KÄVLINGE KOMMUN BUDGET 2012

Transkript

1 KÄVLINGE KOMMUN 2012 PLAN

2 Innehåll och textbearbetning: Ekonomiavdelningen Layout: Joanna Bladh Originalproduktion: BKM Reklam AB Foto: sid 24 Maria Möller, sid 36 Eva Hallkvist, sid 43 Bodil Ljunggren, övriga bilder Joanna Bladh

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Organisation 5 Så fördelades skattepengarna under MÅL OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Kävlinge - med segel mot framtiden 10 God ekonomisk hushållning 11 Kommunövergripande mål 12 Ekonomiska förutsättningar FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärldsanalys 27 Finansiell analys 31 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Fritid och kultur 36 Förskoleverksamhet 38 Grundskoleverksamhet 40 Handikappomsorg 43 Hemvård 45 Individ- och familjeomsorg 47 Infrastruktur och teknisk service 49 Ledning och samhällsutveckling 52 Miljö och hälsa 55 Samhällsbyggnad 57 Utbildning och arbete för ungdomar och vuxna 59 RÄKENSKAPSMATERIAL Resultatbudget 62 Balansbudget 63 Kassaflödesbudget 64 Driftbudget 65 Investeringsbudget 66 Exploateringsbudget 69 Direktiv och uppdrag 70 Diagram 73 3

4 4 INLEDNING

5 ORGANISATION KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNALA BOLAG KKB Fastigheter AB SAMVERKAN Finsam Gemensam nämnd GIS Kommunassurans Syd Försäkrings AB Landskrona-Kävlinge- Svalövs Gymnasieförbund Räddningstjänsten Syd Sydvatten AB SYSAV KOMMUNSTYRELSEN STYRELSEORDFÖRANDE Pia Almström KOMMUNDIREKTÖR Mikael Persson VERKSAMHETSOMRÅDEN Ekonomi/IT Exploatering Kansli Kommunledning Näringsliv/Turism Personal Säkerhet VALBEREDNINGSNÄMND REVISIONEN VALNÄMND ÖVERFÖRMYNDAR- NÄMND SAMARBETSNÄMND TEKNISK NÄMND NÄMNDSORDFÖRANDE Johan Ericsson NÄMNDSANSVARIG CHEF Göran Sandberg VERKSAMHETSOMRÅDEN Avfall Drift och underhåll Exploatering Fastighet Kollektivtrafik MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMND NÄMNDSORDFÖRANDE Lars Lundström NÄMNDSANSVARIG CHEF Göran Sandberg VERKSAMHETSOMRÅDEN Bygglov Miljö- och hälsoskydd Mätverksamhet Planfunktion BILDNINGSNÄMND NÄMNDSORDFÖRANDE Charlotte Lindblad NÄMNDSANSVARIG CHEF Carina Serbinsson (Tf) VERKSAMHETSOMRÅDEN Arbetsmarknadsprogram Fritid Förskola Gymnasieskola Kultur SOCIALNÄMND NÄMNDSORDFÖRANDE Leif Skytte NÄMNDSANSVARIG CHEF Anette Fäldt VERKSAMHETSOMRÅDEN Handikappomsorg Hemvård Individ- och familjeomsorg Kostenhet Markförvaltning Skola Räddningstjänst Vuxenutbildning Vatten och avlopp Väghållning, park och grönområden INLEDNING 5

6 KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunfullmäktige (kf) är Kävlinge kommuns högsta beslutande organ. Under sig har kommunfullmäktige en kommunstyrelse (ks) och nämnder som ska bereda och verkställa fullmäktiges beslut. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden som är av principiell beskaffenhet eller på annat sätt är av större vikt. Besluten gäller vanligtvis frågor som rör kommunens organisation, övergripande planer, de ekonomiska ramarna, val till nämnderna samt vad dessa nämnder ska arbeta med. Exempel på ärenden i kommunfullmäktige är budget och utdebitering, bokslut och ansvarsfrihet, reglementen för nämnder, övergripande taxor, översikts- och detaljplaner samt verksamhetsplaner. Kommunfullmäktige består av 49 ledamöter och 30 ersättare. MANDATFÖRDELNING PARTI Moderaterna Socialdemokraterna Folkpartiet Sverigedemokraterna Centerpartiet Miljöpartiet Kävlingebor 2 Kristdemokraterna Vänsterpartiet Sveriges Pensionärers Intresseparti 1 1 M-demokraterna 1 Kommunens väl 8 5 INLEDNING 6

7 KONCERNEN KKB FASTIGHETER AB Kävlinge kommun har ett dotterbolag, KKB Fastigheter AB, KKB. Kommunens ägarandel i KKB uppgår till 100 procent. KKB är ett så kallat allmännyttigt bostadsbolag och hyr främst ut lägenheter men även verksamhetslokaler. SAMÄGDA OCH SAMVERKANDE BOLAG OCH ORGANISATIONER Kävlinge kommun samäger bolag och samverkar i kommunalförbund med andra kommuner. I följande organisationer har Kävlinge kommun mindre andelar: Kommunassurans Syd AB, Sydvatten, Räddningstjänsten Syd, Gymnasieförbundet, SYSAV och Finsam. FINSAM Samordningsförbundet Finsam-Kävlinge-Lomma är ett kommunalt förbund som svarar för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Region Skåne samt Lomma och Kävlinge kommun. GYMNASIEFÖRBUNDET De tre kommunerna Landskrona, Kävlinge och Svalöv driver sedan 1992 ett gemensamt gymnasieförbund. Gymnasieförbundet erbjuder 14 gymnasieprogram och gymnasiesärskola fördelade på sju självständiga skolor i de tre kommunerna. Ägarandelen uppgår till 9 procent. Kävlinge kommun kommer att lämna gymnasieförbundet. ommunassurans Syd Försäkrings AB KOMMUNASSURANS SYD AB Kommunförbundet Skåne beviljades 2005 koncession för ett skadeförsäkringsbolag, Kommunassurans Syd Försäkrings AB. Bolaget har 40 delägande kommuner i Skåne, Småland, Blekinge, Halland och delar av Västra Götaland och ska verka som försäkringsbolag för dessa. Ägarandelen uppgår till 1,97 procent. RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD Räddningstjänsten Syd är ett kommunalförbund mellan kommunerna Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lund och Malmö. Verksamhetsområdet ska vara inriktat på att ge människors liv, hälsa och egendom samt miljön ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Ägarandelen uppgår till 8,9 procent. SYDVATTEN Sydvatten är ett kommunägt företag som producerar vatten och ägs av 13 delägarkommuner. Ägarandelen uppgår till 3,53 procent. SYSAV Sysav, Sydskånes avfalls aktiebolag, är ett kommunägt bolag med uppgift att svara för den regionala avfallshanteringen åt de 14 kommunerna i södra Skåne. Företaget ansvarar för att projektera, bygga och driva de regionala behandlings- och avfallsanläggningar som behövs för att kunna omhänderta, återvinna och behandla avfall. Detta regleras i det konsortialavtal som gäller till och med Ägarandelen uppgår till 3,85 procent. INLEDNING 7

