Språket människans främsta verktyg Språkutvecklingsplan För förskolor, grundskolor och gymnasieskolor inom BoU Eskilstuna kommun. Vad ska denna plan bidra till? All verksamhet inom BoU 2016 har en policy där samtliga delar inom för-, grund- och gymnasieskolan, väljer att utveckla en ny didaktik och skolledningen har ansvar för den. Övergripande gemensamma mål med språkutvecklingsplanen. Skapa ett gemensam språkutvecklande arbetssätt för all verksamhet i förskola, grundskola och gymnasieskola inom barn- och utbildningsförvaltningen. Skapa en kultur av undersökande förhållningssätt där vi alla är nyfikna på vad vi gör och vilken betydelse det har för barn/elevers lärande. Skapa en språk- och kunskapsutvecklande undervisning med högre måluppfyllelse och skolframgång för alla barn/elever oavsett bakgrund. Ett barns intellektuella utveckling löper parallellt med dess förmåga att behärska det sociala medlet för att tänka, nämligen språket (Vygotskij) En likvärdig språkutveckling kräver en gemensam policy där hela förskolan/ skolan arbetar för förbättrande förutsättningar. Det innebär att alla lärare måste skapa strategier för att underlätta/möjliggöra för barnen/ eleverna att utveckla språket maximalt.
Uppdraget att ta fram en gemensam språkutvecklingsplan, kom från barn- och utbildningsförvaltningens skolchefer utifrån de reviderade respektive nya läroplanerna från 2011. Bakgrund I läroplaner för förskola, grundskola och gymnasieskola poängteras språkets betydelse. Genom språket konstruerar vi världen. Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker Grundsynen i denna språkutvecklingsplan är att språk är en social företeelse som utvecklas genom aktiv användning i interaktion. Det innebär en funktionell språksyn där språket är vår bas för inlärning. Språkutveckling är därmed av central betydelse för barns/elevers kunskapsutveckling i alla skolformer. Huvuddelen av språket lärs in under de första levnadsåren. (Uttal, grammatiska strukturer, grundläggande regler för samtals- och textstruktur.) Under skoltiden ska individen ges möjlighet till att utveckla en språklig överbyggnad som innebär förmågan att förstå och använda ett kunskapsrelaterat språk. Att arbeta språk utvecklande är då ett uppdrag för alla ämnen, inte separat inom svenskämnet. Kunskap bildas genom språket och genom språket görs den synlig och hanterbar. I språkbegreppet ingår tal och skrift, bilder, grafiska modeller och symboler av olika slag, kroppsspråk samt uttrycksformer såsom dans, drama och musik. Definition Att arbeta språkutvecklande innebär en inkluderande och språkutvecklande undervisning som erbjuder eleverna/barnen många tillfällen att använda språket i olika situationer och med olika uttrycksätt, både muntliga och icke muntliga. Det innefattar även ett vidgat textbegrepp där vi ser språket i alla dess dimensioner. Tal och skrift, att lyssna och läsa är väsentliga delar i detta.
Det innebär även en undervisning om språk i undervisningen. En undervisning som bygger på barnens/elevernas förförståelse samt en undervisning där kunskapen konstrueras i dialog. Språkinriktad undervisning inom alla ämnen är en didaktik där de ämnesmässiga målen och språkfärdighetsmålen är explicita. Undervisningen mot dessa mål är kontextrik, full av rika möjligheter till interaktion och innehåller språklig stöttning. (Hajer & Meestringa, 2010) Innehåll Ett språkutvecklande arbetssätt har en undervisning som innehåller och använder följande delar. Stöttning, Produktion (utflöde), Reception (inflöde) Återkoppling, Kommunikation, Utmaning, Tänkande, Vetenskaplig förankring, Erfarenhet, Cirkelmodellen, Kunskapsutveckling, Livslångt lärande, Identitetsutveckling, Nyfikenhet, Glädje Konkretisering Vad innebär målen? Språk utvecklas i ett kontextrikt sammanhang i en aktiv produktiv språkanvändning. Språkutvecklingen är ett medel för att utveckla ämnesinnehållet. Indikator: Vi är medvetna om att språk och inlärning inte automatiskt går hand i hand och agerar utifrån det genom att utveckla en språkinriktad undervisning. Vi har höga förväntningar på barnen/eleverna, vi förenklar inte utan bygger istället stödstrukturer (scaffolding/stöttning) som hjälper barnet/eleven tills det kan själv. Konkretisering: Tecken på språkinriktad undervisning Alla lärare bekräftar och förstärker barnens/elevens (flerspråkiga) identitet. Alla lärare tillvaratar och aktiverar barnens/elevernas förförståelse, med det språkliga innehållet i fokus. Lärare vet hur man bygger upp inlärningen steg för steg: De bistår barnen/ eleverna samt låter dem hjälpa varandra genom att först göra tillsammans det som de sedan måste kunna själva.
