Kävlinge kommun budget 2013 plan 2014 2015
Innehåll och textbearbetning: Ekonomiavdelningen Layout: Joanna Bladh Foto: Joanna Bladh, Emmy Petersson och Johanna Davander
Innehållsförteckning Inledning Organisation 5 Så fördelades skattepengarna under 2011 8 Vision, mål och styrning Vision, mål och styrning 10 Ekonomiska förutsättningar 2013 2015 18 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys 24 Finansiell analys 28 Räkenskapsmaterial Resultatbudget 33 Balansbudget 34 Kassaflödesbudget 35 Driftbudget 37 Investeringsbudget 38 Exploateringsbudget 41 Direktiv och uppdrag 42 Diagram 46
4 Inledning
Organisation Kommunfullmäktige Kommunala bolag KKB Fastigheter AB Samverkan Finsam Gemensam nämnd Geoinfo Kommunassurans Syd Försäkrings AB Räddningstjänsten Syd Sydvatten AB SYSAV kommunstyrelsen styrelseordförande Pia Almström kommundirektör Mikael Persson Verksamhetsområden Ekonomi/IT Kansli/Kommunikation Kommunledning Näringsliv/Turism Personal Säkerhet Strategisk infrastruktur/ planering Valberedningsnämnd Revisionen Valnämnd Överförmyndarnämnd samarbetsnämnd it Teknisk nämnd MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNd BILDNINGSNÄMND socialnämnd Nämndsordförande Nämndsordförande Nämndsordförande Nämndsordförande Johan Ericsson Lars Lundström Charlotte Lindblad Leif Skytte Nämndsansvarig chef Nämndsansvarig chef Nämndsansvarig chef Nämndsansvarig chef Göran Sandberg Göran Sandberg Carina Serbinsson Anette Fäldt Verksamhetsområden Verksamhetsområden Verksamhetsområden Verksamhetsområden Avfall Bygglov Arbetsmarknadsprogram Handikappomsorg Drift och underhåll Exploatering Fastighet Kollektivtrafik Miljö- och hälsoskydd Mätverksamhet Planfunktion Fritid Förskola Gymnasieskola Kultur Hemvård Individ- och familjeomsorg Kostenhet Räddningstjänst Skola Vatten och avlopp Vuxenutbildning Väghållning, park och grönområden inledning 5
Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige (kf) är Kävlinge kommuns högsta beslutande organ. Under sig har kommunfullmäktige en kommunstyrelse (ks) och nämnder som ska bereda och verkställa fullmäktiges beslut. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden som är av principiell beskaffenhet eller på annat sätt är av större vikt. Besluten gäller vanligtvis frågor som rör kommunens organisation, övergripande planer, de ekonomiska ramarna, val till nämnderna samt vad dessa nämnder ska arbeta med. Exempel på ärenden i kommunfullmäktige är budget och utdebitering, bokslut och ansvarsfrihet, reglementen för nämnder, övergripande taxor, översikts- och detaljplaner samt verksamhetsplaner. Kommunfullmäktige består av 49 ledamöter och 30 ersättare. mandatfördelning parti 1995 1998 1999 2002 2003 2006 2007 2010 2011 2014 Moderaterna 10 12 9 12 16 Socialdemokraterna 23 18 20 17 15 Folkpartiet 2 2 5 4 5 Sverigedemokraterna 4 6 4 Centerpartiet 3 2 2 3 3 Kävlingebor 2 Miljöpartiet 2 2 1 1 2 Kristdemokraterna 1 2 1 1 Vänsterpartiet 2 1 1 1 Sveriges Pensionärers Intresseparti 1 1 M-demokraterna 1 Kommunens väl 8 5 inledning 6
Koncernen KKB Fastigheter AB Kävlinge kommun har ett dotterbolag, KKB Fastigheter AB, KKB. Kommunens ägarandel i KKB uppgår till 100 procent. KKB är ett så kallat allmännyttigt bostadsbolag och hyr främst ut lägenheter men även verksamhetslokaler. Samägda och samverkande bolag och organisationer Kävlinge kommun samäger bolag och samverkar i kommunalförbund med andra kommuner. I följande organisationer har Kävlinge kommun mindre andelar: Kommunassurans Syd AB, Sydvatten, Räddningstjänsten Syd, SYSAV och Finsam. FINSAM Finsam Samordningsförbundet Finsam-Kävlinge-Lomma är ett kommunalt förbund som svarar för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Region Skåne samt Lomma och Kävlinge kommun. ommunassurans Syd Försäkrings AB Kommunassurans Syd AB Kommunförbundet Skåne beviljades 2005 koncession för ett skadeförsäkringsbolag, Kommunassurans Syd Försäkrings AB. Bolaget har 40 delägande kommuner i Skåne, Småland, Blekinge, Halland och delar av Västra Götaland och ska verka som försäkringsbolag för dessa. Ägarandelen uppgår till 1,97 procent. Räddningstjänsten Syd Räddningstjänsten Syd är ett kommunalförbund mellan kommunerna Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lund och Malmö. Verksamhetsområdet ska vara inriktat på att ge människors liv, hälsa och egendom samt miljön ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Ägarandelen uppgår till 8,9 procent. Sydvatten Sydvatten är ett kommunägt företag som producerar vatten och ägs av 15 delägarkommuner. Ägarandelen uppgår till 3,41 procent. Sysav Sysav, Sydskånes avfalls aktiebolag, är ett kommunägt bolag med uppgift att svara för den regionala avfallshanteringen åt de 14 kommunerna i södra Skåne. Företaget ansvarar för att projektera, bygga och driva de regionala behandlings- och avfallsanläggningar som behövs för att kunna omhänderta, återvinna och behandla avfall. Detta regleras i det konsortialavtal som gäller till och med 2025. Ägarandelen uppgår till 3,85 procent. inledning 7
Så fördelades skattepengarna under 2011 26,58 kronor till grundskoleverksamhet 15,22 kronor till hemvård 14,28 kronor till förskoleverksamhet 11,10 kronor till gymnasie- och vuxenutbildning 7,35 kronor till handikappomsorg 5,84 kronor till kommunövergripande verksamhet 4,72 kronor till individ och familjeomsorg 4,72 kronor till teknisk verksamhet 4,48 kronor till årets resultat 3,65 kronor till fritids- och kulturverksamhet inledning 1,51 kronor till räddningstjänst 0,54 kronor till miljöverksamhet 8
vision, mål och styrning 9
