Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2010 www.lansstyrelsen.se Publ. nr 2010:16
Omslagsbild: Örebro kommun 2
Förord Örebro län växer! För år 2009 ökade befolkningen med 6369 personer. Första kvartalet 2010 pekar mot ökade befolkningssiffror även för detta år. En väl fungerande bostadsmarknad har stor betydelse för att attrahera företag och arbetskraft som söker sig till regionen. Befolkningstillväxten är ojämnt fördelad i länet. Flera av länets kommuner har låga födelsetal, låg inflyttning och åldrande befolkning. Det är framförallt i Örebro med intilliggande kommuner som tillväxten sker. Boendeplanering är av största vikt för kommunen, oavsett om befolkningen ökar eller minskar. Utbudet av bostäder behöver anpassas till behov och efterfrågan. Det är vår förhoppning att denna rapport ska kunna utgöra en grund för att stimulera till diskussion om hur bostadssituationen i kommunen ser ut och hur behoven av förnyelse i bostadsbeståndet kan mötas. Analysen för Örebro län 2010 presenteras i denna rapport och vänder sig även till andra aktörer i länet som t ex kommuner, bygg- och bostadsföretag som har ett intresse av att följa utvecklingen på bostadsmarknaden. Samtidigt utgör den en redovisning till Boverket och regeringen. Till grund för rapporten ligger Bostadsmarknadsenkäten 2010 som kommunerna årligen svarar på och som sammanställs av Boverket och Länsstyrelserna. Resultatet av enkäten ger en relativt god bild av läget i kommunerna i Örebro län, trots att flertalet kommuner i länet saknar särskilda program för bostadsförsörjningen. Ett urval av sammanfattande tabeller från Bostadsmarknadsenkäten finns som bilaga till rapporten. Denna rapport kan beställas från Länsstyrelsen i Örebro eller hämtas som pdf-fil på Länsstyrelsens hemsida www.lansstyrelsen.se/orebro. Rapporten har tagits fram av en arbetsgrupp inom Länsstyrelsen i samverkan med flera enheter inom Länsstyrelsen. I gruppen har Per-Olov Mörn, Christina Gustavsson, Lars-Rune Karlsson och Anders Niklasson ingått. Örebro i juni 2010 Christina Gustavsson Per-Olov Mörn 3
Innehållsförteckning Förord 3 Innehållsförteckning 4 1. Sammanfattning och slutsatser 5 2. Hur utvecklas/förändras bostadsbeståndet? 7 2.1 Hur ser läget på bostadsmarknaden ut i olika delar av länet? 7 2.2. Hur ser bostadsutbudet ut i olika delar av länet? 9 2.3. Bostadsbyggande och andra förändringar i utbudet av bostäder 10 2.4. Vad händer med allmännyttan? 12 3. Vem bor i Örebro län, vem flyttar in och vem flyttar ut? 13 3.1. Hur utvecklas befolkningen och hushållen? 13 3.2 Hur ser flyttmönstren ut? 17 4. Hur ser sambandet ut mellan arbetsmarknad, kommunikationer och bostadsmarknaden? 19 4.1 Arbetsmarknadsutsikter 21 5. Finns det bostäder för alla? 22 5.1 Hur tar vi emot nyanlända invandrare i vårt län? 22 5.2 Kommer utbudet av bostäder att svara mot de demografiska förändringarna? 25 6. Hur arbetar kommunerna med boendeplanering? 26 6.1 Kommunernas bostadsförsörjningsansvar 26 6.2 Vilka verktyg använder kommunerna i det strategiska arbetet med boendefrågorna? 27 6.3 Hur arbetar länsstyrelsen med råd, stöd och underlag till kommuner? 28 Källförteckning 30 BILAGA 32 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME 2010 32 4
Läget på bostadsmarknaden i Örebro län, - en regional analys 1. Sammanfattning och slutsatser Bostadsbyggandet i Örebro län minskade under 2010 jämfört med föregående år. Den globala ekonomiska krisen har troligen påverkat länet negativt dels med många varsel som följd och dels en avmattning på bostadsbyggandet. Att bostadsbyggandet ligger på en relativt låg nivå är bekymmersamt eftersom det borde vara mycket högre för att klara den befolkningstillväxt som länet vill ha. Sedan år 1990 har invånarantalet ökat med 6369 personer i Örebro län vilket motsvara blygsamma 2 % ökning. De flesta kommuner tappar dock befolkning, tydligast märks det i de små och perifera kommunerna där befolkningsminskningen över de senaste 10 åren är drygt 20%. Det är i Örebro och i de närliggande kommunerna Kumla och Lekeberg som befolkningen ökar mest och där det mesta av bostadsbyggandet sker. De förändringar i bostadsbeståndet som behövs för att attrahera nya invånare och för att anpassa utbudet av bostäder till den efterfrågan som finns hos stora ungdomskullar, en äldre befolkning och nya svenskar är en stor utmaning för i synnerhet dessa kommuner men även hela länet. Konjunkturläget gör att prognoser om bostadsbyggandet de kommande åren är mycket osäkra. Den prognos som kommunerna gör i bostadsmarknadsenkäten talar för en fortsatt relativt låg nivå på bostadsbyggandet under 2010 och 2011. Förväntad påbörjad nyproduktion ligger på drygt 700 nya lägenheter per år i länet. Den nivån överensstämmer i stort med behovet enligt i Boverkets byggbehovsanalys 2003 2020. Men kommunerna brukar vara optimistiska i sina prognoser varför det faktiska utfallet troligen kommer bli lägre än vad som förväntas. De största utmaningarna när det gäller bostadsfrågorna i Örebro län är: De demografiska förändringarna. De krav och behov som en äldre befolkning har på boendet när det gäller tillgänglighet, bostadsanpassning och behov av särskilt boende blir mer o mer påtagliga de närmaste åren. De stora ungdomskullarna, födda i början av 1990-talet, flyttar snart hemifrån och har ofta behov av billiga små lägenheter, helst i centrala lägen, på orter med utbildning/skolor. 5
Invandring Hur kommunerna förhåller sig till invandringen är en viktig fråga. Vi går mot ett stort generationsskifte. För att klara täcka det kommande arbetskraftsbehovet är det helt nödvändigt att snabbt finna vägar till en effektiv integration. Det gäller i synnerhet de små kommunerna som behöver invandring för att på sikt klara sina behov av arbetskraft. Vad kommunerna gör för att attrahera invandare kommer vara en viktig framtidsfråga då flera forskningsrapporter visar att kommuner och regioner som har en hög grad av invandring och som samtidigt lyckas med integrationen har högre tillväxt än de som inte attraherar invandrare. Befolkningsminskningen i många av länets kommuner Utvecklingen med befolkningsminskning i vissa av länets kommuner behöver brytas då det på sikt kommer bli allt svårare att klara försörjningsbördan för flera kommuner. Kommunikationer bör förbättras och lokal service stärkas så att attraktiviteten ökar för att på så sätt vidga arbetsmarknadsregionen. För att klara dessa utmaningar är det en fördel om kommunerna och regionen fortsätter ta det regionala perspektivet och tillsammans arbetar och planerar det övergripande strategiska arbetet med boendefrågor, infrastruktur och tillväxt. 6
