SKTFs undersökning om situationen inom äldreomsorgen ur ett chefsperspektiv Ökat fokus på kvaliteten i verksamheten men en tuff egen arbetsmiljö. November 2009
Inledning Äldreomsorgen är under utveckling även om situationen naturligtvis ser olika ut runt om i landet. Nationella satsningar som kompetensstegen och utredningen och diskussionen om värdighetsgarantin har bidragit till att sätta fokus på kvalitetsfrågorna och hur vi kan utveckla omsorgen för de äldre. De nationella besluten har följts upp av lokala beslut och satsningar i många kommuner som också bidragit till utvecklingen. Vi ser just nu hur runt 200 (av 290) kommuner är intresserade av att öka valfriheten för de äldre genom olika former av valmöjligheter som också kommer att bidra till att sätta ytterligare fokus på kvaliteten och den äldres situation och upplevelse av sin omsorg. Även upphandlingsinstrumentet används allt mer på ett nytt sätt och det enahanda fokus som fanns på priset tidigare har nu ersätts av fastprisupphandlingar där olika aktörer också får konkurrera mer med kvalitet. Chefernas engagemang i att få bidra till utveckling och kvalitetsförbättringar är en avgörande pusselbit för att göra nationella kvalitetsambitioner till verklig förändring och en värdigare omsorg för de äldre i kommunerna. I den här undersökningen har vi därför vänt oss till chefer inom äldreomsorgen för att göra en temperaturmätare på verksamhetens kvalitet och på arbetssituationen för chefer. Resultatet av undersökningen visar att cheferna månar om verksamheten. En stor majoritet säger att kvaliteten inom äldreomsorgen är oförändrad eller förbättrad. Kanske är det ett tecken på att cheferna upplever att verksamheten börjar bli mer professionaliserad och att det stimulerar och utvecklar. Å andra sidan upplever många fortfarande den egna arbetssituationen som tuff och att den inte har förbättrats under det gångna året med kärv ekonomi, besparingar och kanske personalneddragningar. Den globala ekonomiska krisen kommer att få stora konsekvenser för välfärden, på nationell nivå men också i många kommuner under de kommande åren. Redan nu råder en tuff situation i många kommuner där den ekonomiska krisen är ett faktum. Det kommer att påverka välfärdens verksamheter och dess kvalitet. De kommande åren kommer det ekonomiska trycket att öka ytterligare. Totalt är 17 miljarder av statsbidragen till den kommunala sektorn för 2010 av engångskaraktär. Om inte nya beslut om ökade statsbidrag kommer från nuvarande och kommande regering så väntar både kraftiga nedskärningar och skattehöjningar för att undvika alltför stora underskott för åren 2011 och 2012. Vi vet också av erfarenhet från 90-talskrisen att det innebär en pressad arbetssituation för många chefer och anställda som tvingas hantera många svåra beslut och situationer. Arbetsmiljön fick ta storstryk under 90-talskrisen med kraftigt ökade sjukskrivningstal och samhällsekonomiska kostnader som följd. Den här gången har vi inte råd att göra om samma misstag. SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga nyckelpersoner är äldreomsorgschefer, verksamhetschefer, områdeschefer, enhetschefer, biståndsbedömare/handläggare, heminstruktörer och administrativ personal. Eva Nordmark Förbundsordförande SKTF 2
Sammanfattning och slutsatser Undersökningen bland chefer inom äldreomsorgen visar att situationen ser olika ut beroende på var man finns och att de lokala variationerna kan vara stora mellan såväl kvalitet i verksamheten som arbetssituationen för cheferna. - När det gäller kvaliteten i äldreomsorgen är det fler som tycker att den har förbättrats jämfört med dem som tycker att den har försämrats under det gångna året. Det är 7 av 10 som tycker att kvaliteten är oförändrad eller förbättrad. - När det gäller den egna arbetssituationen uppger dock en majoritet, nästan varannan, att man märkt av förändringar till det sämre i det egna arbetet. Nya arbetsuppgifter, sämre administrativt stöd, fler underställda per chef, ekonomiska besparingar samt oklar struktur och ledarskap nämns som orsaker. - Gemensamt för många tycks vara att man har alltför många underställda för att kunna vara en närvarande chef. Dessutom saknas det administrativa stödet som skulle kunna underlätta och ge mer tid för det arbetsledande ansvaret. - Chefer inom äldreomsorgen