vision, mål och styrning Tre delar med fokus på planering, prioritering och genomförande bildar helheten i vårt ledningssystem. mål och god ekonomisk hushållning VISIONEN Kävlinge med segel mot framtiden En bättre, attraktivare och mer medborgarengagerad kommun, som står rustad mentalt, ekonomiskt, socialt och strategiskt inför framtidens utmaningar. Genom att måla upp en tvärpolitisk vision för framtiden vill Kävlinge fortsätta vara en välmående kommun med möjlighet att ligga steget före. Visionen har vuxit fram genom förslag, tankar och idéer som kommit in via allmänna möten mellan politiker och medborgare. Dialogen med medborgarna har varit en viktig förutsättning för att utforma visionen. Den förmedlar en känsla av att vi alla, kommunen och kommuninvånarna, har ansvar för hur livet i Kävlinge kommun ska vara i framtiden. Visionen bygger på en stark gemenskap och kommuninvånarnas delaktighet i de beslut som fattas och all styrning utgår från den antagna visionen. Enligt visionens tre övergripande delar ska Kävlinge: vara en attraktiv boendekommun med balans mellan tätort och landsbygd förbättra förutsättningarna för att driva och starta företag ha en dialog med sina medborgare. LEDNINGSSYSTEM För att förverkliga kommunens långsiktiga vision och uppfylla kommunens mål har Kävlinge kommun tagit fram ett ledningssystem. Tre olika delar med fokus på planering, prioritering och genomförande bildar helheten i vårt ledningssystem. De tre olika delarna består av kommunens målkedja, våra verksamhetsplaner och en gemensam styrmodell som påverkar hur vi genomför våra aktiviteter. Dessutom kompletteras styrningen med ett system för kvalitetsuppföljning som utvärderar och kontrollerar att de tjänster och den service som vi utlovar håller en god kvalitet. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. I denna budget fastställer kommunfullmäktige Kävlinge kommuns övergripande finansiella och verksamhetsmässiga mål som ligger till grund för uppföljning och värdering av god ekonomisk hushållning i kommunen. De finansiella målen utgör den yttre ramen för inom vilken verksamheterna ska bedrivas. Hushållningen utifrån verksamhetsperspektivet innebär att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestation, resultat och effekter. Målen har även en tidsdimension där både ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv beaktas. Dagens skattebetalare ska betala för sin konsumtion och inte övervältra detta ansvar på kommande generationer. 10
Målkedjan Visionen Kävlinge med segel mot framtiden Övergripande mål Kävlingebon Övergripande mål Utveckling Övergripande mål Medarbetare Övergripande mål Ekonomi Övergripande mål Miljö vad? Nämndsmål Nämndsplan Förvaltningsdelar Verksamhetsplan hur? chefer chefsuppdrag MÅLKEDJA Det första verktyget hanterar kommunens prioriteringar och består av kommunens målkedja. Målkedjan visar hur politikerna bryter ner kommunens långsiktiga vision till tydligt formulerade nämndsmål. Med visionen som utgångspunkt har fem kommunövergripande mål beslutats utifrån de fem olika perspektiven kävlingebon, utveckling, medarbetaren, ekonomi och miljö. De olika perspektiven är viktiga för processen, resultatet och uppföljningen och garanterar att vi får en balanserad styrning. För att nå de fem kommunövergripande målen har ett antal inriktningsmål identifierats. Målen för varje perspektiv redovisas på sidorna 13-17. Graden av måluppfyllelse för de olika inriktningsmålen stäms av regelbundet mot ett antal indikatorer. Indikatorerna uttrycker förväntat resultat under tidsperioden 2010 2014. Signalsystemet som vi arbetar med syns i tabellen nedan. Till de kommunövergripande målen kopplas en nämndsplan med beslutade nämndsmål framtagna utifrån fullmäktiges inriktningsmål. Nämndsplanen utgör stöd för den löpande uppföljningen och säkerställer att målen förverkligas. Prioriteringsprocessen är så här långt ett politiskt ansvar som resulterar i att varje nämnd via nämndsplaner tilldelar prioriterade nämndmål för respektive verksamhet. VERKSAMHETSPLANER Utifrån nämndsmålen planerar kommunens chefer och tjänstemän för hur målen ska uppfyllas genom att upprätta verksamhetsplaner som innehåller aktiviteter för att uppfylla de beslutade målen. Aktiviteterna struktureras och fördelas mellan medarbetare i ett gemensamt system för verksamhetsplanering. Värderingssystem Målet är uppfyllt Målet är delvis uppfyllt genom förbättring jämfört med föregående år. En försämring har skett jämfört med föregående år eller att ett mål inte uppnåtts vid satt tidpunkt. Målet kan ej bedömas eftersom mål eller resultat saknas. mål och god ekonomisk hushållning 11
Styrmodell För att får en balanserad styrning även i genomförandet av de planerade aktiviteterna har en ny styrmodell implementerats som bidrar till att vi genomför planerade aktiviteter på ett sådant sätt att de gynnar organisationens mål och krav på god kvalitet i service och tjänster. Styrmodellen består av nio områden med olika styrmedel som stödjer våra medarbetare i själva genomförandet av de planerade aktiviteterna. Fem av de nio områdena i styrmodellen fokuserar på strukturell styrning och fyra områden på kulturell styrning. Alla områden inom styrmodellen påverkar i slutändan vad vi tar hänsyn till i genomförandet av våra aktiviteter, och bidrar till att förlänga den röda tråden som ser till att styrningen når hela vägen ner till våra medarbetare i organisationen. resultat utveckling medborgardialog kävlingebon kund brukare Ledarskap, medarbetarskap, kommunikation och samarbete värdegrund kvalitet Medarbetare Professionalitet Uppdragsförtrogen Delaktighet Utvecklingsarbete ekonomi personal miljö organisation och verksamhet Systematiskt kvalitetsarbete I toppen av styrmodellen finns svaren på vad vi gemensamt kan åstadkomma i form av utveckling och resultat. Genom vår styrning och ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställer vi att varje enskild skattekrona ger största möjliga effekt och kommer våra medborgare tillgodo genom att vi skapar resultat och ständiga förbättringar i organisationen. Kvalitetsmodellen beskriver strävan mot att hela tiden utveckla verksamheten genom att mäta och analysera uppnått resultat. Detta för att kunna fatta beslut kring framtida satsningar och prioriterade områden för respektive verksamhet. mål och god ekonomisk hushållning PLANERA ANALYSERA Kvalitetssäkra GENOMFÖRA MÄTA ständiga förbättringar 12
