B-Staffan Jsefssn, sklchef Uppdragshandling UTKAST LSG 061129 2006-11-20 Framtidens lärmiljöer i Majrna vägval inför framtiden? Krtsiktigt, långsiktigt? Mt bakgrund av våra lärplaner 2000-talets arbetssätt? Bakgrund Majrnas sklr är arkitektniskt ch kulturellt skapade för sin tid. Många betraktar dem sm vackra ch unika. Arkitekter från världens hörn ses emellanåt besöka ex. Karl Jhanssklan. Det kan upplevas mäktigt att kmma in i denna senare skla ch i bakgrunden höra klassisk musik. Det är en dubbelbttnad känsla att i dessa miljöer se hur klttret under senare år brett ut sig. Föräldrar har mvittnat att så här såg Majrnas sklr ut när de gick där ch så ser de ut än i dag. Är detta bra eller dåligt? Är sklrna idag anpassade till framtidens lärmiljöer, mdern pedaggik ch en tilltalande mötesplats för utveckling ch lärande för en skla i tiden? Är våra sklr anpassade till våra senare sklutvecklingsavtal ch möjliggörande av gda arbetslagsmöjligheter för vår persnal? Hur flexibelt kan grupperingar av elever genmföras? Hur utfrmar vi framtidens skla i gamla, kulturmiljöer sm Majrnas sklr? Hur utgår vi ifrån lika lärmiljöer ute ch inne sm ger utrymmer för elevernas lika sätt att lära? Vi kan inte undervisa på samma sätt sm tidigare mt bakgrund av att elever behöver lika arbetssätt för att ta åt sig kunskap. Vi vet att: Flexibla ch generella rum för framtidens fysiska lärmiljöer kmmit än mer i fkus när vi nu mfrmar skllkaler till förskla ch m några år återigen måste ta lkalerna i anspråk för sklverksamhet. Kungsladugårdssklans mbyggnad är ett bra exempel. Barn ch ungdmars individuella behv, bredden ch kmplexibiliteten vad gäller barn i särskilda behv ställer stra krav på både mindre grupprum med avskildhet ch strsalar för elever sm i hög grad klarar självstudier. Vi har salar till idrtt, n ch slöjd sm kan ifrågasättas utifrån de mål vi har att sträva efter. Vårt uppdrag ch våra mål i ex. N inte längre kräver 3 N-salar (gamla institutinssalar) på en skla Vi vet att gränser för våra byggnaders kulturbevarande finns, samtidigt sm vi sett att mer är möjligt än vi kanske trdde var möjligt. Estetiska lärmiljöer är psitiva arbetsplatser för barn ch vuxna. Ser en skla ut sm en tunnelbaneingång så beter sig eleverna därefter (sklarkitekt). I undersökningar över tid uttrycker elever Trivsamma lkaler, miljöanpassade, lkaler sm ger arbetsr ch möjliggör variatin, tillgång till bra materiel sm ex på kriterier för den gda arbetsplatsen. 1
Vi vet att vi under många år haft en snabb IT-utveckling sm vi måste anpassa ss till genm hantering av prtabla datrer, digitala kamerr, smartbards 1 etc ch där mvärldens ständiga förändringar innebär sökning av ny kunskap på Internet. Vad ställer detta för lkala krav? Vi gärna skulle vilja erbjuda tilltalande samtalsrum för elever föräldrar när utvecklingssamtal äger rum istället för ett strt klassrum sm i grunden ser likadant ut sm när föräldrarna själva gick i sklan. Lkalernas mer eller mindre tilltalande inre ch yttre miljöer har med elevers val av skla att göra. Vi behöver strategiskt se över utvecklingen av ergnmiskt anpassade ch flexibla möbler så inget slentrianmässigt köps in för så gjrts tidigare. Vi måste bredda våra pedaggiska samtal att mfatta hur ett nuvarande rum trts gammal utfrmning ändå estetiskt kan förändras. Eleverna i högre mfattning än tidigare måste vara delaktiga i ansvarstagande för