Kvalitetsredovisning 2009/2010 Lundabyn

Relevanta dokument
KVALITETSREDOVISNING

Kvalitetsredovisning 2009/2010

Kvalitetsredovisning 2008/2009 Pedagogiskt bokslut

Kvalitetsredovisning 2007/2008

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011

Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem

VERKSAMHETSPLAN Brobyskolan

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola

Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning 2008/2009 Pedagogiskt bokslut

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/18 Skolområde 1

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

VERKSAMHETSPLAN Västra Husby FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Kvalitetsredovisning 2007/2008

Mellegårdens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning 2009/2010

Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2018/2019

KVALITETSREDOVISNING

Gårdby skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling samt Riktlinjer och rutiner mot diskriminering

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mjöbäcks skola F-2. Läsåret 2015/2016

Borbackas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Teamplan Ugglums skola F /2012

Mariaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Jungs Friskola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Kvalitetsredovisning 2007/2008

KVALITETSSAMMANFATTNING VÄSTRA SKOLAN LÄSÅR

Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret Körfältsskolan

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6

KVALITETSSAMMANFATTNING ÖSTRA-ÖSTRA STRÖ REKTORSOMRÅDE LÄSÅR

KVALITETSREDOVISNING

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret Kvalitetsredovisning

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Kyrkskolan (7) draftit AB, Version

Dokumentationen avser läsåret Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019

Kvalitetsrapport Hagabackens skola

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

KVALITETSREDOVISNING för år 2008

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Överlida skola 3-6 och fritidshem

Öxneredskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning 2009/2010. Ljungsbackenskolans. fritidshem

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Guldkroksskolan F-6 Bläckfisken

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem

TRANÄNGSKOLAN F-6. Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011

Nye skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: skola, förskoleklass och fritidshem.

Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6

Långängskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Skola, förskoleklass och fritidshem

uppdaterat augusti-18 Bovallstrands skolas årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6 Läsåret 2018/19

Rengsjö skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Nygårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rossö skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Withalaskolan

PLAN FÖR LIKABEHANDLING

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Systematiskt kvalitetsarbete. Helhetsanalys. Väskolans fritidshem Rektors namn: Charlotte Knutsson. Telefonnummer:

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Hagaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kyrkskolans likabehandlingsplan

Handlingsplan för Likabehandling, mot mobbning och kränkande beteende vid Morups Friskola

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skolbeslut för förskoleklass och grundskola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

uppdaterat augusti-17 Bovallstrands skolas årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6 Läsåret 2017/18

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Söndrebalgs skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

+ + Grundskola åk Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Grundskola åk 4-6. Ange ett alternativ. Grundskola åk 7-9

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Prästholmsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Kvalitetsredovisning 2009/2010 Lundabyn Grundskola

Innehåll Tidsperiod Sid 3 Grundfakta Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Sid 3 Åtgärder enligt 2008/2009 Sid 4 Mål för 2009/2010 Sid 4 Förutsättningar för arbetslagens måluppfyllelse Sid 4 Resultat Sid 5 Målområden: Alla elever når Sid 5-6 Elever är delaktiga i sitt lärande Sid 7 Elevers kreativa förmågor tas tillvara Sid 8 Jämlika förutsättningar för barns och Sid 9 ungdomars utveckling och hälsa Delta i EU-projektet Sid 10 Unga Europeiska reportrar Förebyggande, stödjande och utredande Sid 10 insatser under hela uppväxttiden Analys och bedömning av måluppfyllelsen som helhet utifrån Sid 11-13 ett rektorsperspektiv Åtgärder för förbättring till nästa läsår Sid 13 Uppföljning av likabehandlingsplanen Sid 14 2