2. Hur utvecklas/förändras bostadsbeståndet? 2.1 Hur ser läget på bostadsmarknaden ut i olika delar av länet? Bostadsmarknaden skiljer sig åt mellan olika kommuner men även mellan olika områden inom en kommun. Vad som gör att det är brist respektive överskott har att göra med flera faktorer. Ett attraktivt läge, en billig tomt, närhet till kollektivtrafik eller skola är faktorer som påverkar efterfrågan på bostad. Produktionskostnader och möjlighet till avkastning på investeringar är faktorer som påverkar nybyggnationen och därmed tillgången på bostäder. Bostäder är alltså en marknad som liksom många andra marknader lever under tillgång och efterfrågan. 2010 har fem av länets kommuner totalt sett brist på sina respektive bostadsmarknader vilket är samma antal som år 2009 och kan jämföras med att det var två kommuner år 2006 som redovisade brist. Sedan 2006 har fem av länets kommuner redovisat brist. Tre kommuner har redovisat balans och fyra överskott. Under de senaste fyra åren är det framför allt i fyra kommuner som det skett förändringar. Laxå har gått från balans och brist till överskott. Hallsberg som har haft överskott har nu brist. Kumla som återigen hamnar på brist efter ett år i balans och till sist Askersund som stabiliserar sin balans efter att ha haft brist. Fortfarande finns det överskott av bostäder i Degerfors, Karlskoga och Ljusnarsbergs kommuner och i år tillkommer också Laxå som redovisar ett överskott. Lekeberg, Nora, Hallsberg och Lindesberg redovisar fortfarande brist liksom de gjorde förra året. Hällefors och Örebro har under de senaste fyra åren haft balans på bostadsmarknaden. Tabell 1: Bostadsmarknadsläget i Örebro län (ur BME 2007-2010) Kommun Lediga lgh i allmännyttan 2007 Lediga lgh i allmännyttan 2008 Lediga lgh i allmännyttan 2009 Lediga lgh i allmännyttan 2010 Bostadsmarknadsläget totalt sett År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Örebro län 1 23 158 90 16 60 110 32 30 220 20 26 786 5 36 149 125 20 40 87 16 26 195 15 22 736 5 34 110 160 11 40 37 12 36 218 16 22 701 4 42 130 146 23 22 23 24 54 170 28 29 695 Brist Balans Överskott Överskott Balans Överskott Balans Brist Brist Överskott Brist Brist - Brist Balans Brist Överskott Balans Överskott Balans Brist Brist Överskott Brist Brist - Brist Brist Brist Överskott Balans Överskott Balans Balans Balans Överskott Brist Brist - Brist Överskott Brist Överskott Balans Överskott Balans Brist Balans Överskott Brist Brist - Precis som tidigare år så yttrar sig bristen på bostäder olika sätt, det är framförallt när det gäller bostäder för hushåll med höga krav på attraktivt boende, bostäder för medelålders och äldre samt bostäder för stora barnfamiljer. Många kommuner uppger också att det är brist på bostäder för ungdomar. Fyra av tolv kommuner redovisar en brist på hyreslägenheter och lika många dvs. fyra uppger brist på egnahem. 7
Trenden med ett minskande antal lediga lägenheter i de allmännyttiga bostadsbolagens bestånd fortsätter även om minskningen mellan 2009 och 2010 är relativt liten. Enligt bostadsmarknadsenkäten fanns det 695 lägenheter lediga lägenheter i det allmännyttiga beståndet i januari 2010 jämfört med 701 i januari 2009. Det har inte skett några större förändringar i kommunerna jämfört med år 2007. I Örebro kommun som har det största lägenhetsbeståndet och största tillskottet av nya lägenheter är bostadsmarknaden som tidigare nämnts fortsatt i balans. Storleken av bostadsbeståndet gör också att det ständigt är en omsättning t.ex. vid renovering men det finns också den naturliga omsättning som beror på att det ständigt flyttar in och flyttar ut människor i ett så stort bostadsbestånd som Örebro bostäder (ÖBO) har. Vad kan vi då förvänta oss av utvecklingen år 2011? Man kan utifrån Bostadsmarknadsenkäten (BME) konstatera att vi inte kan förvänta oss några stora förändringar i länet. De flesta kommunerna (åtta av tolv) bedömer att det inte kommer ske någon påtaglig förändring. Tre kommuner (Lekeberg, Laxå och Nora) gör bedömningen att efterfrågan år 2011 kommer minska i förhållande till utbudet (överskott uppstår eller ökar alternativt bristen minskar). Degerfors gör som enda kommun bedömningen att efterfrågan ökar i förhållande till utbudet vilket i deras fall innebär att man troligen går från överskott till balans alternativt minskat överskott. Figur 1: Bostadsmarknadsläget i Örebro län januari 2010 8
2.2. Hur ser bostadsutbudet ut i olika delar av länet? Bostadsbeståndet Kommunerna har olika strategier och åtgärder för att hantera sina uthyrningssvårigheter. I Degerfors finns planer på att riva 60 lägenheter. Att riva är ett alternativ medan att kallställa är ett annat. Askersund och Karlskoga har för avsikt att använda båda metoderna, Askersund kallställer 6 lägenheter och planerar att riva 18 lägenheter. Motsvarande siffror för Karlskoga är 23 respektive 100 lägenheter. Ytterligare alternativ till rivning eller kallställande är att sälja lägenheter. Men i Örebro län är denna metod inte alls använd under 2009, det motsatta skede faktiskt i då Kumla köpte fem lägenheter. Men det är tre kommuner som planerar försäljning under 2010/11, Degerfors med 27, Örebro med 1000 och Karlskoga med 38 lägenheter. Under perioden 2000 2008 kan man konstatera att det totalt i länet tillkommit 2560 lägenheter och det är framför allt i Örebro, Kumla och i viss mån Lekeberg, Nora och Lindesberg där det tillkommit fler lägenheter Fördelningen mellan de olika hustyperna flerbostadshus och småhus visar att det totalt i länet finns fler flerbostadshus jämfört med småhus. Sett över länet är bilden tydlig att Örebro och Karlskoga har sitt bestånd främst inom flerbostadshusen och den mindre delen i småhus. Det omvända finns hos de små kommunerna, ex Lekeberg som har nästa fem gånger så många småhus jämfört med flerbostadshusen. Tabell 2: Utvecklingen av antalet lägenheter 2000-2008 Källa: SCB Kommun Flerbostadshus Småhus Totalt 2000 2004 2008 2000 2004 2008 2000 2004 2008 Lekeberg 562 565 562 2524 2542 2586 3086 3107 3148 Laxå 1672 1395 1209 1977 1977 1978 3649 3372 3187 Hallsberg 3088 3075 2861 4884 4901 4921 7972 7976 7782 Degerfors 2209 1992 1930 3159 3165 3165 5368 5157 5095 Hällefors 2095 2043 2003 2569 2574 2581 4664 4617 4584 Ljusnarsberg 1191 1070 1044 2061 2065 2073 3252 3135 3117 Örebro 40717 41606 43164 21218 21745 22415 61935 63351 65579 Kumla 3878 3940 4036 5130 5218 5392 9008 9158 9428 Askersund 1712 1710 1709 3771 3799 3826 5483 5509 5535 Karlskoga 9342 8841 8785 7150 7172 7230 16492 16013 16015 Nora 1730 1732 1737 3353 3358 3391 5083 5090 5128 Lindesberg 4344 4258 4266 7384 7397 7408 11728 11655 11674 Länet 74540 74231 75314 67180 67917 68974 139720 140144 142280 9
