Stationsnära lägen. Utgångsläge 2012 och förslag på uppföljningsrutiner för Huddinge kommun. Dnr: GK-2007/ FRUÄNGEN SÄTRA VÅRBY GÅRD HAGSÄTRA

Relevanta dokument
Slakthusområdet. Stadsstrukturanalys 6 november 2015

Utgångslägesrapport till. Kollektivtrafikplan för Huddinge kommun. November 2016 KS-2015/48

Huddinge kommuns kollektivtrafikplan Remiss från Huddinge kommun Remisstid den 31 mars 2015

-betalningsvilja för småhus. Tillväxt, miljö och regionplanering

TOLLARE. Oktober 2006 Konsulter: Alexander Ståhle Tobias Nordström

STADSKVALITETER RAD 2. Underlag till rapporten Skillnader i livsvillkor i Stockholm Undertitel

Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

JÄRNVÄGSUTREDNING. Sundsvall Härnösand. Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM Timrå resecentrum

betalningsvilja för SMÅHUS Värdering av stadskvaliteter Betalningsvilja för småhus och genomförandet av stadsutveckling i regionen

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla


Fokus Skärholmen Projekt på samråd

Kungens kurva - Skärholmen

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2014/2015

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

BOSTADSBYGGRÄTTER HUDDINGE HÖGMORA 2:24

2.1 GATUNÄTETS TILLGÄNGLIGHET

Årstad En ny stad på Årstafältet i Stockholm

Utställningsförslag till ny översiktsplan för Stockholm

Stadsbyggnadsanalyser och förtätningsstrategier

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.

Ekholmsvägen 88. Industri, m 2, Stockholm, Skärholmen. Webbadress:

ALLA BEHÖVER NÄRHET. En smart stad är. Cities are proximity, density, closeness. Edward Glaeser, Harvard University. Internet.

STRUCTOR MARK STOCKHOLM AB, SOLNAVÄGEN 4, STOCKHOLM, TEL , ORG. NR

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE 2009/ BILD. Diarienummer. Underrubrik. December 2009

Uppföljning av projektplan för samhällsbyggnadsprojekt och remiss inför projektplan

SÖDRA SKANSTULL KONSEKVENSANALYS. Stadsstrukturanalys av programförslag för stadsutveckling i Södra Undertitel Skanstull

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018

Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden godkänner redovisningen och beslutar att planområdet kan utökas inför samråd av detaljplan.

Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4) Uppsala- Björklinge

Yttrande över granskningshandling Fördjupad översiktsplan norra Vallentuna och Lindholmen

Underlag för bedömningen av förslag på lämpliga p-tal för kvarter Isafjord är:

Lundaförslag Cykelväg Genarp - Kyrkheddinge

TRAFIKUTREDNING I ANSLUTNING TILL PLANPROGRAM FÖR TOKARPSBERG I BORÅS

UTVECKLING AV STADSKÄRNOR. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor

Värdering av stadskvaliteter. Värdering av stadskvaliteter 1

Reflektion från seminarium 5

Förstudie för Spårväg syd

VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING

De nya tätorterna Definition Metod - Statistik

Yttrande över Handlingsplan för förskole- och skolplatser , UBN 2011/86-610

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE

Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad

PM Trafik. Södra Årby. Tyréns - Arvid Gentele 1(13) Uppdragsnr: Rapportnr: Rev (): l tl t t\ut d i \T é T fik PM k t LGS d

Bilpool i Stockholm. 1. Inledning. trender och nuläge Bakgrund. Uppdraget. Thaddäus Tiedje Kristina Nyström

Mobility management i Huddinge kommun

Projektbeskrivning Program Björnkulla

PM - Parkeringsavgifter på gatumark/allmän platsmark i Huddinge kommun

Regional, översiktlig och strategisk planering

Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8

Strategiska samband Magelungsstråket, Mälaräng och Järvadalen Bakgrund

Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050?

ÅRE KROKOM ÖSTERSUND. Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket

Hallunda-Norsborg Dialogforum Botkyrkas nya översiktsplan (ÖP)

Näringslivsstrategi för Huddinge år , bilaga 2. Befintliga verksamhetsområden i Huddinge kommun

PM angående mobilitetslösningar i Detaljplan för område vid Sätra gård, del av Sätra 2:1 i stadsdelen Sätra. DP

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

Komplettering: Östligare sträckning av avgreningen till Grön linje

Detaljplan för Kontor Uddvägen, fastigheten Sicklaön 346:1 m.fl. på Västra Sicklaön

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka

Antagandehandling Enkelt Planförfarande

Remissyttrande: TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Vägen mot ett hållbart samhälle Diarienummer: GK-2007/

REVIDERAT PLANPROGRAM FÖR SÖDRA BISKOPSNÄSET ETAPP 1, LUDVIKA KOMMUN

Upphävande av del av detaljplaner inom område för Saltsjögatans nya dragning i Söder tälje stadskärna P 1600 A

Bostadspotential och markvärden i kölvattnet av ny infrastruktur

KUNGENS KURVA. Diagonalen 1

Guide. Att genomföra en resvaneundersökning

Utdrag ur områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg Godkänt SBN

Sverigeförhandlingen. Niklas Lundin/Huvudsekreterare. Sverigeförhandlingen.

Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken

Översiktlig trafikutredning Brämhult. 1. Bakgrund och syfte. 2. Utredningsområde

Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län

INNEHÅLL. Vatten och avlopp...8 El- och telenät...8 Uppvärmning...8

Dnr Kst 2018/885 Planuppdrag för fastighet Jakobsberg 18:19 och del av Jakobsberg 18:1

Värdering av stadskvaliteter. Värdering av stadskvaliteter 1

PM Inventering av gående och cyklister vid Ullevigatan/Fabriksgatan Detaljplan för kontor vid Ullevigatan

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/ NBN K-16017

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/

Tunnelbana till Järfälla

nya bostäder för en hållbar framtid

Startpromemoria för planläggning av del av Farsta 2:1 m fl. vid Nykroppagatan i stadsdelen Farsta (ca lägenheter)

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Fagersjö till AB Familjebostäder

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

Förprövning gällande planbesked för avstyckning av fastighet vid Brevduvegatan (Älvsborg 270:13), inom stadsdelen Älvsborg

Statistiska centralbyråns. Tätorter Statistik, definition, metod. Karin Hedeklint, Avdelningen för regioner och miljö

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige , 93

Planbeskrivning. Brunn 44:4 m.fl., Torget i Hedesunda mm Detaljplan för torg (allmän plats) samt upphävande av detaljplan Gävle kommun, Gävleborgs län

Förändringar i SL-trafiken 2015/2016

Miljøvennlig transport i by

Bilaga 2 Bakgrund till parkeringstalen

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING (5)

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr

Nyttan med en GISbaserad. för att simulera framtida bebyggelsestruktur

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion

Remiss: Trafikförändringar i SL-trafiken 2017/2018 (T18)

Stadsrum och stadsutveckling. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor

Trafikutredning Fridhem, Tjörns kommun I samband med detaljplan Fridhem del av Hövik 5:1

R AP P O RT. Sporthotellet Kista EXPLOATERINGSKONTORE T STHLM STADS & TRAFIK UTFORMNING TRAFIK UPPDRAGSNUMMER

Transkript:

SÄTRA FRUÄNGEN VÅRBERG SKÄRHOLMEN VÅRBY GÅRD HAGSÄTRA FITTJA MASMO STUVSTA RÅGSVED HUDDINGE C FARSTA STRAND TRÅNGSUND FLEMINGSBERG SKOGÅS Stationsnära lägen Utgångsläge 2012 och förslag på uppföljningsrutiner för Huddinge kommun Dnr: GK-2007/175.441 1

Innehåll Innehållsförteckning 2 Sammanfattning 3 1. Stationsnära lägen 2012 5 1.1. Gångavstånd från station 5 1.2. Statistiskt underlag 6 1.3. Analysresultat 7 Bilaga 1. Bakgrund och information 9 Mål och uppföljning 9 Verksamhetsplanen 9 Bebyggelsestruktur och resmönster 9 Bilaga 2. Metodbeskrivning 11 Statistiskt underlag och begränsningar 11 Fågelavstånd, gångavstånd och isokroner 11 Bilaga 3. Huddinges stationsnära lägen 2012 13 Farsta strand 13 Fittja 13 Flemingsberg 14 Fruängen 14 Hagsätra 15 Huddinge C 15 Masmo 16 Rågsved 16 Skogås 17 Skärholmen 17 Stuvsta 18 Sätra 18 Trångsund 19 Vårberg 19 Vårby Gård 20 Bilaga 4. Förslag på uppföljningsrutiner 21 Föreslagna indikatorer 21 Revision 2013, 2015 etc. 21 Bilaga 5. Framtida möjligheter 22 Behov av särskilda analyser 2

Sammanfattning Denna rapport beskriver hur befolkningsstorleken inom olika gångasvtånd från station kan analyseras. Huddinge kommun har tidigare låtit Spacescape genomföra analyser av stadsutvecklings- och förtätningspotential i anslutning till den översiktliga planeringen samt analys av befolkningstäthet i anslutning till befintliga spårstationer. Efter dessa utredningar har Spacescape tillfrågats att utveckla analysmetoden. I föreliggande rapport presenteras en modell för analys av befolkningstäthet i stationsnära lägen, resultaten av analyserna samt förslag till rutiner för hur Huddinge kommun skall kunna följa upp dessa analyser på egen hand i anslutning till verksamhetsplanering. Analysmodellen har byggts upp på följande sätt: 1) Ytor motsvarande två olika faktiska gångavstånd till stationslägen har tagits fram 2) Mått på befolkning inom de olika ytorna har tagits fram med hjälp av statistik om boende och arbetande 3) Beräkningar av befolkningstal enligt ovan har jämförts med kommunen som helhet samt mellan de olika stationslägena. Analyserna visar att en stor del av befolkningen i Huddinge kommun bor eller arbetar stationsnära. Huddinge C, Flemingsberg och Skogås är de stationslägen med störst befolkningsunderlag, men det finns också stationer utanför kommunens gräns dit Huddinges befolkning har gång- eller cykelavstånd. Skärholmen, Rågsved och Fittja är sådana stationer. I Huddinge kommun bor 71 procent av befolkningen inom ett faktiskt gång- eller cykelavstånd på 1560 meter från station, och 39 procent bor inom 780 meter. 22 procent av arbetstillfällena är belägna inom 780 meter från station och ökar vi avståndet till 1560 meter är det cirka hälften (52 procent) som arbetar stationsnära. Huddingeborna bor därmed i hög grad i lägen med god tillgänglighet med kollektivtrafik, medan arbetsplatserna inte på samma sätt är lokaliserade tillgängligt med kollektivtrafik. I bilagor till rapporten finns ytterligare underlag relaterat till analyserna: bakgrund och information, en detaljerad metodbeskrivning, detaljerade nedslag i Huddinges samtliga stationslägen samt förslag på uppföljningsrutiner och framtida analysmöjligheter. Titel: Stationsnära lägen i Huddinge kommun Utgångsläge 2012 och förslag på uppföljningsrutiner 2012-12-12 Dnr: GK-2007/175.441 Beställare Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen, Huddinge kommun. Projektsamordnare: Nicklas Lord. Konsultgrupp Linda Kummel (Spacescape, Projektansvarig) Helena Lundin Kleberg (Spacescape) Alexander Ståhle (Spacescape) 3

