Lärarhandledning. Arbetsmodell för tematiskt arbete 1-16 år

Relevanta dokument
FÖRSKOLAN BLÅKLINTEN PROJEKT KUNGASKOGEN HT14-VT15. Målformulering, Utvärdering-Analys

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Vår verksamhet under läsåret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Kvalitetsarbete i förskolan

Kvalitet på Sallerups förskolor

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Kvalitetsredovisning

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Sagor och berättelser

Verksamhetsplan

Arbetsbeskrivning för

Arbetsplan/ Verksamhetsplan 2018/2019

Kvalitetsrapport för Kyrkbyns förskola verksamhetsåret 2014/2015

Verksamhetsplan för Förskolan Karusellen 2012/2013

IGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Kvalitetsredovisning

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Kvalitetsredovisning

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Vi vet att alla barn är kompetenta och värnar mycket om att barn ska våga kommunicera.

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Gläntans förskola. Varje dag serverar våra kokerskor hemlagad mat.

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att:

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Arbetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen

Lokal arbetsplan läsåret 2011/12

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Hållbar utveckling för barn & unga

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

ARBETSPLAN 2013/2014. Verkö förskola

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Andel med pedagogisk högskoleutbildning barn

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Arbetsplan 2018/2019 för förskolorna:

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Blackebergs förskolor

Verksamhetsplan. Borgens fo rskola. Internt styrdokument

Arbetsbeskrivning för Peter Lundhs förskola avd. Snövit ht-11/vt-12.

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Äppelvikens förskolor

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Hemkultur. Dokumentation av Kvalitetsarbete. Dingle förskola Skeppet 2014/2015

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

En förskola på kristen grund

Verksamhetsplan HT-17 VT-18

Pedagogiska året förskolan skogsbäcken 2015

Min förskoleresa. Norrbyområdet

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Profil. Naturvetenskap och teknik

Vår vision. Vi utbildar barn för framtiden genom att se barnens unika förmågor samt tillsammans främja en hållbar utveckling.

Förskolan Regnbågen är en förskola med tre avdelningar, Solen, Månen och Stjärnan.

Årsta 2 förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Pedagogiska året förskolan solrosen reviderad juli 2013

Transkript:

Lärarhandledning Arbetsmodell för tematiskt arbete 1-16 år Inledning Jag vill använda arbetsmodellen som ett redskap för att synliggöra barn/elevers och pedagogers lärande. Att arbeta med tema eller rättare sagt använda en metod med benämningen ett temaorienterat arbetssätt resulterar i en bredare och djupare syn på inlärning. Det temaorienterade arbetssättet skall vara lika roligt som lärorikt. Det skall utveckla barn/elevers färdigheter och de vuxnas yrkeskompetens. Det är ett samarbete mellan barnen och pedagogerna. Var och en skall känna sig delaktig i en gemenskap. Jag vill kalla det för lekpedagogik. Arbetsmodellen är ett kommunikationsverktyg som skapar förståelse för sammanhanget, ett bidrag till skolutveckling. Dokumentation av arbetet är av stor vikt, kan göras av liten som stor. Ett måste är att personalen sätter upp mål inför läsåret, vad, varför och hur är ledorden. Detta utvärderas efter temats slut. Under året måste det regelbundet stämmas av och blickas framåt. Ta lärdom av det som fungerar och det som misslyckas, kan vi se något mönster? Arbetsmodellen sätter fokus på hela lärprocessen och alla både vuxna och barn är delaktiga i vad som kommer att ske under året. Arbetsmodellen ger arbetslaget en struktur att hålla sig till. Vi tar vara på varandras kompetenser, var och en är delaktig på sitt sätt. Vi får på ett naturligt sätt samarbete mellan personal och avdelningar/klasser. Detta skapar engagemang, arbetsglädje och kreativitet. Arbetsmodellen kan användas från en vecka till ett år i alla åldrar. Syftet med arbetsmodellen är följande: Arbeta med teman som ger helheter och sammanhang Låta skapande och undersökande arbete vara en metod Låta alla sinnen vara med i processen Lära sig olika uttrycksformer Använda datorn som ett naturligt inslag i verksamheten Lära av varandra Upptäcka nya mål tillsammans, barn och vuxna arbetar sida vid sida. Skapar arbetsglädje, lust och kreativitet. Arbetsmodellen utgår från Lpo 94/ Lpfö 98 och inspireras av Bifrost -pedagogiken (Danmark) och Reggio Emilia- pedagogiken (Italien). Den är sammanställd, bearbetad och nerskriven av mig. Jag ansåg att det behövdes en struktur för temaarbete, något att kommunicera från. Den har använts på Hultsbergs skolområde med mig som inspiratör och utmanare i över 10 år. Rektor Birgitta Andersson/Forshaga kommun

