Vaccination inför och efter njurtransplantation



Relevanta dokument
Vaccination vid kronisk njursvikt och inför njurtransplantation

Lunch med smittskyddsläkaren

Så fungerar vacciner. Utbildningsdag om vaccinationer Oktober Tiia Lepp Folkhälsomyndigheten

Vaccination av riskgrupper (barn från 2 års ålder och vuxna)

Det nationella vaccinationsprogrammet. Allmän del 10 olika sjukdomar. Riktad del hepatit B och Tuberkulos

Vaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård

Riktlinje för pneumokockvaccination av vuxna

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

Att vaccinera äldre mot pneumokocker

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD ( )

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården

SCT - SCT - Vaccination efter stamcellstransplantation av barn 1-15 år och Vaccinationsschema barn 1-15 år

SCT - SCT - Vaccination efter stamcellstransplantation av barn år och Vaccinationsschema barn år

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom elevhälsan. Mona Insulander

Sveriges Nationella Vaccinationsprogram. Adam Roth Läkare, Docent och Utredare vid Enheten för Vaccinationsprogram

Vacciner, vaccinationsprinciper och vaccinationsscheman

Vaccination efter autolog och allogen HSCT vuxen, HEM 13568

Barnvaccinationsprogrammet

Mässling Säkerställande av immunitet hos hälso- och sjukvårdspersonal i Norrbotten

Pneumokockvaccination. Christer Mehle Infektionskliniken, NUS

1. Bakgrund. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(8)

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Vaccination av barn

Vägledning för vaccination

Infektionsprofylax vid immunmodulerande behandling av inflammatoriska systemsjukdomar, SÄS

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Upptaktsmöte inför influensasäsongen Per Hagstam Smittskydd Skåne

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Influensa- och Pneumokockvaccinationskampanjen

Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland

Aktiv immunisering mot hepatit A

Hur gör vi med TBE-vaccination till de som inte har följt schemat. eller. är en dos alltid en dos?

Influensa och graviditet

Personalvaccination och stick-/skärtillbud. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

TBE. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mona Insulander.

Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Läget i världen?

Ofullständigt vaccinerade barn och unga Upphandling Under 5 mortality rate

Per Olcén och Hans Fredlund Nationella referneslaboratoriet för patogena Neisseia, Laboratoriemedicinska länskliniken/mikrobiologi,

Välkomna till. Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare. Mars 2013

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

TBE. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mona Insulander.

Influensa- och Pneumocockvaccination

Vaccinations- ordination. Lena Simonson Garsbo Skolhälsovårdsöverläkare

Vaccin - Folkhälsans mest framgångsrika medicinska insats. Komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga.

Influensa- och pneumokockvaccination

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Vaccination för pneumokock, influensa och hepatit

Influensa- och pneumokockvaccination

Mässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library

Rekommendationer för profylax mot hepatit B. Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition

Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern. Smittskyddsenheten

Mässling. Micael Widerström, Bitr Smittskyddsläkare, Smittskydd Stockholm. Georgia Dept. of Public Health

Vaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram

En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag

Vaccinationsprogram för hela livet

Vuxenvaccinationer i rvårdenrden. Viktoriadagen 15 maj 2014 Mia Furebring Infektionskliniken

Varje dos om 0,5 ml innehåller: Pneumokock polysackarid serotyp 23F*

Vaccinationsfall, barnhälsovården FACIT

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner

Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Vaccinationsprogrammet

Hur ser sjukdomarna ut?

Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år.

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation

Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut?

Sammanfattande bedömning av om pneumokockvaccin ska ingå i det svenska barnvaccinationsprogrammet

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Fakta om mässling. Mässling orsakas av morbillivirus som sprids via luften som droppar.