4

1. Stationsnära lägen 2012 1.1. Gångavstånd till station I denna rapport analyseras boendes och arbetandes tillgänglighet till stationslägen inom olika gångavstånd. Det vanligaste sättet att mäta avstånd i ett geografiskt informationssystem (GIS) är fågelavstånd. Det betyder det närmaste avståndet mellan två punkter på karta. I denna rapport ligger tyngdpunkten på det mer realistiska och verklighetsnära måttet gångavstånd. Gångavstånd mäts som faktiskt gångavstånd, där det är möjligt att gå, från en punkt till en annan i landskapet. Det betyder att det tas hänsyn till gång- och gatuvägnätets sträckning som begränsas av både kvartersformer, barriärer och avstängda områden. Gångavstånd mäts i meter. För att kunna ta fram ett mått på stationsnära lägen i denna rapport har fågelavstånden 600 m och 1200 m omvandlats enligt schablon (fågelavstånd*1,3) till ett gångavstånd, som skall motsvara ett faktiskt gångavstånd. Dessa schablongångavstånd, 780 respektive 1560 m, har sedan använts för att ta fram geografiska ytor, isokroner, som visar vilken yta som nås via dessa avstånd från stationspunkten ifråga. De olika zongränserna svarar mot hur långt man normalt hinner gå på 10 respektive 20 minuter. Förslag på rutin: Vid större förändring i gång- och gatuvägnätet bör nya isokroner tas fram. TRÅNGSUND Befolkningens avstånd till spårstation påverkas även av stationer intill SKOGÅS En isokron som är mindre än fågelavståndsradien tyder på brister i gångnätet Vattenytan räknas inte med i isokronens yta Figur. Kartbilden visar gångnätsisokronen (grönt) och fågelavstånd (svart) för Skogås station. 5

SÄTRA FRUÄNGEN VÅRBERG SKÄRHOLMEN VÅRBY GÅRD HAGSÄTRA MASMO FITTJA STUVSTA RÅGSVED HUDDINGE C FARSTA STRAND TRÅNGSUND FLEMINGSBERG SKOGÅS Figur. Kartbilden visar de stationer som nås inom ett avstånd på 780 eller 1560 meter via gång- och gatuvägnätet. Även stationer utanför kommungräns visas i det fall de ligger inom gångavstånd från Huddinge. Gångnätsisokronerna visas i rosa och grönt och fågelavstånd 600 m resp 1200 m visas med svart streckad linje. 1.2. Statistiskt underlag I denna rapport har de statistiska termerna boende respektive arbetande använts. Statistik för arbetande är ett grovt mått för att visa förvärvsarbetande personer med arbetsplats i Huddinge kommun år 2012, och boende fångar de som bor på en adresspunkt i Huddinge kommun år 2012. I underlaget till analysen har samtliga boende på adresspunkter i kommunen beräknats till 100 564 personer. Förslag på rutin: Statistik för boende och arbetande kopplad till adresspunkter för Huddinge kommun tas fram årligen av kommunens lantmäteriavdelning. Statistikt underlag tas från kommuninvånarregistret samt utdrag från upplysningsföretaget UC AB gällande företagens besöksadress och antal anställda. 6