Kävlingebon Målet med perspektivet Kävlingebon är: Att alla upplever fördelar med att bo, växa upp, utbilda sig, verka och åldras i Kävlinge kommun. Vi har lyckats när: Kävlinge kommun når upp till följande betygsindex år 2014 i SCB:s medborgarundersökning. INRIKTNINGSMÅL Indikatorer RESULTAT * Värdering * Engagerade Kävlingebor Kävlinge kommun är en medborgarengagerad kommun där invånarna har en god dialog med kommunen och känner, att de har goda påverkansmöjligheter. Nöjd inflytandeindex uppgår till 45. 43 Betyget för påverkan uppgår till 43. 41 Nöjd medborgarindex uppgår till 60. 57 God kvalitet Kävlinge kommun är en kommun, där medborgaren upplever ett gott bemötande, stor tillgänglighet och att förväntade och erbjudna tjänster kännetecknas av kvalitet, kompetens och service. Betyget för bemötande och tillgänglighet uppgår till 65. NöjdKundIndex för Socialstyrelsens nationella brukarundersökning avseende både äldreboenden och hemtjänst ligger över medelvärdet för riket. 62 Äldreboende: Kävlinge 78 Riket 69 Hemtjänst: Kävlinge 78 Riket 73 Attraktiv boende- och livsmiljö Kävlinge kommun erbjuder ett varierat utbud av bostäder för alla, med vackra, trygga och välkomnande miljöer. Kävlinge kommun ger möjligheter till berikande kulturupplevelser och meningsfulla fritidsaktiviteter som bidrar till god livskvalitet och folkhälsa. Lättillgängliga kommunikationer Kävlinge kommun vidareutvecklar infrastruktur och kommunikationer, vilket främjar möjligheter till handel, pendling och boende. Minst 95 procent av föräldrarna uppger sig nöjda med förskolans verksamhet enligt Qualis brukarenkät. 91 % Nöjd regionindex uppgår till 72. 68 Index för bostäder uppgår till 60. 55 ** Index för fritid uppgår till 59. 64 ** Trygghetsindex uppgår till 61. 53 ** Index för kommunikationer uppgår till 59. * Värdering genomförd i årsredovisning 2011. * Målvärde för index avser medborgarundersökningen. ** Målvärde korrigerat enligt genomsnitt medborgarundersökning. 51 mål och god ekonomisk hushållning 13
utveckling Målet med perspektivet utveckling är: Kävlinge kommun ska ha en jämn befolkningstillväxt, en kommunal verksamhet i utveckling och ett attraktivt näringslivsklimat. INRIKTNINGSMÅL Indikatorer RESULTAT * Värdering* Grundskolan ska uppnå topp 20 i sammantaget resultat i SKL s Öppna jämförelse. 62 plats Åk 3: Ma 93 % Sv 92 % Livslångt lärande Kävlinge kommun erbjuder utbildning med god kvalitet som utmanar till nyfikenhet och lust att lära allt efter ålder och mognad. Utbildningen ger förutsättningar för fortsatta studier samt tillträde till arbetslivet. 100 procent av eleverna uppnår godkända resultat på de nationella proven i skolår 3, 6 och 9. Delmål: årlig förbättring 100 % av eleverna upplever sig trygga i skolan och inte någon känner sig mobbad eller kränkt. Delmål: minst 98 procent av eleverna uppger sig trygga. Åk 6: ej 2011 Åk 9: Ma 76 % Sv 96 % En 96 % No 86 % 97 % Andelen grundskoleelever som är behöriga till gymnasieskolan är minst 95 procent. Ej 2011 mål och god ekonomisk hushållning Befolkning, tillväxt och bra företagsklimat Kävlinge kommun skapar, tillsammans med andra aktörer, förutsättningar för en jämn befolkningstillväxt. Kävlinge kommun verkar, tillsammans med näringslivet, för ett gott företagsklimat som leder till tillväxt och ökad sysselsättning. Kävlinge kommun utvecklar, tillsammans med andra aktörer, besöks- och turistnäringen. Social trygghet Kävlinge kommun skapar förutsättningar för social delaktighet, goda livsvillkor och goda utvecklingsmöjligheter genom hela livet. Den enskilde ges möjlighet att utifrån sina resurser ta ansvar för sig själv och andra. Andel elever i procent (exkluderat elever på IV-programmet) som fullföljer sin gymnasieutbildning inom fyra år ökar. En genomsnittlig befolkningstillväxt på 1,5 procent per år mellan åren 2000 2014. Tillbaka till 10-i-topp på Svenskt Näringslivs ranking. Årlig tillväxt av turistkronan i TEMmätningen. Den genomsnittliga tiden för hushållens ekonomiska bistånd ska understiga medelvärdet för riket. Andelen ej återaktualiserade ungdomar (13 20 år) ett år efter avslutad kontakt ska årligen öka. Antalet ej verkställda beslut inom Handikappomsorgen som ger sanktionsavgift är 0. 85 % 1,6 % 67 plats 185 mkr Riket: 6,4 mån Kävlinge: 5,2 mån 60 % 14 * Värdering genomförd i årsredovisning 2011.
Medarbetaren Målet med perspektivet medarbetare är: Kävlinge kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med kompetent och engagerad personal, där människor växer och tar ansvar i en uppmuntrande miljö som främjar hälsa, effektivitet och resultat. INRIKTNINGSMÅL Indikatorer RESULTAT * Värdering* Förståelse för uppdraget Kävlinge kommuns medarbetare har insikt och kunskap om att vårt gemensamma uppdrag är att ge en god service till kommuninvånarna. Detta innebär att vi alla ska förstå att vi är Kävlinge kommuns ansikte utåt samt vara medvetna om uppdragsfördelningen och uppdragets innehåll för förtroendevalda och för olika medarbetare i organisationen. Index i medarbetarenkäten avseende ett system för delegation, information, introduktion och hur utvecklingssamtal fungerar uppgår till minst 8,0 på en 10-gradig skala. 8,2 Öppet förhållningssätt Kävlinge kommun har en arbetsmiljö som präglas av öppenhet för olikheter och nya idéer samt en miljö där olika uppfattningar respekteras och diskriminering motverkas. Index i medarbetarenkäten avseende arbetsmiljöförhållande uppgår till minst 7,4 på en 10-gradig skala. Nyckeltal för total sjukfrånvaro uppgår till 5,5 procent. Nyckeltal frisknärvaro uppgår till 40 procent ingen sjukfrånvaro. 8,4 4,3 % 35 % ingen sjukfrånvaro, Aktivt ledarskap Kävlinge kommun har ett tydligt ledarskap som samordnar, tillvaratar och främjar utveckling av medarbetarens resurser, där vårt mål är goda resultat för kommuninvånarna och arbetsglädje för de anställda. Index i medarbetarenkäten avseende ett aktivt ledarskap uppgår till minst 7,6 på en 10 gradig skala. 8,1 Tillvarata och utveckla kompetens Kävlinge kommun har en tydlig strategi för kompetensförsörjning, där kompetensutveckling ses som en självklar investering. Tydlig lönepolitik Kävlinge kommun har en lönepolitik som leder till goda arbetsinsatser, engagemang, utveckling och arbetstillfredsställelse så att Kävlinge kommuns samlade resurser utnyttjas på ett effektivt sätt. Lönepolitiken ska vara sådan att vi kan hävda oss på arbetsmarknaden, det vill säga behålla och rekrytera kompetenta medarbetare. * Värdering genomförd i årsredovisning 2011. Index i medarbetarenkäten avseende ändamålsenlig kompetensnivå uppgår till minst 8,0 på en 10-gradig skala. Index i medarbetarenkäten avseende tydlig lönepolitik uppgår till minst 8,4 på en 10-gradig skala. 8,2 7,7 mål och god ekonomisk hushållning 15