har många underställda. Två tredjedelar av de svarande i undersökningen har 30 eller fler underställda. - Hälften av cheferna har upplevt förändringar till det sämre inom det egna verksamhetsområdet under det gångna året. Men 30 procent har också upplevt förändringar till det bättre. - Förändringar som påverkar positivt är att det gjorts satsningar inom verksamheten, bra och nödvändiga rationaliseringar samt att det tillkommit nya arbetsuppgifter. - Förändringar som påverkar negativt är besparingar, nya arbetsuppgifter, personalminskningar samt mera administrativa arbetsuppgifter och fler underställda per chef. - En stor majoritet, två av tre, av cheferna uppger att de genomfört besparingar under året som gått. - Huvudsakliga besparingsområden har varit personal, inte minst vikarier. Verksamheten för de äldre har det också sparats på. Utbildning, personaldagar, fika, julfester, julklappar och andra insatser för personalen har också drabbats av besparingar. - En majoritet, 60 procent, av cheferna uppger att det kan göra sitt jobb på ett tillfredsställandet sätt. 40 procent uppger dock att man inte kan det. Tydligare prioriteringar av politikerna i kommunen liksom mer ekonomiska resurser står högt på listan över stöd som behövs för att kunna utföra ett bra arbete. 3
Genomförande Undersökningen genomfördes under perioden 12-30 oktober 2009. Ett urval av chefer inom äldreomsorgen som SKTF har e-postadress till har haft möjlighet att delta i undersökningen. Totalt gick enkäten ut till 1167 personer och antalet svar är 594 vilket ger en svarsfrekvens på drygt 50 procent. Undersökningen gör inte anspråk på att vara vetenskaplig, men resultaten ger en direkt och spontan fingervisning hur dem som i sitt dagliga arbete verkar inom äldreomsorgen upplever situationen just nu. Innehållet i undersökningen I denna rapport redovisas svaren på följande frågor: - Hur många medarbetare har du ansvar för? - Vilken chefsposition har du? - Har du märkt någon/några förändring/ar inom ditt verksamhetsområde under det senaste året? - vilka förändringar har du märkt om du svarat till det bättre? - vilka förändringar du märkt av om du svarat till det sämre? - Tycker du att kvaliteten inom äldreomsorgen har förändrats under det senaste året? - på vilket sätt har kvaliteten förbättrats? - på vilket sätt har kvaliteten försämrats? - Har du märkt någon/några förändringar i ditt eget arbete under det senaste året? - på vilket sätt har ditt arbete förändrats till det bättre? - på vilket sätt har ditt arbete förändrats till det sämre? - vad är orsaken till de positiva förändringarna i din arbetssituation? - vad är orsaken till de negativa förändringarna i din arbetssituation? - Har du tvingats genomföra besparingar under året som gått? - vad har du sparat in på? - Tycker du att du kan utföra ditt arbete på ett tillfredsställande sätt? - vad skulle behöva förändras för att du ska kunna utföra ditt arbete på ett tillfredsställandet sätt? - Kan du framföra synpunkter angående din arbetssituation till.. -. ansvariga politiker? -. din chef? -. din fackliga representant? -. massmedia? 4
Resultat av undersökningen om chefer inom äldreomsorgen Hur många medarbetare har du ansvar för? Som SKTF tidigare konstaterat i flera undersökningar har chefer inom äldreomsorgen fortfarande väldigt många underställda (se bild 1). Detta framkommer inte bara i nedanstående diagram utan också i alla de kommentarer som finns i anslutning till andra frågor i enkäten. Bild 1 visar hur många medarbetare som chefer inom äldreomsorgen har ansvaret för. Som framgår av bild 1 har 68 procent av cheferna i undersökningen 30 eller fler underställda medarbetare. SKTF har som mål att ingen chef ska ha mer än 25 underställda för att klara av att styra och leda sin personal på ett bra sätt. Det finns inga påtagliga skillnader i antalet underställda medarbetare när man tittar på de olika chefspositionerna. Vilken chefsposition har du? En stor majoritet av de svarande är första linjens chefer vilket innebär att de inte har några chefer under sig utan svarar direkt mot den egna personalgruppen (se bild 2). 5