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

Allmäna vaccinationsprinciper Helena Palmgren

en läkare och sjuksköterskor

Vaccination av barn och ungdomar

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 :00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

Riktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL

Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker

Upptaktsmöte inför influensasäsongen Per Hagstam Smittskydd Skåne

Instruktion för kompletterande vaccination mot mässling och hepatit B för personal inom vården i Region Uppsala

Vaccination mot influensa 2019

Barnvaccin pneumokocker

Hepatit A-E, update. Johan Westin Dept. of Clinical Microbiology and Infectious Diseases University of Gothenburg Sweden

Vaccination mot säsongsinfluensa och pneumokocker 2016/2017 Information till sjukvårdspersonal

VACCINATIONER AV VUXNA NYANLÄNDA INVANDRARE

Riktlinjer vid exposition av mässling

Fakta om pneumokocker och vaccin

Influensa- och pneumokockvaccination 2015/2016

Vaccinationer efter autolog och allogen stamcellstransplantation (SCT)

Ny föreskrift och vägledning

Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Tiia Lepp 18 november 2014

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Pneumoni på vårdcentral

Riktlinjer för vaccination av barn och ungdomar från andra länder

Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering i Finland under höst- och vintersäsongen

Rekommendationer för vaccination av barn och unga med juvenil idiopatisk artrit (JIA)

Vacciner kan delas in i två huvudgrupper efter sin verkningsmekanism:

Infektionsbenägenhet och vaccinationer

Transkript:

Vaccination inför och efter njurtransplantation Jag har rensat bort tabeller, figurer och andra illustrationer då det inte är tillåtet att distribuera dessa bilder pga copy-right. Marianne Jertborn Infektion, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kronisk njursjukdom och vaccination Ökad risk för sjukdomar som kan förhindras genom vaccination. Uppvisar förändringar av T- lymfocyternas funktionella kapacitet och antigenpresentationen. Sämre immunsvar vid vaccination. Oförmåga att upprätthålla antikroppsnivåerna över tid. Vaccinsvaren tycks inte vara beroende av dialysformen. Uppdatera vaccinationsbehovet tidigt i sjukdomsförloppet!! Serologisk kontroll av immunitet mot hepatit B, vattkoppor och ev mässling, påssjuka, röda hund.

Organtransplantation och vaccination Begränsad dokumentation. Levande vacciner är kontraindicerade - risk för disseminerad infektion. Inaktiverade vacciner är säkra och kan ges (3) - 6 mån efter tx men ger oftast upphov till suboptimala immunsvar. Sekundära immunsvar påverkas mindre av immunsuppression än primära immunsvar Grundvaccination bör utföras före tx. Den vaccinförvärvade immuniteten minskar successivt efter tx. Följ antikroppsnivåerna! Boosterdoser kan behövas. Inga bevis på att vaccination kan orsaka klinisk rejektion. Vaccinera i god tid före njur-tx!

Vaccination vid kronisk njursjukdom Inaktiverade vacciner mot : Influensa (årligen) Invasiv pneumokocksjukdom Hepatit B (om seronegativ) Stelkramp/difteri (boosterdos vart 20:e år). HPV (flickor och pojkar 9-26 år) Levande vacciner mot: ges endast före njur-tx! Vattkoppor (om seronegativ) Mässling, påssjuka, röda hund (om seronegativ)

Vaccinera hushållskontakter och vårdpersonal Vattkoppor (om seronegativa) Mässling, påsjuka och röda hund (om seronegativa) Influensa (årligen) Varför? Minska smittspridningen till mottagliga patienter som löper risk för allvarlig sjukdomsbild. Mottagliga patienter kan inte få levande vaccin efter njur-tx. Influensavaccination ger sämre svar vid kronisk njursjukdom.

Fråga om din patient haft vattkoppor? Om inte /oklart immunitetsläge tag serologi.