Arbetsmodellen: 1. Inspirationsuppgift Vad? Hur? Varför? 2. Kick off Personalen inspirerar Arbetsmodell för tematiskt arbete Våra styrdokument TEMARUBRIK 8. Gemensam avslutning 3. Reflektioner Mind map 4. Kurser 5. Verkstäder: Fakta Förtrogenhet Förståelse Färdighet Drama, musik, litteratur, experiment, bild, mm. 7. Utvärdering 6. Redovisning Dokumentation Synliggöra goda exempel Teoretisk beskrivning av modellen: Våra styrdokument Inför valet av ämne/område som ska styra arbetet förbereder vi oss genom att läsa i våra styrdokument och utifrån dessa finna ett lämpligt tema som ska ligga till grund för arbetet. 1. Inspirationsuppgift Inför uppstarten av varje nytt tema får barnen med sig hem en inspirationsuppgift som ska väcka nyfikenhet och lust inför kommande arbete. Det startar ett naturligt engagemang både för personal, barn och deras föräldrar, en gemensam resa tar sin början. 2.Kick off För att ytterligare öka lusten till eget lärande i det nya temat så samlas alla för en gemensam kick off, vilket innebär att personalen dramatiserar en händelse som väcker nyfikenhet och äventyrslust. 3 Reflektioner Efter denna höjdpunkt samlas klasserna/avdelningarna och berättar om sina upplevelser. Dessa skrivs ner av personalen eller av eleven beroende av ålder. De ligger till grund för det fortsatta arbetet. 4 Kurser (skolbarn) Teoretisk undervisning om ämnet.

5 Verkstäder Praktiskt arbete, detta område uppehåller vi oss med under en längre tid. Kan vara åldershomogena eller åldersblandade grupper. Exempel på verkstäder, skrivateljé, målarverkstad, bildspel, experiment. Här kan personalen ansvara för olika verkstäder, beroende på intresse och kompetens. Verkstaden kan vara fast under en längre tid och barnen kommer och går. Även detta beroende på barnens ålder. 6 Redovisning Barnen delger kamraterna sina lärdomar. De väljer själva sättet att redovisa. Kan vara genom film, teater, häfte och teckningar, allt beroende på barnens åldrar. 7 Utvärdering Sker individuellt och i grupp, beroende på barnens ålder. Däremot ska alltid hela arbetslaget göra en utvärdering tillsammans där man blickar tillbaka på de uppsatta målen. 8 Avslutning Släkt och vänner bjuds in på en vernissage. Utställningen går att beskåda för alla kollegor i skolområdet. Praktisk beskrivning av modellen på förskolan Hultsberg 1-5 år Hultsbergs skolområde 2006-2007 Vännerna i Kungaskogen Temat bygger på boken Snick & Snack-Vännerna i Kungaskogen bygger en koja, med budskapet att vara en bra kompis. Grundläggande värderingar om hur vi människor borde vara mot varandra, att alla har lika värde och aktsamhet mot natur och miljö lyfts fram med hjälp av bilder, sång, musik, saga, dialog och dramatisering. Allt sker i lekfulla former. Vi har som ambition att under året visa bilder av denna verksamhet på vår hemsida. www.hultsbergsskolan.karlstad.se Mål: Vad Att förtydliga för barnen vad en god kamrat är och varför man ska vara det. Detta för att alla ska känna sig trygga, sedda och må bra. Att skapa en gemensam hemmaplats i vår skolskog. Alla avdelningar ska, när verksamhetsåret är slut, ha bidragit utifrån sina förutsättningar. Det målet har vi för att bygga vidare på det gemensamma arbetet som påbörjades förra verksamhetsåret och för att barnen ska lära sig att värna om naturen. Syfte: Varför Syften med dessa mål är att barnen skall lära sig mer om samarbete, att alla är olika men bra ändå. Personalen ska få ökad inspiration genom samarbetet med en gemensam bok + sånger och ha roligt tillsammans med barnen. Barnen ska lära sig att vara i och nyttja naturen på ett bra sätt.

Genomförande: Hur På våren 2006 hittade en pedagog boken Snick & Snack-Vännerna i Kungaskogen. Personalen blev inspirerad av boken och det bestämdes att vi skulle jobba med den under verksamhetsåret 06/07. Nu startade processen. På augusti månads kompetensutvecklingsdag diskuterades starten på temat, inspirationsuppgiften och kick-offen. Vi bestämde att personalen ska vara en del av barnens lek och att vi ska arbeta genom lek och på ett pedagogiskt sätt. Detta innebär för oss att vi aktivt leder bokens handling framåt. Drama, skapande och lek är tre viktiga ingredienser. Vi ska ha arbetsglädje, ge varandra tips och idéer under kommande år. Detta arbete ska vara en del av det som vi redan arbetar med. Naturliga delar såsom Lucia, jul, påsk och inskolningar med mera bli integrerat i vårt temaarbete. Vi bildar en helhet, skapar sammanhang. Naturligtvis finns inte mer tid till detta än vad vi redan har. Vi ska lägga temat på en rimlig nivå och inse att tid för repetition och stora planeringar inte kommer att ske. Vi tar fram lust och spontanitet. I barnens ögon kan det aldrig bli fel. Det är viktigt att förstå att alla kollegor inte vill spela teater, men det finns massor av annat som var och en bidrar med som vi alltid gör i förskolan. 1. Inspirationsuppgift ( Augusti) Vad? Hur? Varför? Som en start på årets tema fick varje barn med sig ett brev hem. Föräldrarna fick i uppgift att läsa brevet tillsammans med barnen. Där stod: Rita eller ta med ett foto på en kompis. Resultatet sattes upp på en vägg som gick att beskådas av alla. Många härliga teckningar och foton på farmor, kusiner, husdjur, grannar m.m. Barnen fick på samlingarna berätta om sitt kort.