Bild 2 visar fördelningen mellan de olika chefspositionerna i denna undersökning. Har du märkt någon/några förändring/ar inom ditt verksamhetsområde under det senaste året? Häften av cheferna upplever att de har märkt förändringar till det sämre inom sitt verksamhetsområde (se bild 3). En relativt stor grupp, 30 procent, upplever dock att de märkt av förändringar till det bättre inom verksamhetsområdet. 20 procent har inte märkt av någon förändring under det senast året. Bild 3 visar hur stor andel av cheferna inom äldreomsorgen som märk någon förändring inom sitt verksamhetsområde. 6
Vilka förändringar har du märkt om du svarat till det bättre? Av dem som uppgav att de upplevt förändringar till det bättre inom verksamheten svarade över 65 procent att förändringar som märkts är att det gjorts satsningar inom verksamheten (se bild 4). Nästan 45 procent uppgav också att det gjorts bra och nödvändiga rationaliseringar och 40 procent att det tillkommit nya arbetsuppgifter. Bild 4 visar vilka förändringar till det bättre som cheferna har märkt. Dem som svarade annat gavs möjligheten att specificera vad det kunde vara. Där märks svar som satsningar på chefstäthet och färre underställda. Av dem som svarat att verksamheten förändrats till bättre och där ett av skälen är att det tillkommit nya arbetsuppgifter gavs också möjligheten att specificera vilka dessa nya arbetsuppgifter kunde vara. Många svarande uppger ökade administrativa arbetsuppgifter, inte minst nya datasystem och statistik. Flera verkar uppleva det som positivt men också något som tar tid. Vilka förändringar har du märkt av om du svarat till det sämre? Av dem som uppgav att de upplevt förändringar till det sämre inom verksamheten svarade nästan 90 procent att förändringar som märkts är att det har eller kommer att genomföras besparingar i verksamheten (se bild 5). 65 procent uppgav också att det tillkommit nya arbetsuppgifter och 45 procent att det genomförts personalminskningar. Intressant att notera är att nya arbetsuppgifter både kan uppfattas som en förbättring och en försämring i verksamheten. Dem som svarat annat gavs möjligheten att specificera vad det kunde vara. Där märks svar som färre chefer, fler underställda, brist på administrativt stöd, otydlighet i organisationen och större vårdbehov hos de äldre. 7
1 Det har blivit fler äldre 2 Det har blivit färre anställda/personalminskningar har genomförts 3 Det har tillkommit nya arbetsuppgifter 4 Det har eller kommer att genomföras besparingar i verksamheten 5 Annat Bild 5 visar vilka förändringar till det sämre som cheferna har märkt. Även här gavs dem som svarat att det tillkommit nya arbetsuppgifter möjligheten att specificera vad det kunde vara. Administrativa arbetsuppgifter och minskade stödfunktioner vilket gör att cheferna måste kunna allt är ett vanligt svar. Det innebär också att ledarskapet gröps ur. En chef uttrycker sig så här: Mer administration på alla områden eftersom det dras ner i alla led är idag 90 procent administratör och 10 procent arbetsledning.bedriver arbetsledning med brandkårsutryckning. Rehabiliteringsärenden lyfts också upp som något som tar mer tid. Arbetsgrupper och projekt där chefen förväntas delta ökar också och tar mycket tid. Tycker du att kvaliteten inom äldreomsorgen har förändrats under det senaste året? Svaren på frågan fördelar sig ganska jämnt (se bild 6). Ungefär var tredje svarande tycker inte att kvaliteten har förändrats under det senaste året. Knappt var tredje chef tycker att kvaliteten har förändrats till det sämre. Och glädjande nog tycker var tredje chef att kvaliteten har förändrats till det bättre. 8
Bild 6 visar hur stor andel av cheferna som tycker att kvaliteten inom äldreomsorgen har förändrats under det senaste året och i vilken riktning förändringen skett. På vilket sätt har kvaliteten förbättrats? Av dem som svarat att kvaliteten har förbättrats var det inte många som uppgav att de blivit fler anställda som arbetar med de äldre (se bild 7). Ganska få uppgav också att det är fler volontärer som förhöjer kvaliteten i verksamheten. Trots detta menar hälften att det finns mer tid till sociala aktiviteter med de äldre. Var tredje uppger också att intresset och engagemanget från de äldres anhöriga har ökat och att kvaliteten på maten har förbättrats. 9