1.3. Analysresultat: Hur många bor och arbetar stationsnära 2012 Stationsnära boende 71% Stationsnära arbetande 52% En bedömning av hur många som bor och arbetar stationsnära är ett sätt att visa hur många som har möjlighet att använda kollektivtrafiken för att nå sin arbetsplats. Genom att analysera antalet objekt inom de olika isokronerna kan ett analysresultat tas fram. Samtliga isokroner bedöms både enskilt, för att kunna analysera den unika stationens upptagningsområde, men även samlat, för att kunna ta fram ett mått på hur många som sammanlagt bor eller arbetar stationsnära. För den samlade beräkningen analyseras antalet boende och arbetande i de samlade isokronytorna. Detta för att undvika den dubbelräkning som en sammanläggning av de enskilda ytorna hade resulterat i. Resultat för de enskilda stationerna kan ses i sin helhet i bilaga 3. I Huddinge kommun bor 100 564 personer, eller 71 procent av kommunens befolkning, inom ett faktiskt gångavstånd på 1560 meter från station, och 39 procent bor inom 780 meter. 6 286 personer, eller 22 procent av de som arbetar i Huddinge kommun, arbetar inom 780 meter från station och ökar vi gångavståndet till 1560 meter är det 52 procent som arbetar stationsnära. Andelen stationsnära arbetsplatser är därmed relativt låg vilket tyder på att den regionala tillgängligheten med kollektivtrafik till Huddinges arbetsplatser är låg. Kollektivtillgängligheten är det som har högst signifikans för betalningsviljan för både boende och kontorslokaler i Stockholms län enligt studierna Betalningsvilja för stadskvalitet genomförda på uppdrag av Regionplanekontoret under 2012. Kommunen Stationsnära En uppföljning av analysresultaten skulle visa förändring över tid och ger ett svar på hur mycket befolkningen i de stationsnära områdena har ökat, både som samlade ytor och enskilt. Förslag på rutin: Boende respektive arbetande inom samtliga isokroner jämförs med hela kommunens boende och arbetande. De enskilda isokronernas resultat följs upp årligen för att fånga förändringar över tid. 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 39340 71245 780 m 1560 m 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 6286 14750 780 m 1560 m Antal boende isokron Antal arbetande isokron Figur. Diagrammen visar antalet boende respektive arbetande inom de samlade ytor som de olika avståndsisokronerna utgör. De gröna staplarna motsvarar 71 % respektive 52% av det samlade underlaget. 7

8

Bilaga 1. Bakgrund och information Mål och uppföljning Att sätta upp mål för planeringen är bra, men målen måste också följas upp. För att kunna sätta mål, och därefter följa upp målen krävs dels en nulägesbeskrivning och dels en måluppföljning, till exempel i anslutning till verksamhetsplaneringen. Att börja med att mäta och beskriva nuläget är en förutsättning för ett systematiskt och rationellt arbete för att utveckla stationslägena i en kommun och för att sätta realistiska mål. Huddinge kommun arbetar aktivt med översiktlig planering och strategisk trafikplanering. För att resultatet av detta arbete skall kunna följas upp på ett adekvat sätt behöver kunskaperna om stadsplaneringens effekter, särskilt i stationsnära lägen, förbättras. I dagsläget saknas kunskap om utvecklingen i dessa lägen varför Spacescape har tillfrågats för att ta fram ett förslag på rutin för uppföljning. Uppföljning är nödvändig för att kunna läsa av förändringar över tid och för att kunna jämföra olika stationslägen med varandra och med kommunen som helhet. En rutin där Huddinges riktlinjer för förtätning i stationsnära läge kan mätas med tydliga indikatorer och mål för att kommunen skall kunna få ett kvitto på att arbetet leder åt rätt håll har tagits fram. Kommunens inriktningsmål om att verka för att större infrastrukturprojekt kommer till stånd kan med en uppföljningsrutin som kopplar samman bebyggelseplanering och infrastrukturplanering ge ökad kunskap, både hos politiker som tjänstemän. Verksamhetsplanen I verksamhetsplanen beskriver nämnden hur verksamheten ska genomföras utifrån den budget nämnden har givits av kommunfullmäktige. I nämndens verksamhetsplan hanteras verksamhetens organisation och hur budgeten är fördelad. Planen skall beskriva vad nämnden åtar sig att utföra, och till vilken kvalitetsnivå, utifrån målen i mål- och budgetbeslutet, samt hur man ska arbeta för att uppnå detta. Hur nämnden följer upp och redovisar verksamhetens resultat utifrån de mål och åtaganden som beslutats skall också beskrivas. De åtgärder som har hög prioritet och potential för att nå översiktsplanens mål föreslås lyftas upp i en åtgärdsplan, eller utbyggnadsplan som görs i samband med verksamhetsplaneringen. Denna åtgärdsplan/ utbyggnadsplan följs upp inför nästa verksamhetsplans uppstart. Bebyggelsestruktur och resmönster En stads eller kommuns uppdelning i olika funktioner genererar transporter eftersom behovet av att röra sig mellan olika delar av en stad, kommun eller region hänger samman med lokalisering av bostäder, arbetsplatser och urbana verksamheter. Generellt brukar befolkningens resvanor kopplas till tillgängligheten i gång- och cykelvägnätet och avstånd till stationer eller större kollektivtrafikhållplatser. Genom att analysera de stationsnära lägena med avseende på boende, arbetande och urbana verksamheter får kommunen ett verktyg för att kunna följa upp effekterna av stationsnärhetsprinciper. Ytterligare verktyg som kan användas för att följa upp befolkningens resmönster är resvaneundersökningar. Utförs dessa på en detaljerad nivå, och med jämna intervall, kan de ge svar på befolkningens resmönster och se om stationsnärhetsprincipen ger effekter på befolkningens resmönster över tid. 9