Kvalitetsredovisning 2009/2010 - Lundabyn Budgetenhet: Grundskolan Tidsperiod Götene kommun genomför läsårsvis ett systematiskt kvalitetsarbete enligt nedanstående modell. Arbetsmodell Att utvärdera på den egna enheten Mål/ utvecklingsområden Kvalitetskriterier Vägar till målet Utvecklingsarbetet Metod och datainsamling Åtgärder Värdering Bevisföring Aktiviteter vi gjort Resultat Utvärderingsarbetet Läsårscykeln avslutas med att arbetslagen skriver sina kvalitetsredovisningar. Därefter skrivs enhetens kvalitetsredovisning. Grundfakta Organisationen för Lundabyns skolverksamhet har under året varit en förskoleklass samt grundskoleklasser från skolår 1 till och med 6. Skolan har haft 119 elever fördelat på 13 elever i förskoleklass och 106 elever i skolår 1-6. Under året har 14 personal arbetat på 9,05 tjänst (inklusive slöjd, bibliotek, resurs och speciallärare). Nyckeltalet för läsåret är 7,6 tjänst/100 elever. Beräkningen grundas på all lärarpersonal och speciallärare, men utan bibliotekarie. Personal från Lundabyns fritidshem har haft delar av sina tjänster i samverkan med skolan. Skolan har varit organiserad i ett arbetslag. I arbetslaget ingår förskollärare, grundskollärare, slöjdlärare och fritidsledare. För barn i behov av särskilt stöd finns en speciallärare, som arbetar enskilt eller med en grupp av elever. Resurslärare finns också vid vissa tider i tre klasser. Resursläraren arbetar med enskild elev, med en grupp av elever eller tillsammans med klassläraren i klassrummet. Specialpedagog finns på enheten två dagar/vecka. Skolsköterska arbetar två dagar/vecka. All personal har kompetens för sina respektive ämnen. Under läsåret har Lundabyn haft en 10 % tjänst som matematikutvecklare. Det finns goda förutsättningar för att ha en god kvalité i samtliga verksamheter på enheten. Barn och föräldrar är delaktiga i verksamheten. De flesta lokaler är välutrustade och ändamålsenliga. Flera lokaler används till olika ämnen och aktiviteter. Skolgården är stor och ger möjlighet till olika aktiviteter för alla åldrar. Personalen är kompetent och engagerad, vilket skapar trygga och lärande miljöer alltefter barnens mognad och intressen. Verksamheten är organiserad i ett arbetslag. Arbetslagsträffarna för hela arbetslaget ansvarar arbetslagsledaren för. Vid vissa tillfällen delas arbetslaget i två grupper, Mini och Maxi. Arbetslagsträffar sker varje onsdag eftermiddag och/eller torsdag eftermiddag. 3

Ungefär var tredje vecka träffas personalen i arbetslaget på Arbetsenhetskonferens (AE). Dessa träffar leds av rektor. Arbetslagstid används en gång/månad till pedagogiska eftermiddagar med olika teman. Elevvårdsfrågor diskuteras på arbetslagstid. Vissa elevärenden tar klasslärare och andra pedagoger upp i Elevvårdsgruppen, EVG. Elevvårdsgruppen består av speciallärare, specialpedagog och skolsköterska under ledning av rektor. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Götene kommuns kvalitetsredovisning grundar sig på: Enheternas egna kvalitetsredovisningar Projektet Attraktiv skolas slutredovisning Extern utvärdering V5 Kvalitets och utvecklingsmodell För att samla in resultat och göra en bedömning av måluppfyllelsen har samtliga enheter använt sig av den tidigare nämnda modellen Att utvärdera på den egna enheten. Enheterna använder en fyragradig bedömningsskala för att klargöra graden av måluppfyllelse. 80-100 % måluppfyllelse Mycket bra 60-79 % måluppfyllelse Bra 40-59 % måluppfyllelse Ganska bra 0-39 % måluppfyllelse Mindre bra Åtgärder enligt 2008/2009 Tid för pedagogiska diskussioner Tid för ökat samarbete och planering måste hittas Fokus på matematikundervisningen med hjälp av matematikutvecklaren Tid för skriftliga omdömen Se över årscykeln gällande utvecklinssamtal Rutiner för att stötta pedagoger med rättning och profilskrivning gällande de nationella proven i åk 3 och åk 5 Mål för 2009/2010 Elever är delaktiga i sitt lärande. Elevers kreativa förmågor tas tillvara. Jämlika förutsättningar för barns och ungdomars utveckling och hälsa Förebyggande, stödjande och utredande insatser under hela uppväxttiden Delta i EU-projekt Unga Europeiska reportrar 4