Lärare interagerar mycket med sina barn/elever för att kunna undervisa dem på högsta möjliga nivå. I grundskolan och gymnasieskolan finns samarbete i lärarlaget där vi målmedvetet arbetar med att bygga ut skolspråket. Detta syns i att språklärare och ämneslärare samarbetar för att ge eleverna riktad stöttning så de inte snubblar på det skolrelaterade språket utan istället får hjälp att klara både ämnet och dess specifika terminologi. Bedömning Hur ser vi att vi når dit vi vill? I undervisningen ser vi en kontextrik undervisning, språklig stöttning, mycket interaktion. 1 läraren som, om det inte går som det borde, letar nya sätt att aktivera och möta eleverna. läraren som vill kunna höra vad eleverna snappat upp och tänker, för att veta vad som finns kvar att göra. läraren som har aktiverat elevernas förkunskaper så eleverna kan sätta den nya kunskapen i relation till det de redan kan/vet. elevers förförståelse och intresse kartläggs för ett nuläge och används som underlag för fortsatt planering. användning av cirkelmodellen i dess fyra faser. Cirkelmodellens fyra faser. Fas 1: bygga upp kunskap om ett ämne, fas 2: titta på förebilder, fas 3: utföra gemensamt för att se hur vi faktiskt gör samt fas 4: tillämpa på egen hand. 1 Att läsa i interaktion- syns i naturliga samtal, på variation i bearbetnings- och tillämpningsupp gifterna, samarbete halva tiden, uppmärksamma elevernas olika sätt att lära. Att lära med språklig stöttning sker genom att demonstrera, visa, ge exempel, ge stöd till texter och uppgifter, ta reda på hur eleverna uppfattat begrepp och ge feedback. Att lära i kontext kännetecknas av vardagliga och ämnesspecifika förkunskaper, variera texttyper och media, tillföra vardagskunskaper. (Hajer & Meestringa)
Vid besök/skuggning så syns följande tecken. Öppna frågor används. Visuellt och taktilt stöd förekommer i riklig omfattning (bilder, grafer, tredimensionella figurer...). Ett rikt utbud av olika texter erbjuds (läromedel, andra källor, muntlig information, film, intervju etc...). Olika arbetssätt används som lockar till interaktion. Läraren låter eleverna använda de nya begreppen genom att formulera dem på olika sätt och i grundskolan låter läraren eleverna även formulera dem i skrivuppgifter. Läraren lär eleverna att själva identifiera och tala om vilka problem de har med språket och att tänka på vad de själva kan göra för att utvecklas. Kontinuerliga utvärderingar finns som en fast punkt i undervisningen. Metod Vad ska vi jobba med ansvarsfördelning Förväntningarna på organisationen är all verksamhet inom BoU 2016 har utvecklat en didaktik, i enlighet med denna plan och skolledningen har ansvaret för den. Barn och utbildningsförvaltningen ska verka för Skolchefer för förskola, grundskola och gymnasieskola har uppdraget att följa upp enhetschefers och rektorers arbete i enlighet med planens inriktning. Personalen får stöd/kompetensutveckling i språkutvecklande förhållningsoch arbetssätt. 2 Modersmålsstöd/modersmålsundervisning samt studiehandledning erbjuds de elever som är berättigande. 2 Handlingsplan med erbjudande till rektorer och personal fr o m ht 2012 och framåt finns. (se bilaga)
Rektor ansvarar för Språkutvecklingsplanen genomförs samt följs upp. (Utvecklandet av ett språkutvecklande arbete sker i enlighet med denna plan). Förskolan/skolan erbjuder en språkutvecklande lärmiljö av hög kvalitet. Personalen har adekvat utbildning och får kompetensutveckling i enlighet med de behov som ses. Att till skolchef och utvecklare signalera de behov av stöd som framträder i den egna organisationen. Lärare ansvarar för Att begrepps- och språkutvecklande arbete/undervisning genomsyrar all verksamhet oberoende av uppdrag/ ämne. Eleven ges möjlighet att erövra ett rikt, varierat och välfungerande språk. Eleven utmanas i sin språkutveckling. Elevens läs-, skriv-, och språkutveckling kartläggs och dokumenteras. Att kontinuerligt granska och utveckla sin praktik i avsikten att motverka ojämlikhet och skapa förutsättningar för samtliga barn/elever att utvecklas maximalt. Stöd för finns även på Skolverkets hemsida i form av stödmaterial. Uppföljning Vad blev resultatet och varför? Uppföljning av arbetet i enlighet med denna plan sker kontinuerligt i Stratsys samt genom ledningsdialoger. Analys av enheternas arbete sker varje kvartal. Resultat i form av mätpunkter ska utgöra underlag för detta. Innehållet och utformandet av själva planen samt arbetet kring den utvärderas dec 2013. Förändringar och åtgärder sker i enlighet med analys.