Ekonomi Målet för perspektivet ekonomi är: Kävlinge kommun ska, med en god ekonomisk hushållning och ett effektivt resursutnyttjande, ha en handlingsberedskap för framtiden. INRIKTNINGSMÅL Indikatorer RESULTAT* värdering* Helhetssyn och långsiktighet Kävlinge kommun tar ansvar för dagens konsumtion och skjuter inte över detta på kommande generationer. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna uppgår till 98 procent under en rullande fyraårsperiod. 96 % Kävlinge kommuns finansiella mål utgör den yttre ramen inom vilken verksamheterna ska bedrivas. Ingen extern låneskuld. 0 mål och god ekonomisk hushållning Styrning och kontroll Kävlinge kommun har en tydlig ekonomi- och verksamhetsstyrning. Beslutsfattare inom alla nivåer har tillgång till snabb, tydlig och korrekt ekonomisk information. Kävlinge kommun säkerställer en effektiv förvaltning och undviker allvarliga brister genom att kontinuerligt arbeta med intern kontroll. Vårda våra tillgångar Kävlinge kommun värdesäkrar på ett betryggande sätt sina tillgångar såsom lokaler, gator och vägar genom ett väl planerat underhåll. Kävlinge kommun placerar sina finansiella tillgångar i form av likviditet och värdeportfölj för att ge en god avkastning med betryggande säkerhet. * Värdering genomförd i årsredovisning 2011. Investeringarna är självfinansierade med egna medel under en rullande fyraårsperiod. 118 % Skattesatsen är högst 18,51. 18,51 Verksamhetens nettokostnader överstiger inte budgeterad nivå. Årliga intern kontrollplaner tas fram. Eventuella föreslagna åtgärder genomförs och följs upp. Planerat fastighetsunderhåll är under en rullande fyraårsperiod i genomsnitt mellan 120 140 kronor per kvadratmeter inklusive hyresökande åtgärder av underhållskaraktär. Beläggningsunderhåll på gatorna understiger inte 2 700 tkr per år, vilket motsvarar 2,78 kronor per kvadratmeter för att bibehålla gatornas skick och värde. Ok Ok 89 kr/m² 3,90 kr/m² 16
miljö Målet med perspektivet miljö är: Kommunens verksamhet präglas av långsiktigt hållbar utveckling. INRIKTNINGSMÅL Indikatorer RESULTAT* värdering* Bo och leva Kävlinge kommun ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras, utformas och underhållas så att miljö och hälsa gynnas och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. 100 procent av nybyggda bostadsområden (gruppbebyggelse, ej villor) har en grönytefaktor på minst 0,40 och verksamhetslokaler minst 0,30 (beräknas utifrån ytor med olika faktorer; gröna tak/väggar, gräsmattor, rabatter, träd mm). Minst 35 procent av matavfallet från hushållen återvinns genom biologisk behandling. 100 % Land och vatten Kävlinge kommun ska värna om alla olika arters livsmiljöer. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Andelen ekologiska livsmedel i kommunala verksamheter uppgår till minst 25 procent av den totala livsmedelskostnaden. År 2020 finns ett 10 km långt rekreationsstråk längs Kävlingeån från kusten till Kävlinge tätort. 10 % 5 km Energi och transporter Kävlinge kommun ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser. * Värdering genomförd i årsredovisning 2011. 100 procent av nyinköpta/leasade kommunala personbilar är klassade som miljöbilar enligt statens definition. Den totala energianvändningen för kommunala verksamheter i egen regi är baserad på minst 30 procent förnybara energislag. Energiförbrukningen i kommunala offentliga fastigheter är lägre än 150 kwh/m 2 och år och i alla nybyggda kommunala offentliga fastigheter lägre än 60 kwh/ m 2 och år. 91 % 177 kwh/m 2 och år 80 kwh/m 2 och år mål och god ekonomisk hushållning 17
EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR 2013 2015 De av kommunfullmäktige beslutade finansiella målen är en viktig utgångspunkt för budgetarbetet och anger de ekonomiska begränsningarna för verksamheten. Utifrån dessa beräknas det totala ekonomiska utrymmet för de kommande åren. mål och god ekonomisk hushållning Ekonomiprocessen För att nämnderna ska få ett tidigt beslut om vilka ekonomiska förutsättningar som gäller för kommande år, tar kommunfullmäktige beslut om skattesats och budget i juni månad. I samband med val tas budgeten dock först upp i fullmäktige i november. Syftet med ett tidigt beslut är att ge nämnderna mer tid för internbudgetarbete och möjliggöra att eventuella verksamhetsanpassningar kan genomföras redan före årsskiftet. förutsättningar Nämnd är anslagsbindningsnivå och några detaljbedömningar har inte gjorts. Eventuella satsningar inom en nämnd får ske genom rationaliseringar eller omprioriteringar inom nämnden. Det finns inte utlagt några generella besparingar men en ständig omprövning och rationalisering av verksamheten förutsätts ske. Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Skatteintäkter och kommunal ekonomisk utjämning är de största intäktskällorna och det är flera faktorer som påverkar dess storlek. Antalet invånare den 1 november året innan budgetåret, skatteunderlagets storlek, utdebiteringsnivå, strukturfaktorer som åldersfördelning är några av faktorerna. Skatteintäkterna är beräknade efter Sveriges kommuner och landstings prognos i cirkulär 12:15 inklusive egen prognos för befolkningsutveckling. I kostnadsutjämningssystemet finns en parameter som kompenserar kommuner som har en kraftig befolkningsökning, det vill säga en genomsnittlig befolkningsökning de fem senaste åren på 1,2 procent samtidigt som innevarande års befolkningsökning också ska vara 1,2 procent. året 2013 prognostiseras befolkningsförändringen till 1,0 procent och ger därmed inte någon kompensation för kraftig befolkningsökning. LSS-utjämning Kävlinge har en standardkostnad som är lägre än genomsnittet för riket och får då betala en avgift för LSS-utjämningen. Den ökade under 2011 med 1 976 tkr. För beräknas avgiften till 33 664 tkr, en ökning på 3 816 tkr jämfört med 2011. Denna stora ökning beror på förändringar i den nationella verksamhetsstatistik som ligger till grund för LSS-utjämningen. För 2013 beräknas LSS-utjämningen uppgå till 28 027 tkr. Under 2011 fördes en del av kommunens verksamheter in under LSS. Detta har inneburit att avgiften minskar 2013 jämfört med tidigare år. Beräkningen för de kommande åren pekar på att LSS-utjämningen ökar något. Utjämningen beräknas 2014 uppgå till 28 645 tkr. Kommunal fastighetsavgift En kommunal fastighetsavgift infördes 2008 och vid införandet fick alla kommuner samma intäkt per invånare, 1 315 kr. Samtidigt minskades anslaget för kommunalekonomisk utjämning med motsvarande belopp. Från och med 2009 tillförs respektive kommun sin intäktsförändring. Kävlinge kommuns intäkt från avgiften var 2011 44 031 tkr och för beräknas kommunens intäkt öka med 3 546 tkr till 47 577 tkr, Sveriges kommuner och landsting (SKL) cirkulär 12:15. Finansnetto De finansiella intäkterna utgår från minskade ränteintäkter till följd av en minskad likviditet. I de finansiella kostnaderna har budgeterats räntekostnader för viss extern finansiering. 18