8 SÅ FÖRDELADES SKATTEPENGARNA UNDER ,44 KRONOR TILL GRUNDSKOLEVERKSAMHET 14,10 KRONOR TILL HEMVÅRD 13,88 KRONOR TILL FÖRSKOLEVERKSAMHET 11,80 KRONOR TILL GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNING 7,70 KRONOR TILL HANDIKAPPOMSORG 6,96 KRONOR TILL KOMMUNÖVERGRIPANDE VERKSAMHET 5,20 KRONOR TILL INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG 3,41 KRONOR TILL FRITIDS- OCH KULTURVERKSAMHET 3,67 KRONOR TILL TEKNISK VERKSAMHET 6,06 KRONOR TILL ÅRETS RESULTAT INLEDNING 1,52 KRONOR TILL RÄDDNINGSTJÄNST 0,26 KRONOR TILL MILJÖVERKSAMHET 8

9 MÅL OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 9

10 KÄVLINGE MED SEGEL MOT FRAMTIDEN Kommunfullmäktige har antagit visionen Kävlinge med segel mot framtiden. Genom att måla upp en tvärpolitisk vision för framtiden vill Kävlinge fortsätta vara en välmående kommun med möjlighet att ligga steget före. VISIONENS ÖVERGRIPANDE SYFTE En bättre, attraktivare och mer medborgarengagerad kommun, som står rustad mentalt, ekonomiskt, socialt och strategiskt inför framtidens utmaningar. Visionen har vuxit fram genom förslag, tankar och idéer som kommit in via allmänna möten mellan politiker och medborgare, medborgarrådet och via hemsidan. TRE HUVUDTANKAR Enligt visionens tre övergripande delar ska Kävlinge: vara en attraktiv boendekommun med balans mellan tätort och landsbygd förbättra förutsättningarna för att driva och starta företag ha en dialog med sina medborgare. MÅL OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Dialogen med medborgarna har varit en viktig förutsättning för att utforma visionen. Den förmedlar en känsla av att vi alla, kommunen och kommuninvånarna, har ansvar för hur livet i Kävlinge kommun ska vara i framtiden. Visionen bygger på en stark gemenskap och kommuninvånarnas delaktighet i de beslut som fattas. 10

11 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING God ekonomisk hushållning beaktar både det finansiella- och verksamhetsmässiga perspektivet och ställer högre krav på resultat än vad balanskravet anger. De finansiella målen utgör den yttre ramen för inom vilken verksamheterna ska bedrivas. Hushållningen utifrån verksamhetsperspektivet innebär att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestation, resultat och effekter. Målen har även en tidsdimension där både ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv beaktas där dagens skattebetalare betalar för sin konsumtion och inte övervältrar detta ansvar på kommande generationer. FINANSIELLA MÅL De finansiella målen är en del av målen under perspektiv Ekonomi. VÄRDERINGSSYSTEM MÅLET ÄR UPPNÅTT Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna mäts under en rullande fyraårsperiod. Målet innebär att positiva resultat ska uppnås för att användas till att finansiera investeringar, framtida satsningar och möta konjunktursvängningar. Investeringarna självfinansieras med egna medel under en rullande fyraårsperiod. Detta sätter tillsammans med målet, att ingen extern upplåning ska ske, ett tak för investeringsvolymerna. En skattesats på högst 18,51 kronor. Ovanstående mål följs upp i den finansiella analysen. INDIKATORN ÄR OFÖRÄNDRAD ELLER FÖRBÄTTRAD JÄMFÖRT MED FÖREGÅENDE ÅR. EN FÖRSÄMRING HAR SKETT JÄMFÖRT MED FÖREGÅENDE ÅR ELLER ATT ETT MÅL INTE UPPNÅTTS VID SATT TIDPUNKT. VERKSAMHETSMÅL De verksamhetsmässiga målen framgår av de kommunövergripande målen och beskrivs under respektive perspektiv. VÄRDERING Målen är en del av styrsystemet och det kommer att krävas kontinuitet och långsiktighet i arbetet för att lyckas. Flera av målen är av strävanskaraktär och det innebär att det även är en framgång att närma sig målet trots att det inte är uppfyllt. Signalsystemet som vi arbetar med syns i tabellen nedan. Värderingen genomförs i årsredovisningen. MÅL OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 11

12 KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL En bättre, attraktivare och mer medborgarengagerad kommun, som står rustad mentalt, ekonomiskt, socialt och strategiskt inför framtidens utmaningar. Med visionen som utgångspunkt har fem kommunövergripande mål, som kommunfullmäktige fastställer arbetats fram utifrån perspektiven kävlingebon, utveckling, medarbetaren, ekonomi och miljö. De olika perspektiven är viktiga för processen, resultatet och uppföljningen. För att nå de fem kommunövergripande målen har ett antal framgångsfaktorer identifierats. Graden av måluppfyllelse för de olika framgångsfaktorerna stäms av regelbundet mot ett antal indikatorer som ska vara: Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta. Indikatorerna är i många fall av strävanskaraktär och uttrycker förväntat resultat under tidsperioden Till de kommunövergripande målen kopplas en nämndsplan som stöd för den löpande uppföljningen och för att säkerställa att målen förverkligas. Dessa två nivåer anger vad som ska utföras och när i tiden. I respektive förvaltningsdels verksamhetsplaner framgår hur måluppfyllelse ska uppnås och respektive nämndsansvarig chef ansvarar för att upprätta skriftliga chefsuppdrag inom nämndens alla verksamhetsområden. MÅLKEDJAN VISIONEN KÄVLINGE MED SEGEL MOT FRAMTIDEN MÅL OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR ÖVERGRIPANDE MÅL KÄVLINGEBON ÖVERGRIPANDE MÅL UTVECKLING ÖVERGRIPANDE MÅL MEDARBETARE NÄMNDSMÅL NÄMNDSPLAN FÖRVALTNINGSDELEN VERKSAMHETSPLAN CHEFER CHEFSUPPDRAG ÖVERGRIPANDE MÅL EKONOMI ÖVERGRIPANDE MÅL MILJÖ 12