10

Bilaga 2. Metodik Statistiskt underlag och begränsningar Boende och arbetande En adresspunkts boende är de som är folkbokförda på adressen. De arbetande är i stället registrerade på sin arbetsplats, och kan därmed vara bosatta i en annan kommun. Befolkningsstatistiken i denna rapport utgår från Huddinge kommuns egen statistik från december 2012. Information om de boende hämtas via Tieto från Skatteverket och de arbetande hämtas via upplysningsföretaget UC från Bolagsregistret. Företagsinformationen innehåller antalet anställda per företag i intervaller, SNI-koder och besöksadress. Kommunens lantmäteriavdelning har sedan kopplat informationen mot adresspunkter i GIS. Begränsningar Barn är inte inkluderade i begreppet arbetande, utan statistiken visar de förvärvsarbetande i kommunen. Då även barn och ungdomar nyttjar kollektivtrafiken för att ta sig till skolor och fritidssysselsättningar kan detta ses som en begränsning. Vidare finns inga exakta angivelser för antalet anställda på de enskilda företagen utan i stället har ett medeltal för det angivna intervallet använts. Analyserna innefattar inte tillgängligheten till kollektivtrafikpunkterna med annan kollektivtrafik eller med bil, utan det vägnät som analyserats är det som kan användas av gående- och cyklister. En bedömning av detta näts trafiksäkerhet har inte heller gjorts. Ytterligare en avgränsning som gjorts är att endast ytor inom Huddinge kommun har analyserats. Det betyder att boende och arbetande i grannkommuner med närhet till Huddinges kollektivtrafikstationer ej räknats med. 20000 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Kommunbefolkning (boende) inom isokron Figur. Diagrammet visar boende inom 1560 meter via gång- och gatuvägnätet fördelat på station. *= mindre än 80 % av isokronens yta ligger inom kommunen 11

Fågelavstånd, gångavstånd och isokroner I denna rapport analyseras fotgängares tillgänglighet till stationslägen i form av olika avstånd. Det vanligaste sättet att mäta avstånd i geografiskt informationssystem (GIS) är fågelavstånd. Det betyder närmaste avståndet mellan två punkter på karta. I denna rapport ligger tyngdpunkten på måttet faktiskt gångavstånd. Underlag till framtagandet av de stationsnära ytorna har varit SL:s underlag för spårstationer, vilka bearbetats så att enbart stationsläget finns i lagret, Spacescapes axialkarta (kartering av samtliga gångvägar och gator med blandtrafik) samt ett rutnät på 50*50m. Axiallinjekartan, som är en representation av gatu- och gångvägnätet, har karterats av Spacescape under åren 2001-2012 utifrån karteringsmetodiken utvecklad vid Space Syntax Laboratory vid UCL i London (se Hillier 1996, www.spacesyntax.org). Linjerna karteras först utifrån en flygbild (ortofoto) och kontrolleras sedan i fält. Varje punkt i rutnätet har analyserats utifrån sitt avstånd till varje enskild spårstation mätt i faktiskt gångavstånd. Punkterna överförs därefter till ett rutnät. Samtliga rutor med lägre värden än 780 m respektive 1560 m väljs ut och sätts samman till en sammanhängande yta enligt bildexempel. Mindre hål i ytorna tas bort manuellt. Figur. Exempel på isokron enligt rutnätsmodellen. 12

Bilaga 3. Huddinges stationsnära lägen 2012 Farsta Strand Farsta strand ligger i Stockholms kommun, angränsande till stadsdelen Fållan i Huddinge kommun. Inom gångavståndet 780 meter bor inga huddingebor, och inga arbetsplatser finns heller i Huddinge kommun inom det avståndet. Inom gångavståndet 1560 meter bor 165 personer och 36 personer har sin arbetsplats inom detta avstånd. Det genomsnittliga gångavståndet till Farsta Strand från Huddinge kommuns adresspunkter är 1 271 meter. FARSTA STRAND TRÅNGSUND Fittja Fittja är en tunnelbanestation i Botkyrka kommun, angränsande till Huddinge kommun i norr. Inom gångavståndet 780 meter bor inga huddingebor, och inga arbetsplatser finns inom det avståndet. Inom gångavståndet VÅRBERG 1560 meter bor 588 personer med adress i Huddinge och 73 personer har sin arbetsplats inom detta avstånd. Inom 1200 meters fågelavstånd bor närmare 2000 huddingebor, vilket skiljer sig avsevärt från de ca 600 personer som nås inom motsvarande gångavstånd. Det vittnar om den barriär som vattnet utgör i detta läge. VÅRBY GÅRD SÄTRA SKÄRHOLMEN FITTJA MASMO 13