2.3. Bostadsbyggande och andra förändringar i utbudet av bostäder Idag byggs det relativt lite i länet men det gäller även för riket som helhet och är således inte unikt för Örebro län. Örebro län har haft en markant nedgång i småhusbyggandet under perioden 1975-2008 med en tillfällig uppgång under 1980- talet. Sedan 2001 kan en svag uppgång i småhusbyggandet observeras, men det är mycket långt till nivåerna som fanns i slutet av 1970-talet. Under 2009 färdigställdes 562 lägenheter i länet varav 442 lägenheter i flerbostadshus och 120 i småhus. Det är en betydande minskning jämfört med 2008 då 884 lägenheter färdigställdes men i nivå med 2007 (560). Liksom tidigare år är det Örebro och Kumla som dominerar när det gäller nyproduktion av länets bostadsproduktion, men noterbart är ändå Nora som 2009 producerade 26 lägenheter i flerbostadshus. Tabell 3: Produktion av bostäder 2003-2009 Kommun/år 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 småhus flerbostads totalt Lekeberg 1 12 7 11 13 17 0 0 0 Laxå 0 0 0 0 0 1 0 0 0 Hallsberg 2 4 3 2 7 8 6 0 6 Degerfors 0 1 0 0 0 0 0 0 0 Hällefors 3 1 2 2 1 2 0 0 0 Ljusnarsberg 3 0 2 3 2 1 0 0 0 Örebro 139 379 365 506 450 671 48 398 446 Kumla 25 66 35 77 56 142 52 18 70 Askersund 0 11 5 1 11 14 6 0 6 Karlskoga 11 89 22 9 13 14 5 0 5 Nora 0 1 12 8 7 6 3 26 29 Lindesberg 2 3 1 2 0 8 0 0 0 Örebro län 186 567 454 621 560 884 120 442 562 Källa: SCB I bostadsmarknadsenkäten för 2010 bedömer kommunerna vad de förväntar sig skall påbörjas 2010 och 2011 i nyproduktion av bostäder. Under 2010 bedömer kommunerna att det kommer att byggas 723 bostäder i länet och under 2011 bedöms antalet öka till 828. Jämfört med 2009 så är det en klar ökning men i nivå med 2008. I förhållande till befolkningen så planeras det att byggas mest i Örebro och Kumla kommun, därefter följer ett mellanskikt med kommunerna Lekeberg, Laxå och Nora. Det är framför allt Örebro kommun (100) men även Askersunds kommun (10) som planerar att öka bostadsbyggandet 2011 jämfört med 2010. 10
Kommunernas bedömningar tidigare år visar att det är mycket svårt att prognostisera hur mycket nyproduktion av lägenheter som kommer att ske de närmaste åren. Prognoserna förefaller ofta vara mer optimistiska än det faktiska utfallet visar. Om man jämför prognosen ett par år tillbaka i tiden med det faktiska utfallet så blev för år 2007 den faktiska byggnationen i länet 66 procent (560 utfall 839 prognos) av den prognos som gjordes. Året efter 2008 så byggdes det 102 procent (884 utfall 862 prognos) av den lagda prognosen. I förra året prognos så byggdes det 72 procent (562 utfall 777 prognos) av prognosen. Sammantaget säger detta oss att kommunerna har svårt att göra bedömningen om hur mycket det kommer byggas kommande år. De hinder som de flesta kommunerna (9) uppger för bostadsbyggandet är framför allt höga produktionskostnader andra tydliga hinder är ett vikande befolkningsunderlag (7) och svårigheter att få långivare/hårda lånevillkor. Kommunerna uppgav även förra året dessa hinder. Ser vi närmare på det framtida byggandet så är en källa i Bostadsmarknadsenkäten de så kallade Projektlistorna där kommunerna listar det som man har indikationer om vad som skall byggas, både de säkra och de osäkra objekten. Listorna är därmed ganska osäkra men ger ändå en viss kunskap om hur det kan komma att utveckla sig i kommunen inom de närmaste två åren. Den andra tabellen är vad kommunen förväntar sig skall påbörjas under samma period. Tabell 4: Förväntat påbörjande år 2010-2011. Nyproduktion av bostäder. Kommun Antal lgh år 2010 Antal lgh år 2011 Lekeberg 20 20 Laxå 15 10 Hallsberg 20 20 Degerfors 8 8 Hällefors 0 0 Ljusnarsberg 0 0 Örebro 500 600 Kumla 75 75 Askersund 20 30 Karlskoga 20 20 Nora 30 30 Lindesberg 15 15 Totalt i länet 723 828 Källa: BME 2010 Tabell 5: Projektlista år 2010-2011 förväntat påbörjat säkra o osäkra projekt Kommun Antal lgh år 2010 Antal lgh år 2011 Lekeberg 57 31 Laxå 0 0 Hallsberg 0 0 Degerfors 0 0 Hällefors 0 0 Ljusnarsberg 42 0 Örebro 654 587 Kumla 70 70 Askersund 36 45 Karlskoga 28 21 Nora 30 10 Lindesberg 0 0 Totalt i länet 917 764 Källa: BME 2010 11
Går vi in ännu mer i projektlistan för 2010 finner vi att huvuddelen av nyproduktionen i länet är flerbostadshus och fördelningen är ganska jämn mellan hyresrätter och bostadsrätter. Kommunerna bedömer att sammantaget kommer det att nyproduceras knappt 1700 bostäder under 2010-2011 i länet och ca 17 % kommer att byggas av allmännyttan i Örebro och Kumla kommun. Som i många andra sammanhang är det Örebro kommun som påverkar länets situation mest varför det är viktigt att studera vad som händer i andra kommuner som redovisar intressanta planer och bedömningar. I de små kommunerna kan man tydligt se att det planeras för nyproduktion i de södra delarna av länet men knappast inget alls i de norra länsdelarna förutom Ljusnarsberg som planerar ett särskilt boende. Tre kommuner bedömer att de kommande två åren (2010-2011) kommer att öka antalet bostäder, Lekeberg med ca 80 st, Kumla med ca 140 st och Nora med ca 40 st. Alla tre kommunerna fördelar nyproduktionen ganska jämt mellan flerbostadshus och egna hem. Karlskoga och Askersunds kommuner gör även de den bedömningen att öka antalet bostäder, där kan man konstatera att majoriteten planeras tillkomma genom produktion av egna hem. 2.4. Vad händer med allmännyttan? Allmännyttan eller med ett annat namn det kommunala bostadsbolaget har olika påverkan på bostadsbeståndet i olika kommuner. Gemensamt är dock uppdraget att agera utifrån marknadens behov och de riktlinjer som styrelsen