Förutsättningar för arbetslagets mål uppfyllelse Lundabyn är certifierad som en Trygg, säker och utvecklande skola. Pedagogerna har utbildning, goda kunskaper och kompetens i sina respektive ämnen. Samarbetet och flexibiliteten mellan pedagogerna är stor och fungerar mycket bra. Arbetslaget har haft schemalagda träffar på eftermiddagarna varje onsdag och torsdag. Ingen av pedagogerna har arbetat heltid. Detta gör att all personal inte träffas samtidigt under veckan. Protokoll, personlig kontakt och mejlkontakt används. Under året har man arbetat med ett Comeniusprojekt, Unga Europeiska reportrar, som på olika sätt har präglat arbetet. Fadderklasser gör aktiviteter tillsammans. Lundabyn har ett väl fungerande demokratiarbete med alla elever och personal engagerade. Detta sker i klassråd och Lundabyns Råd (biblioteksråd, elevråd, kamratstödjare, Miljö och aktivitetsråd (inne), Miljö och aktivitetsråd (ute) samt webbråd) där alla elever från skolår 1 t.o.m. 6 är med i något råd varje år. Under lektionerna i de olika ämnena har pedagogerna i stor utsträckning tillgång till moderna och anpassade läromedel och material. Det finns ett välutrustat bibliotek i skolans lokaler och utbildad skolbibliotekarie kommer till enheten en dag/månad. I skolans studiehall finns bibliotek, lekhörna, arbetsplatser för studier, bild och hemkunskap. Elevdatorer finns också i studiehallen. På grund av att flera verksamheter bedrivs i samma utrymme kan det ibland upplevas som svårarbetat då studiehallen används optimalt av flera klasser under vissa lektioner. Mindre grupprum saknas i anslutning till klassrummen. Klassrum samutnyttjas av flera ämnen och verksamheter t.ex. slöjd, musik, hemkunskap och andra ämnen samt Fritids, Kulturskolan. Kommunövergripande ämnesgrupper (matrisgrupper, portfolio osv) kan vara svåra att delta i då personalantalet är färre på enheten och därmed mer sårbart. Riktad kompetensutveckling kring bl.a. mobbning, Diamant, Nya Språket Lyfter, matrisdiskussioner, matematik samt kring inkluderande förhållningssätt (Nossebro) Resultat Arbetslaget uppdrag Alla elever når Utifrån Lundabyns organisation och resurstilldelning arbetar man på bästa möjliga sätt för att stötta alla elever att nå de mål som är uppsatta för skolan. Detta sker bland annat genom att individanpassa undervisningen så långt resurserna tillåter och erbjuda särskilt stöd till de elever som behöver det. Speciallärare, resurspersonal och specialpedagog finns som extra stöd för de elever i behov av detta. Extra handledning ges också av specialpedagog till pedagogerna kring upplägg av arbetssätt för grupp eller enskild elev. Utöver de nationella proven i åk 3 och i åk 5 finns också ett utarbetat diagnossystem gällande svenska och matematik från åk 1 6. Dessa diagnoser ses som ett underlag för fortsatt arbete gällande varje elev. Överblicksbilden över Nationella prov åk 3 och åk 5 samt i övrigt i åk 5 visar på goda resultat, dock har några elever inte nått. 5

NP åk 3 Inte nått Inte nått Inte nått Ämnen Antal Antal Antal Antal Antal Antal elever elever flickor flickor pojkar pojkar Matematik 16 3 10 1 6 2 Svenska 15 4 10 1 5 3 Svenska 2 NP skolår 5 Inte nått Inte nått Inte nått Ämnen Antal Antal Antal Antal Antal Antal elever elever flickor flickor pojkar pojkar Engelska 15 1 5 10 1 Matematik 14 2 5 9 2 Svenska 14 2 5 9 2 Svenska 2 Skolår 5 Ämnen Inte nått Inte nått Antal elever Antal elever Antal flickor Antal flickor Antal pojkar Bild 16 5 11 Engelska 15 1 5 10 1 Hem o konsk. 16 5 11 Idrott o hälsa 16 5 11 Matematik 14 2 5 9 2 Musik 16 5 11 Biologi 16 5 11 Fysik 16 5 11 Kemi 16 5 11 Teknik 16 5 11 Geografi 16 5 11 Historia 16 5 11 Religionskunskap 16 5 11 Samhällskunskap 16 5 11 Slöjd 16 5 11 Svenska 14 2 5 9 2 Svenska 2 Inte nått Antal pojkar 6

