SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

Relevanta dokument
SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9

HISTORIA. Läroämnets uppdrag

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, Vasa övningsskola

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

"Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter."

MUSIK. Läroämnets uppdrag

BIOLOGI. Läroämnets uppdrag

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

SLÖJD. Läroämnets uppdrag

HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9. Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9

Årskurserna 7 9. Läroämnets uppdrag

HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

KEMI. Läroämnets uppdrag

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag

HÄLSOKUNSKAP. Läroämnets uppdrag

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

SLÖJD. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag

HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7-9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i historia i årskurs 7 9

Bildkonst årskurserna 7 9

Läroämnets uppdrag Lärmiljöer och arbetssätt

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

Eleverna sätter sig in i kolets kretslopp och dess betydelse för liv. Eleverna övar sig att tolka kemiska symboler och enkla reaktionsformler.

Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga

Ortodox religion åk 7-9. Läroämnets uppdrag

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola

Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2. Läroämnets uppdrag

BILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN

GYMNASTIK ÅRSKURS 7-9

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6

FYSIK. Läroämnets uppdrag

Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning. Åbo

Läroämnen samt delområden av mångsidig kompetens som utställningens teman anknyter till.

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

Kompetens som målet anknyter till

Biologi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

HISTORIA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 4-6 Centralt innehåll som anknyter till målen för historia i årskurs 4 6

5.14 Samhällslära. Mål och metoder för undervisningen

Handledningsplan för den grundläggande utbildningen i Kimitoöns kommun. Elevhandledningens struktur inom den grundläggande utbildningen

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 7-9

OMGIVNINGSLÄRA. Läroämnets uppdrag

Engelska A2 årskurs 7-9

TILLVALSÄMNEN Konst- och färdighetsämnen, obligatorisk

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

Gun Oker-Blom 1

NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA

LP-stöd 2016 MODUL Ingelisa Wikholm

MATEMATIK. Läroämnets uppdrag

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

Sirkkala skolas plan för likabehandling

Läroämnets uppdrag Mål för lärmiljöer och arbetssätt i musik i årskurs 1 2 Handledning, differentiering och stöd i musik i årskurs 1 2

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen 2010.

KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE

Lahden kaupunki

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

GYMNASTIK ÅRSKURS 3-6

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

5.20 Bildkonst. Mål för undervisningen

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

SLÖJD ÅRSKURS 7 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET SLÖJD I ÅRSKURSERNA 7 9

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

* har kännedom om det centrala stoffet i den religion som studeras och dess mångfald

Ämnesvis uppdelning med hänvisning till läroplan

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MUSIK I ÅRSKURSERNA 7-9

MÖJLIGHETERNA ATT STUDERA DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

I10 I15 K1, K2, K4, K5, K6 och kreativt tänkande. Stärka elevens förmåga att upptäcka och förstå sambandet mellan olika delar av

5.15 Religion. Mål för undervisningen

LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53

Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Informationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7-9 Utöver de gemensamma uppdragen har varje årskurshelhet i den grundläggande utbildningen

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

samhällskunskap Syfte

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

Omgivningslära årskurs 3-6

Transkript:

SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden och principer i vårt pluralistiska samhälle genom att förstå olikheter och respektera de mänskliga rättigheterna och jämlikhet. Läroämnets uppdrag är att ge en teoretisk grund i samhällets funktioner och till medborgarens möjligheter att påverka samt uppmuntra eleven att utvecklas till en initiativtagande och målmedveten samhällelig och ekonomisk aktör. I samhällsläraundervisningen handleds eleverna att följa med aktuella frågor och händelser samt samarbeta med olika organisationer, arbetslivet och andra aktörer i medborgarsamhället. De övar på att skaffa och kritiskt bedöma information av olika slags aktörer samt anpassa den i de situationer de möter. Eleven uppmuntras att aktivt och på ett konstruktivt sätt delta och verka i olika situationer och gemenskaper. Eleven vägleds att förstå att det beslutsfattandet grundar sig på val som görs mellan alternativa möjligheter i strävan efter att nå samförstånd. SAMHÄLLSLÄRA I ÅRSKURS 7 9 I undervisningen fäster man uppmärksamhet vid samhällets och samhällslivets strukturer samt begrepp i anslutning till dessa. Vid studierna av frågor utvidgas perspektivet till att omfatta även globala frågor. Man hjälper eleven att bedöma och ekonomiska frågor samt jämföra olika åsikter och verksamhetsalternativ i anslutning till dem med tanke på olika folkgrupper och värdemål. I undervisningen betonas elevens möjligheter och färdigheter att påverka i demokratin samt ansvar i fråga om val som berör det egna livet. Eleven övar de färdigheter som behövs vid beslutsfattande och påverkan i skolgemenskapen och med andra aktörer i närmiljön. Mål för undervisningen i samhällslära i årskurs 7 9 Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att M1 stärka elevens intresse för samhällslära som kunskapsgren och identitetsbyggande läroämne M2 vägleda eleven att tillägna sig de demokratiska värdena och I1 I3 tillvägagångssätten samt att förstå att det då man fattar beslut finns olika alternativ som ofta kräver kompromisser M3 uppmuntra eleven att vara en engagerad medborgare i olika I1 I3 att utveckla sina färdigheter att påverka samt ändamålsenliga sätt att uttrycka sin åsikt M4 stödja eleven att fördjupa sina kunskaper och sin förståelse gällande politiskt beslutsfattande, maktutövning, samhällets strukturer och verksamhet på lokal, nationell och global nivå M5 uppmuntra eleven att bli en företagsam och ansvarsfull aktör I1 I2 som iakttar arbetslivet, känner till de möjligheter det erbjuder och kan planera sin egen framtid Mångsidig kompetens K1 K7 K2-K5, K7 K3 K7 I1, I4 K1 K4, K7 K1 K2, K5