fastställer. Hur stor del av bostadsbeståndet som innehavs av allmännyttan är även det olika och det finns inga starka krafter eller tydlig vilja att minska bestånden. Allmännyttan är dock inte emot att sälja av bostadsbestånden, dels för att de behöver få in kapital för att kunna bygga nytt, dels för att man inte nödvändigtvis vill vara den helt dominerande aktören på marknaden. I länet kan vi se exempel på att där det varit möjligt att sälja ut överskott har man gjort det till exempel till norrmän som i Karlskoga köpt hyreslägenhet för fritidsboende, i Karlskoga har man också omvandlat hyresbostäder till kontorslokaler. Att ombilda från hyresrätt till bostadsrätt verkar inte vara så utbrett i länet. Antalet försålda allmännyttiga hyreslägenheter under det senaste året har varit mycket blygsamt endast några få kommuner har enligt Bostadsmarknadsenkäten sålt eller planera sälja och det är som tidigare beskrivet Degerfors med 27, Örebro med 1000 och Karlskoga med 38 lägenheter. 12
3. Vem bor i Örebro län, vem flyttar in och vem flyttar ut? 3.1. Hur utvecklas befolkningen och hushållen? Hur har befolkningsutvecklingen sett ut i länets olika kommuner? Det är en av de viktiga faktorerna då man samlar underlag inför planering. Under perioden 1990-1994 hade länet en stark befolkningsutveckling, denna positiva utveckling bröts 1994 och fram till 2001 förlorade länet netto nästan 3700 invånare och hade då en befolkning på 273137 invånare. Därpå följde en stark tillväxtperiod och vid det senaste årsskiftet 2008/2009 fanns det nästan 279 000 invånare i länet. Befolkningsutvecklingen är inte lika i alla kommuner i länet. Befolkningstillväxten är framför allt koncentrerad till Örebro och Kumla kommun. Tabell 7: Befolkningsutveckling i Örebro läns kommuner 1990, 2009. Folkmängd 1990 Folkmängd 2009 Förändring i antal Lekeberg 0 7123 7123 Förändring i procent Laxå 7622 5786-1836 - 24 % Hallsberg 16735 15235-1500 - 9 % Degerfors 11701 9709-1992 - 17 % Hällefors 9346 7333-2013 - 22 % Ljusnarsberg 6488 5055-1433 - 22 % Örebro 120944 134006 13062 11 % Kumla 18621 20214 1593 9 % Askersund 12008 11307-701 - 6 % Karlskoga 33869 29742-4127 - 12 % Nora 10516 10343-173 - 2 % Lindesberg 24663 23029-1634 - 7 % Örebro län 272513 278882 6369 2 % Källa: SCB Länsstyrelsens prognos och bedömning av befolkningsutvecklingen i länet på 10 års sikt bestäms i hög grad av flyttströmmar och invandring och om antalet födda överstiger eller understiger antalet döda. Regionförbundet visar i sin bakgrundsanalys inför den regionala översiktplaneringen att: det finns två nyckelfrågor när de gäller den framtida befolkningen. Den ena är om vi förmår att vara attraktiva och få ungdomar och unga vuxna som är den mest flyttbenägna grupperna i samhället att vilja bo i regionen. Den andra är integrationsarbetet: kan vi förmå fler invandrare att vilja bo kvar i länet? 1 1 Eliasson, sid. 25 13
Befolkningstillväxten under de senaste åren från 2000 fram till idag kan helt tillskrivas invandringen. Invandringsnettot (skillnaden mellan in- och utvandring) har under denna period legat mellan ca 1000-1500 personer per år. Under samma period har vi haft ett inrikes flyttnetto (skillnaden mellan in och utflyttning) på nästan 400 personer per år. Länet har en ambition att öka befolkningen genom att flyttnetto mot övriga Sverige är positivt samt att alla kommuner ökar antalet inflyttade. Ett etappmål är att länet ökar till 285000 invånare. Målgrupperna är främst studenter och invandrare. Strategins fokus ligger på attraktiv studiemiljö både studiemässigt och socialt t.ex. ett bra boende, arbetsmarknad och boende. 2 Källa: föreläsning av Jan Amcoff, Institutet för Framtidsstudier Ämne: Regionförstoring i registerdata eller i verkligheten 2010-04-24. Fördelningen av åldersgrupper i Sverige framgår av bilden till ovan. Fördelningen av ålderstrukturen i Örebro län skiljer sig bara marginellt från riket. I Örebro län, liksom i riket, går det att se den tydliga puckeln med människor som går in i pensionsåldern, den grupp som man brukar kalla 40-talisterna, samtidigt går det att se en nästan lika stor grupp som är på väg in på arbetsmarknaden. Så långt finns stora likheter mellan riket och länet. Folkmängd efter kön och ålder 2009 i Örebro län. 2 Utvecklingsstrategi för Örebroregionen, 2010, sid. 32-33. 14
Sett till de enskilda kommunerna så finns det stora skillnader inom länet och jämfört med riket och länet. Lekeberg och Askersund har en stor grupp i åldern 55-64 år, men det finns ingen lika stor ungdomsgrupp på väg in, vilket kan bli ett bekymmer på sikt. Lindesberg, Hallsberg och Degerfors har även de den stora gruppen i åldern 55-64 år, här finns det dock något fler ungdomar, jämfört med Lekeberg och Askersund, de flesta är killar. Hällefors har många personer i de tre åldersgrupperna 45-54, 55-64 och 65-74. Sammantaget utgör dessa tre grupper ca 3000 personer. I gruppen 15-24 år finns idag ca 1000 personer jämt fördelat mellan könen, ett klart underskott. Även Laxå har en relativt stor grupp i åldern 55-64 år, ca 950 personer. I gruppen ungdomar 15-24 finns det idag ca 380 män och ca 300 kvinnor dvs totalt nästan 700. Ljusnarsberg liknar Laxå, ca 900 personer i åldersgruppen 55-64 år men Ljusnarsberg har jämfört med Laxå bara ca 580 ungdomar i gruppen 15-24, de flesta är män, även här ett tydligt underskott. Örebro kommun har en jämn pyramid fler yngre än äldre, dvs med den stora andelen ungdomar drygt 20000 i åldern 15-24 och bara drygt 16000 i gruppen 55-64 år. Kumla särskiljer sig från övriga kommuner och från länet genom att ha sin största grupp i åldern 35-44 år, drygt 3000 personer. Karlskoga har en relativt jämn åldersfördelning över hela åldersspannet, gruppen 25-34 är dock lite färre än övriga åldersgrupper. Nora har två tydliga grupper 55-64 år som är fler och gruppen 25-34 år som är klar färre jämfört med övriga åldersgrupper i spannet 5-74 år. Siffrorna ovan åskådliggör det som många rapporter och undersökningar beskriver och konstaterar, det vill säga att vi står inför en stor generationsväxling och en befolkningsutveckling som kommer bli en stor utmaning för kommuner som inte är storstad eller universitetsstad. I Örebro län är det Örebro kommun och i viss mån Kumla kommun som påverkas minst av en vikande befolkning men som ändå kommer känna av generationsväxlingen, övriga kommuner kommer sannolikt att möta en framtid där försörjningsbördan kommer att öka och servicebehovet hos den åldrande befolkningen ökar. Arbetsförmedlingen skriver t.ex. i ett pressmeddelande att: Skillnaderna växer mellan tillväxtregioner och övriga delar av landet när det gäller tillgången på befolkning i aktiv ålder. Under generationsväxlingens mest framträdande år, alltså perioden 2009-2015, väntas i glesbygden och övriga småorter dubbelt så hög andel pensionsavgångar cirka 3 procent per år som i de tre storstäderna. 3 3 Arbetsförmedlingen, Pressmeddelande 2010-03-19 till rapporten Generationsväxlingen slår hårt mot glesbygden och mindre orter 15
