Diagnos och omhändertagande av barn med SOM (Sekretorisk Otitis Media)

Relevanta dokument
Öroninflammation Svante Hugosson

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor

Handläggning av AOM. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping. Sigvard Mölstad, Medicinska Riksstämman 2010,

ALK-dagar hösten Praktiska tips från oss!

Bilaga 8. Praxisundersökningens enkäter

Rör i örat hos barn. frågor och svar

Acusticusneurinom. Sid 2/10

Akut mediaotit. Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel

614 - Öron-näsa-hals I 1

Rörbehandling vid inflammation i mellanörat

Orsaker till hörselnedsättning hos barn. Radi Jönsson Överläkare ÖNH/Mottagningen för audiologi SU

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting

Hörselvetenskap B, Diagnostik och rehabilitering [HÖ1401]

Hörselvetenskap B, Tillämpad hörselvetenskap I [HÖ1410]

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering

AUDIOGRAMTOLKNING. Exempel 1

Patientfall akut media otit

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Vad man kan tänka på vid en utprovning

Öronspolning - Riktlinjer för behandling av vaxproppar i hörselgångar

Det rinner ur mitt öra vad ska jag göra?

Nationella rekommendationer för rörbehandling av barn med öroninflammationer

DELKURS 1: Audiologisk diagnostik

Sammanfattning av föreläsning i Otologi Författare: Dr Sten Harris. OTOSALPINGIT eller SEKRETORISK OTIT

Hörselvetenskap A, Hörsel- och balanssystemet II, 7,5 hp

Remissbedömning ortopedi, SÄS

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?

Vårdprogram Barn 0-7 år med cochleaimplantat

Definitioner och diagnostik av AOM- nya rekommendationer

I. Övergripande målbeskrivning

Otiter i öppen vård exspektans, droppar och tabletter. Vem behöver vad och hur? Ann Hermansson Göteborg 2018

Bilddokumentation av trumhinnestatus hos barn med sekretorisk otitis media (SOM)- Pilotstudie

Frisk utan antibiotika

EXAMENSARBETE I AUDIOLOGI, 10 poäng Fördjupningsnivå 1 (C) Inom audionomprogrammet, 120 poäng

Primör Primärvård - Öron-Näsa-Hals

Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) ny rekommendation

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Ledningshinder. Öron-, näs- och halssjukdomar Gunnhildur Gudnadottir Specialistläkare ÖNH ÖNH kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Grattis till din baby!

Öron-, näs- och halssjukdomar Gunnhildur Gudnadottir Specialistläkare ÖNH ÖNH kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Barns hörsel. Information till föräldrar

Akut otit. Janne Friis-Liby Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott

Frisk utan antibiotika

Landstinget Västmanland sept 2009 Länshandboken Barnhälsovården

Frisk utan antibiotika

Öron-, näsa- och halssjukdomar. Oskar Aspegren Pat/Cyt KS Solna

HÖRSEL. Förekomst av hörselnedsättning. Stöd och samverkan

Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) ny rekommendation

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård

8. Skaderisker och komplikationer

htp:/wz.se/v Innehål Hörsel Vad innebär det at inte höra? Varför hör vi? Hämta bildspel: Hur kan vi höra? Varför hör vi? Varför hör vi inte?

Kallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA

Tappningsrutiner vid perioperativ vård

Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) ny rekommendation

Mitt barn har en hörselnedsättning

FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047. Hälso- och sjukvårdsnämnden

Forts. e0ologi. Fall 1 Mogens 2 år och Ny# om tonsilliter och o0ter Stramaföreläsning med mentometerfrågor Anita Groth

Öron-Näsa-Hals sjukdomar/ Primör- Samverkansdokument ÖNH och Primärvård

Läpp- käk- gomspaltteamet, Norrlands universitetssjukhus Maj Till dig som är nybliven förälder till ett barn med läpp- käk- och gomspalt