Övriga budgetförutsättningar Antalet invånare är en viktig parameter vid beräkning av det kommunala utjämningssystemet och för vissa statsbidrag. en bygger på ett antagande om en befolkning den 1 november på 29 500, 2013 på 29 855 och för 2014 på 30 150 invånare. Anslaget för löneökningar har budgeterats centralt och motsvarar en löneökning under åren 2013 på 3,3 procent, 2014 på 3,5 procent och 2015 på 3,5 procent. Nämnderna kompenseras för verkligt utfall. Personalomkostnadspålägget fastställs definitivt i slutet på året och uppgår preliminärt 2013 till 38,5 procent. Detta innebär en minskning på 0,62 procentenheter beroende på en sänkning av avgifterna för arbetsmarknadsförsäkringarna. Pensionskostnaderna för utbetalning av ansvarförbindelsen har beräknats enligt KPA:s prognos 31 december 2011 med tillägg för egen bedömning av kostnaderna för pensionsavgångar och pensionsavtal innan 65 års ålder. Då tidigareläggs utbetalningen av intjänade pensionsförmåner och avgifter till den förmånsbestämda ålderspensionen. Nämnderna kompenseras för prishöjningar under 2013. Personalkostnadsandelen av köpt verksamhet, 60 procent, kompenseras med 3 procent. Övriga kostnader av köpt verksamhet, 40 procent, kompenseras med 0,5 procent. Nämndernas övriga kostnader exklusive köpt verksamhet kompenseras för 0,5 procents prishöjning. För 2013 finns 6 919 tkr, för 2014 finns 9 396 tkr och för 2015 finns 10 475 tkr avsatt under det centrala anslaget Kompensation prisökning. Uppräkning av internhyror har gjorts med 2,0 procent och kostenhetens priser har räknats upp med 1,8 procent. Itenhetens priser ligger kvar oförändrade. Dock tillkommer prisökning kopplat till prisökning på licenser för Microsoftmigrering. Internräntan utgår från ett genomsnitt av Sveriges kommuner och landstings rekommendation de senaste fem åren. För 2013 rekommenderar Sveriges kommuner och landsting preliminärt 2,9 procent. Den beräknade genomsnittliga räntesatsen för de senaste fem åren uppgår 2013 till 3,72 procent. Ekonomiåret Januari Februari Mars April Maj Juni Juli September Oktober November December arbetet inleds där förvaltningen analyserar året som gått, arbetar fram befolkningsprognoser och diskuterar kring budgetförutsättningar. Förvaltningen tar fram lokalförsörjningsplaner och förvaltningsledningsgruppen har budgetöverläggningar kring ekonomiska ramar för drift och investeringar samt ser över de kommunövergripande målen. Kommunstyrelsens och nämndernas presidier genomför tillsammans med förvaltningsledningsgruppen dialogmöte kring året som gått, kommande års budgetförutsättningar och kommunövergripande mål. Efter ytterligare ett dialogmöte där kommunstyrelsens presidium, nämndernas presidium, nämndsansvariga chefer samt fackliga organisationer deltar presenterar kommundirektören sitt förslag till arbetsramar med motivering kring prioriteringar. De politiska partierna står obundna till arbetsramarna och kan i den fortsatta processen göra egna och andra prioriteringar. Nämnderna återkommer genom sina presidier till kommunstyrelsens presidium med övergripande synpunkter på arbetsramar och mål. Förvaltningen tar fram ekonomisk rapport per den sista mars. Förvaltningen MBL-förhandlar det kommunövergripande budgetförslaget. Kommunfullmäktige beslutar om budget och skattesats de år det inte är valår. Förvaltningen tar fram delårsrapport per den sista juni. Nämnderna har MBL-förhandlat och beslutat om sina budgetar och nämndsplaner. Nämndsansvarig chef ansvarar för att det upprättas chefsuppdrag inom nämndens samtliga verksamhetsområden och på alla chefsnivåer. Förvaltningen tar fram ekonomisk rapport per den sista september. I kommunfullmäktige meddelas den samlade budgeten. mål och god ekonomisk hushållning 19
Definitiv internränta fastställs i december. Medlemsavgiften till Räddningstjänsten Syd baseras på en ny fördelningsmodell grundat på invånarantalet i medlemskommunerna. Den nya fördelningsmodellen innebär att medlemsavgiften hamnar på en lägre nivå än tidigare. Kävlinge kommuns befolkningsprognos har legat till grund för de ersättningar som utgår med anledning av befolkningsförändringar inom områdena för-, grund-, och gymnasieskola, äldre- och handikappomsorg. Från och med 2008 erhåller berörda nämnder halvårskompensation för innevarande budgetårs befolkningstillväxt och från och med 2009 omfattar det även handikappomsorgens verksamhet. Denna del budgeteras centralt, anslaget omfattar även lokalkostnader. Från och med kompenseras även tekniska nämnden för befolkningsförändringar. Ersättning för gymnasieskolans interkommunala ersättningar har räknats upp med 3,0 procent 2013, planåren 2014-2015 ligger på samma nivå som 2013. ramar Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens ram 2013 har utökats med 206 tkr i priskompensation. Ramen har sänkts med 126 tkr för sänkt po-pålägg och 447 tkr för sänkt intern ränta. Under kommunstyrelsen centrala anslag finns 1 300 tkr avsatta för Microsoft-licenser. Dessutom finns 660 tkr avsatta under de centrala anslagen för att täcka driftskostnader för fastigheterna Kävlinge Kilen 1 och 2 samt Bolagsgården. Kommunstyrelsens arbetsram för 2013 uppgår till 59 985 tkr. Övriga nämnder Valnämndens arbetsram uppgår till 576 tkr. Revisionsnämndens budget motsvarar 1 promille av kommunens nettokostnader. Arbetsramen 2013 uppgår till 1 180 tkr. Överförmyndarnämndens ram utökas 2013 med 48 tkr till följd av en ökad komplexitet och ett ökat antal ärenden. Ramen för 2013 uppgår efter utökningen till 900 tkr. Tekniska nämnden Tekniska nämndens ram uppgår 2013 till 51 586 tkr. Nämnden har kompenserats med 301 tkr i priskompensation 2013. Ramen har sänkts med 59 tkr för sänkt po-pålägg och 153 tkr för sänkt intern ränta. Nämndens ram har utökats med 175 tkr som kompensation för befolkningsökning. åren 2013-2015 har ramen utökats med 1 000 tkr för asfaltering. Dessutom finns 500 tkr avsatta centralt för ökade kapitalkostnader i samband med investering i GC-väg. Under kommunstyrelsens övriga anslag finns avsatt 300 tkr för badplats i Vikhög och Barsebäck samt 2 500 tkr för att täcka kapitalkostnader för reinvesteringar i verksamhetsfastigheter. I samband med en ny fördelningsmodell för medlemsavgiften för Räddningstjänsten Syd minskas ramen med 1 117 tkr till följd av lägre avgift. Inga exploateringsavslut är planerade under perioden 2013-2015. Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden har i 2013 års budget priskompenserats med 42 tkr. Ramen har sänkts med 15 tkr för sänkt po-pålägg och 1 tkr för sänkt intern ränta. ramen för 2013 uppgår till 6 107 tkr. Bildningsnämnden Bildningsnämndens ram uppgår 2013 till 698 634 tkr. Ramen har sänkts med 1 565 tkr för sänkt po-pålägg och 21 tkr för sänkt intern ränta. Effekten av sänkt po-pålägg och intern ränta innebär att ramen minskas med 400 tkr för minskade bidrag till externa utförare. Ramen har ökats med 5 081 tkr för priskompensation. Befolkningsökning kompenseras med 5 545 tkr. För befolkningsökning för första halvåret 2013 finns 4 055 tkr avsatta under det centrala anslagen. Under de centrala anslagen finns 3 155 tkr avsatta för att täcka hyresökningar för idrottsplatser och idrottshall. Dessutom finns 4 611 tkr avsatt centralt för att täcka hyresökningar till följd av nya lokaler. För höjning av elevbidragen inom förskolan har nämnden tillförts 2 000 tkr och för matematiksatsning 750 tkr. Gymnasieramen budgeteras mål och god ekonomisk hushållning Skatteunderlagsprognos, Årlig förändring i procent 2011 2013 2014 2015 SKL, maj 3,2 3,7 3,8 3,7 4,3 pro-positionen, april 3,5 3,4 3,8 4,3 4,9 Källa: Sveriges kommuner och landsting cirkulär 12:15, 12:14. Nyckeltal, Årlig förändring i procent 2011 2013 2014 2015 BNP 4,0 1,0 2,6 3,5 3,7 KPI 3,0 1,3 1,1 1,8 2,2 Timlöner, hela arbetsmarknaden Sysselsättning, arbetade timmar 3,2 3,3 3,2 3,4 3,7 2,3 0,0 0,1 1,0 1,2 Källa: Sveriges kommuner och landsting cirkulär 12:15. 20
Socialnämnden Socialnämndens ram uppgår 2013 till 345 256 tkr. Ramen har sänkts med 1 056 tkr för sänkt po-pålägg och 11 tkr för sänkt intern ränta. Socialnämndens ram har tillförts 1 000 tkr för förebyggande arbete. Ramen har ökats med 4 179 tkr för förändringar i befolkningsstruktur och demografi. För befolkningsökning för första halvåret 2013 finns 3 011 tkr avsatta under det centrala anslagen. Ramen har även utökats med priskompensation på 1 289 tkr. För nytt boende inom handikappomsorgen finns 1 000 tkr avsatta centralt. Centrala anslag Under kommunstyrelsen budgeteras även en del gemensamma anslag som beskrivs nedan. Medel för löneökningar budgeteras centralt och är 2013 totalt 29 418 tkr, 2014 57 362 tkr och 2015 81 404 tkr. I de budgeterade beloppen ingår års lönekompensation som ännu inte förhandlats och fördelats till respektive nämnd. Detta motsvarar löneökning på 3,3 procent 2013, 3,5 procent 2014 och 3,5 procent 2015. Priskompensation motsvarande 3 procents prisökning på personalkostnadsandelen och 0,5 procent på övriga kostnader har fördelats till respektive nämnds ram 2013. För åren 2014 2015 finns en priskompensation avsatt centralt. Kompensation för halvårseffekt av innevarande budgetårs befolkningstillväxt budgeteras centralt för att under budgetåret fördelas till berörd nämnd. Under 2013 finns 4 055 tkr budgeterade för bildningsnämnden och 3 011 tkr för socialnämnden. 2014 finns 3 619 tkr respektive 3 455 tkr avsatta och 2015 finns 2 056 tkr respektive 3 269 tkr avsatta. För befolkningstillväxt inom tekniska nämndens verksamhetsområde finns 2014 avsatt 297 tkr och 2015 530 tkr. Bildningsnämndens hyreshöjningar för nya lokaler har satts av som ett separat anslag. Anslaget uppgår 2013 till 4 611 tkr, 2014 till 4 210 tkr och 2015 till 6 234 tkr. För hyreshöjningar till följd av investeringar i idrottsplatser har 2013-2015 avsatts 300 tkr. För den nya idrottshallen finns 2 855 tkr avsatta för att täcka tillkommande hyreshöjningar och inventarier. För att täcka tillkommande kapitalkostnader i samband med investeringen GC-väg Barsebäck har 500 tkr årligen avsatts 2013-2015. 300 tkr finns avsatta för badplats i Vikhög och Barsebäck samt 2 500 tkr för reinvesteringar i verksamhetsfastigheter. Dessutom finns 660 tkr avsatta under de centrala anslagen för att täcka driftskostnader för fastigheterna Kävlinge Kilen 1 och 2 samt Bolagsgården. För att täcka kostnader för Microsoftlicenser finns 1 300 tkr budgeterade under de centrala anslagen. I budget för 2013 finns ett anslag för kommunstyrelsen till förfogande mål och god ekonomisk hushållning sedan 2010 under bildningsnämnden. året 2013 beräknas gymnasieramen till 106 000 tkr. I samband med kommunfullmäktiges budgetbeslut tillfördes bildningsnämnden 4 000 tkr som avser följande poster: 2 000 tkr höjning av elevbidraget inom förskolan, 750 tkr för omsorgsverksamhet på obekväma tider, 750 tkr för matematiksatsning och 300 tkr för driftsbidrag till it-investeringar samt 200 tkr för kulturskolans musikverksamhet. 21
mål och god ekonomisk hushållning på 16 000 tkr. Utrymmet kan antingen förstärka årets resultat eller fördelas till driften. Delar av anslaget kommer att användas för att täcka överförda resultat. Anslaget uppgår till 16 000 tkr både för 2014 och 2015. Inom handikappomsorgen planeras ett nytt boende och 2013 beräknas kostnaden till 1 000 tkr. När boendet tas i drift förs budgetbeloppet över till socialnämnden. Från och med 2013 beräknas kostnaderna för avskrivningar att öka med 5 400 tkr jämfört med prognos. Det beror på de ökade investeringsvolymerna. Investeringar Investeringsbudgeten under perioden 2013 2015 uppgår till 302,7 mkr. Under perioden är de största investeringarna: Reinvesteringar verksamhetslokaler, 38 mkr Skola Löddeköpinge, 81 mkr Va-ledningar, 15 mkr Va-ledningar exploatering, 15 mkr Va-ledningar KÖC, 10 mkr Om- och tillbyggnad av Ljungenskolan, 20 mkr Kommunstyrelsens beslut Att tillföra 4 000 tkr till bildningsnämndens ram avseende följande poster: Höjning av elevbidraget förskola 2 000 tkr, årligen 2013 2015 Omsorg (förskola och fritids) på obekväma tider 750 tkr, årligen 2013-2015 Förstärkta insatser inom matematik i grundskolan 750 tkr, budgetåret 2013 Driftbidrag till it-investeringar 300 tkr, årligen 2013 2015 Kulturskolans musikverksamhet 200 tkr, årligen 2013 2015 Direktiv och uppdrag Kommunstyrelsen Att uppdra åt kommunstyrelsen att ta fram en handlingsplan för förbättrad medborgardialog. Att uppdra åt kommunstyrelsen att ta fram olika möjligheter till att profilera oss som arbetsgivare exempelvis enligt modell för