Arbetsförmedlingen konstaterar vidare att den aktiva befolkningen i landet och i Örebro län minskar medan den utrikesfödda befolkningen ökar. Det gynnar befolkningsutvecklingen i regioner där den utrikesfödda befolkningen väljer att bo. Intressant är att konstatera att i storstäderna består i nuläget 28 procent av storstadsbefolkningen i aktiv ålder av utlandsfödda, mot bara 8 procent i glesbygdskommuner 4. Regionförbundet skriver i rapporten Örebroregionen år 2030 att fem tydliga tendenser kan urskiljas i befolkningsutvecklingen. För det första ökar flyttandet, för det andra kan vi se en ökad internationalisering, för de tredje sker flyttningen från mindre till större regioner, för det fjärde är det unga och välutbildade som står för nästan hela delen av det ökade flyttandet, och för det femte ökar andelen äldre. Regionförbundet pekar också i sin rapport på den ökande försörjningsbördan då andel äldre ökar i kommunerna. En hög andel personer utanför arbetsför ålder innebär en hög försörjningsbörda för kommunen. Det handlar om en balans där de som arbetar ska försörja dem som inte arbetar. Förutom finansiella aspekter och en belastning på den kommunala ekonomin kan en hög försörjningsbörda på sikt medföra arbetskraftsbrist inom många yrkesgrupper 5. De förändringar som förväntas inom både arbetsmarknaden och befolkningen kommer med stor sannolikhet att öka och spetsa till konkurrensen och obalansen mellan olika regioner i landet och i länet. Småorter riskerar att få en alltför hög andel äldre i befolkningen och samtidigt finns tendenser att ungdomar flyttar mot större orter där man förväntar sig hitta utbildningsmöjligheter och arbete. Denna obalans kan komma att påverka och ställa krav på skatteutjämning som i sin tur ökar spänningen mellan rika och fattiga kommuner. Behov så som ökad genomströmning av ungdomar i utbildningssystemet och ökat arbetskraftsdeltagande hos kvinnor och framför allt utlandsfödda behöver på olika sätt förbättras. 4 Arbetsförmedlingen, Pressmeddelande 2010-03-19 till rapporten Generationsväxlingen slår hårt mot glesbygden och mindre orter 5 Fredrik Eliasson, Örebroregionen 2030 Framtidsbilder för arbetsmarknad och befolkningsutveckling, Rapport 2008:07, ISBN 978-91-976998-4-6, Örebro 2008, sid. 6. 16
3.2 Hur ser flyttmönstren ut? Tabell 8: Flyttningsnetto i Örebro län och dess kommuner 2009 Totalt därav mot Länet Övriga Sverige Andra länder Örebro län 1 166. -492 1 658 Askersund -33-23 -22 12 Degerfors -70-73 -25 28 Hallsberg 9-46 -19 74 Hällefors 24-64 25 63 Karlskoga -1 24-184 159 Kumla 16-16 -18 50 Laxå -57-46 -24 13 Lekeberg -3 3-16 10 Lindesberg -2-127 -165 290 Ljusnarsberg -8-23 -58 73 Nora -9-41 -18 50 Örebro 1 300 432 32 836 Källa: SCB Det sker i flera fall en relativt betydande befolkningsomfördelning i länet. Hur flyttnettot fördelar sig i länet framgår av tabell ovan. Örebro län har ett positivt flyttnetto 2009 och det är framför allt Örebro kommun som bidrar till denna siffra. Andra kommuner som har ett positivt flyttnetto är Hallsberg, Hällefors och Kumla. Flyttningsnetto från Örebro län till övriga Sverige visar att utflyttningen från länet 2009 uppgick till 492 personer, bakom denna siffra finns en inflyttning från övriga Sverige med 6611 personer och samtidigt en utflyttning med 7103 personer. Vi kan också konstatera ett positivt flyttnetto gentemot andra länder. Örebro län har ett tydligt plus i flyttnettot med andra länder med 1658 personer. 2348 personer flyttade till länet från andra länder och 690 personer flyttade till andra länder 2009. Degerfors, Lekebergs, Lindesbergs och Hallsbergs kommuner har sina flyttrörelser i ålderskategorin yngre än 50 år och då främst i ålderkategorin 20-30 år. Det finns tecken som på att det är småbarnsfamiljer som flyttar till kommunerna medan ungdomar mellan 18-23 flyttar från dessa kommuner. Askersund visar även de på denna trend men där finns också tecken på att personer mellan 60-70 tendrar att röra sig mer både till och från kommunen. Nora ansluter sig till fenomenet småbarnsfamiljer som flyttar till kommunen medan ungdomar mellan 18-23 flyttar från kommunen, men där finns också en tendens att äldre i åldersgruppen 50-70 flyttar till kommunen vilket är lite ovanligt och kanske något att dra nytta av. Laxå har en tendens av att ungdomar flyttar ut, man kan dock se att denna flyttström tenderar att minska d.v.s. det är färre och färre som flyttar in i som ut ur kommunen. 17
Hällefors skiljer sig lite mot övriga kommuner i så mån att de som är yngre än 20 år har ett litet men positivt flyttnetto, medan de äldre 20-40 har ett negativt flyttnetto. Detta fenomen har troligtvis samband med att på Campus Grythyttan finns ca 350 studenter. Ljusnarsbergs kommun visar på en ökad flyttrörelse både till som från kommunen bland dem som är yngre än 40 år. Det finns även här tydliga tecken på att det är i kategorin ungdomar där vi ser ett negativt flyttnetto. Örebro kommun är länets största kommun och påverkar hela länets utveckling. I Örebro kommun är det ungdomar och unga vuxna är som rör sig mest, både till och från kommunen. Det senaste året (2008) har det positiva flyttnettot i denna kategori ökat markant. Det tycks också som att barnfamiljerna flyttar till Örebro kommun, kategorin barn under 10 år och vuxna mellan 30 och 40 år har ett starkt positivt flyttnetto till Örebro kommun. Även ungdomar och unga vuxna har ett starkt positivt flyttnetto. Kumla kommunen är också en tydlig inflyttningskommun i alla kategorier. Tydligast är det i grupperna under 40 år men även hos de äldre ålderskategorierna så syns ett tydligt positivt flyttnetto. Värt att notera är den ökade rörligheten hos kategorin 60-70 åringar som både flyttar in och ut ur kommunen. Omsättningen är dubbelt så stor nu som för 10 år sedan. 43 personer år 2000 jämfört med 101 personer år 2008. Karlskoga kommun visar i princip upp samma bild som majoriteten av övriga kommuner i länet, d.v.s. barnfamiljer flyttar till kommunen medan ungdomarna flyttar ifrån kommunen. Det som skiljer Karlskoga kommun från flertalet övriga är att de äldre kategorierna plus 55 tenderar att röra sig mer men också i större utsträckning flytta till Karlskoga. 18