13 STYRMODELL RESULTAT UTVECKLING MEDBORGARDIALOG KÄVLINGEBON KUND BRUKARE LEDARSKAP, MEDARBETARSKAP, KOMMUNIKATION OCH SAMARBETE VÄRDEGRUND KVALITET MEDARBETARE PROFESSIONALITET UPPDRAGSFÖRTROGEN DELAKTIGHET UTVECKLINGSARBETE EKONOMI PERSONAL MILJÖ ORGANISATION OCH VERKSAMHET För att uppfylla visionen och de kommunövergripande målen har Kävlinge kommun utvecklat en ny styrmodell. Implementeringen av en ny modell är ett första steg i en process mot en bättre verksamhetsstyrning och ska utgöra ett stöd i det dagliga arbetet för såväl chefer som övriga medarbetare. Modellen beskriver hur organisationen och dess verksamhet ska styras för att uppnå uppsatta mål, vilka styrmedel som används och hur dessa samverkar. Styrmodellen är uppbyggd av olika delar som gemensamt bildar en helhet. Under de kommande åren kommer modellen och dess innehåll att utvecklas, och målet är också att öka förståelsen för de olika perspektiven samt insikten om hur de samspelar och bidrar till ett helhetsresultat. VÄRDEGRUNDEN - ÖPPENHET, ENGAGEMANG OCH UTVECKLING Under 2011 har fokus inte bara varit att ta fram kommunens nya styrmodell, utan också att fortsätta arbetet med att skapa en gemensam värdegrund. Tre värdeord har presenterats för organisationen, och under 2012 ska arbetet fortsätta med att göra värdegrunden känd för alla medarbetar. Alla chefer och medarbetare ska bland annat presentera vad: Värdeorden betyder för dem. Vilket förhållningssätt i vardagen som bidrar, positivt respektive negativt, till värdegrunden. Beskriva hur/vilka aktiviteter de kommer att arbeta med under året för att stärka vår organisationskultur. Kävlinge kommun är våra kommuninvånares hemort, våra företagares marknad, många turisters resmål och vår arbetsplats. Vår verksamhet är till för de som bor, verkar och vistas här. När kommuninvånarna är nöjda med verksamheten har vi alla lyckats i vårt arbete. För att uppnå detta krävs öppenhet, engagemang och utveckling. ÖPPENHET ENGAGEMANG UTVECKLING MÅL OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 13

14 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE STRATEGIER VERKSAMHET ANALYS RESULTAT STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR KVALITETSSÄKRING En viktig del i kommunens styrmodell är arbetet med att utveckla verksamheten. För att lyckas med verksamhetsutveckling krävs ständiga förbättringar och förnyelse. Förutsättningarna för detta är ett systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete som genomsyrar organisationen och som kan illustreras med ovanstående bild. Modellen beskriver strävan mot att hela tiden utveckla verksamheten genom att mäta och analysera uppnådda resultat för att kunna fatta beslut kring framtida satsningar och prioriterade områden för verksamheterna. POLITISKA KOMMENTARER: 2012 och några år framöver kommer att bli tuffa år för kommunerna. Vi i Kävlinge har dock ett gott utgångsläge. Goda resultat under ett antal år kan nu skördas. Därför blir det inga sparbeting utan istället full löne- och priskompensation till verksamheterna. Dessutom planerar vi för flera och stora investeringsprojekt de närmaste åren. Vi, i alliansen, känner att vi lagt en ansvarsfull och långsiktig budget och är speciellt nöjda med de satsningar vi kunnat göra för skolorna i kommunen. Turbulensen i världsekonomin kommer under 2012 att nå kommunerna. Vi känner dock att Kävlinge står på en stabil grund. Denna har byggts upp under många år, de flesta under socialdemokratisk ledning. Vi socialdemokrater anser därför att kommunen kunnat göra ännu större satsningar i budget 2012 och är övertygade om att kommunen, med bibehållen balans, fått en ännu bättre verksamhet om våra satsningar inom framförallt bildning och socialtjänst vunnit gehör. SOCIALNÄMNDEN LEIF SKYTTE Socialnämnden har inför 2012 goda förutsättningar till fortsatt god kvalité och ekonomi med en budget som inrymmer fortsatt kvalitetssatsning, förebyggande arbete samt en utbyggnad av verksamheten med ett nytt äldreboende. MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN LARS LUNDSTRÖM Årets budget gör nämndens roll som myndighet tydligare. Den höjda graden av avgiftsfinansiering ställer högre krav på kvalitet i arbetet och tydligare uppföljning av såväl ekonomi som kvalitet, vilket återspeglas i riktlinjerna i nämndplanen. MÅL OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Pia Almström Kommunstyrelsens ordförande Roland Palmqvist Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande BILDNINGSNÄMNDEN CHARLOTTE LINDBLAD Bildningsnämndens budget 2012 har ett tydligt fokus på kvalitet och god service inom samtliga verksamheter. Projektet Framtidens skola, med målet att placera Kävlinges skolor bland de 20 bästa i riket, har hög prioritet. TEKNISKA NÄMNDEN JOHAN ERICSSON Tekniska nämnden har i budgeten för 2012 prioriterat att höja ambitionsnivån för de olika avdelningarna genom att fortsätta att förbättra rutinerna och planeringen, och därmed minska kostnaderna för akuta åtgärder. 14

15 KÄVLINGEBON Målet för perspektivet Kävlingebon är: Att alla upplever fördelar med att bo, växa upp, utbilda sig, verka och åldras i Kävlinge kommun. FRAMGÅNGSFAKTORER INDIKATORER RESULTAT * VÄRDERING* ENGAGERADE KÄVLINGEBOR Kävlinge kommun är en medborgarengagerad kommun där invånarna har en god dialog med kommunen och känner, att de har goda påverkansmöjligheter. Nöjd inflytandeindex uppgår till Betyget för påverkan uppgår till Nöjd medborgarindex uppgår till GOD KVALITET Kävlinge kommun är en kommun, där medborgaren upplever ett gott bemötande och att förväntade och erbjudna tjänster kännetecknas av kvalitet, kompetens och service. Betyget för bemötande/tillgänglighet uppgår till 65. NöjdKundIndex för Socialstyrelsens nationella brukarundersökning avseende både äldreboenden och hemtjänst ligger över medelvärdet för riket. 62 Äldreboende: Kävlinge 79 Skåne: 72 Hemtjänst: Kävlinge 78 Skåne: 75 ATTRAKTIV BOENDE- OCH LIVSMILJÖ Kävlinge kommun erbjuder ett varierat utbud av bostäder för alla, med vackra, trygga och välkomnande miljöer. Kävlinge kommun ger möjligheter till berikande kulturupplevelser och meningsfulla fritidsaktiviteter som bidrar till god livskvalitet och folkhälsa. LÄTTILLGÄNGLIGA KOMMUNIKATIONER Kävlinge kommun vidareutvecklar infrastruktur och kommunikationer, vilket främjar möjligheter till handel, pendling och boende. Nöjd regionindex uppgår till Betyget för bostäder uppgår till Betyget för fritid uppgår till Betyget för kommunikationer uppgår till 55. * Resultat, den senast genomförda mätningen presenteras. Värdering genomförd i årsredovisning MÅL OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 15