studentmedarbetare, trainee etc. Utredningen ska beakta möjligheten att bedriva projekten i samverkan exempelvis inom Malmö- Lundregionen eller enbart inom vår kommun. Att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda möjligheterna till semestertjänster inom skolans område. Utredningen ska belysa möjligheter, konsekvenser, intresse och försöksområden kan vara allt från enskilt arbetslag till skolenhet. Att uppdra åt kommunstyrelsen att ta fram en plan för att se till att det finns färdiga detaljplaner när konjunkturen vänder. Att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda framtiden för vägföreningarna i kommunen. Att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda möjligheten att skapa en projektfond där en viss andel av den årliga kostnaden för kommunens flygresor avsätts, och där skolor och förskolor ges möjlighet att söka bidrag till lokala miljöprojekt. Att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda möjligheten för ett utvecklat Resecentrum vid stationen i Kävlinge. Bildningsnämnden Att uppdra åt Bildningsnämnden att föreslå breda strategier och strukturer samt en handlingsplan för ungdomars ökade delaktighet. Att uppdra åt Bildningsnämnden att inom ramen för Framtidens Skola uppmärksamma de elever som lätt når kunskapskraven genom att de kontinuerligt utmanas och stimuleras i sitt lärande för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Samtliga nämnder Att uppdra åt samtliga nämnder att ta fram konkreta mål för servicekvalitet i form av bland annat tillgänglighet och bemötande i kontakten med kommunen. Kommunfullmäktiges beslut Direktiv och uppdrag Bildningsnämnden Uppdra åt bildningsnämnden att tillsammans med intresserade ungdomar undersöka lämpliga placeringar av skateboardramp i Löddeköpinge och Kävlinge. Utredningen ska även belysa olika utformning av skateboardramper samt möjlighet till extern medfinansiering och sponsring. Uppdra åt bildningsnämnden att utse en politisk styrgrupp samt formulera styrgruppens uppdrag. Styrgruppen ska rapportera till bildningsnämndens presidium. 22
Förvaltningsberättelse 23
Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter kan komma att påverka Kävlinge kommun. Några av de faktorer som kan påverka är konjunkturutvecklingen, den allmänna pris- och löneutvecklingen i samhället och riksdagsbeslut som berör det kommunala verksamhetsområdet. Förvaltningsberättelse VÄRLDSEKONOMINS FÄRDRIKTNING ÄR OSÄKER Mycket talar för att världsekonomin står inför en fortsatt besvärlig situation när såväl hushåll som stater ska avveckla stora delar av de skulder man dragit på sig under de senaste decenniernas kreditexpansion, recessioner och efterföljande krishantering. Under års första kvartal dominerade stigande riskaptit och förbättrad framtidstro men under de senaste månaderna har förnyad oro tilltagit. Spaniens situation har accentuerat de allvarliga risker och utmaningar som euro-samarbetet måste hantera och från USA har konjunktursignalerna blivit mer blandade. Positivt är att Kina tillsammans med tillväxtekonomierna går mot en mjuklandning med bibehållen ganska hög tillväxt. Detta stöttar den globala ekonomin, men är inte tillräcklig för att lyfta världsekonomi. AKUT SPANIENKRIS KAN GE SPRIDNINGSEFFEKTER Problemen i Spanien har på kort tid förvärrats med uppreviderade budgetunderskott, ny fas av snabbt stigande arbetslöshet och ytterliggare fall för huspriserna. Det spanska banksystemet är på väg in i en kris som kommer kräva stöd från EMU och IMF. Detta tillsammans med situationen i Grekland sprider oro i Euro-zonen. Stort ansvar vilar på Tyskland som med relativt ordnade statsfinanser, god konkurrenskraft och stora bytesbalansöverskott håller uppe den genomsnittliga BNP-tillväxten i Euro-zonen. BNP föll i Euro-zonen under fjärde kvartalet 2011 och nedgången bedöms ha fortsatt under första kvartalet. BNP förväntas minska med 0,6 procentenheter och 2013 förväntas en svag återhämtning med 0,8 procent. STIGANDE KONSUMTION STÖTTAR SVENSK EKONOMI Svensk ekonomi står emot krisen i Euro-zonen och BNP förväntas växa med 0,7 procent och med 1,9 procent 2013. Tillväxten drivs framförallt av hushållens konsumtion medan svag omvärldsefterfrågan gör att export och investeringar planar ut. Sverige är ett av de länder i industrivärlden som har de starkaste offentliga finanserna vilket ger skäl för en relativt optimistisk tro om den svenska konjunkturen framöver. Dessutom är sparkvoten hög hos svenska hushåll vilket i ett optimistiskt läge ger utrymme för ökad konsumtion. FORTSATT LÅGA RÄNTOR OCH INFLATION UNDER RIKSBAN- KENS MÅL KPI-inflationstakten har fortsatt att falla snabbt och uppgick till 1,5 procent i mars. Sammantaget bedöms inflationen stanna på 1 1,5 procent under. Riksbanken lämnade reporäntan och räntebanan oförändrad i april men flera banker och SKL prognostiserar en sänkning under med en oförändrad styrränta fram till sommaren 2013. Källa: Ekonomirapporten, SKL samt Nordic Outlook, SEB 24
KOMMUNERNAS EKONOMI Kommunerna har med hjälp av återhållsam kostnadsutveckling och god ordning på ekonomin haft starka resultat under de senaste åren. Tillfälligt konjunkturstöd och successivt förbättrad skatteunderlagsutveckling har bidragit till överskott som räckt för att uppfylla kravet på god ekonomisk hushållning. För väntas resultaten bli goda för kommunerna, en bidragande orsak är återbetalning av försäkringspremier från AFA på sammantaget cirka 8 miljarder. Läget börjar dock se besvärligare ut inför 2013. Demografiska behov, minskade statsbidrag och omfattande investeringsprogram beräknas leda till fallande resultat framöver. SKL gör bedömningen att trots att skatteunderlaget växer realt med i genomsnitt 1,3 procent under 2014-2016 räcker inte det för att täcka kostnader för en ökad volym och pris- och lönehöjningar för kommunsektorn totalt. Källa: Ekonomirapporten, SKL BNP-tillväxt i procent 2010 2011 2013 Världen 5,3 3,9 3,6 4,1 USA 3,0 1,7 2,5 2,7 Kina 10,4 9,3 8,5 8,7 Euroområdet 1,9 1,5-0,6 0,8 Sverige 6,1 3,9 0,7 1,9 Inflation i procent (KPI) 2010 2011 2013 USA 1,6 3,1 2,2 1,4 Euroområdet 1,6 2,7 2,4 1,4 Sverige 1,2 3,0 1,2 1,2 OECD 1,5 2,5 2,1 1,3 Källa: SEB, Nordic Outlook, maj KÄVLINGES BEFOLKNINGSUTVECKLING 2000-2011 OCH BEFOLKNINGS- PROGNOS -2016 (ANTAL OCH PROCENT) NÅGOT SVAGARE BEFOLK- NINGSUTVECKLING KOM- MANDE ÅR 32 000 3,0% Prognosen för och 2013 är