Mål: Elever är delaktiga i sitt lärande. Önskat resultat: Eleverna blir mer aktiva vid planering och genomförande av de olika arbetsområdena. Eleverna blir ännu mer förtrogna med skolans kunskapsmål. En bättre koppling mellan portfolion och de skriftliga omdömena. I det dagliga arbetet är eleverna aktiva med att planera sitt arbete med ett nytt arbetsområde. Detta märks t.ex. genom att de ställer inledande frågor samt utgår från sina förkunskaper. Detta sker också vid fördjupning av egna ämnesval t.ex. forska om ett djur, landskap. Eleverna är mer förtrogna med skolans kunskapsmål då information om sker mer systematiskt i det dagliga arbetet. Bevis på detta ges då eleverna diskuterar hur man skall komma mot målet. Ett verktyg i att synliggöra är de utarbetade matriserna som används för elever och föräldrar. Under utvecklingssamtalen har ytterligare gåtts igenom kopplat till elevernas egna portfoliopärmar och resultat. Detta ligger till grund för elevernas Individuella Utvecklingsplan. Då föreslår oftast eleven först själv vad hon/han behöver träna extra på. Oftast stämmer detta överens med det som pedagogerna och föräldrarna anser. Eleverna visar i sitt arbete och vid samtal att de förstår varför de arbetar med vissa uppgifter. Kontinuerliga utvärderingar efter avslutad arbetsdag eller avslutat arbetsmoment har genomförts, som en del i att analysera det dagliga arbetet. Diagnoser ex. i Nya språket lyfter och Diamant är också ett redskap i att visa skolans kunskapsmål liksom diagnoser och prov. Nationella prov i skolår 3 i svenska och matematik och i skolår 5 i svenska, matematik och engelska ger en tydlig avstämning i dessa ämnen. De allra flesta elever har vid proven genom att arbeta koncentrerat och engagerat visat att de förstår provens uppgift. Portfoliopärmen ger en samlad översikt av elevens sociala utveckling samt lärande i de olika skolämnena. Vi har sett att eleverna är intresserade av att titta och visa andra sin Portfolio. De olika arbetena används också som ett bevis för att visa att mål uppnåtts. 7

Mål: Elevers kreativa förmågor tas tillvara. Önskat resultat: Eleverna har utvecklat det kreativa lärandet i den dagliga skolsituationen Demokratiarbetet på skolan, där alla elever från skolår 1 t.o.m. 6 är med i något råd varje år, har fortsatt. Råden träffas minst en gång/månad. Det finns sex råd - Biblioteksråd, Elevråd, Kamratstödjare, Miljö och aktivitetsråd (inne), Miljö och aktivitetsråd (ute) samt Webbråd. Eleverna är mycket engagerade i de olika råden och flera olika aktiviteter har under året föreslagits, planerats och genomförts. Exempel på detta är turneringar i landbandy, lekdag, Körslaget, utedag i rådsgrupperna, Disco, talangjakt, arbete med Lundabyns hemsida. Detta är också mycket uppskattat av eleverna. Detta visas genom att många i alla åldrar har deltagit med entusiasm i de olika aktiviteterna. Elevernas utvärdering av råden i slutet av läsåret har visat elevernas engagemang och kreativa tankar. Flera förslag om aktiviteter och nya råd för nästa läsår har kommit upp. Den utökade tiden för råden, nu 40 minuter, har upplevts som positiv för de flesta. Klassrådsarbetet har inte fungerat tillräckligt bra, upplever en del av råden. Bättre koppling mellan klassråd och råden önskas. Under arbete med de olika bilduppgifterna i Comeniusprojektet har elevernas kreativitet visat sig genom bra och välgjorda bilder. Detta har även synts i elevernas brev till sina brevvänner i de olika länderna. De speciella temadagarna efter ett projektmöte har varit uppskattade av eleverna. Många elever tar ofta spontant upp arbetet med projektet i skolan och hemma. Eleverna hjälper och tar ansvar för varandra. Detta märktes t.ex. i rådens arbeten och under Lilla Tomtecupen, då eleverna i 6:an var matchvärdar och domare. Fadderklasser har arbetat tillsammans för att främja gemenskap ex. gemensamma utedagar och sångstunder. Klass 6 har på ett mycket kreativt sätt arbetat med temat Förr i tiden, där eleverna bl.a. har dokumenterat Lundsbrunn förr. Arbetet resulterade i en mycket bra och informationsrik utställning i text, bild och med många olika föremål. En mycket uppskattad och bra genomförd fredssamling av eleverna i 6:an har framförts för alla elever på skolan. Eleverna i klass 3 har också framfört en mycket uppskattad och bra teaterföreställning för alla. De andra elevernas engagemang och intresse visades genom att de lyssnade aktivt och koncentrerat. F-klass 6:an har besökt olika sång- och teaterföreställningar arrangerade centralt. Dessa har gett tankar och impulser för vidare skapande och skrivande. Under vintern har många kreativa lekar, rörelse och byggen varit i snön och på is. Elever önskade is på skolgården och detta gick att ordna på grund av engagerade föräldrar och personal. Många elever har åkt skridskor förutom idrottslektioner även på raster och fritid. Flera klasser har arbetat med regelbunden tidningsläsning under hela året. I Tidningen i skolans satsning Presstationen har många kreativa förslag kommit upp, som sedan utvecklats i klasserna i ord, bild och foton. Intresset för nyheter och tidningar har visat sig även när eleverna har pratat i hemmen om arbetet. Under Tidningsveckan i oktober arbetade flera klasser med kreativa övningar kopplade till läsande. Under våren har klasser fotograferat och skrivit utifrån vissa teman. Detta har utvecklat den kreativa förmågan och gett en god dokumentation av skolarbetet. Foton har blivit publicerade ett flertal gånger i lokal-tidningarna och på NLT:s webbsida. 8