16 UTVECKLING Målet för perspektivet utveckling är: Kävlinge kommun ska ha en jämn befolkningstillväxt, en kommunal verksamhet i utveckling och ett attraktivt näringslivsklimat. FRAMGÅNGSFAKTORER INDIKATORER RESULTAT* VÄRDERING* NYTÄNKANDE OCH FRAMÅTANDA Kävlinge kommun inspirerar till och verkar för ett varierat verksamhetsinnehåll. GOD SAMVERKAN Kävlinge kommun främjar gränsöverskridande samverkan inom alla områden i syfte att utveckla och effektivisera. Antalet enheter inom förskola och skola med en uttalad profilering ökar. Genomsnittsvärdet för antalet institutionsplaceringar per månad är högst 15. Delmål: till år 2012 är institutionsplaceringarna högst 20. Minst 95 procent av föräldrarna uppger sig nöjda med förskolans verksamhet enligt Qualis brukarenkät. Förskola: 4 verksamheter Skola: 1 verksamhet % MÅL OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR LIVSLÅNGT LÄRANDE Kävlinge kommun erbjuder utbildning med god kvalitet som utmanar till nyfikenhet och lust att lära allt efter ålder och mognad. Utbildningen ger förutsättningar för fortsatta studier samt tillträde till arbetslivet. 100 procent av eleverna uppnår godkända resultat på de nationella proven i skolår 3, 5 och 9. (Under 2011 genomfördes inte några nationella ämnesprov i skolår 5 på grund av en förflyttning av dessa prov till skolår 6.) Skollagens övergripande mål är att alla elever upplever sig trygga i skolan och att inte någon känner sig mobbad eller kränkt. Delmål: minst 98 procent av eleverna uppger sig trygga och högst 2 procent upplever sig mobbade eller kränkta enligt mobbingenkäten senast år Andel elever i procent (exkluderat elever på IV-programmet) som fullföljer sin gymnasieutbildning inom fyra år ökar. Åk 3: Ma 93 % Sv 92 % Åk 9: Ma 76 %, Sv 96 %, En 96 % Uppger trygghet och trivsel Åk 1 3: 99 % Åk 4 6: 96 % Åk 7 9: 95 % Upplevt mobbning Åk 1 3: 6 % Åk 4 6: 4 % Åk 7 9: 6 % * Resultat, den senast genomförda mätningen presenteras. Värdering genomförd i årsredovisning % 16

17 FRAMGÅNGSFAKTORER INDIKATORER RESULTAT* VÄRDERING* BEFOLKNING, TILLVÄXT OCH BRA FÖRETAGS- KLIMAT Kävlinge kommun skapar, tillsammans med andra aktörer, förutsättningar för en jämn befolkningstillväxt. Kävlinge kommun verkar, tillsammans med näringslivet, för ett gott företagsklimat som leder till tillväxt och ökad sysselsättning. Kävlinge kommun utvecklar, tillsammans med andra aktörer, besöks- och turistnäringen. En genomsnittlig befolkningstillväxt på 1,5 procent per år mellan åren Tillbaka till 10-i-topp på Svenskt Näringslivs ranking. Årlig tillväxt av turistkronan i TEM-mätningen. 1,6 % 67 plats 290 mkr PRODUKTIVITET OCH EFFEKTIVITET Kävlinge kommun bedriver verksamheten kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det finns ett klart samband mellan resursåtgång, prestation, resultat och effekter. SOCIAL TRYGGHET Kävlinge kommun skapar förutsättningar för social delaktighet, goda livsvillkor och goda utvecklingsmöjligheter genom hela livet. Den enskilde ges möjlighet att utifrån sina resurser ta ansvar för sig själv och andra. Andelen grundskoleelever som är behöriga till gymnasieskolan är minst 95 procent. Hemvården ska placera sig bland de 20 kommuner i riket som har sammantaget bäst resultat i SKL:s och SoS Öppna jämförelser Vård- och omsorg om äldre. Den genomsnittliga tiden för hushållens ekonomiska bistånd ska inte överstiga 5 månader. Andelen ej återaktualiserade ungdomar (13-20 år) ett år efter avslutad kontakt ska överstiga 76 %. 94 % Bland de 20 bästa 5,2 - - Antalet ej verkställda beslut inom Handikappomsorgen som ger sanktionsavgift är 0. 0 * Resultat, den senast genomförda mätningen presenteras. Värdering genomförd i årsredovisning MÅL OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 17

18 MEDARBETAREN Målet med perspektivet medarbetare är: Kävlinge kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med kompetent och engagerad personal, där människor växer och tar ansvar i en uppmuntrande miljö som främjar hälsa, effektivitet och resultat. FRAMGÅNGSFAKTORER INDIKATORER RESULTAT* VÄRDERING* FÖRSTÅELSE FÖR UPPDRAGET Kävlinge kommuns medarbetare har insikt och kunskap om att vårt gemensamma uppdrag är att ge en god service till kommuninvånarna. Detta innebär att vi alla ska förstå att vi är Kävlinge kommuns ansikte utåt samt vara medvetna om uppdragsfördelningen och uppdragets innehåll för förtroendevalda och för olika medarbetare i organisationen. Index i medarbetarenkäten avseende att system för delegation, information, introduktion och utvecklingssamtal fungerar uppgår till 8,0 på en 10-gradig skala. 7,6 - MÅL OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 18 ÖPPET FÖRHÅLLNINGSSÄTT Kävlinge kommun har en arbetsmiljö som präglas av öppenhet för olikheter och nya idéer samt en miljö där olika uppfattningar respekteras och diskriminering motverkas. AKTIVT LEDARSKAP Kävlinge kommun har ett tydligt ledarskap som samordnar, tillvaratar och främjar utveckling av medarbetarens resurser, där vårt mål är goda resultat för kommuninvånarna och arbetsglädje för de anställda. TILLVARATA OCH UTVECKLA KOMPETENS Kävlinge kommun har en tydlig strategi för kompetensförsörjning, där kompetensutveckling ses som en självklar investering. TYDLIG LÖNEPOLITIK Kävlinge kommun har en lönepolitik som leder till goda arbetsinsatser, engagemang, utveckling och arbetstillfredsställelse så att Kävlinge kommuns samlade resurser utnyttjas på ett effektivt sätt. Lönepolitiken ska vara sådan att vi kan hävda oss på arbetsmarknaden, det vill säga behålla och rekrytera kompetenta medarbetare. Index i medarbetarenkäten avseede arbetsmiljöförhållanden uppgår till 7,4 på en 10-gradig skala. Nyckeltal för total sjukfrånvaro uppgår till 5,5 procent. Nyckeltal frisknärvaro uppgår till 40 procent ingen sjukfrånvaro, 65 procent ingen sjukfrånvaro eller 1 5 sjukdagar. Index i medarbetarenkäten avseende ett aktivt ledarskap uppgår till 7,6 på en 10-gradig skala. Index i medarbetarenkäten avseende ändamålsenlig kompetensnivå uppgår till 8,0 på en 10-gradig skala. Index i medarbetarenkäten avseende tydlig lönepolitik uppgår till 8,4 på en 10-gradig skala. 7,0-4,3 % 35 % ingen sjukfrånvaro, 60 % ingen sjukfrånvaro eller 1 5 sjukdagar 7,3-7,6-8,0 - * Resultat, den senast genomförda mätningen presenteras. Värdering genomförd i årsredovisning En medarbetarenkät genomfördes under våren Eftersom det var första gången som enkäten genomfördes så finns det ännu inte några jämförelsevärden. Vi har ändå valt att presentera utfallsvärdena på de indikatorer som berör medarbetarenkäten. Maxvärdet är 10 inom alla områden.