Flemingsberg Flemingsbergs pendeltågstation ligger i Huddinge kommun. Inom gångavståndet 780 meter bor 7 398 huddingebor, och 1 293 personer arbetar inom det avståndet. Inom gångavståndet 1 560 meter bor 12 123 personer och 2 137 personer har sin arbetsplats inom detta avstånd. Flemingsbergs isokron avviker inte nämnvärt från fågelavstånden. För det längre avståndet når man till och med längre än fågelavståndet 1200 meter. Det genomsnittliga gångavståndet för de som bor inom 1560 meter är 1010 meter. FLEMINGSBERG Fruängen Fruängens tunnelbanestation ligger i Stockholms kommun, gränsande mot Huddinge kommun. 7 huddingebor bor inom 780 meter från stationen, och 1 711 personer i Huddinge bor inom 1 560 meters gångavstånd. Inom 780 meter från tunnelbanestationen arbetar inga personer i Huddinge, men ökar avståndet till 1 560 meter syns 441 personer i statistiken. Gång- och cykelvägnätet är väl utbyggt då isokronen i det närmaste överlappar fågelavståndet. SÄTRA FRUÄNGEN RHOLMEN 14

Hagsätra Hagsätra är en tunnelbanestation i Stockholms kommun, angränsande till Huddinges kommundel Stuvsta. Inom gångavståndet 780 meter bor 27 huddingebor, men inga arbetsplatser finns inom det avståndet. Inom gångavståndet 1560 meter bor 2 138 huddingebor och 362 personer har sin arbetsplats på huddingesidan av kommungränsen. HAGSÄTRA SÄTRA STUVSTA FRUÄNGEN RÅGSVED BERG SKÄRHOLMEN RBY GÅRD ASMO Huddinge C Huddinge C är det stationsläge i Huddinge kommun med flest arbetande. Inom gångavståndet 780 meter bor 5 848 huddingebor, och 1 580 arbetsplatser finns inom det avståndet. Jämfört med Flemingsberg bor det färre inom detta avstånd från station, men det är fler som har nära till Huddinge C inom gångavståndet 1560 meter. I Huddinge C bor 15 955personer och 3 755 personer har sin arbetsplats inom detta avstånd. Det tyder på att Flemingsberg är tätare närmre stationen, HAGSÄTRA men att tätheten i Huddinge C är jämnare på ett längre avstånd från stationen. Huddinge C har också den arealmässigt största isokronen vilket betyder att gång- och gatuvägnätet är mest utvecklat i detta stationsläge. STUVSTA RÅGSVED HUDDINGE C 15 FLEMINGSBERG

Masmo Masmo är en tunnelbanestation strax norr om kommungränsen mot Botkyrka kommun. Inom gångavståndet 780 meter bor 2 545 huddingebor, och 444 arbetsplatser finns inom det avståndet. Inom gångavståndet 1 560 meter bor 2 769 personer och 1 015 personer har sin arbetsplats inom detta avstånd. Masmos isokron är väldigt liten, vilket visar landskapets otillgänglighet. Därför skiljer sig inte heller antalet boende inom de olika avståndsisokronerna nämnvärt. VÅRBY GÅRD FITTJA MASMO Rågsved UÄNGEN Rågsved är en tunnelbanestation i Stockholms stads södra delar, angränsande till Huddinge kommun. Inom gångavståndet 780 meter bor endast 13 huddingebor, och inga arbetsplatser finns inom det avståndet. Inom det faktiska gångavståndet 1560 meter bor 1 688 personer och 379 personer har sin arbetsplats inom detta avstånd. Rågsveds isokron är väsentligt mindre än fågelavståndsytan, vilket tyder på ett gångoch gatuvägnät med dåliga kopplingar och flera barriärer. HAGSÄTRA STUVSTA RÅGSVED HUDDINGE C 16 FARSTA STRAND

Skogås Skogås i Huddinges nordöstra delar är en pendeltågsort med många boende och arbetande. Inom gångavståndet 780 meter bor 9 749 personer, och 1 159 arbetsplatser finns inom det avståndet. Inom gångavståndet 1 560 meter ökar antalet boende till 14 978 personer och 2 303 personer har sin arbetsplats inom detta avstånd. Det är Huddinges tredje största arbetsort. Det genomsnittliga gångavståndet för de som bor i 1560m-isokronen är 809 meter. Det tyder på en tät struktur. FARSTA STRAND TRÅNGSUND SKOGÅS Skärholmen Skärholmen är en kollektivtrafikknutpunkt med både tunnelbana och buss i Stockholms kommun, gränsande mot Kungens Kurva i Huddinge kommun. Inom gångavståndet 780 meter bor inga huddingebor, och inga arbetsplatser finns inom det avståndet. Inom gångavståndet 1 560 meter bor 2 073 personer med adress Huddinge och 1 065 personer har sin arbetsplats i Huddinge. SÄTRA FRUÄN VÅRBERG SKÄRHOLMEN VÅRBY GÅRD 17