Kulturskolan har haft visning i fiol och lektion i brassensemble. Detta har lett till nya intresserade elever av instrumentalundervisning. Klass 2 har haft gitarrundervisning i grupp. Mål: Jämlika förutsättningar för barns och ungdomars utveckling och hälsa Önskat resultat: En väl fungerande och bra inlärningsmiljö där elever och pedagoger mår bra. Elever, personal och andra besökanden har uttryckt att det är en lugn och trevlig miljö på skolan, både inne och ute. Elever och föräldrar uttrycker även detta på utvecklingssamtal. Att skolan har en lugn miljö visar sig på raster och vid aktiviteter där barn i olika åldrar leker och spelar tillsammans. De yngsta uttrycker själva att de sällan är rädda för äldre elever på raster. Eleverna hjälper och tar ansvar för varandra. Detta märks särskilt vid olika aktiviteter, som exempelvis under vinteridrottsdagen då äldre elever själva spontant knöt skridskor och hjälpte de yngre att ta sig fram på isen. Den yttre miljön har många möjligheter till kreativ lek och rörelse. Eleverna har under lektionerna i de olika ämnena i viss utsträckning tillgång till moderna och anpassade läromedel och material. Eleverna vistas i ändamålsenliga skollokaler och ett välutrustat bibliotek finns. En matematikverkstad har byggts upp under läsåret. Som ett led i arbetet med Likabehandlingsplanen har planen synliggjorts i entrén samt väl synlig i klassrummen. Vidare har en rapportblankett om kränkande behandling utarbetats. Vid samtal säger eleverna att de är kända med vad som gäller i likabehanlingsplanen, men det kan vara svårt att uppnå. Under senare delen av läsåret gavs en enkät ut till elever i åk 2 och i åk 5 där bland annat en fråga ställdes kring likabehandling. Det framkom att några elever i båda klasserna kände sig kränkta av något slag. Lundabyns antimobbinggrupp samt specialpedagog arbetar med klasserna bland annat genom gruppsamtal, enskilda samtal och EQ-arbete. Tidiga extra och flexibla insatser av resurslärare, speciallärare, specialpedagog, skolsköterska och övrig personal har satts in vid behov. Kamratstödjarna tar under varje rådstid upp hur det är i klasserna. Representanter från Kamratstödjarna, Antimobbningsgruppen och all personal har gått utbildning i Antimobbningsarbete för Gunnar Höistad. Detta för att få eleverna än mer delaktiga i likabehandlingsarbetet. Vid mobbningsärenden har Antimobbningsgruppen satts in så fort som möjligt. Extra vakter på raster har satts in. Antimobbningsgruppen sammanträder regelbundet. Under senare delen av våren har också ett projekt gällande rastaktivitet sjösatts. Projektet bekostas av Handslaget och Lundabyn har tillsammans med 2 andra skolor i Götene Kommun fått pengar för att bedriva samverkan med föreningslivet. På Lundabyn har fokus legat på rastaktiviteter samt besök av bland annat golfklubben. En person har varit anställd för detta ändamål vilket uppskattats av elever och personal. Regelbundna utvärderingar görs kontinuerligt med eleverna för att på olika sätt förbättra verksamheten. Pedagogerna upplever att skolmiljön är lugn och bra för eleverna. 9