4. Hur ser sambandet ut mellan arbetsmarknad, kommunikationer och bostadsmarknaden? Som länsstyrelsen beskrev i Bostadsmarknadsanalysen 2008 så har pendlingen ökat under den senaste 15 år perioden, både mellan kommuner i Örebro län och mellan Örebro län och omkring liggande län. Den allmänna och utbredda uppfattningen att arbetsresor blir allt längre hänger både ihop med regionförstoring och med att det kontinuerligt sker förbättringar i infrastrukturen som gör att man kommer allt längre på samma restid. Örebro län är till den geografiska formen jämt utbrett från Örebro stad som så att säga utgör centrum. Regionförbundet beskrivet detta i en av sina rapporter: Utifrån geografiska och trafikmässiga förutsättningar kan tätortsstrukturen beskrivas som i ringar från Örebro. Utanför den sammanhängande stadsbygden finns några förorter, till exempel Marieberg och Hovsta. I en ring på 2-3 mils avstånd finns ett stort antal samhällen, som i de flesta fall inte ligger inordnade i tydliga stråk. Utanför denna ring ligger tätorterna tydligare i stråk längs dalgångar med järnvägar och större vägar. 6 Länet har två europavägar E18 och E20 och en infrastruktur för järnväg som fångar in både den öst-västliga likväl som den nord- sydliga riktningen. Trots dessa förutsättningar så sker fortfarande en klar majoritet av resorna med bil. 6 2008:04 Målbild 2015 och 2030 för kollektivtrafiken i Örebroregionen. 19
Regionförbundet skriver i rapporten om Målbilder 2015 och 2030 att dagens kollektivtrafik utgör ca 18 %. Kerstin Westin Umeå universitet har i sina studier visat att om man räknar bort storstäder och förortskommuner så är andelen som reser med kollektivtrafik endast 6-7%. Det blir utifrån dessa fakta tydligt att bilen är och inom överskådlig framtid förblir det dominerande transportsättet. Politikens ambitioner och uttalade mål är att andelen pendlingsresor med kollektivtrafik till och från länets tätorter i framtiden (år 2030) ska utgöra 40 %. Kollektivtrafiken utgörs idag främst av bussar och järnväg. Busstrafiken har sin bas främst i skolskjutarna framför allt i de mindre kommunerna, utöver dessa finns det ett 70-tal busslinjer och tre expressbusslinjer i länet. Järnvägen berör framför allt de större tätorterna. Nora, Karlskoga, Lekeberg och Askersund har ingen tågförbindelse. Med dagens förutsättningar är möjligt med arbetspendling till/från Örebro vad gäller Hallsberg, Kumla, Lindesberg, Fjugesta och Nora. På gränsen finns Askersund, Laxå och Karlskoga där det finns en hel del pendling, övriga tätorter bedöms ha för långa restider. Även om de flesta tänker arbetspendling då vi tänker resor så bör vi också tänka in övriga resor. En grov indelning av resande ger att arbete/skola, fritid och inköp utgör ca 1/3 var av det totala resandet. Att fundera över hur vi reser över dagen och vem som gör dessa resor kan vara bra underlag för den fortsatta planeringen av boende och infrastruktur. Bedömningen är att pendlingen kommer att öka från dagens 25000 till 32000. Nedanstående tabell visar hur pendlingen fördelar sig per kommun i länet. (Dokumentation från föreläsning den 18 december 2009, När flyttar pendlaren? Kerstin Westin, Kulturgeografiskainstitutionen Umeå universitet) 20
4.1 Arbetsmarknadsutsikter 7 Att sysselsättning i Örebro län domineras av vård- och omsorgsverksamhet, tillverkningsindustri, handel och kommunikationer är väl känt. Att i stort sett alla branscher också påverkats av den finansiella krisen, den globala lågkonjunkturen är säkert också känt av de flesta. Men hur ser framtiden ut och vilka bedömningar görs? Arbetsförmedlingen gör årligen prognoser över hur sysselsättning och arbetslösheten utvecklar sig. I den senaste från den 9 december 2009 görs bedömningen att 2010 kommer ha en fortsatt låg sysselsättning, men att konjunkturen återhämtar sig. Sett utifrån ett branschperspektiv finns olika utvecklingstendenser och trender. Industrin sysselsätter ca 20 % av de sysselsatta. Efterfrågan kommer att öka nu när marknaden börjar efterfråga produkter igen, men antalet sysselsatta kommer inte öka i samma takt eftersom flertalet företag har ledig kapacitet och kan öka produktionen utan att nyanställa. Inom skog och jordbruk kommer antalet sysselsatta vara relativt oförändrat trots ökad efterfrågan. Inom bygg- och anläggningsverksamheten sysselsattes år 2007 drygt 8 500 personer vilket utgör omkring 7 procent av Örebro läns totala näringar. Arbetsförmedlingen gör bedömningen att verksamheten minskar och att en minskande investeringstrend kan skönjas. En omfattande generationsväxling kan medföra viss efterfrågan på personal med viss kompetens men totalt sett är efterfrågan låg. Den privata tjänstesektorn har ökat sin sysselsättning de senaste 10 åren och branschen sysselsatte 2006 drygt 40 000 personer i länet. Tjänstesektorn påverkas mycket av industri- och byggbranschen. Handel och kommunikation/transport sysselsatte år 2007 knappt 23 000 personer vilket utgör omkring 18 procent av Örebro läns totala näringar. Efterfrågan på personal förutses öka något beroende på den allt mer positiva utvecklingen. Denna efterfrågan finns även in om transportbranschen där man kan förvänta sig en stabilisering under 2010. Inom finans- och uppdragsverksamheten har sysselsättningen ökat, antal sysselsatte var år 2007 drygt 14 700 personer vilket utgör omkring 11 procent av Örebro läns totala näringar. Besöksnäringen är väletablerad i länet, såväl ekonomiskt som sysselsättningsmässigt. En viktig verksamhet inom området är hotell- och restaurangbranschen. Branschen är dock känslig för konjunkturen och 2010 kommer liksom 2009 bli ett tufft år. Offentlig förvaltning består av alla statliga myndigheter samt ledningsfunktioner i kommuner och landsting. Sysselsättningen bedöms minska marginellt under perioden fram till och med kvartal fyra 2010. 7 Prognos Arbetsmarknad Örebro län 2010. 21