sina lärmiljöer. Frågan m hemklassrum kan därför behöva en aktualisering. Arbetslagsmöjligheter för persnal ch sklutvecklingsavtal innebär tillskapande av arbetsplatser för lärare. Detta har inte tidigare i sklhistrien behövts men krävs idag Ökat samarbete mellan ch med sklans persnal, både hrisnellt ch vertikalt, kräver anpassbara, mderna knferensutrymmen. att framtida ökad inkludering av barn ch ungdmar med särskilda behv ställer ökade krav på både sklans ch sklbarnsmsrgens lkaler så att dessa är anpassade lärande- ch fritidsmiljöer för persner med fysiska ch intellektuella funktinshinder?? Nuet är redan histria ch framtiden väntar på sin tur. Vi utbildar för ett samhälle sm vi inte vet någt m, men sm vi kan ana knturerna kring. Nyckelrd sm internatinalisering ch mångfald, IT ch ökad teknikanvändning, jämställdhet ch individualisering, knkurrens ch likvärdighet. Allt bör finnas med när vi överväger hur framtidens lärmiljöer i Majrna bör kunna utfrmas. Vi behöver på varje skla genmföra en prcess sm belyser Vilka krav uppdraget i våra styrdkument, inriktningsdkument ställer ch de förväntningar sm rimligen bör kunna ställas på våra lkaler. Hur man krt-- ch långsiktigt på ett realistiskt sätt kan ch bör förändra de fysiska förutsättningarna. Inre ch yttre sklmiljöer Inventering av arbetsplatser Estetik ch färgsättning Olika perspektiv, elevers (även elever sm gått ur sklår 9 i Majrna), pedaggers, rektrs, besökande, prfessinella persner utanför sklsystemet Jämförelse mellan Försklans ch sklans lärmiljöer. Varför ser det ut sm det gör? Vad hindrar att? Hur gda exempel på lärmiljöer utfrmats i gamla ch nya sklr i mvärlden. En bred arbetsgrupp internt ch externt Prcessarbetet möjliggörs genm en extern ide arbetsgrupp bestående av ex. 2 rektrer, en från förskla ch dit en för grundskla/särskla 1 Se bilaga Klarängens förskla 2
Mtsvarande representatin från persnal ch engagerade föräldrar Elevrepresentanter för elever sm nyligen gått i Majrnas sklr. Gruppens uppgift är att belysa Majrna ur ett mvärlds- ch helhetsgrepp Parallellt med denna prcess förebereds en liknande, intern representativ grupp bestående av: Rektr, persnal, elever, föräldrar. Övervägande Prcessen får visa m lika externa eller interna resurspersner skall adjungeras till arbetsgrupperna. Uppdrag Syftet med uppdraget är att i Majrna skapa bra förutsättningar för barns ch ungdmars lärande i befintliga lärmiljöer utifrån 2000-talets, anpassade lärplaner ch styrdkument Dkumentärt ch bildmässigt inventera ch beskriva dagsläget/fysiska lärmiljöer, inre ch yttre i sklan Jämföra förskla, grundskla/särskla Beskriva krt- ch långsiktiga, realistiska behv Avstämningar ch återkppling till LSG Ge förslag till framtida, nödvändiga förändringar mt bakgrund av gjrda erfarenheter, såväl krt-, sm långsiktiga Ledning av arbetsgrupp EXTERN, ÖVERGRIPANDE MAJORNAGRUPP Laila Svenssn, rektr/försklans resursenhet biträdd av Lena Edgren, utvecklingschef Representativ persnal, föräldrar från förskla/grundskla/särskla Elever sm gått ur Majrnas sklsystem INTERN SKOLGRUPP Rektr Repr. för service- ch pedaggisk persnal Repr för elever Genmförande/Tidplan Start i nvember 2006 Tidsupplägg i samråd med sklchef Valfritt arbetssätt Rapprtering/avstämning i lämpliga LSG ch under lå 06/07 En första rapprt presenteras på nämnd i mars/april-07 med avseende på krtsiktiga behv inför höstterminen 07 3
4
5