Stuvsta FRUÄNGEN Stuvsta är en pendeltågsstation i norra delen av Huddinge kommun. Inom gångavståndet 780 meter bor 2 533 huddingebor, och 482 arbetsplatser finns inom det avståndet. Inom gångavståndet 1 560 meter bor 8 275 personer och 1 623 personer har sin arbetsplats inom detta avstånd. Inom 1200 meters fågelavstånd bor 8 011huddingebor, vilket stämmer väl med de 8 245 personer som bor inom gångavståndsisokronen. Det tyder på ett välfungerande gångnät. HAGSÄTRA STUVSTA RÅGSVED HUDDINGE C FARSTA S Sätra Sätra är en tunnelbanestation i Stockholms kommun, angränsande till Segeltorp och Smista i Huddinge kommun. Inom gångavståndet 780 meter bor 33 huddingebor, och 24 arbetsplatser finns inom det avståndet. Inom gångavståndet 1560 meter bor 2 481 personer och 525 personer har sin arbetsplats inom detta avstånd. Gång- och cykelvägen under E4/E20 vid Fornminnesvägens förlängning syns tydligt som en utbuktning i den rosa isokronen där annars E4/E20 har en tydlig barriäreffekt. EMINGSBERG SÄTRA FRUÄNGE VÅRBERG SKÄRHOLMEN 18

Trångsund Trångsund är en pendeltågsstation i nordöstra kommundelen. Inom gångavståndet 780 meter bor 3 630 huddingebor, och 437 arbetsplatser finns inom det avståndet. Inom gångavståndet 1560 meter bor 8 800 personer och 1 526 personer har sin arbetsplats inom detta avstånd. FARSTA STRAND TRÅNGSUND SKOGÅS Vårberg Vårberg är en tunnelbanestation i Stockholms kommun, angränsande till Huddinge kommun i söder. Inom gångavståndet 780 meter bor 9 huddingebor, och endast 3 arbetsplatser finns inom det avståndet. Inom gångavståndet 1560 meter bor 4 778 huddingebor och 628 personer har sin arbetsplats på Huddinges sida av kommungränsen. SÄTRA F VÅRBERG SKÄRHOLMEN VÅRBY GÅRD 19

Vårby Gård Vårby Gård är en tunnelbanestation i Huddinge kommun, angränsande till Vårberg i Stockholms kommun. Inom gångavståndet 780 meter bor 7 545 huddingebor, och 867 arbetsplatser finns inom det avståndet. Inom gångavståndet 1560 meter bor endast något fler än för den mindre isokronen, nämligen 7 723 huddingebor. 1 881 personer har sin arbetsplats i Huddinge kommun inom detta avstånd. Den lilla skillnaden mellan antalet boende mellan isokronerna visar tydligt vilka barriärer motorvägen och terrängen är i detta läge liksom den starka koncentrationen kring stationsläget. VÅRBERG SKÄRHOLMEN VÅRBY GÅRD MASMO 20

Bilaga 4. Förslag på uppföljningsrutiner Analysresultaten i föreliggande rapport ger en god grund för att löpande kunna följa upp befolkningsutvecklingen inom faktiskt gångavstånd från viktiga kollektivtrafiklägen. Genom att ha en tydlig rutin för uppföljning och utvärdering och väl definierade indikatorer kan befolkningsutvecklingen följas upp löpande och kommunen kan se huruvida arbetet med stadsutveckling i stationsnära lägen leder i rätt riktning. Förslagsvis sätter Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden målnivåer med utgångspunkt i utgångslägets resultat. På så sätt blir uppföljningen lättare att koppla till åtgärdsplaner eller utbyggnadsprogram, liksom till förvaltningens övergripande mål. Huddinge kommun föreslås arbeta vidare med GIS-analys av befolkningsutvecklingen i stationsnära lägen. Kommunen skall själv kunna följa upp utvecklingen årligen i samband med verksamhetsplaneringen. För att få ytterligare kunskap om de stationsnära lägena föreslås kommunen att cirka var tredje år låta genomföra en avstämning med avseende på gång/cykelavstånd, urbana verksamheter (och eventuellt resvanor) och ta fram en åtgärdsplan/ubp kopplad till analysens resultat. Vid dessa avstämningar bör nya isokroner tas fram, och geografisk information om urbana verksamheter behöver köpas in från SCB, även för grannkommunerna. Att stämma av vart tredje år ger en möjlighet att fånga upp förändringar som är lite större, tex vid utbyggnad av nya bebyggelseområden. Mindre förtätningar, eller små tillägg i gångoch cykelinfrastrukturen bedöms inte påverka isokronerna nämnvärt. Föreslagna indikatorer Genom att använda sig av indikatorer blir uppföljning och utvärdering enklare att genomföra. Indikatorerna blir ett pedagogiskt verktyg för planeraren eller förvaltningen i kommunikation med politiker, allmänhet och inom kommunen. Här föreslås en uppsättning av indikatorer som kan användas för att lyfta fram just aspekten stationsnärhet. Befolkningsanalyserna skall kommunen kunna genomföra på egen hand i samband med den årliga verksamhetsplaneringen. Befolkning 1. Antal huddingebor inom isokroner 780 resp 1560 meter från station. Station i annan kommun räknas med. Måttet visar hur många huddingebor som bor inom olika avstånd från de analyserade stationslägena. Resultat tas fram för samtliga befintliga stationer. 2. Andel huddingebor som bor stationsnära. Resultat tas fram för samtliga ytor med måtten 780 resp 1560 meter från station och jämförs med samtliga kommuninvånare. Denna indikator anges i procent. 2012 är andelen 39 respektive 71 procent. 3. Antal arbetande inom 780 resp 1 560 meter från station. Arbetsplatser med närhet till station i annan kommun räknas med. Resultat tas fram för samtliga befintliga stationer. 4. Andel arbetande i Huddinge som arbetar stationsnära. Resultat tas fram för samtliga ytor med måtten 780 resp 1560 meter från station och jämförs med hela kommunens antal. 2012 är andelen 22 respektive 52 procent. 21