5. Finns det bostäder för alla? 5.1 Hur tar vi emot nyanlända invandrare i vårt län? Olika målgrupper har olika behov av bostäder. Ofta så delas målgrupperna in i olika åldrar där exempelvis ungas behov av bostad är en liten central och billig lägenhet medan äldre har behov av tillgängliga och i viss mån anpassade lägenheter, lägenheter att åldras i. Men det kan också finnas andra grunder än ålder fundera kring när man studerar olika målgruppers behov och preferenser. I andra kulturer är det kanske mer naturligt att leva på mindre yta per person och inte så sällan flera generationer i samma lägenhet. Olika målgruppers olika behov och preferenser är viktiga att tänka på då vi planerar det framtida byggandet. Särskilt viktigt är det för kommuner som önskar en befolkningstillväxt som inom den närmaste framtiden sannolikt endast går att finna genom invandringen. Det innebär att kommunen med ambitioner om ökad befolkning, arbetskraft och tillväxt behöver utveckla en tydlig strategi för att attrahera och vara attraktiv för invandrare i synnerhet och andra potentiella inflyttare i allmänhet. Ungefär hälften av kommunerna uppger att de lyckas ganska lätt med att tillgodose behovet av bostäder för flyktingar. Örebro uppger att det är svårt att få fram bostäder till flyktingar, man har bra samarbete med allmännyttan men har mycket svårt att få med att engagera de privata fastighetsägarna. Kumla och Nora uppger även de att det är svårt och Lekeberg menar att det är mycket svårt att tillgodose behovet av bostäder. Det är framför allt bristen på stora hyreslägenheter som är skälen. De allra flesta kommuner har dock ett regelbundet samarbete med allmännyttan och de privata fastighetsägarna i arbetet med att få fram bostäder. Nedan visas en tabell på hur kommunerna i länet har tagit emot och hur överenskommelser om mottagande 2010 planeras. Tabell 9: Överenskomna och mottagna flyktningar 2009-2010 Kommun Mottagna 2009 Har överenskommelse Antal i överenskommelse Mottagna Maj Lekeberg Laxå Hallsberg 49 1 50 15 Degerfors 31 1 30 4 Hällefors 21 1 30 7 Ljusnarsberg Örebro 342 1 375 102 Kumla 41 1 55 10 Askersund Karlskoga 57 1 50 7 Nora 33 1 50 1 Lindesberg 85 1 65 24 Källa: Migrationsverket. 2010-05-05 22
Sammanställningen ovan visar bara en del av den invandring som kommer till länet. Utöver flyktingar och invandrare som kommer till länet via Migrationsverket så finns även annan invandring till exempel anhöriginvandring, kärleksinvandring och studenter och gästarbetare. Dessa kommer från hela världen men invandrare flyttar också till Örebro län från andra län och från andra regioner inom EU. Fokus hamnar alltför ofta på den grupp som av olika skäl har svårigheter med integration i det svenska samhället. Invandringen blir då inte en fråga om arbetskraft, mångfald och tillväxt utan fokus hamnar på segregation, arbetslöshet och sociala svårigheter. I Örebro regionens utvecklingsstrategi kan man läsa: Vi ser gärna att nya människor kommer till vår region och berikar oss med sina erfarenheter och sin kultur. Samtidigt är det känt att personer med utländsk bakgrund har svårare att komma in på arbetsmarknaden. 8 Är Örebro län ett bra län när det gäller integration? Svaret är nog både ja och nej. Det finns många positiva exempel men det finns också många utmaningar kvar. Petter Hojem statsvetare på Oslo universitet arbetar även för tankesmedjan FORES skriver i en rapport från 2010 om svenska kommuners behov av invandring. Rapporten har sin utgångspunkt i behoven av att stärka välfärden och arbetskraftsförsörjningen och därmed vilket stort behov som finns hos kommunerna av invandring. Petter Hojem skriver bland annat om arbetskrafts konkurrensen att: Vare sig vi vill det eller ej kommer Sverige att tvingas konkurrera om utländsk och svensk arbetskraft på en global marknad. Redan idag jobbar många svenskar i andra länder och inom Sverige måste kommunerna vara beredda på att konkurrera med varandra om arbetskraften. 9 Kommuner som inte är storstad- eller universitetsstäder kommer få det allt svårare att klara arbetskraftsförsörjningen i allmänhet och inom offentligsektor i synnerhet där behoven förväntas öka. Behoven är generellt sett större ju mindre kommunerna är och ju mer perifert de ligger. Invandrare är en viktigt och kanske den enda möjliga resursen för att finna lösningar på denna utmaning. Här behöver kommunerna jobba mycket aktivt och göra stora ansträngningar för att attrahera invandrargrupper. Men som Petter Hojem också skriver: Invandrare kan inte tvingas flytta runt, men måste attraheras till olika platser. Därför är det en viktig fråga varför invandrare ska flytta till kommuner med negativ befolkningsutveckling, givet att svenskar inte vill flytta dit i tillräcklig mängd. Vad kan dessa kommuner erbjuda invandrare som storstadskommunerna inte kan. 10 8 Utvecklingsstrategi för Örebroregionen, sid. 15. 9 Petter Hojem, FORES Policypaper 2010:2 Svenska kommuners behov av invandring, sid. 4. 10 Petter Hojem, sid. 4. 23
De framtida behoven är för många tydliga och flera åtgärder görs och förbereds redan idag. Några reformer på nationell nivå är på gång för att öka arbetsmarknadsintegrationen bland invandrare. I mars antog riksdagen förslagen i propositionen nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering egenansvar med professionellt stöd. Från och med 1 december får Arbetsförmedlingen överta kommunernas ansvar för mottagande av flyktingar. Kommunerna kommer att ha kvar ansvar för boende, svenskutbildning, samhällsorientering, unga och äldre. 