1 Det finns mer tid till sociala aktiviteter med de äldre 2 Det är fler anställda som arbetar med de äldre 3 Kvaliteten på maten har förbättrats 4 Intresset och engagemanget från de äldres anhöriga har ökat 5 Det är mer volontärer som förhöjer kvaliteten i verksamheten 6 Annat Bild 7 visar vilka kvalitetsförbättringar som cheferna upplever. Många svarade också annat som förbättrats och när man granskar frisvaren ser man att kompetensen hos personalen lyfts fram som en förbättring. Därtill pekar flera på förändrade förhållningssätt och attityder inom verksamheten och gentemot de äldre den enskildes behov sätts mer i centrum. Kvalitetssäkring, kontroll och uppföljning lyfts också fram som områden där förbättringar skett. På vilket sätt har kvaliteten försämrats? Av dem som svarat att kvaliteten har försämrats lyfter en överväldigande majoritet, över 80 procent, att det finns mindre tid till social samvaro och aktiviteter utöver dagliga rutiner (se bild 8). Väldigt många, 65 procent, lyfter också fram att det har blivit färre anställda som jobbar med de äldre. 10
1 Det finns mindre tid till social samvaro och aktiviteter utöver dagliga rutiner 2 Det är färre anställda som jobbar med de äldre 3 Kvaliteten på maten har försämrats 4 Intresse och engagemang från de äldres anhöriga har minskat 5 Det är färre volontärer eller inga volontärer alls som kan medverka till en förhöjd kvalitet på verksamheten 6 Annat Bild 8 visar vilka kvalitetsförsämringar som cheferna upplever. Av dem som svarat annat lyfter många fram att tiden är för knapp för personalen och att resurserna är för små. En svarande uttrycker det så här: Vi står inför nedskärningar och samtalar nästan bara om detta. Blir sämre kvalitet då inte fokus är på den verksamhet man skulle vilja bedriva. En annan säger: Allt prat om neddragning, lokalt och i massmedia, påverkar personal och kunder på ett negativt sätt. Har du märkt någon/några förändringar i ditt eget arbete under det senaste året? Fler chefer svarar att de märker av försämringar i den egna arbetssituationen än vad som uppger att de märker av försämringar i kvaliteten inom äldreomsorgen. Nästan hälften svarar att deras arbetssituation förändrats till det sämre (se bild 9). Glädjande är dock att var fjärde uppger att deras arbetssituation förbättrats. 11
Bild 9 visar hur stor andel av cheferna som märkt någon förändring i det egna arbetet under det senaste året och riktningen på denna förändring. På vilket sätt har ditt arbete förändrats till det bättre? Av dem som svarat att arbetssituationen förbättrats uppger en majoritet, över 60 procent, att det har tillkommit nya och stimulerande arbetsuppgifter (se bild 10). Ganska få uppger samtidigt att arbetsbördan har blivit mindre. Nästan var tredje anser dock att deras arbetsmiljö har förbättrats. Av de dryga 20 procent som uppgivit annat som gjort deras arbete bättre svarar väldigt många att de fått ökat administrativt stöd. Utbildning hamnar också högt på listan över faktorer som förbättrat arbetssituationen liksom bra/fler/nya chefer. Satsningen på utbildning i förändringsarbetet för mellanchefer i kommunen har varit mycket användbart i vardagen uppger en chef. Har fått en assistent på 50 procent som avlastar mig med administrativa uppgifter säger en annan medan en tredje lyfter fram ny chef, bättre ledning. 12
Bild 10 visar vilka förändringar till det bättre som cheferna upplever. När de som tycker att arbetet förändrats till det bättre fick möjlighet att utveckla svaret så uppgav många att det beror på att de bytt tjänst och fått mer stöd och/eller färre underställd personal. Jag har färre medarbetare, kan vara en närvarande chef, vilket gör mina medarbetare trygga, säger en chef. Tydliga uppdrag, mål och roller är också att område som ofta lyfts fram som något som underlättat arbetet. Flera nämner också ökat fokus på äldreomsorgsfrågor som positivt för arbetssituationen liksom bättre stämning inom personalgruppen. Medarbetarna är mer medvetna om sin roll och sitt uppdrag. En bättre stämning som gör att jag orkar bättre trots att det tillkommit arbetsuppgifter. uppger en chef. Ekonomiska satsningar exempelvis stimulansbidrag är också av vikt för arbetssituationen, men flera lyfter också fram att ekonomiska svårigheter föder kreativitet på arbetsplatsen. Så här säger en av cheferna: Ekonomisk medvetenhet föder kreativitet och får människor att växa när de ges ansvar. Samtidigt ställer det större krav på mig som ledare. En annan säger Personalen förstår att vi inte har oändliga resurser och blir innovativa och vill hjälpa till att hitta lösningar på problemen. På vilket sätt har ditt arbete förändrats till det sämre? Av de chefer som tyckte att den egna arbetssituationen förändrats till det sämre uppgav över 80 procent att arbetsbördan blivit större och nästan 70 procent att den psykiska pressen i arbetet ökat (se bild 11). Nästan 60 procent uppgav också nya arbetsuppgifter som en orsak till försämrad arbetssituation. Av dem som svarat annat är de dominerande svaren fler anställda per chef, en ekonomi i kris som innebär besparingar, tidsbrist och oklar struktur eller otydligt ledarskap. 13