CANCER I ÖRONSPOTTKÖRTELN (PAROTIS)

Öron-, Näsa-, Halssjukdomar. Denis Nas6c

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård

Regional riktlinje för preoperativa utredningar

Kvartalsrapport Kvartal SÄS

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna

MRSA hos barn inom barnomsorgen

STÖD FÖR REMISSER TILL ÖNH

Norrlands universitetssjukhus Umeå. Information till dig som är nybliven förälder till ett barn med läpp- käk- och gomspalt

Bukväggsbråck. Bukväggsbråck. Information inför operation av bukväggsbråck

Vuxna (Fyllda 18 år) Konventionell röntgen

Regional riktlinje åderbråckskirurgi (varicer i nedre extremiteten)

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund SR

Frisk utan antibiotika

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hö rselscreening av 4-a ringar inöm BHV

Öron-, näs- och halssjukdomar

Bankart. Stabilitetsoperation i axeln

Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer

Mellanöronimplantat och benförankrad hörapparat

vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Den 30 mars 2007

Ögonkliniken och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg

Öron- och nässjukdomar

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Orkidektomi vid testikelcancer

Akut mediaotit hur följs Läkemedelsverkets senaste behandlingsrekommendationer?

Information till närstående

Lilla Öronskolan presenteras av Vaxol & Otinova. Lilla öronskolan

Navelbråck. Navelbråck. Information inför operation av navelbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona

Vårdrelaterade infektioner i tandvården

Unika barn med unika öron En litteraturstudie om hörselmätningar och förebyggande hörselvård för barn med Down syndrom

Transkript:

2015-09-03 21581 1 (5) Diagnos och omhändertagande av barn med SOM (Sekretorisk Otitis Media) Sammanfattning Dokumentet innehåller direktiv för handläggning från remissförfarande via eventuell operation och kontroller till friskförklarad patient. Innehållsförteckning Sammanfattning...1 Bakgrund...1 Förutsättningar...1 Genomförande...2 Hörseltest...2 Diagnostik och åtgärd...2 Operation...3 Uppföljning...4 Dokumentinformation...5 Referensförteckning...5 Bakgrund Innehållet syftar till ett likartat förfarande inom ÖNH-kliniken. SOM är en förkortning för Sekretorisk Otitis Media, dvs otosalpingit eller i vardagligt tal öronkatarr (vätska i mellanörat). Drabbar framförallt barn i förskoleåldern men även ungdomar och vuxna. Symtomen är framförallt lockkänsla och hörselnedsättning. Det är ibland svårt att upptäcka hos mindre barn som ofta mest uppvisar lite avvikande beteende och koncentrationssvårigheter, sömnsvårigheter och ofta försenad tal-och språkutveckling. Vid stora besvär kan en relativt enkel operation göras där man opererar in ett dränagerör genom trumhinnan, en åtgärd som snabbt kan få barnet normalhörande. Förutsättningar Det som är avgörande för behov av åtgärd är barnets hörsel. Därför är det den första (och ofta enda) undersökning som görs via ÖNH-kliniken. Ett stort antal barn visar sig ha helt normal hörsel med normal trumhinnerörlighet och behöver då inte träffa ÖNH-läkare.