en ökning med omkring 300 invånare respektive år. Trots svagare utveckling 2011 med en ökning på 248 invånare (från 29 013 till 29 261) prognosteras en ökning med cirka 1 procent årligen under perioden -2016. Den åldersgrupp som ökar procentuellt mest är gruppen 65-åringar och äldre medan man kan se att gruppen 0-5 åringar kommer att minska framöver. Den bedömning som gjorts av Statisticon AB, anlitat konsultföretag, har nerjusterats med 100 invånare under perioden som en följdeffekt av att befolkningsökningen för 2011 blev lägre än beräknat. Bostadsmarknaden är sval i hela regionen och även i Kävlinge. Nyproduktionen av bostäder står för närvarande stilla vilket leder till stor osäkerhet kring befolkningsutvecklingen. Positiva signaler kring konjunktur och arbetsmarknad krävs för att de planerade exploateringarna ska ta fart. Efterfrågan på hyreslägenheter hos KKB Fastigheter AB är dock fortsatt hög och 40 lägenheter färdigställdes på Kapellvägen i Kävlinge vid årsskiftet 2011/. 31 000 30 000 29 000 28 000 27 000 26 000 25 000 24 000 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2014 2016 Antal invånare (vänster axel) Årlig % förändring (höger axel) Källa: SCB och prognossiffror från Statisticon AB. 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Förvaltningsberättelse 25
BEFOLKNINGSFÖRÄNDRINGAR I OLIKA ÅLDERSGRUPPER (ANTAL) 2010 2011 P P 2013 P 2014 P 2015 P 2016 0 år 51-19 -19-7 -7-4 -1 1 5 år -28-16 -2-20 -35 22-40 6 år 7 14 26-18 10-61 55 7 9 år 66 64 21 37 17 15-66 10 12 år 13 15 år 16 18 år 65-79 år 80 år w 44 47 74 52 55 18 34-59 0 23 44 44 67 48 43-53 -34-54 8 21 40 248 219 209 206 161 82 96-8 21 17 19 28 27 43 Källa: Faktiska siffror från SCB och prognossiffror från Statisticon AB. P=prognos Befolkning per tätort och ort (antal) Ort 2007 2008 2009 2010 2011 Barsebäcksby 521 526 514 512 540 Barsebäckshamn 401 406 412 421 421 Dösjebro 833 847 851 849 848 Furulund 3 954 4 089 4 125 4 181 4 253 Hofterup/Ålstorp 3 300 3 346 3 414 3 432 3 419 Kävlinge 8 654 8 724 8 780 8 930 9 081 Lilla Harrie 272 288 315 328 332 Löddeköpinge 6 528 6 719 6 821 6 856 6 932 Stora Harrie 106 107 109 110 115 Södervidinge 141 141 138 137 134 Vikhög 80 87 86 83 99 Västra Karaby 201 209 211 217 209 Ålstorp 5 181 186 194 184 186 Landsbygd 2 574 2 580 2 668 2 773 2 692 Totalt 27 746 28 255 28 638 29 013 29 261 Källa: Kävlinge kommun arbetslösheten Ökar Den öppna arbetslösheten på riksnivå är i mars 4,5 procent, vilket är märkbart högre än motsvarande andel på 3,5 procent i mars 2011. Även andelen i program med aktivitetsstöd har ökat med 1,0 procentenhet från 3,0 procent till 4,0 procent. Skåne läns öppna arbetslöshet har gått från 4,0 procent till 5,4 procent under samma period, och andelen i program med aktivitetsstöd har ökat från 3,1 till 4,6 procent. Kävlinge kommuns statistik skiljer sig från både Skåne och rikets utfall: även om den öppna arbetslösheten har ökat från 2,1 procent till 3,0 procent. Andelen i program med aktivitetsstöd ligger på 2,3 procent (mars 2011: 2,0 procent). Trots att Kävlinges ungdomsarbetslöshet (18-24 år) har ökat från mars 2011 (2,4 procent) till mars (3,5 procent) är siffrorna klart lägre än Skånes och rikets nivåer. Andelen ungdomar i program med aktivitetsstöd i Kävlinge har dock ökat från 3,8 procent mars 2011 till hela 9,1 procent i mars. Källa: Arbetsförmedlingen Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer som ligger utanför dess egen kontroll. Ett sätt att tydliggöra detta är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. Några av de viktigaste faktorerna visas i tabellen. Källa: Kävlinge kommun Källa: SCB Förvaltningsberättelse 26
ARBETSLÖSHET (PROCENT) kävlinge skåne riket kävlinge skåne riket Mars 2011 Mars Arbetslösa 2,1 4,0 3,5 3,0 5,4 4,5 I program med aktivitetsstöd 2,0 3,1 3,0 2,3 4,6 4,0 Totalt 4,1 7,1 6,5 5,3 10,0 8,5 UNGDOMSARBETSLÖSHET (PROCENT, 18-24 ÅR) kävlinge skåne riket kävlinge skåne riket Mars 2011 Mars Arbetslösa 2,4 3,4 3,4 3,5 6,8 6,1 I program med aktivitetsstöd 3,8 6,8 6,3 9,1 13,6 11,1 Totalt 6,2 10,2 9,7 12,6 20,4 17,2 Känslighetsanalys +/- mkr +/- MKR 2013 1 kronor förändring i utdebitering 59,9 Löneförändring med 1 procent 6,6 Generell prisförändring med 1 procent 4,2 10 heltidstjänster 4,0 Upplåning 10 mkr 0,3 Nettokostnadsförändring med 1 procent 12,3 Förvaltningsberättelse 27
Finansiell analys Den finansiella analysmodellen utgår från fyra finansiella aspekter: Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen och riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. De fyra aspekterna, resultat, kapacitet och risk samt kontroll, utgör hörnstenar i modellen. Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Resultat Kapacitet Med resultat avses balansen mellan löpande kostnader och intäkter och utveckling av investeringar. Kapacitet beskriver den finansiella motståndskraften på lång sikt. erat resultat Förvaltningsberättelse Kävlinge kommun har sedan 1999 redovisat positiva resultat. För prognostiseras resultatet i samband med uppföljning per 31 mars till 19,1 mkr. Detta innebär en positiv avvikelse på 9,3 mkr i förhållande till det budgeterade resultatet på 9,8 mkr. Det budgeterade resultatet 2013 uppgår till 20,4 mkr. Kostnader och intäkter En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Nettokostnaderna bör inte öka mer än skatteintäkterna och kommunalekonomiska utjämningen. För budgetåret 2013 beräknas nettokostnaderna öka med 5 procent och uppgå till 1 233 mkr. Ökningstakten för skatteintäkter och den kommunalekonomiska utjämningen uppgår till 5 procent. Avskrivningarna har i budget 2013 beräknats till 47 mkr. Resultat, mkr Årets resultat 28 Nettokostnaders andel av skatteintäkter Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och statsbidragen uppgick i samband med uppföljningsrapporten per 31 mars till 99 procent. 2013 innebär att relationstalet hamnar på 99 procent. Det finansiella mål som antagits innebär att nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inte ska överstiga 98 procent under en rullande fyraårsperiod, eftersom även investeringarna finansieras med skatteintäkter. Mätt under fyraårsperioden helårsprognos 2015 budgeteras nyckeltalet till 99 procent. Årlig utveckling i procent PROGNOS 2013 2014 2015 9,8 19,1 20,4 9,4 9,8 PROGNOS 2013 2014 2015 Skatteintäkter 3,9 2,6 5,3 4,5 3,8 Nettokostnad 6,1 5,0 4,9 4,5 3,8