M6 hjälper eleven att fördjupa och hålla sina kunskaper och färdigheter i fråga om ekonomisk verksamhet och konsumtion uppdaterade samt följa med informationen om ekonomi M7 vägleda eleven att utvidga sitt synsätt i fråga om karaktären av kunskaperna om samhället, grunder och begrepp för bedömningen av denna samt att tillämpa sina kunskaper då han eller hon bildar sig en egen uppfattning och verkar som medborgare M8 hjälpa eleven att öva sin etiska förståelse och bedömningsförmåga gällande olika mänskliga, och ekonomiska frågor K1, K3 K7 I2, I3, I4 K1 K5 K1 K7 Centralt innehåll som anknyter till målen för samhällslära i årskurs 7 9 Innehållet väljs ut så att det stöder målen. I1 Vardagskompetens och kontroll över det egna livet: Man fördjupar sig ytterligare i individens ansvar, skyldigheter, rättigheter och planering av framtiden, kontrollen över det egna livet och ekonomin samt främjandet av den egna och närmiljöns välbefinnande och säkerhet. I2 Ett demokratiskt samhälle: Man fördjupar sig i principerna och verksamhetssätten för ett demokratiskt samhälle. Innehållet i undervisningen består av strukturer och maktutövning i samhället. I undervisningen granskas hur åsikter kanaliseras till verksamhet och beslutsfattande av individer, organisationer, medier och den offentliga makten, samt även av internationella institutioner. I3 Ett aktivt medborgarskap och påverkande: Man bekantar sig med olika kanaler och medel för samhällelig påverkan. Dessutom övar eleven sina färdigheter att påverka samt uppmuntras att aktivt och på ett ansvarsfullt sätt verka i olika gemenskaper i det egna vardagslivet. I4 Ekonomisk verksamhet: Man fördjupar sig i grundläggande begrepp, fenomen och centrala aktörer kring ekonomi. Man granskar ekonomin med tanke på hållbar konsumtion. Dessutom fördjupar man sig i förhållandet mellan ekonomi och välbefinnande bland annat genom arbete och entreprenörskap. Mål för lärmiljöer och arbetssätt i samhällslära i årskurs 7 9 Målet är att stödja elevens tillväxt till en aktiv medborgare genom att använda mångsidiga pragmatiska arbetssätt. Det är centralt att kontinuerligt följa med, analysera och diskutera aktuella frågor och händelser. Likaså är kommunikationen med olika aktörer i samhället viktig. Man kan även använda ämnesövergripande arbete i undervisningen, till exempel i samband med olika projekt. Utöver samverkande arbetssätt betonas undersökande inlärning. Granskning och utnyttjande av medier utgör en central del av studierna. Handledning och stöd i läroämnet i årskurs 7-9 Med tanke på målen med läroämnet och läroämnets karaktär är det centralt att handleda eleven att se sig själv som en medlem i medborgarsamhället samt stödja elevenstillväxt till en aktiv medlem i olika grupper. Mångsidig kommunikation, delaktighet och samverkan hos eleverna stöds genom praktiska övningar. Eleverna övar att söka, förstå och tillämpa information om samhället och ekonomin, och informationens betydelse bedöms både ur elevens egen och en allmän synvinkel. Läroämnets begreppsliga karaktär och till exempel att slå upp bilder, grafer och statistik beaktas i undervisningsarrangemangen och arbetssätten.