5. Befolkning (boende och arbetande sammanlagt) inom isokroner (780 m och 1 560 m) jämförs med befolkning inom hela kommunen. Resultat tas fram för samtliga stationer. Bebyggelse och infrastruktur 6. Area inom isokroner (780 m och 1 560 m) jämfört med area inom fågelavstånd (600 m och 1200 m). Resultat tas fram för samtliga stationer. Analysen visar schablonens riktighet och gång- och gatuvägnätets täckning. 7. Genomsnittligt gångavstånd till station räknas ut med hjälp av befolkningen inom isokronen och deras gångavstånd till stationen. Analysen visar om gång- och cykelvägnätet är gent. 8. Andel beslutade stationsnära bostäder. Måttet är en jämförelse över planerad bostadsyta (BTA) i antagna detaljplaner inom isokroner (780 m och 1560 m) jämfört med kommunen som helhet. Urbana verksamheter och grönytetillgång Fler boende ger ett större underlag för urbana verksamheter. Som urban verksamhet räknas restauranger, butiker samt dagligvaruhandel. Det är också vanligt att nya urbana verksamheter tillkommer i kollektivtrafiknära lägen varför indikatorer inom detta område föreslås följas upp. Här bör urbana verksamheter utanför kommungräns räknas med vilket kräver inköp av statistiskt underlag utanför kommungräns. 9. Antal urbana verksamheter inom 780 m från station. 10. Andel urbana verksamheter inom 780 m från station jämfört med urbana verksamheter inom Huddinge kommun. Analysen visar hur stor del av tillkommande urbana verksamhetar som placerats stationsnära. 11. Andel av befolkning i stationsnära läge med grönyta på minst x kvm inom 500 m. Analysen görs med hjälp av GIS och resultatet blir ett mått på befolkningens tillgång till grönytor. Ger vid uppföljning ett mått på förtätningens effekter Revision 2015, 2018 mfl 2015 föreslås en första revision göras där nya isokroner för gångavstånd tas fram till grund för analyserna. De nya isokronernas totala yta jämförs med de tidigare isokronernas ytor för att få svar på om förändringar i gång- och cykelvägnätet har ökat tillgängligheten till stationen. Cirka vart tredje år behöver isokronerna göras om. 2015 bör också en analys av befolkningens tillgång till större grönytor tas fram för att kunna följa upp hur tillgången till park- och naturyta påverkas av nyexploatering och förtätning i de stationsnära lägena. 22

Bilaga 5. Framtida möjligheter En analys av tillgång till urbana verksamheter i Huddinges stationsnära lägen vore ett bra mått på förtätningens effekter men förutsätter statistiskt underlag utanför kommungränsen. Med kunskap om boende, arbetsplatser och urbana verksamheter på andra sidan kommungränsen kan planeringens effekter tydligare utläsas. En framtida möjlighet är att köpa in detta för att kunna göra än mer detaljerade analyser för Huddinge. Resvaneundersökningar möjliggör kunskap om befolkningens resmönster och kan ge svar på om befolkningens resmönster förändras över tid. I dagsläget är kommunens resvaneundersökning inte tillräckligt detaljerad för att kunna särskilja stationslägena från resterande kommundelar. Med en mer geografiskt detaljerad resvaneundersökning i framtiden kan resmönster uttydas och följas över tid. BEHOV AV SÄRSKILDA ANALYSER Om förändringar planeras, vilka kan komma att påverka en isokron avsevärt, eller öka antalet isokroner, föreslås nya analyser genomföras för att ta fram ett korrekt isokronunderlag för de årliga uppföljningarna. Enbart förtätning (utan påverkan på gång- och gatuvägnätet) fångas upp i den årliga uppföljningen. Förändringar som bedöms skapa ett behov av nya isokroner är följande: MISSING LINK Vid ombyggnad eller föreslagen ombyggnad av gång- och cykelvägnätet med avseende på Missing links kan en analys av hur tillgången till stationen ändras göras med hjälp av en särskild analys. Här kan en ny isokron tas fram som ger nya resultat för hur många som når stationen via gång- och cykelvägnätet. Om en saknad länk byggs till det befintliga nätet ökar befolkningen inom de olika måtten eftersom isokronen då ökar sin yta. På så sätt kan en ny gångväg öka antal och andelen av befolkningen som bor eller arbetar i stationsnära lägen. NYA STATIONSLÄGEN ELLER ENTRÈER Vid analys av eventuella nya stationslägen eller stationsentréer kan en analys av befolkningens tillgänglighet till det föreslagna läget analyseras. Här kan en ny isokron tas fram på samma sätt som för befintliga stationslägen. Med en jämförelse mot hela kommunens befolkning kommer det tillkommande stationsläget påverka antalet och andelen boende och arbetande i stationsnära lägen. 23