Mål: Delta i EU-projekt Unga Europeiska reportrar Önskat resultat: Ge Lundabyns elever möjlighet att bli medvetna om sin kulturella identitet. Eleverna får kontakt med barn i tre andra europeiska länder och lär sig mera om hur det är att leva där. Projektet ska också synliggöra deras gemensamma europeiska medborgarskap samt stärka engelskan. Alla skolor i projektet har arbetat med ett gemensamt bildtema Arbetet med Eu-projektet har bidragit till högre måluppfyllelse bland annat gällande engelskan i åk 5. Pedagogerna har också märkt att det går lättare och lättare att tala, skriva och förstå engelskan i flera klasser. Ökad kunskap om de andra skolorna och länderna har eleverna också fått när personal, som har deltagit på projektmöten i de andra länderna, berättat och visat foton. Eleverna har också deltagit i speciella Frankrike- och Spaniendagar. Genom samtal uttalar eleverna att de lärt sig mer om länderna under dessa dagar. Alla elever på Lundabyn har en egen brevvän från någon av de andra länderna att skriva och rita till. I några fall har eleverna själva pratat med sin brevvän hemma via msn. När man berättar om sig själv, traditioner m.m. och får höra hur det är hos andra, bidrar detta på många sätt till att eleven blir medveten om sin kulturella identitet och får kännedom om andras. Både i skolan och hemma vill många elever gärna berätta om sin brevvän. De skickar teckningar och foton och frågar efter brev. Under vecka 20, då Lundabyn var värdar för fem lärare från projektländerna, märktes på många olika sätt elevernas engagemang. De flesta elever tog spontan kontakt med de gästande lärarna, både under raster och på lektioner. De var intresserade av lärarnas genomgångar av de olika länderna och hade många frågor. Elevernas stora intresse, engagemang och glädje slogs de gästande lärarna av. De var också mycket imponerade av elevernas engelskkunskaper. Ett Öppet hus-kväll avslutade projektveckan. Det var ett mycket stort deltagande av elever och föräldrar. Många elever och föräldrar lyssnade på presentationer från de olika länderna och tog också tillfället i akt att ta enskilda kontakter med de gästande lärarna. Mål: Förebyggande, stödjande och utredande insatser under hela uppväxttiden Resultat: Ett inkluderande förhållningssätt som är konkretiserat Genom tidiga och extra insatser av resurslärare, speciallärare, specialpedagog, skolsköterska och övriga pedagoger anpassas undervisningen i möjligaste mån för alla elever. Genom diagnostisering i basämnena kan t.ex. intensiv lästräning tidigt sättas in vilket visat sig positivt för eleverna. Vid utvärdering av åtgärdsprogram visas att de insatta åtgärderna i flertalet fall ökar elevens möjlighet att nå de uppsatta. Åtgärdsprogrammens syfte uppfylls. Pedagogerna försöker att ta tag i problem så fort de uppstår. Elevvårdsfrågor diskuteras på arbetslagstid. Vissa elevärenden tar klasslärare och andra pedagoger upp i Elevvårdsgruppen, EVG. Elevvårdsgruppen består av speciallärare, specialpedagog och skolsköterska under ledning av rektor. Detta leder ibland till kontakt med Rådgivningscenter och/eller föräldrar. Rektor inbjuder till Elevvårdkonferens vid behov. 10

Varje år hålls Klasskonferens med genomgång av alla elever i klasserna tillsammans med respektive klasslärare, resurslärare, speciallärare och specialpedagog under ledning av rektor. Elev, som går i särskild undervisningsgrupp, deltar i hemmaskolans undervisning en eftermiddag i veckan. Detta gör att eleven får fortsatt kontinuitet samt att eleven inte helt tappar kontakten med klasskamraterna på Lundabyn. Elevens lärare, specialpedagog och rektor har kontinuerliga kontakter med den särskilda undervisningsgruppen samt berörda föräldrar. Detta leder till kontinuitet i kontakter och information om eleven. Specialpedagog har också träffat elever och föräldrar i olika ärenden. Analys och bedömning av måluppfyllelsen som helhet utifrån ett rektorsperspektiv: Skolans uppdrag: Alla elever når Elever är delaktiga i sitt lärande. Elevers kreativa förmågor tas tillvara. Jämlika förutsättningar för barns och ungdomars utveckling och hälsa. Delta i EU-projekt Unga Europeiska reportrar Förebyggande, stödjande och utredande insatser under hela uppväxttiden Bra Mycket bra Mycket bra Mycket bra Mycket bra Bra Analys av måluppfyllelsen Skolans uppdrag: Alla elever når Trots punktade insatser och handledning har vi inte nått ända fram när det gäller elevernas måluppfyllelse. Detta trots skolans och föräldrarnas olika insatser. Dagens elever upplevs av pedagogerna mer splittrade och detta kan också påverka skolarbetet. För att än mer förbättra vår resultatuppfyllelse behövs fortlöpande uppföljningar. I detta arbete kommer vi att använda Nya språket lyfter och Diamant i en utarbetad struktur. De ämnesdiskussioner, sk pedagogiska eftermiddagar, som bedrivits under året kommer att fortsätta. De ger pedagogerna en möjlighet att diskutera olika ämnen utifrån olika frågeställningar. Under året har man bland annat arbetat med matematik och då med fokus på matematikverkstaden. Under nästkommande läsår skall dessa diskussioner även vävas ihop med LPP (Lokal Pedagogisk Planering). Utifrån de gjorda elevenkäterna kan man se att både flickor och pojkar i åk 2 känner att det stämmer helt eller ganska bra gällande om man är nöjd med vad man lärt sig i skolan och om man får den hjälp man behöver. Motsvarande frågeställning i åk 5 visar på något sämre bedömning från flickorna gällande hjälp från lärare än för pojkarna. Detta är något som vi måste arbeta vidare med under nästa läsår. Arbetsbördan för pedagogerna upplevs också som hög vilket kan påverka resultaten negativt. Ett exempel är de skriftliga omdömena som tar mycket tid i anspråk. 11