Bedömning av elevens lärande i läroämnet i årskurs 7-9 I samhällsläraundervisningen strävar man efter att genom responsuppmuntra eleven att aktivt verka i den egna närmiljön och att i det praktiska vardagslivet tillämpa sina kunskaper om samhället och ekonomin. I bedömningen beaktas mångsidiga sätt att agera och producera. Man fäster uppmärksamhet vid tillämpningen av kunskaperna och färdigheterna om samhället samt vid hur eleven lär sig att mångsidigt och utgående från sina egna åsikter skapa sig en egen uppfattning om samhället. Slutbedömningen infaller det läsår då samhällslära upphör vara ett gemensamt läroämne för alla. Genom slutbedömningen fastställs hur väl eleven har uppnått de gemensamma målen för lärokursen i samhällslära när studierna är slut. Slutvitsordet fås genom att ställa elevens kunskapsnivå i förhållande till de nationella kriterierna för slutbedömningen i samhällslära. Placeringen av ämnesområdena i årskurserna 4 6 och fördjupningen i årskurserna 7 9 inverkar på vitkningen av målen och därigenom på användningen av slutbedömningens kriterier. När slutvitsordet fastställs beaktas alla de nationella kriterierna för slutbedömning oberoende av för vilken årskurs målet i fråga har ställts upp i den lokala läroplanen. Eleven får vitsordet åtta (8) om han eller hon i genomsnitt kan visa det kunnande som kriterierna fastställer. Om vitsordet åtta överskrids inom vissa kompetensområden kan detta kompensera en svagare prestation inom något annat delområde.

Kriterier för goda kunskaper (vitsord 8) i slutbedömningen av samhällslära när lärokursen är slut och kompletterande beskrivningar av dem Mål för undervisningen Betydelse, värderingar och attityder M1: stärka elevens intresse för samhällslära som kunskapsgren och identitetsbyggande läroämne M8: hjälpa eleven att öva sin etiska förståelse och bedömningsförmåga gällande olika mänskliga, och ekonomiska frågor Införskaffande av kunskaper och färdigheter som behövs i samhället M4: hjälpa eleven att fördjupa sina kunskaper om politiskt beslutsfattande, maktutövning, samhällets strukturer och verksamhet på lokal, Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Kunskap som ger ett lägre vitsord än åtta Kunskap som ger vitsord åtta Stärka motivationen Stärkt motivation används inte som grund för bedömningen. Etisk förståelse och bedömningsförmåga Elevens kunskaper om politiskt beslutsfattande, maktutövning, samhällets strukturer och verksamhet på lokal, nationell och global nivå Eleven har vissa kunskaper om det politiska beslutsfattandet, maktutövning, samhällets strukturer och verksamhet. [1] Den etiska förståelsen och bedömningsförmågan används inte som grund för bedömningen. Elevens har grundläggande kunskaper om politiskt beslutsfattande, maktutövning, samhällets strukturer och verksamhet både på lokal, nationell och global nivå [2] Kunskap som ger ett högre vitsord än åtta Eleven har tillräckliga insikter i det politiska beslutsfattandet, maktutövning, samhällets strukturer och verksamhet för att kunna ge exempel på dem på lokal, nationell och global nivå. [3]