19 EKONOMI Målet för perspektivet ekonomi är: Kävlinge kommun ska, med en god ekonomisk hushållning och ett effektivt resursutnyttjande, ha en handlingsberedskap för framtiden. FRAMGÅNGSFAKTORER INDIKATORER RESULTAT* VÄRDERING* HELHETSSYN OCH LÅNGSIKTIGHET Kävlinge kommun tar ansvar för dagens konsumtion och skjuter inte över detta på kommande generationer. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna uppgår till 98 procent under en rullande fyraårsperiod. 96 % Kävlinge kommuns finansiella mål utgör den yttre ramen inom vilken verksamheterna ska bedrivas. STYRNING OCH KONTROLL Kävlinge kommun har en tydlig ekonomi- och verksamhetsstyrning. Beslutsfattare inom alla nivåer har tillgång till snabb, tydlig och korrekt ekonomisk information. Kävlinge kommun säkerställer en effektiv förvaltning och undviker allvarliga brister genom att kontinuerligt arbeta med intern kontroll. Ingen extern låneskuld. Investeringarna är självfinansierade med egna medel under en rullande fyraårsperiod. 157 % Skattesatsen är högst 18,51. 18,51 Verksamhetens nettokostnader överstiger inte budgeterad nivå. Årliga intern kontrollplaner tas fram. Eventuella föreslagna åtgärder genomförs och följs upp. Ok Ok VÅRDA VÅRA TILLGÅNGAR Kävlinge kommun värdesäkrar på ett betryggande sätt sina tillgångar såsom lokaler, gator och vägar genom ett väl planerat underhåll. Kävlinge kommun placerar sina finansiella tillgångar i form av likviditet och värdeportfölj för att ge en god avkastning med betryggande säkerhet. Fastighetsunderhållet är under en rullande fyraårsperiod i genomsnitt mellan kronor per kvadratmeter. Beläggningsunderhåll på gatorna understiger inte tkr per år, vilket motsvarar 2,78 kronor per kvadratmeter för att bibehålla gatornas skick och värde. 177 kr/m² 4,50 kr/m² * Resultat, den senast genomförda mätningen presenteras. Värdering genomförd i årsredovisning MÅL OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 19

20 MILJÖ Målet med perspektivet miljö är: Kommunens verksamhet präglas av långsiktigt hållbar utveckling. FRAMGÅNGSFAKTORER INDIKATORER RESULTAT* ANSVARSFULLT RESURSANVÄNDANDE Kävlinge kommun minskar sin påverkan på miljön genom effektivare utnyttjande av resurser/produkter och ersätter då det är möjligt förorenande resurser/produkter med alternativa lösningar. BEREDSKAP ATT MÖTA KLIMATFÖRÄNDRINGAR Kävlinge kommun tar hänsyn till framtida klimatförändringar genom att skydda befintliga byggnader och infrastrukturer samt beaktar vid planering konsekvenserna av ett förändrat klimat uppgår andelen ekologiska livsmedel i kommunala verksamheter till minst 25 % av den totala livsmedelskostnaden. Alla nyinköpta/leasade personbilar är klassade som miljöbilar enligt statens definition har energiförbrukningen 1) i kommunala offentliga fastigheter minskat till 150 kwh/m 2 och år och energiförbrukningen i alla nybyggda kommunala offentliga fastigheter är lägre än 60 kwh/m 2 och år. Bräddningar från spillvattensystemet och källaröversvämningar via avloppsledningsnätet orsakade av kraftig nederbörd och/eller förhöjd havsnivå ska minska eller vara oförändrade i förhållande till föregående år ska grönytefaktorn i nybyggda bostadsområden (gruppbebyggelse, ej villor) vara minst 0,40 och för lokaler minst 0,30 (beräknas utifrån ytor med olika faktorer; gröna tak/väggar, gräsmattor, rabatter, träd mm). 2 % 28 % 177 kwh/m 2 och år 80 kwh/m 2 och år Källaröversvämningar 0 st Bräddningar 11 st - MÅL OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR VÄRNA DEN BIOLOGISKA MÅNGFALDEN OCH NATURMILJÖN Kävlinge kommun verkar för att den biologiska mångfalden bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer samt att arter kan fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. VERKA FÖR GOD BOENDE- OCH LIVS- MILJÖ Kävlinge kommun verkar för att bebyggd miljö utgör en god och hälsosam livsmiljö samt att natur- och kulturvärden tas tillvara och utvecklas ska arealen skyddad natur ha ökat med 25 % jämfört med 2009 (600 ha) finns ett 10 km långt rekreationsstråk längs Kävlingeån från kusten till Kävlinge tätort utsätts inga boende 2) för vägtrafikbuller från de kommunala vägarna som överstiger gällande riktvärden. 600 ha 5 km 2001 utsattes 1300 personer för buller över 55 dba Resultat, den senast genomförda mätningen presenteras. Någon värdering är ännu inte genomförd avseende miljömålen. Miljöperspektivet utvärderas för första gången i samband med årsredovisningen för ) inklusive kylning, tappvarmvatten, fastighets- och verksamhetsel och värme 2) förutsatt att boende/fastighetsägare inte motsätter sig bullerreducerande åtgärder 20

21 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR De av kommunfullmäktige beslutade finansiella målen är en viktig utgångspunkt för budgetarbetet och anger de ekonomiska begränsningarna för verksamheten. Utifrån dessa beräknas det totala ekonomiska utrymmet för de kommande åren. Regeringen ser ljust på den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Det är i stor utsträckning den inhemska efterfrågan som driver på konjunkturuppgången. BNP ökade med historiskt höga nivåer På arbetsmarknaden bedöms utvecklingen vara mycket positiv, sysselsättningen ökar kraftigt och arbetslösheten minskar. EKONOMIPROCESSEN För att nämnderna ska få ett tidigt beslut om vilka ekonomiska förutsättningar som gäller för kommande år, tar kommunfullmäktige beslut om skattesats och budget i juni månad. I samband med val tas budgeten dock först upp i fullmäktige i november. Syftet med ett tidigt beslut är att ge nämnderna mer tid för internbudgetarbete och möjliggöra att eventuella verksamhetsanpassningar kan genomföras redan före årsskiftet. FÖRUTSÄTTNINGAR Nämnd är anslagsbindningsnivå och några detaljbedömningar har inte gjorts. Eventuella satsningar inom en nämnd får ske genom rationaliseringar eller omprioriteringar inom nämnden. Det finns inte utlagt några generella besparingar men en ständig omprövning och rationalisering av verksamheten förutsätts ske. SKATTEINTÄKTER OCH KOMMUNAL EKONOMISK UTJÄMNING Skatteintäkter och kommunal ekonomisk utjämning är de största intäktskällorna och det är flera faktorer som påverkar dess storlek. Antalet invånare den 1 november året innan budgetåret, skatteunderlagets storlek, utdebiteringsnivå, strukturfaktorer som åldersfördelning är några av faktorerna. Skatteintäkterna är beräknade efter Sveriges kommuner och landstings prognos i cirkulär 11:21 inklusive egen prognos för befolkningsutveckling. Det generella statsbidraget minskas 2012 med det generella tillskott som fanns Dessutom minskas bidraget till följd av ekonomiska regleringar i samband med införandet av den nya gymnasieskolan. I kostnadsutjämningssystemet finns en parameter som kompenserar kommuner som har en kraftig befolkningsökning, det vill säga en genomsnittlig befolkningsökning de fem senaste åren på 1,2 procent plus att innevarande års befolkningsökning också ska vara 1,2 procent. Budgetåret 2012 prognostiseras befolkningsförändringen till 1,17 procent och ger därmed inte någon kompensation för kraftig befolkningsökning. Planåren beräknas befolkningstillväxten överstiga gränsvärdet och därmed kompenseras den kraftiga befolkningstillväxten. Denna eftersläpningseffekt har dock inte räknats med i budgeten. LSS-UTJÄMNING Kävlinge har en standardkostnad som är lägre än genomsnittet för riket och får då betala en avgift för LSS-utjämningen. Den ökade under 2010 med 484 tkr. För 2011 beräknas avgiften till tkr, en ökning på tkr jämfört med Den stora ökningen beror på förändringar i den nationella verksamhetsstatistik som ligger till grund för LSS-utjämningen. För 2012 beräknas LSS-utjämningen uppgå till tkr. Beräkningen för de kommande åren pekar på att LSS-utjämningen ökar något. Utjämningen beräknas 2014 uppgå till tkr. KOMMUNAL FASTIGHETSAVGIFT En kommunal fastighetsavgift inför- MÅL OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 21