Bild 11 visar vilka förändringar till det sämre som cheferna upplever. När dem som tycker att arbetet förändrats till det sämre fick möjlighet att utveckla svaret så uppgav många att det beror på nya arbetsuppgifter och inte sällan då mer administrativa arbetsuppgifter. Fler administrativa uppgifter. Det administrativa stödet är obefintligt. Även om man försöker delegera ut arbetsuppgifter så är man dock oftast ytterst ansvarig för resultatet, säger en chef. Färre chefer innebär också större arbetsbörda. Mer tid går också till personalstöd i neddragningstider vilket tar tid och energi. Den ekonomiska situationen uppges också som pressande och bekymmersam för den egna arbetssituationen. Ett citat som kan belysa detta: Stressen är enorm, nya direktiv från ledningen hela tiden. Arbetsbördan är enorm. Jag känner mig som en robot. Finns ingen tid för reflektion överhuvudtaget. Det gäller bara att hinna svara på allt som ledningen skickar ut till oss. Väldigt mycket möten och att man ska delta i olika arbetsgrupper vilket gör att jag knappt hinner se min personal. Vårdtagare träffar jag nästan aldrig. Ett annat är: Har jobbat många år inom den kommunala sektorn och deltagit i hur uppgifter lagts på mellanchefen. Det sämsta är att kvalifikationerna för chefer ändrats. Tidigare var det meriterande att kunna verksamheten, att vara förtrogen med arbetsmiljön och förhållandena och inte minst brinna för målgruppen. Idag är de ekonomiska förutsättningarna avgörande. Hårda nypor och ett kameralt förhållningssätt går före humant engagemang. Förutom dessa faktorer lyfts också mer vårdkrävande äldre fram som en förändring som innebär en tyngre arbetssituation och, kopplat till det, också högre och ökande krav från de äldres anhöriga. Anhöriga har höga krav på äldreomsorgen som är svåra att leva upp till. Negativt i media gör kanske anhöriga mer taggade??, undrar en chef i en kommentar. 14
Orsaken till de positiva förändringarna i arbetssituationen De chefer som menade att de upplevt positiva förändringar i sin arbetssituation uppgav som en viktig orsak till det att man har stöd från sin chef, över 70 procent svarar det (se bild 12). Nästan lika många uppger att en av orsakerna är att man har stöd från sina medarbetare. Var fjärde uppger också att det faktum att man inte behöver säga upp personal är en viktig faktor. 1 Jag har fått större ekonomiska möjligheter 2 Jag behöver inte säga upp personal 3 Jag kan anställa personal 4 De anhöriga utgör ett stort stöd 5 Jag har stöd från min chef 6 Jag har stöd från ansvariga politiker 7 Jag har stöd från mina medarbetare 8 Annat Bild 12 visar de orsaker chefer angett som positiva förändringar i deras arbetssituation. Av dem som svarat annat och som specificerat det uppger avlastning av arbetsuppgifter som ger mer tid med personalen och förändrade attityder hos personalen som viktiga orsaker. Orsaken till de negativa förändringarna i arbetssituationen Av de chefer som menade att de upplevt negativa förändringar i sin arbetssituation uppgav drygt hälften att nedskärningar i verksamheten är en av orsakerna (se bild 13). Därefter svarade var tredje chef att ökade krav från anhöriga, avsaknad av stöd från ansvariga politiker samt avsaknad av stöd från chef är viktiga orsaker. Var tredje hade också svarat annat och i frisvaren fanns där en kraftig dominans för fler arbetsuppgifter och fler medarbetare att ansvara för. 15
