tagit till oss. Till föräldramötet i augusti har vi därför bjudit in kommunens kostchef. Hon kommer att informera om innehållet i de olika måltiderna som skolan serverar. Det blir också möjlighet för föräldrarna att ställa frågor. 29

Datum Sidan 30(34) Kvalitetsredovisning för förskoleklassen 2013/2014 MEDBORGARE Normer och värden Mål 2013-2014 Alla elever i förskoleklassen ska känna sig trygga och respekterade. Alla elever ska känna att de blir väl behandlade av alla vuxna i förskoleklassen. Alla elever ska känna att de blir väl behandlade av sina klasskamrater. Alla barn och unga har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande könsstrukturer. Mått Att föräldrar och elever är svarar att de är nöjda vid utvecklingssamtalet vt-14 på frågor i den egna enkäten om: trygghet personalens bemötande klasskamraternas bemötande flickor och pojkar behandlas likvärdigt av alla vuxna i förskoleklassen Resultat Intervjuer med elever i f-klassen i maj 2014 Språkbruket. I det stora hela tycker eleverna att man säger snälla saker till varandra. Ibland förekommer det dock att några använder fula ord och att samtalstonen är lite hård. Stämningen i förskoleklassen uppfattas som god. Kamrater. Det framkom att flera elever uppfattade två barn som ensamma. Ett av barnen nämndes av flera. Vuxenkontakt. Barnen tycker att det är lätt att få tag på vuxna inomhus. Utomhus är det lite svårare eftersom de vuxna rör sig. Utemiljön. Det är ibland lite pirrigt och skrämmande med de äldre eleverna framför allt vid fotbollsplanen och bakom muren vid Sländan. Men de flesta eleverna känner sig trygga på skolgården. 30

Datum Sidan 31(34) F-klassens egen enkät i maj 2014 1 betyder instämmer inte alls, 4 stämmer helt Egen trygghetsenkät F- klass Jag känner mig trygg i f-klassen. 4 Jag känner mig väl behandlad av alla vuxna på. Jag känner mig väl behandlad av mina kamrater. 4 3,5 Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys Våra elever kommer från 7-8 olika förskolor. Det här innebär att eleverna inte känner varandra sedan tidigare. Under de första två månaderna av höstterminen ägnas därför en stor del av tiden till den sociala utvecklingen. Då arbetar vi med olika samarbetsövningar för att få ihop gruppen och skapa trygghet och struktur. Vi ser i våra resultat att vi har trygga elever i förskoleklassen och det är något som vi pedagoger ofta får höra från föräldrarna också på utvecklingssamtalen. Vi har reviderat våra ordningsregler utifrån ett nytt normsystem som utgår från elevens rättigheter och skyldigheter. Rutiner, regler och ramar där vuxna säger samma sak och med värme och lyhördhet agerar och reagerar på elevernas konflikter, ger också trygghet. Vi samtalar med våra elever om vilka rättigheter och skyldigheter man har till varandra i skolan, och gör eleverna medvetna om tänkbara konsekvenser. Vi arbetar kontinuerligt under hela läsåret med värdegrundsövningar för att skapa ett trivsamt och tryggt klimat. 31

Datum Sidan 32(34) Kunskaper Mål 2013 2014 Alla elever ska vid läsårets slut ha ökat sin fonologiska medvetenhet. Alla elever ska vid läsårets slut ha uppnått en antalsuppfattning upp till 10. Alla elever ska vid läsårets slut kunna räkna upp till 20. Mått En kartläggning av den fonologiska medvetenheten hos eleverna görs enligt Bornholmsmodellen vid skolstart. Uppföljning sker i slutet av maj 2014. Alla elever ska ha förbättrat sina resultat med minst fem steg vid uppföljningen. Alla elever ska vid läsårets slut kunna räkna framlänges och baklänges upp till 20. Alla elever ska vid läsårets slut kunna skriva och läsa talen upp till 10. Resultat Kartläggning Bornholmsmodellen i förskoleklass Högsta poäng är 50. Medelvärdet av 37 elever. Sept -13 Maj -14 Största utvecklingen 2014 30 45 Från 10 till 37 Vid starten i september var det 10 elever som hade över 35 poäng i kartläggningen. I maj var det 34 elever av 37 som låg över 35 poäng. Bedömd måluppfyllelse i språklig medvetenhet i juni 2014 Procent Antal Når ej målen 3% Når lägsta nivån för godkänt 13% Överstiger lägsta nivån för godkänt 84% Når ej målen 1 Når lägsta nivån för godkänt 5 Överstiger lägsta nivån för godkänt 32 Når ej målen, flickor 1 Når lägsta nivån för godkänt, flickor 3 Överstiger lägsta nivån för godkänt, flickor 23 Når ej målen, pojkar 0 Når lägsta nivån för godkänt, pojkar 2 Överstiger lägsta nivån för godkänt, pojkar 9 32

Datum Sidan 33(34) Nästan alla elever kan räkna framlänges och baklänges till 20, i maj 2014. Nästan alla elever kan skriva och läsa talen upp till 10, i maj 2014. Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys Vi har en väldigt god måluppfyllelse (97 %) när det gäller språklig medvetenhet i förskoleklassen. Vi ser också att många elever gjort stora framsteg i den kartläggning som vi gör före och efter vi arbetat med Bornholmsmodellen. I arbetet med Bornholmsmodellen kan vi följa elevernas språkliga utveckling och se när de får nya insikter. De blir medvetna om att språket består av ord som kan sättas ihop i meningar. Från att tidigare ha satt ihop alla ord så börjar de göra mellanrum mellan orden. I början sätter vissa elever punkt mellan varje ord för att sen förstå att punkten ska stå där meningen tar slut. Många vill då börja skriva egna berättelser. Ofta till olika bildserier. Att vara fonologiskt medveten är en bra grund för eleverna när de kommer till åk1 och ska börja med sin läsoch skrivinlärning Att skriva sig till läsning. Vi har börjat arbeta med läromedlet Pixel i förskoleklasen. Det är mycket laborativt arbete med mattesagor och olika typer av spel. Eleverna har tränat på subtraktion och addition upp till 10, udda och jämt, ordningstal, former och mönster, geometri mm. De flesta eleverna kan räkna framlänges och baklänges upp till 20 samt läsa och skriva talen upp till 10. Eleverna tycker att det är väldigt kul med matematik. 33

Datum Sidan 34(34) Elevens ansvar och inflytande Mål 2013 2014 Alla elever ska känna att de har vissa valmöjligheter under sin skoldag. Mått 2013 2014 Föräldrar och elever svarar att de är nöjda vid utvecklingssamtalet vt-14 på frågan: Upplever du att du haft olika valmöjligheter till aktiviteter under skoldagen. Resultat F-klassens egen enkät i maj 2014 1 betyder instämmer inte alls, 4 stämmer helt Egen trygghetsenkät F- klass Jag har möjlighet att välja på olika aktiviteter på fritids. 4 Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys Eleverna i förskoleklassen tycker att de har många olika aktiviteter att välja på under skoldagen. De får ofta själva välja om de vill vara inne eller ute och leka på den fria leken. De har haft önskemål om dans, uppträdanden, att få ta med egna saker och att få cykla på skolgården. Ibland får föräldrarna vara med i besluten. Under nästa läsår kommer vi att prova klassråd i mindre grupper. 34