22 MÅL OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR des 2008 och vid införandet fick alla kommuner samma intäkt per invånare, kr. Samtidigt minskades anslaget för kommunal-ekonomisk utjämning med motsvarande belopp. Från och med 2009 tillförs respektive kommun sin intäktsförändring. Kävlinge kommuns intäkt från avgiften var tkr och för 2011 beräknas kommunens intäkt öka med tkr till tkr, Sveriges kommuner och landsting (SKL) cirkulär 11:16. I budget 2012 och plan beräknas den kommunala fastighetsavgiften uppgå till tkr. Ökningen jämfört med 2011 beror på en höjning av inkomstbasbeloppet samt att det 2012 görs en ny fastighetstaxering av småhus utifrån prisnivån ÖVRIGA FÖRUTSÄTTNINGAR Antalet invånare är en viktig parameter vid beräkning av det kommunala utjämningssystemet och för vissa statsbidrag. Budgeten bygger på ett antagande om en befolkning den 1 november 2011 på , 2012 på och för 2013 på invånare. Anslaget för löneökningar har budgeterats centralt och motsvarar en löneökning under åren 2012 på 3,3 procent, 2013 på 3,5 procent och 2014 på 3,5 procent. Nämnderna kompenseras för verkligt utfall. Personalomkostnadspålägget fastställs definitivt i slutet på året och uppgår preliminärt 2012 till 39,12 procent. Detta innebär en höjning med 0,1 procentenheter beroende på införandet av en omställningsförsäkring. Pensionskostnaderna för utbetalning av ansvarförbindelsen har beräknats enligt KPA:s prognos 31 december 2010 med tillägg för egen bedömning av kostnaderna för pensionsavgångar och pensionsavtal innan 65 års ålder. Då tidigareläggs utbetalningen av intjänade pensionsförmåner och avgifter till den förmånsbestämda ålderspensionen. Nämnderna kompenseras för prishöjningar under Personalkostnadsandelen av köpt verksamhet, 60 procent, kompenseras med 3 procent. Övriga kostnader av köpt verksamhet, 40 procent, kompenseras med 1,8 procent. Nämndernas övriga kostnader exklusive köpt verksamhet kompenseras för 1,8 procents prishöjning. EKONOMIÅRET JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER DECEMBER Budgetarbetet inleds där förvaltningen analyserar året som gått, arbetar fram befolkningsprognoser och diskuterar kring budgetförutsättningar. Förvaltningen tar fram lokalförsörjningsplaner och förvaltningsledningsgruppen har budgetöverläggningar kring ekonomiska ramar för drift och investeringar samt ser över de kommunövergripande målen. Kommunstyrelsens och nämndernas presidier genomför tillsammans med förvaltningsledningsgruppen dialogmöte kring året som gått, kommande års budgetförutsättningar och kommunövergripande mål. Efter ytterligare ett dialogmöte där kommunstyrelsens presidium, nämndernas presidium, nämndsansvariga chefer samt fackliga organisationer deltar presenterar kommundirektören sitt förslag till arbetsramar med motivering kring prioriteringar. De politiska partierna står obundna till arbetsramarna och kan i den fortsatta processen göra egna och andra prioriteringar. Nämnderna återkommer genom sina presidier till kommunstyrelsens presidium med övergripande synpunkter på arbetsramar och mål. Förvaltningen tar fram ekonomisk rapport per den sista mars. Förvaltningen MBL-förhandlar det kommunövergripande budgetförslaget. Kommunfullmäktige beslutar om budget och skattesats de år det inte är valår. Förvaltningen tar fram delårsrapport per den sista juni. Nämnderna har MBL-förhandlat och beslutat om sina budgetar och nämndsplaner. Nämndsansvarig chef ansvarar för att det upprättas chefsuppdrag inom nämndens samtliga verksamhetsområden och på alla chefsnivåer. Enhetscheferna ska ha MBL-förhandlat sina internbudgetar. I kommunfullmäktige meddelas den samlade budgeten. 22