2015-09-03 21581 2 (5) Genomförande Hörseltest Remissbedömning Barn med misstänkt hörselnedsättning eller patologisk tympanometri ska bokas in för barnhörseltester inom 3 månader: 0-6 mån ålder: OAE (otoakustiska emissioner), tympanometri, observationsaudiometri, ev ABR (automatiserad hjärnstamsaudiometri). 6mån ca 2½ år: OAE, tympanometri, tittlåda/ev lekaudiometri, eva ABR. Kallelse till audiogram Med kallelsen till audiogram ska medfölja ett informationsblad där det tydligt framgår att det är en hörseltestning inför eventuellt senare läkarbesök. Besök hos audionom Audionomerna väljer själva lämpliga tester efter barnets förutsättningar Audionomen ska ange på audiogrammet om patienten är förkyld/osäkra tester/stora besvär för att underlätta fortsatt planering och prioritering. Tolkning av resultat Audiogramsvar läggs till den ursprungliga remissbedömaren som: Vid normala fynd anger standardsvar aud ua på remissen. Sekreterare skriver då anteckning i journal, brev till målsman och svar till remittent utifrån standard. Vid patologi dikterar anteckning i journal samt brev till målsman att boka tid för läkarbedömning. Om tveksamheter nya hörseltester före Barn med misstänkt hörselnedsättning eller patologisk tympanometri jämte andra besvär Alla barn med misstänkt SOM, även de med eventuell adenoid/snarkningar, ska genomgå audiogram. Framkommer andra problem utöver eventuell SOM, som gör att barnet, oavsett hörselnedsättning eller ej, behöver påtittas av öronläkare, prioriteras barnet till läkarbesök med barntester före. Diagnostik och åtgärd Viktigast för att ställa diagnosen är klinisk underökning med Otoskopi och helst Siegling eller tympanometri. För att kunna bedöma behov av aktiv behandling ska även hörseltestning utifrån barnets ålder utföras. Att tänka på:

2015-09-03 21581 3 (5) - Enbart funnen vätska i mellanörat utgör inte operationsindikation - Det föreligger en hög grad av självläkning Det är bevisat dålig korrelation mellan föräldrars uppfattning om barnets hörsel. - 3 månaders duration har liten chans att läka ut spontant Indikation för rörbehandling - Bilateral SOM, > 3 mån duration, hörselnedsättning 20-30 db ska sättas upp för rör med prioritet 3 mån - Bilateral SOM, > 3mån duration, hörselnedsättning >30 db ska sättas upp för rör med prioritet 6 veckor - Vid SOM + annat funktionshinder som kan påverka kommunikationsförmågan ska man vara extra frikostig med rörsättning - Tidigt recidiv efter att tidigare ha haft rör ska få nya rör snarast - Unilateral SOM endast rörbehandling vid uttalade symtom Som med hörsel bättre än 20 db ska sättas upp för läkarkontroll efter 3 månader med nya hörseltester före. Om vätskan då kvarstår görs ny bedömning utifrån aktuellt audiogram och barnets symtom. För trumhinnor med retraktionstendens finns inga övertygande bevis för att rörbehandling har någon bestående effekt. Allmänna uppfattningen är dock att man kan pröva rörbehandling, framför allt vad gäller barn. Abrasio vid SOM Abrasio indicerat om Abrasio + rör indicerat om Abrasio + paracentes Barnet har SOM Huvudindikationen för ingreppet är hörselnedsättning Vid snarkning + SOM med väsentligen normal hörsel Riskgrupper Tex Mb Down, gomspalt, sensorineural hörselnedsättning. Ökad frikostighet med aktiva åtgärder för att förbättra hörseln. Alternativ behandling Slemhinneavsvällande medel eller nasala steroider har ingen effekt på ren SOM. Natriumkromoglikat eller nasala steroider ska inte ges om inte misstanke om eller säkerställd allergisk rinit föreligger. Otovent/Valsalva bör rekommenderas under expektansperioder. Operation Utförs i allmänhet under full narkos i dagkirurgi.