2010 ska länsstyrelserna därmed för statens räkning överlägga med kommunerna och träffa överenskommelser om antalet nyanlända som ska tas emot för bosättning inom respektive kommun. Den nya lagen har till syfte att dels skynda på etableringen för de som får uppehållstillstånd men även tydliggöra ansvarsförhållanden för att bättre ta tillvara den nyanländes kompetens. Att frågan om arbetsmarknad och arbetsmarknadsetablering blir allt viktigare syn tydligt i och med dessa förändringar. Antalet nyanlända som får uppehållstillstånd förväntas också att öka under 2010 och 2011. Sveriges kommuner har under 2009 tagit emot ca 18000 nyanlända flyktingar, drygt 40 % är barn och ungdomar under 18 år. Under 2010 beräknas nästan 24 000 personer behöva introduktionsplatser. Det är en betydande ökning och den främsta anledningen är att andelen från Somalia och Afghanistan ökar likväl som andelen som får uppehållstillstånd också bedöms öka. Arbetet och samarbete mellan statliga myndigheter och arbetsförmedlingen lokalt och regionalt blir allt viktigare för att på ett effektivt sätt klara integrationen och arbetskraftsförsörjningen. Petter Hojem skriver: Kanske viktigast är ändå att kommunerna blir mer aktiva i att göra sig attraktiva för invandrargrupper. Studien visar att många kommuner som idag har en negativ befolkningsutveckling har goda möjligheter att kunna erbjuda fördelaktiga förhållanden för integrering av utrikesfödda på arbetsmarknaden Jämfört med invandrartäta för orter i storstäder kan de också erbjuda bättre boende till billigare pris, samt tryggare omgivningar. 11 Det kanske kommer att bli allt tydligare och än mer konkret för allt fler att ju närmare vi kommer och upplever generationsskiftet och konkurrensen om befolkningen och arbetskraften desto mer handlar det om att skifta fokus från att se invandring som en social fråga till att se den som en tillväxt fråga. 11 Petter Hojem, sid. 5. 24
5.2 Kommer utbudet av bostäder att svara mot de demografiska förändringarna? Som tidigare framgått så utvecklades befolkningen på olika sätt i länets olika kommuner. Olika målgrupper har också olika behov. Ofta delas grupperna in och kan grovt sägas vara ungdomar, barnfamiljer, äldre utan särskilda behov och äldre med särskilda behov. Utöver dessa grupper så finns exempel på olika former av specialboende ex boende med funktionshinder d.v.s. gruppboenden och serviceboenden. Ungdomsboenden och studentboenden handlar ofta om små lägenheter med överkomlig hyra, gärna centralt eller nära till Universitetet. Många studenter kommer till Örebro men nästan lika många lämnar staden efter studiernas slut. Örebro bostäder (ÖBO) erbjuder bostadsgaranti för studenter som läser minst halvfart på Örebro universitet och som inte bor inom pendlingsavstånd. Studenten är numer allt äldre varför alternativ till korridorsboende också erbjuds t.ex. en trea i Varberga för en student familj. Även i Grythyttan, Ljusnarsberg och Karlskoga kommuner finns det campus och därmed också ett visst behov av studentboende. Flera kommuner menar att man kan, trots att ungdomarna söker sig mot Örebro, erbjuda ungdomsboende i respektive kommuns centralort. Ofta finns det tillgång till en central lägenhet. Svårigheten är dock ofta hyresnivån. Flera kommuner har erbjudanden om endast en månads uppsägningstid vilket uppskattas av ungdomarna. Sammantaget blir ändå bedömningen hos många kommuner att de inte kan erbjuda bostäder för ungdomar på det sätt de egentligen skulle vilja. Nästan hälften (5 av 12) kommunerna Hallsberg, Örebro, Kumla, Karlskoga och Lindesberg - uppger brist på bostäder för ungdomar. I gruppen äldre görs ofta bedömningen att de önskar bo kvar i sin villa så länge de kan, men ett begynnande intresse om annan bostad kan skönjas av den kommande generationen pensionärer. De känner sig klara med att underhålla trädgård och hus och ser sig nu om efter ett boende med bra standard, ett boende att kunna åldras i. Detta är ett behov som många kommuner fångat upp och som det på sina håll finns planer för att förverkliga, ex Askersund. Men det finns mycket mer att göra för denna allt större grupp av unga pensionärer. För den allra äldsta gruppen, de med större eller mindre vård- och omsorgsbehov så finns det fortfarande relativt gott om boenden både trygghetsboenden och särskilt boende för äldre. 25
6. Hur arbetar kommunerna med boendeplanering? 6.1 Kommunernas bostadsförsörjningsansvar Utdrag ur Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar 1 Varje kommun skall planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för att alla i kommunen att leva i goda bostäder och att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Vid planeringen av bostadsförsörjningen skall kommunen, om det behövs, samråda med andra kommuner som berörs av planeringen. Riktlinjer för bostadsförsörjningen skall antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Lag (2002:104) 2 Länsstyrelsen skall lämna kommunerna i länet råd, information och underlag för deras planering av bostadsförsörjningen. 3 Om det behövs för att främja bostadsförsörjningen skall en kommun anordna bostadsförmedling. Om två eller flera kommuner behöver gemensam bostadsförmedling, skall dessa kommuner anordna sådan bostadsförmedling. Regeringen får förelägga en kommun att anordna kommunal bostadsförmedling enligt första stycket. Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar är ett av få kvarvarande statliga styrmedel över bostadspolitiken sedan de flesta statliga ekonomiska stöden till bostadssektorn avvecklats. Bostadsplaneringens fält spänner över ett brett spektra av de kommunala frågorna och berör såväl sociala frågor t ex invandring och demografi som infrastruktur, kommunikationer, arbetsmarknad och företagande. Hur bygg- och finanssektorn fungerar lokalt är också en viktig förutsättning som kommunen behöver beakta i sin planering av bostäder. Arbete med bostadsplanering är också viktigt för kommunens utveckling, för att få en bild av den efterfrågan och de behov som finns av olika typer av bostäder ur ett långsiktigt perspektiv. För att kunna påverka och möta de framtida förändringar som väntar, oavsett om befolkningen ökar eller minskar i den egna kommunen. Att planera för god bostadsförsörjning ger bättre framförhållning och förutsättningar för att skapa goda boendemiljöer. För att kunna analysera situationen krävs bra underlag, t ex statistik, trendanalyser, prognoser och omvärldsbevakning. Tillsammans med dessa verktyg ger planmonopolet kommunerna en möjlighet att påverka vad som byggs. Där marknaden inte fungerar fullt ut är det ofta möjligt för kommunen att genom sitt kommunala bostadsbolag och i andra former ta initiativ och ansvar för att behovet på olika typer av bostäder täcks. Att kommunen har en bra planberedskap och egna markinnehav är viktigt för att kunna möta behoven så snabbt som möjligt. 26