nationell och global nivå M6: hjälpa eleven att fördjupa och hålla sina kunskaper och färdigheter i ekonomisk verksamhet och konsumtion uppdaterade Förstå fenomen M1: hjälpa eleven att på ett mångsidigt och tolerant sätt granska olika minoritetsgrupper i samhället Kunskaper och färdigheter i ekonomisk verksamhet och konsumtion Olika gemenskapers och minoriteters roll i samhället Eleven känner till frågor som berör ekonomisk verksamhet och konsumtion samt kan under handledning behandla den offentliga debatt som anknyter till dem. [4] Eleven kan namnge olika minoritetsgrupper i samhället. Eleven har tillräckliga insikter i ekonomisk verksamhet och konsumtion för att kunna granska aktuella fenomen. [5] Eleven kan beskriva olika minoritetsgrupper och deras roll i samhället. [7] Eleven har grundläggande kunskaper och färdigheter i ekonomisk verksamhet och konsumtion och kan bedöma den offentliga debatt som anknyter till dem. [6] Eleven kan på ett mångsidigt sätt granska olika minoritetsgrupper och analysera deras roll i samhället. M2: hjälpa eleven att förstå att det då man fattar beslut finns olika alternativ som ofta kräver kompromisser M5: hjälper eleven att skapa sig en bild av arbetslivet, känna till de möjligheter det erbjuder och planera sin egen framtid Principerna för det beslutsfattandet Arbetslivet och planering av den egna framtiden Eleven kan namnge vissa principer för det beslutsfattandet. Eleven kan beskriva arbetslivets betydelse, de möjligheter det erbjuder och kan under handledning planera sin egen framtid. Eleven kan ge exempel på principer för det beslutsfattandet och kan beskriva därtillhörande bedömning av alternativ och kompromisser. [8] Eleven kan beskriva arbetslivets betydelse, de möjligheter det erbjuder och kan utgående från detta planera sin egen framtid. [9] Eleven känner till principerna för det beslutsfattandet och kan analysera betydelsen av alternativ och kompromisser med tanke på beslutsfattandet. Eleven kan beskriva arbetslivets betydelse och de möjligheter det erbjuder och kan självständigt planera sin egen framtid och utvärdera sina planer.

Användning och tillämpning av kunskaperna om samhället M2: vägleda eleven att agera enligt de demokratiska spelreglerna M3: uppmuntra eleven att medverka som en engagerad medborgare i olika gemenskaper M3: utveckla elevens färdigheter att påverka och ändamålsenliga sätt att uttrycka sin åsikt M5: uppmuntra eleven att bli en företagsam och ansvarsfull ekonomisk aktör M6: uppmuntra eleven att följa den offentliga debatten Tillägnande av de demokratiska spelreglerna och verksamhetssätten Medverka som en engagerad medborgare Färdigheter att påverka och att uttrycka sin åsikt Att påverka som en ekonomisk aktör Följa den offentliga debatten om ekonomin och Eleven kan under handledning agera enligt de demokratiska spelreglerna och verksamhetssätten.[m2a] Eleven kan medverka engagerat i den egna klassgemenskaper. [M3a] Eleven kan behjälpligt uttrycka sin åsikt och använda vissa påverkningsmedel. [M3d] Eleven kan ge exempel på företagsam och ansvarsfull ekonomisk verksamhet. [M5a] Eleven följer sporadiskt den offentliga debatten om ekonomin och samhället. Eleven kan agera enligt de demokratiska spelreglerna och verksamhetssätten.[m2a] Eleven kan på ett mångsidigt sätt medverka som en engagerad medborgare i skolgemenskapen. [M3b] Eleven kan uttrycka sin motiverade åsikt genom ändamålsenliga medel och tillämpa olika färdigheter att påverka. [M3e] Eleven kan ge exempel på personlig företagsamhet och ansvarsfull ekonomisk verksamhet. [M5b) Eleven följer regelbundet den offentliga debatten om ekonomin och samhället. Eleven kan agera på ett konstruktivt sätt och kreativt utveckla gemensam verksamhet enligt de demokratiska värdena och verksamhetsprinciperna. [M2c] Eleven kan verka i den egna skolgemenskapen på ett mångsidigt sätt och kan beskriva skolans externa verksamhets- och påverkningsmöjligheter. [M3c] Eleven kan uttrycka sin motiverade åsikt på ett konstruktivt sätt och genom ändamålsenliga medel och kan på ett mångsidigt sätt tillämpa de färdigheter att påverka som han eller hon tillägnat sig. [M3f] Eleven kan agera självständigt som en ansvarsfull ekonomisk aktör och kan även bedöma följderna av den egna verksamheten. [M5c] Eleven följer regelbundet den offentliga debatten om ekonomin och samhället och

om ekonomin och samhället M7: handleda eleven att använda sina kunskaper och föreställningar om samhället för att skapa sina egna åsikter och verka som medborgare samhället [M6a] [M6b] hittar smidigt de uppgifter han eller hon behöver i utbudet av information. [M6c] Att använda sina kunskaper och föreställningar för att skapa sina egna åsikter och verka som medborgare. Eleven kan under handledning och med hjälp av exempel använda kunskaperna om samhället för att bilda egna åsikter och uppfattningar. [M7a] Eleven kan använda de kunskaper och föreställningar han eller hon införskaffat om samhället för att skapa sina egna åsikter och verka som medborgare. [M7b] Eleven använder i omfattande grad sina kunskaper och bedömer sina föreställningar när han eller hon bildar egna, motiverade åsikter om samhället samt medverkar som en aktiv medborgare. [M7c]