Vaccination mot vattkoppor och kronisk njursjukdom Levande vaccin som ges före njur-tx: Två doser med minst 4 veckors mellanrum. Vaccinationen skall vara avslutad senast 4 veckor före tx. Behandling med aciklovir ges om tx sker inom 1 månad. Kontrollera antikroppssvaret ca 6 veckor efter vaccination. Resultat: Signifikant lägre incidens av vattkoppor efter njur-tx hos vaccinerade (26/212 = 12%) jfr ovaccinerade barn (22/49 = 45%) samt lindrigare sjukdomsförlopp ( Broyer et al, 1997). Snabbare förlust av antikroppar hos vaccinerade jfr naturlig infektion. Ingen ökad förekomst av herpes zoster hos vaccinerade personer.

Utbrott av mässling i Europa 8230 fall år 2012 Figuren återfinns på ECDC:s hemsida om mässling

Behov av MPR-vaccin? Födelseår Vaccinationsstatus Behov av MPR vaccin Före 1970 Ej vaccinerade. Bedöms ha haft naturlig mässling åtminstone om födda före 1960. Födda 1960 eller tidigare: Ingen åtgärd Födda 1961-1970: Om ej naturlig mässling ges 2 doser MPR med upp till 5 års mellanrum. 1970-1980 0-1 dos mässlingsvaccin gavs vid 18 mån ålder. Alla fick 1 dos MPR vid 12 år. 1 dos MPR om de inte haft naturlig mässling. 1981 eller senare Alla har fått 2 doser MPR vid 18 mån och 5-6 års ålder. Ingen åtgärd. MPR vaccin kan i nödfall ges redan från 6 mån ålder med minst 4 v intervall.

Vaccinera mot svår sjukdom och död! Figurer finns i referensen: Nichol KL. Vaciine 1999; 17 Suppl 1:S47-52 Årets influensavaccin innehåller influensa A (H1N1) pdm09, influensa A (H3N2) och influensa B

Influensavaccination av dialyspatienter Tabellen finns i referensen: Scharpé et al, 2009 Tabellen finns i referensen:gilbertson et al, 2003

Influensavaccination och njurtransplantation Influensasjukdomen är associerad med ökad risk för pneumoni, IVA-vård och akut graft dysfunktion. Generellt är antikroppssvaren lägre än hos friska. Kalcineurinhämmare och azathioprin tycks vara associerade med något bättre immunsvar än mykofenolsyra och sirolimus. Induktionsbehandling (thymoglobin) ger lägre svar första året efter tx. Antikroppssvar kan uppnås även vid maximal immunsuppression!

Influensavaccination vid organtransplantation En utmärkt figur finns i referensen: Cordero et al, 2012

Tidpunkt för influensavaccination efter njur-tx En figur återfinns i referensen: Birdwell et al, 2009 Vaccination kan påbörjas 3-6 mån efter tx!

Invasiv pneumokocksjukdom (IPS) Ökad risk för IPS vid kronisk njursjukdom, > 60 ggr högre vid njur-tx. År 2009 infördes vaccination mot pneumokocker i barnvaccinationsprogrammet. Incidensen har gått ner bland barn < 2 år men är oförändrad hos vuxna (jfr USA)

Två typer av pneumokockvaccin Egenskaper Polysackaridvaccin (PPV23) Immunogent hos barn < 2 år nej ja B-cells beroende immunsvar ja ja T-cellsberoende immunsvar nej ja Immunologiskt minne nej ja Boostereffekt nej ja Långvarigt skydd nej ja Flockimmunitet nej ja Minskning av bärarskap nej ja Konjugatvaccin (PCV)

Pneumokockvaccination och njurtransplantation En randomiserad, dubbel-blind kontrollerad studie av 60 patienter: Ingen skillnad i immunogenicitet mellan PPV23 och PCV7. 53 % svarade mot minst en serotyp efter PPV23 och 73 % efter PCV7. Generellt låga antikroppssvaren mot de 7 olika serotyperna (13-40 % med PPV23 och 17-50 % med PVC7). Signifikant minskning av antikroppssvaret mot 6/7 serotyper efter 3 år. Figurer återfinns i referenserna: Kumar et al, 2003, 2007