2015-09-03 21581 4 (5) Bortsugning av sekret Sekretet ska inte rutinmässigt sugas bort. Det förlänger inte funktionstiden för röret och minskar inte obstruktion av röret. Kan däremot ge ökad risk för myringoskleros och möjligen även hörselpåverkan. Val av rör Vid Södra Älvsborgs Sjuhus ska i första hand användas Armstrong-rör då rör med vidare fläns och T-rör visserligen har tendens att sitta kvar längre men också ger ökad risk för restperforation. Rör med låg vikt sitter kortare tid men ger mindre myringoskleros. Rörplacering Epitelmigrationen är långsammast i främre övre kvadranten. Möjligen finns längre funktionstid om röret placeras här, varför det bör vara förstahandsalternativet. Medicinsk behandling Terracortrli med PolymyxinB (TCPB)-droppar är endast indicerat om sekretet inger misstanke om infektion. Ges i så fall vid rörsättningen och därefter 2-3 gånger dagligen i 5-7 dagar. Är i annat fall inte indicerat. Vid blödning ges med fördel istället Nezeril näsdroppar, engångspipetter, utan konserveringsmedel, för att förebygga rörobstruktion Vid samtidig abrasio Vid utskrapning av stor adenoid räcker oftast paracentes. Rör rekommenderas om seg vätska Postoperativ anvisning Patientinfo Läs och säg det som står till pat. Badkarens 1 vecka. Recept TCPBdroppar. Skicka med lapp till målsman att boka läkartid efter 3 månader med audiogram/barntester före. Fyll i information till kvalitetsregistret Uppföljning Återbesök 3 mån med audiogram/barntester före. Fyll i formulär till kvalitetsregistret. Är då hörseln normal och rören välfungerande räcker det med kontroll vartannat år. Vid dessa kontroller behöver inte hörseltestning utföras rutinmässigt. Vid problem dessförinnan instrueras föräldrarna att ta tidigare kontakt med Öron-Näs-Hals-mottagningen. Bad och rör Bad bör undvikas första veckan efter operationen så att trumhinnorna får läka runt röret. Därefter behöver örat vanligen inte skyddas från vatten. Vid djupare dykning (>1,5m) kan öronproppar rekommenderas. Rörflytning Utan allmänpåverkan ska föräldrarna instrueras att ge Terracortril med PolymyxinB örondroppar 3x2 i 5-7 dagar. Om det då slutar rinna behöver

2015-09-03 21581 5 (5) sjukvården inte konsulteras. Om barnet inte blir bra kontaktas öronmottagningen dagtid vardagar, Barnet ska då påtittas av öronläkare. Vid feber eller smärta ska det tas odling från örat och är indicerat med peroral antibiotika. Att tänka på vid antibiotikaval: yngre barn har framförallt övre luftvägsbakterier, äldre framförallt kontamination från hörselgången (stafylokocker, pseudomonas). Rörextraktion kan bli aktuell om det fortsätter rinna trots både lokal och peroral antibiotika. Rörextraktion Det finns inget evidens för att aktivt avlägsnande av rören minskar komplikationsrisken. Dock finns endast ett fåtal studier. Praxis i Sverige och Södra Älvsborgs sjukhus är att rören avlägsnas efter cirka 4 år. Det finns inte heller några studier avseende vikten av sårgörning av perforationskanterna avseende läkningsfrekvensen. Ställningstagande till extraktion i narkos eller vaket får tas i det enskilda fallet. Planerad rörextraktion på besvärsfri patient sker med fördel under tidig höst för att inte påverka badning sommartid. Återbesök efter cirka 6 veckor för trumhinnekontroll Hörseltest behövs inte då. Vid kvarstående perforation bör barnet rådas att undvika vatten i örat och införskaffa badpropp. Avslutande kontroll, kliniskt och med audiogram, ska göras 6 månader efter rörfrihet med läkt trumhinna. Vid normalt trumhinne- och mellanörestatus och normal hörsel kan barnet då avslutas på kliniken. Dokumentinformation För innehållet svarar Malin Börjesson, överläkare, önh, SÄS Fastställt av Hans Boman, verksamhetschef, kirurgklinikensäs Nyckelord Ososalpingit, sekretorisk, Media Otit, öronkatarr, rörbehandling, indikation, hörseltest, audiogram, operation, rörflytning, rörextraktion, kontroller Referensförteckning 1. Svensk förening för Otorhinolaryngologi 2. Svensk Audiologisk Förening 3. Svensk förening för Allmänmedicin 4. SBU rapport 189, 2008