23 För 2012 finns tkr, för 2013 finns tkr och för 2014 finns tkr avsatt under det centrala anslaget Kompensation prisökning. Uppräkning av internhyror och kostenhetens priser har skett med 2,5 procent. Internräntan utgår från Sveriges kommuner och landstings rekommendation och är för 2012 preliminärt 4,2 procent. Definitiv internränta fastställs i december Medlemsavgiften till Räddningstjänsten Syd 2012 baseras på en ny fördelningsmodell grundat på invånarantalet i medlemskommunerna. Den nya fördelningsmodellen innebär att medlemsavgiften hamnar på en lägre nivå än tidigare. Kävlinge kommuns befolkningsprognos har legat till grund för de ersättningar som utgår med anledning av befolkningsförändringar inom områdena för-, grund-, och gymnasieskola, äldre- och handikappomsorg. Från och med 2008 erhåller berörda nämnder halvårskompensation för innevarande budgetårs befolkningstillväxt och från och med 2009 omfattar det även handikappomsorgens verksamhet. Denna del budgeteras centralt, anslaget omfattar även lokalkostnader. Från och med 2012 kompenseras även tekniska nämnden för befolkningsförändringar. Ersättning för gymnasieskolans interkommunala ersättningar har räknats upp med 3,0 procent 2012, planåren ligger på samma nivå som RAMAR KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsens ram 2012 har utökats med 459 tkr i priskompensation samt 600 tkr för en inköpssamordnare. Under 2012 har kommunstyrelsen dessutom fått utökad ram med 400 tkr för arkitektkonsulter som överförts från miljö- och byggnadsnämnden. Kommunstyrelsens arbetsram för 2012 uppgår till tkr. VALNÄMNDEN Valnämndens arbetsram uppgår till 576 tkr. REVISIONSNÄMNDEN Revisionsnämndens budget motsvarar 1 promille av kommunens nettokostnader. Arbetsramen 2012 uppgår till tkr. ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Överförmyndarnämndens ram utökas 2012 med 148 tkr till följd av en ökad komplexitet och ett ökat antal ärenden. Ramen för 2012 uppgår efter utökningen till 852 tkr. TEKNISKA NÄMNDEN Tekniska nämndens ram uppgår 2012 till tkr. Nämnden har kompenserats med 722 tkr i priskompensation Budgetåren har ramen utökats med tkr för asfaltering. Dessutom kompenseras nämnden med 85 tkr för ökade kapitalkostnader för inköpt mark. Dessutom finns 500 tkr avsatta centralt för ökade kapitalkostnader i samband med investering i GC-väg. I samband med att en ny fördelningsmodell för medlemsavgiften för Räddningstjänsten Syd minskas ramen med tkr till följd av lägre avgift. Inga exploateringsavslut är planerade under perioden MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Miljö- och byggnadsnämnden har i 2012 års budget priskompenserats med 47 tkr. Nämndens ram minskas med 400 tkr för arkitektkonsulter. Motsvarande belopp har tillförts kommunstyrelsens ram. Budgetramen för 2012 uppgår till tkr. BILDNINGSNÄMNDEN Bildningsnämndens ram uppgår 2012 till tkr. Ramen har ökats med tkr för priskompensation. Befolkningsökning kompenseras med tkr. För befolkningsökning för första halvåret 2012 finns tkr avsatta under det centrala anslaget. Helårseffekten av skolsatsningar utökar ramen med tkr. Under de centrala anslagen finns tkr avsatta för att täcka hyresökningar för idrottsplatser och idrottshall. Dessutom finns tkr avsatt centralt för att täcka hyresökningar till följd av nya lokaler. För höjning av elevbidragen har nämnden tillförts tkr. Gymnasieramen budgeteras sedan 2010 under bildningsnämnden beräknas gymnasieramen till tkr för respektive budgetår. SKATTEUNDERLAGSPROGNOS, ÅRLIG FÖRÄNDRING I PROCENT SKL, maj ,1 2,8 4,2 4,4 4,2 Budgetpropositionen, april ,6 1,7 4,8 4,9 4,5 Källa: Sveriges kommuner och landsting cirkulär 11:21, 11:14. NYCKELTAL, ÅRLIG FÖRÄNDRING I PROCENT BNP 5,3 4,8 3,5 3,3 3,2 KPI 1,2 2,8 2,5 2,4 2,2 Timlöner, hela arbetsmarknaden Sysselsättning, arbetade timmar 1,1 3,5 3,5 3,7 3,9 1,9 1,9 1,0 1,0 0,8 Källa: Sveriges kommuner och landsting cirkulär 11:21. MÅL OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 23

24 SOCIALNÄMNDEN Socialnämndens ram uppgår 2012 till tkr. Ramen har ökats med tkr för förändringar i befolkningsstruktur och demografi. För befolkningsökning för första halvåret 2012 finns tkr avsatta under det centrala anslagen. Ramen har även utökats med priskompensation på tkr. Under de centrala anslagen finns tkr avsatta för ungdomsplaceringar och ekonomiskt bistånd. För det nya boendet i Löddeköpinge finns tkr avsatta centralt. CENTRALA ANSLAG Under kommunstyrelsen budgeteras även en del gemensamma anslag som beskrivs nedan. Medel för löneökningar budgeteras centralt och är 2012 totalt tkr, tkr och tkr. Det motsvarar löneökning på 3,3 procent 2012, 3,5 procent 2013 och 3,5 procent Kompensation för löneökning 2011 och helårseffekt 2012 har inarbetats i nämndernas ramar för Kompensation för arvodeshöjning och höjning av ob-ersättning har också inarbetats i budgetramarna. Priskompensation motsvarande 3 procents prisökning på personalkostnadsandelen och 1,8 procent på övriga kostnader har fördelats till respektive nämnds ram För åren finns en priskompensation avsatt centralt. Kompensation för halvårseffekt av innevarande budgetårs befolkningstillväxt budgeteras centralt för att under budgetåret fördelas till berörd nämnd. Under 2012 finns tkr budgeterade för bildningsnämnden och tkr för socialnämnden, 2013 finns tkr respektive tkr avsatta och 2014 finns tkr respektive tkr avsatta. För befolkningstillväxt inom tekniska nämndens verksamhetsområde finns 2013 avsatt 497 tkr och tkr. Bildningsnämndens hyreshöjningar för nya lokaler har satts av som ett separat anslag. Anslaget uppgår 2012 till tkr, 2013 till tkr och 2014 till tkr. För hyreshöjningar till följd av investeringar i idrottsplatser har avsatts 740 tkr. För den nya idrottshallen finns tkr avsatta för att täcka tillkommande hyreshöjningar och inventarier. För att täcka tillkommande kapitalkostnader i samband med investeringen GC-väg Barsebäck har 500 tkr årligen avsatts I budget för 2012 finns ett anslag för kommunstyrelsen till förfogande på tkr. Utrymmet kan antingen förstärka årets resultat eller fördelas till driften. Delar av anslaget kommer att användas för att täcka överförda resultat. Anslaget uppgår 2013 till tkr och 2014 till tkr. Nytt boende planeras 2012 inom hemvården anslaget till tkr per år. Inom handikappomsorgen planeras ett nytt boende 2013 och kostnaden beräknas till tkr. När boendena tas i drift förs budgetbeloppet över till socialnämnden. Från och med 2012 beräknas kostnaderna för avskrivningar att öka med tkr jämfört med prognos Det beror på de ökade investeringsvolymerna. INVESTERINGAR Investeringsbudgeten under perioden uppgår till 278,7 mkr. Under perioden är de största investeringarna: Va-ledningar exploatering, 15 mkr Va-ledningar exploatering Marbäck, 15 mkr Ny väg mellan Löddeköpinge och Hög, 20 mkr Ny förskola i Kävlinge, 35 mkr Om- och tillbyggnad av Ljungenskolan, 34 mkr Ny förskola i Hofterup, 29 mkr Övriga investeringar va, 27 mkr Inventarier lokalförsörjning skola, 20 mkr Inventarier lokalförsörjning förskola, 22 mkr MÅL OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 24