Elever är delaktiga i sitt lärande. De flesta elever visar i det dagliga arbetet att de är engagerade och delaktiga i sitt lärande. Beroende på elevernas ålder och mognad har de tagit mer eller mindre ansvar för sitt eget lärande. Lundabyn är en liten och väl fungerande skola, där elever och personal trivs. När barn i olika åldrar träffas i olika situationer t.ex. rådsarbete, teman, gemensamhetsdagar lär de känna varandra och blir trygga. Detta påverkar hela skolsituationen. Eleverna visar ofta i sitt arbete och vid samtal, att de förstår varför de arbetar med vissa uppgifter. Kontinuerliga utvärderingar efter avslutad arbetsdag eller avslutat arbetsmoment har genomförts, som en del i att analysera det dagliga arbetet. Detta kan utvecklas ännu mera. Elevers kreativa förmågor tas tillvara Vi har engagerade och kreativa elever och personal. Elevernas olika kreativitet märks dagligen speciellt under de mer praktiska ämnena, i olika teman och i Elevens val. De flesta uppgifterna i Comenius-projektet har alla elever i alla klasser arbetat med. Detta har gett olika resultat beroende på ålder och mognad. Projekt, teman, utställningar, aktiviteter m.m. är ett resultat och är bevis på detta. Eleverna är positiva till olika förslag och deltar med entusiasm. Rådsarbetet med alla elever i olika råd har under året än mer utvecklats. Många olika aktiviteter har det varit under året. Utifrån utvärdering gjord i de olika råden visar på att eleverna är nöjda med rådsarbetet, men att det finns svårigheter med att få kopplingen klassråd och råd. Detta är något som måste diskuteras och förbättras. Jämlika förutsättningar för barns och ungdomars utveckling och hälsa Elever, personal och andra besökanden har uttryckt att det är en lugn och trevlig miljö på skolan, både inne och ute. Personalen försöker lösa uppkomna problem på ett snabbt och för eleven bra sätt. Detta engagerar all personal t.ex. extra buss- och rastvakt. Elever och föräldrar har uppmärksammat detta arbete och det ger trygghet. Fadderverksamhet, rådsarbetet och gemensamhetsdagar, är andra exempel på detta. Tidiga extra och flexibla insatser av resurslärare, speciallärare, specialpedagog, skolsköterska och övrig personal har satts in vid behov. Personalen har på olika sätt arbetat med elevvårdsproblem så fort de har uppstått. Vi har en väl fungerande gång i mobbningsärenden. Trots det finns det elever som upplever sig kränkta. I de fall som pedagogerna blir informerade om en kränkning sker direkt ett samtal med elev/elever och även föräldrar. Ett fortsatt arbete måste ske när det gäller synsättet våra elever. Alla i personallaget har ett ansvar att stötta elever. Det är en bra gemenskap bland personalen. Personalen upplever att det är mycket arbete med dokumentation t.ex. de skriftliga omdömen vilket gör att tid och ork påverkas. Det kan vara möjligt att detta påverkar undervisningen och därmed elevernas resultat. De pedagogiska eftermiddagarna under läsåret har bidragit till diskussioner och arbeten med speciella ämnen t.ex. matematik och genomgång av matematikverksstaden. 12