2. Kick-off (September) Personalen inspirerar På första gemensamma träffen samlades alla 80 barnen på en avdelning, för att för första gången träffa Snick och Snack. De dramatiserade bokens början och gav sen en bok till varje avdelning. 3. Reflektioner Mind map Efter föreställningen gick barnen till respektive avdelning och pratade om det som de hade sett. Diskussionerna blev: -Vilka var det?, Var kom de ifrån?, Är de kompisar?, Får vi också bygga en koja?, Var det en igelkott?, Vilka fler bor i skogen?. Vi tittade tillsammans i boken och barnens nyfikenhet var väckt. 4. Kurser (ej på förskolan)september Återigen träff för personalen. Vi diskuterade barnens upplevelser och hur vi skulle gå vidare. På mötet bestämdes när vi under året skulle ha de gemensamma träffarna och i vilken ordning figurerna i boken skulle introduceras. Parallellt med detta lägger varje avdelning upp sitt arbete med boken på det sätt som passar barngruppen bäst. Lite bilder från de gemensamma träffarna. Raffe, Snick och Snack besöker förskolan. Här har Älgvis och Bitis tillkommit. Maracca har landat på kojans tak.

5. Verkstäder (oktober-maj) Fakta Förtrogenhet Förståelse Färdighet Drama, musik, litteratur, experiment, bild, mm. Här arbetar vi utifrån läroplanens fyra F. Under dessa månader arbetar vi regelbundet med våra ansvarsgrupper och bestämmer utifrån barnens ålder och intressen vad som görs i grupperna. De yngre barnen har bland annat, målat igelkottar, arbetat mycket med känslor, digitalkamera har använts för att fotografera barns uttryck av känslor. Boken har bearbetats med mycket sång, ramsor och lek. Många besök i skogen har gjorts för att leta efter djur och bygga kojor. De äldre barnen har fördjupat sig i olika djurs liv. De har bl.a. tagit hjälp av datorn. Bokens den Gyllene regeln har haft stor betydelse. Vi har pratat mycket om vad en bra kompis är. De har fått göra egna kompistavlor. De har fått använda digitalkamera för att ta kort på sina kompisar på andra avdelningar. Naturen och djuren och hur vi människor beter oss har hela tiden varit i fokus. Vi är alla delar i ett kretslopp. De har även gjort en musikal om hur man ska vara mot varandra.

6. Redovisning Dokumentation Synliggöra goda exempel Under årets gång har vi använt oss av vår digitalkamera för att dokumentera och synliggöra för föräldrarna vad vi gör. Vid hämtning har barnen stolt visat bilder för föräldrarna. Responsen från imponerade föräldrar har varit hög. 7. Utvärdering Förskolans utvärdering sker efter avslutningen, så där följer man inte modellen på samma sätt som man gör i skolan eftersom förskolebarnen inte gör en individuell utvärdering. Vi gör ett pedagogiskt bokslut tillsammans på vår planeringsdag. Då går vi tillbaka till mål och syfte som vi skrev på hösten och utvärderar hur året har varit och hur vi ska gå vidare. Några av årets lärdomar: En inspirerande och bra bok gör att personal och barn finner glädje tillsammans. En bra struktur är viktigt när man är många som samarbetar. Arbetsmodellen ger oss stöd i processen. Gemensamma upplevelser har främjat leken.

8. Avslutning Avslutningen av temat sker alltid på förskolans dag, då har vi en fest med alla barn, personal och djuren i boken. Vernissagen med nära och kära sker på respektive avdelning. Resultatet och alla lärdomar visas på skärmar, bildspel, i barnens portfoliopärmar, i uppträdande och konst på väggarna, allt kopplat till Lpfö 98. Kloka ord från en blivande skolpojke som träffade sin nya fröken för första gången: Jag vill bara veta om ni jobbar med den gyllene regeln på skolan för det gör vi på förskolan. Tack och hej från oss! Hultsbergs förskola, Karlstad Hälsningar från Birgitta Andersson Rektor Forshaga kommun 054 17 21 01 Maria Lagerqvist Förskollärare Hultsbergs förskola Karlstad kommun 054-29 59 58