Prime-Boost strategy vid pneumokockvaccination Startar med PCV eftersom PPV23 kan ge upphov till hyporesponse vid efterföljande vaccination. Följer upp med PPV23 som ger täckning av fler serotyper och kanske kan boostra immunsvaret. Framgångsrik strategi hos immunsupprimerade barn samt vuxna med HIV, Hodgkin lymfom och äldre > 70 år. Hos lever-, hjärt- och lung-tx sågs likvärda immunsvar när PCV7 följt av PPV23 efter 6-8 v jämfördes med enbart PCV7. Hos njur-tx noterades ingen ytterligare förbättring av immunsvaren när PPV23 gavs 1 år efter priming med PCV7 respektive PPV23 (Tobudic et al, 2012).

Guidelines: Vaccination mot pneumokocker vid kronisk njursjukdom och njurtransplantation (vuxna) Vaccinationshistorik Ovaccinerad Tidigare 1 dos PPV23 för > 1 år sedan, aldrig PCV13 Tidigare 2 doser PPV23 för > 1 år sedan, aldrig PCV13 Tidigare > 1 dos PCV13, aldrig PPV23 Tidigare > 1 dos PCV13 och 1 dos PPV23 Rekommenderad vaccination 1 dos PCV13, följt av 1 dos PPV23 efter > 8 veckor, ny dos PPV23 efter 5 år 1 dos PCV13, följt av ny dos av PPV23 efter > 8 veckor (krav > 5 år efter dos 1) 1 dos PCV13 1 dos PPV23, ny dos PPV23 efter 5 år 1 dos PPV23 ges > 5 år efter tidigare dos av PPV23 Recommendations of the Advisory Committee on Immunizations Practices (ACIP), Oct 2012.

Vaccination mot hepatit B vid kronisk njursjukdom Ökad risk för hepatit B infektion vid hemodialys. Vid kronisk hepatit B infektion hos njur-tx är hepatit B-orsakad leverssvikt dödsorsak i upp till 73 %. Erbjud vaccination vid negativ serologi (HbsAg, anti-hbc, anti-hbs). Sämre svar vid vaccination: 67-100 % före dialys, 50-86 % vid hemodialys och 36 % efter njur-tx. Vaccinera tidigt i sjukdomsförloppet: Engerix eller Twinrix (0,1 och 6 mån) Vid dialys och njur-tx: Engerix: fyra dubbla doser (0,1, 2 och 6 mån) Fendrix: 0,1, 2 och 6 mån prehemo-/dialyspatienter > 15 år

Snabb förlust av antikroppar efter hepatit B vaccination Kontrollera anti-hbs titern med ca 1 års intervall. Ytterligare vaccindoser ges om anti-hbs titer < 10 U/l. En figur på immunsvaren vid vaccination med Fendrix resp Engerix återfinns i referensen: Kong et al 2005

Svarsfrekvens (%) vid hepatit B vaccination - 155 patienter med kronisk njursjukdom Information finns i en figur i referensen: Garcia-Agudo et al 2012

Hepatit A vaccination vid kronisk njursjukdom Överväg vaccination mot hepatit A (0, 6 mån) tidigt i sjukdomsförloppet. Kontrollera vaccinanslaget (anti-hav IgG) ca 4-6 veckor efter dos 2 samt inför eventuella utlandsresor hos njur-tx. Till non-responders ges 2-5 ml gammaglobulin im inför utlandsresa. Variabel Njur-tx Kontroller Responders efter dos 1 9/38 (24 %) 26/29 (90%) Responders efter dos 2 28/39 (72 %) 27/27 (100%) Responders efter 2 år 26 % 100 % Titer efter dos 1 (95% CI) 17 (11-26) 169 (97-313) Titer efter dos 2 (95% CI) 85 (48-151) 1596 (1093-2652) Gunther et al, 2001

Rekommendationer efterlevs inte alltid Vaccinera tidigt i sjukdomsförloppet!