1 Jag måste skära ned i min verksamhet 2 Jag måste säga upp personal 3 Fler äldre behöver omsorg 4 Kraven från de anhöriga blir större 5 Jag saknar stöd från ansvariga politiker 6 Jag saknar stöd från min chef 7 Jag saknar stöd från mina medarbetare 8 Annat Bild 13 visar de orsaker chefer angett som negativa förändringar i deras arbetssituation. Har du tvingats genomföra besparingar under året som gått? En klar majoritet av de svarande, två tredjedelar, uppger att det genomförts besparingar under det gångna året (se bild 14). Bild 14 visar hur stor andel som har tvingats genomföra besparingar under året som gått. 16
Vad har du sparat in på? På frågan vad man sparat in på svarar över 80 procent personal (se bild 15). Drygt 20 procent svarar verksamheten för de äldre. Var fjärde svarar annat. Bild 15 visar vad man har sparat in på. När de som svarat annat specificerat sitt svar handlar det bland annat om utbildning för personalen, verksamhetsutveckling, vikarier och diverse olika förbrukningsmaterial. Personalfester, julfest, julklappar, personalfika, planeringsdagar och annat som handlar om personaluppskattning är tyvärr också en kategori som många uppger. Tycker du att du kan utföra ditt arbete på ett tillfredsställande sätt? Glädjande nog tycker en majoritet av cheferna att de kan utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt (se bild 16). Men det är också många, 40 procent, som svarar nej på frågan. 17
Bild 16 visar hur stor andel som tycker att de kan utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt. Vad skulle behöva förändras för att du ska kunna utföra ditt arbete på ett tillfredsställandet sätt? Dem som inte tyckte att de kunde utföra sitt arbete på ett tillfredsställande fick följdfrågan vad som skulle behöva förändras för att man ska kunna göra det. De två tydligaste kategorierna är tydliga prioriteringar från politikerna i den egna kommunen och mer ekonomiska resurser (se bild 17). Därefter kommer mer stöd från den egna chefen. 18
1 Jag behöver hjälp att prioritera bland mina arbetsuppgifter 2 Det behövs mer ekonomiska resurser 3 Det behövs mer personal 4 Jag behöver mer stöd från min chef 5 Det behövs tydligare prioriteringar från politikerna i min kommun 6 Jag behöver kompetensutveckling och fortbildning 7 Annat Bild 17 visar vilka förändringar cheferna önskar för att de ska kunna utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt. Av dem som svarat annat och specificerat det säger återigen många att administrativt stöd, chefsstöd och fler chefer är centralt, liksom färre anställda per chef. Därtill behövs tydliga mål och riktlinjer. En chef säger så här Jag har nu arbetat som chef ett år, senast jag jobbade i samma yrke var för ca 15 år sedan. Det är betydligt fler och mer avancerade arbetsuppgifter nu än tidigare, betydligt större ansvarsområde! Jobbet är otroligt intressant och engagerande men tar extremt med energi! Kan du framföra synpunkter angående din arbetssituation till ansvariga politiker, din chef, din fackliga representant och massmedia? Det är väldigt tillfredställande att så gott som alla känner att de kan framföra sina åsikter om sin arbetssituation till sin chef och att väldigt många också känner att man kan göra det till sin fackliga representant (se bild 18). Något färre säger sig kunna göra det till ansvariga politiker och ännu färre till massmedia. Det resultatet kan dock ha olika orsaker. I kommentarerna uppger fler att man inte vill jobba på det sättet utan att man först och främst vill ta dialog kring olika frågor på den egna arbetsplatsen och med närmaste chef. 19
Bild 18 visar hur stor andel av cheferna som kan framföra sina synpunkter om arbetssituationen till respektive mottagare. 20
SKTF är ett partipolitiskt obundet fackförbund för offentligt och privat anställda tjänstemän med anknytning till kommun, landsting eller kyrka. Idag är vi cirka 160 000 medlemmar. För frågor om undersökningens genomförande, kontakta SKTFs marknadsanalytiker Gerry Andersson gerry.andersson@sktf.se 070-279 63 60. För frågor om undersökningen innehåll, kontakta socialpolitiskt ansvarige Yvonne Ahlström yvonne.ahlström@sktf.se 070-582 09 40 eller SKTFs samhällspolitiske chef Therese Svanström-Andersson therese.svanstrom-andersson@sktf.se 070-298 32 44 eller SKTFs förbundsordförande Eva Nordmark eva.nordmark@sktf.se 070-624 13 11. Presskontakter: Presschef Peter Bloch peter.bloch@sktf.se 070-255 13 37 Maria Martinsson, pressombudsman Maria.martinsson@sktf.se 070-655 50 48 SKTF Direkt Facklig rådgivning varje vardag måndag till fredag mellan 8 och 20. Telefon 0200 778 778 e-post sktfdirekt@sktf.se 21