Delta i EU-projekt Unga Europeiska reportrar Kontakten med de tre skolorna i detta projekt har gett både elever, pedagoger och föräldrar många olika positiva personliga kontakter och impulser. Det har också varit ett mycket bra projekt för att öka de engelska färdigheterna i tal och skrift för både elever och pedagoger. Alla elever och personal på Lundabyn är engagerade på olika sätt i projektet. Speciellt positivt har det varit när det har arbetats i blandade grupper eller fadderklasserna och under temadagarna. En del uppgifter har varit svåra på grund av att inte Lundabyn haft tillräcklig teknisk utrustning t.ex. flera scanners. Detta är något som skall införskaffas inför nästa läsår. Förebyggande, stödjande och utredande insatser under hela uppväxttiden Pedagogerna försöker att ta tag i problem så fort de uppstår. Den förändrade arbetet i Elevvårdsgruppen, då klasslärare och andra pedagoger tar upp vissa elevärenden direkt med rektor, speciallärare, specialpedagog och skolsköterska, har varit positiv. Detta har lett till fler direkta kontakter och åtgärder. Detta har också gjort att det är tillräckligt med en klass-konferens per läsår. Den inkluderade rutinen med elev som även vistas i särskild undervisningsgrupp har fortsatt positivt tack vare att eleven delvis fortsätter sin undervisning på Lundabyn. Lundabyns rektors och specialpedagogs ansvar för de kontinuerliga kontakterna med den särskilda undervisningsgruppen, berörda föräldrar och övriga är viktiga och kommer att fortsätta. Detta kan än mera utvecklas under nästa läsår. Utifrån den utskickade SKOP-undersökningen gällande åk 2 och åk 5 kan man utläsa att de flesta är nöjda med skolan och dess verksamhet, men som rektor är jag inte riktigt nöjd med resultatet. Det finns elever och föräldrar som uttrycker att elever känner sig mobbade eller trakasserade vid flera tillfällen, vilket är helt oacceptabelt. Detta är något som behöver ses över. Skolgårdens utbud av aktiviteter är något som också behöver arbetas med. Åtgärder för förbättring inför läsåret 10/11 Ny årscykel för Utvecklingssamtal och IUP-arbete är viktig att se över, för att få en tydligare koppling till mål och resultat. Alla arbetslagsträffar måste bli av, eftersom detta är en viktig grund för skolans arbete. Vi har försökt att hitta tid för enskilda samtal med eleverna om deras lärande, men detta har varit svårt. Genom att under en begränsad period frigöra en resurs, kan detta förbättras. Fortsatt deltagande i Commenius-projektet. Projektet bör vidareutvecklas så att det blir fler utbyten av lektioner och pedagogiska impulser mellan de enskilda lärarna. Under nästa läsår kommer det också att bli elevutbyte, som måste planeras tidigt på hösten. Inköp av viss teknisk utrustning t.ex. scanners. Arbeta mera med demokratifrågorna, så att Klassrådsarbetet fungerar bättre och det blir en bättre koppling mellan klassråd och råden. 13

Uppföljning av likabehandlingsplanen Lundabyns Likabehandlingsplan ligger till grund för arbetet att motarbeta kränkande behandling och diskriminering i skolan. Planens framtagning grundar sig på ett samarbete mellan föräldrar, elever och personal. Den färdiga planen ligger på hemsidan, finns i alla klassrum samt som en kort version i entrén till Lundabyn. Vision Den grundvision som finns gällande värdegrunden i Likabehandlingsplanen ligger till grund i allt arbete på skolan. Att förebygga kränkande behandling och diskriminering Som ett led i det förebyggande arbetet kan jag se att utifrån nulägesanalysen finns det några ställen på skolgården osynliga ställen som all personal behöver vara medveten för att under rastvärdstiden gå en extra sväng runt dessa områden. Vidare behöver jag som rektor än mer framhäva våra elever dvs, alla som arbetar på skolan har ett ansvar i att ta tag i de ev. konflikter som inträffar under dagen oavsett om man har klassansvar eller inte. Upptäcka, utreda och åtgärda De utarbetade händelseblanketterna är ett första steg för att upptäcka kränkningar. På blanketten dokumenteras kränkningar genom ett lättmarkerat kryss-system. De ligger också till grund för det fortsatta arbetet utifrån de rutiner som finns i Likabehandlingsplanen gällande Upptäcka, utreda och åtgärda. Effekter i relation till läsårets kartläggning Utifrån Skolinspektionens sammanfattande rekommendationer kring arbete med trakasserier och kränkande behandling kan jag se att elevernas delaktighet och kamratstödjarnas roll är något som måste tydliggöras än mer i detta arbete. Den föreläsning som gavs av Gunnar Höistad kring mobbning gav Kamratstödjarna god kunskap om uppdraget. Från Lundabyn deltog fyra elever i egenskap av kamratstödjare på föreläsningen och två av dem kommer att fortsätta sitt uppdrag. Åtgärder till förbättring Rastvärdar som går svängen runt osynliga områden på skolgården Tydliggöra Kamratstödjarnas uppdrag Allas elever skall råda bland ALL personal Fortlöpande gruppsamtal i olika konstellationer Arbeta än mer med EQ-material och värderingsövningar i klasserna/grupperna. 100826 Elisabeth AnderssonHult Rektor 14