25 DIREKTIV KOMMUNSTYRELSEN Utreda förutsättningarna för att anställa en projektkoordinator för att bättre tillvarata möjligheterna att söka EU/statliga bidrag till kommunens verksamheter. Kommunkansliet och miljö & teknik får i uppdrag att utreda en samordnad fastighetsförvaltning med KKB. Kommunkansliet och miljö & teknik får i uppdrag att utreda förutsättningar för samgående med andra kommuner inom VA-området samt konsekvenser av annan lokalisering av VA-verket. Undersöka möjligheten att anlägga ridstigar samtidigt som kommunala cykelbanor anläggs för att minimera kostnader och få ett fungerande ridstigsnät. Kommunkansliet får i uppdrag att ta fram en strategi för att lyfta fram och vårda varumärket Kävlinge. Arbetet ska ske i samverkan med företag, föreningar och andra ideella krafter i kommunen som gemensamt bidrar för att stärka och lyfta fram kommunens värden. BILDNINGSNÄMNDEN Aktivt ta del av och sprida metoder, metodutveckling och modeller för fungerande matematikundervisning samt delta i SKL:s aviserade matematiksatsning för förbättrade resultat. Utreda möjligheten att ha nattöppna bibliotek. Villkora föreningsbidraget med en föreningspolicy där man berör droger, jämlikhet, jämställdhet och sexuell läggning. Utreda förutsättningarna för att tillsammans med föreningarna utveckla Vikenområdet till ett rekreations och spontanidrottsområde. TEKNISKA NÄMNDEN Utreda förutsättningarna för att införa hushållsnära källsortering av hushållsavfall. BESLUT OCH HÄNDELSER EFTER FULLMÄKTIGES BESLUT I JUNI I samband med att delårsrapporten behandlades i kommunstyrelsen den 31 augusti 2011 beslutades om en utökning av nämndernas driftsramar med 10,1 mkr. Utökningen finansieras via årets resultat De utökade ramarna ska användas till asfalt- och fastighetsunderhåll, möbler och materialinköp. Till följd av det utökade fastighetsunderhållet 2011 ska fastighetsavdelningen lämna ett överskott på 2,0 mkr 2012 och 4,0 mkr ombudgeteras från tekniska nämnden till anslaget kommunstyrelsen till förfogande. Ärendet beslutades i kommunfullmäktige den 12 september Beslutet innebär en positiv resultatpåverkan 2012 med 6,0 mkr. I augusti 2011 presenterade SKL en ny skatteintäktsprognos för åren som innebar att den svenska tillväxten skrevs ner kraftigt. Detta har fått till följd att skatteintäkterna i den senaste prognosen minskat kraftigt jämfört med budgetbeslutet i juni. Den allt svagare konjunkturen innebär att det nu finns risk för en sänkning av diskonteringsräntan som används vid beräkning av pensionsskulden. Den låga räntenivån på tioåriga statsobligationer innebär att det finns risk för att RIPSindikatorn går utanför det fastställda intervallet. En sänkt ränta innebär en kraftig ökning av pensionsskulden. MÅL OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 25

26 26 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

27 OMVÄRLDSANALYS Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter kan komma att påverka Kävlinge kommun. Några av de faktorer som kan påverka är konjunkturutvecklingen, den allmänna pris- och löneutvecklingen i samhället och riksdagsbeslut som berör det kommunala verksamhetsområdet. MÅNGA UTMANINGAR I VÄRLDSEKONOMIN, MEN ÅTER- HÄMTNINGEN FORTSÄTTER Världsekonomins återhämtning har gått in en ny fas: istället för att drivas av finanspolitiska stimulanser är det snarare konsumtion och investeringar, låga räntor och ökad sysselsättning som skapar förutsättningar för utveckling. Återhämtningen stärktes under 2010 i världsekonomin, men en stramare ekonomisk politik, högre råvarupriser och högre inflation förväntas dämpa aktiviteten under den kommande perioden. Det finns dessutom två nya riskbilder som tillkommit under 2011: naturkatastrofen i Japan med kärnkraftsolyckan som följd och revolutionen i Nordafrika/Mellanöstern. Det är även viktigt att poängtera att skuldkrisen, med stor fokus på PIIGS länderna inte är över. Med fortsatta problem i västvärlden förväntas dock tillväxtekonomierna vara en fortsatt stark drivkraft för tillväxten och trots de ekonomiska utmaningarna förväntas återhämtningen i världsekonomin fortsätta. RISK I TILLVÄXTEKONOMIERNA Tillväxtländernas ekonomiska utveckling var mycket stark före finanskrisen och de blev inte lika allvarligt drabbade av den globala konjunktursnedgången som länderna i västvärlden. Två viktiga faktorer som dämpade fallet var att deras fastighetsmarknaders priser inte sjönk och att kreditförlusterna var inte lika stora i banksektorerna. Under 2010 levererade tillväxtländerna en tillväxt på 7,5 procent, vilket motsvarade 3,5 procentenheter av den globala tillväxten på 5 procent. Under 2011 och 2012 förväntas dock tillväxten dämpas något och hamna under 7 procent. Det finns flera orsaker till det: inflationstakten är hög och centralbankerna tvingas därför höja styrräntan, Kina har infört stramare kreditregler och mer restriktiva regler för lån till bostäder, i Brasilien har stark efterfrågan på råvaror i kombination med en hög styrränta stärkt växelkursen med omkring 50 procent vilket bidrar till en dämpad tillväxt. En svag börsutveckling i flera tillväxtländer ger också indikation på en svagare tillväxt framöver. FORTSATT STYRKA I SVENSK EKONOMI Både Sveriges offentliga och privata sektor har idag en stark finansiell nivå, vilket ger mögligheter för fortsatt konsumtion och fortsatta investeringar framöver som stärker tillväxten. Även den ekonomiska politiken bidrar till att en hög tillväxt under Även om tillväxten är fortsatt hög kommer den att avta under i förhållande till tillväxten under Det beror dels på en långsammare lageruppbyggnad och en minskad efterfrågan på svenska exportvaror. Exportmarknaden kan komma att hämmas av en starkare utveckling av den svenska kronan. Penningpolitiken är för närvarande expansiv men räntan förväntas höjas till över 3 procent i slutet av STIGANDE RÅVARUPRISER Den grundläggande orsaken till det senaste årets stigande råvarupriser är stark efterfrågan, speciellt från tillväxtekonomierna. Den kraftiga uppgången i oljepriset har dock pressats av fler orsaker än en stark efterfrågan. Libyen står själv för cirka 2 procent av den globala oljeproduktionen, när den politiska oro som pågår i Mellanöstern och Nordafrika startade under 2011 och spred sig till Libyen skenade oljepriset. Trots ett visst produktionsbortfall från Libyen FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 27

28 har dock OPEC länderna beslutat om en produktionsökning för att möta bortfallet i Libyen. På kort sikt kan därför oljepriset förväntas sjunka något allteftersom riskpremien sjunker, medan en fortsatt tillväxt under 2011 och 2012 kan pressa oljepriset ytterligare uppåt. Källa: Konjunkturinstitutet INFLATIONEN NÅR SIN TOPP UNDER 2013 För närvarande är inflationen på en låg nivå, det beror dels på en stark valutakurs och dels på ett lågt inhemskt kostnadstryck. Dock förväntas inflationen stiga i takt med löneökningar och färre lediga resurser i ekonomin. Energi- och råvarupriser förväntas stiga den kommande perioden vilket också kommer att bidra till en högre inflation. Under de närmaste månaderna förväntas inflationen stiga till 3,7 procent, men förväntas sedan falla tillbaka mot 2,5 procent under Efter 2013 förväntas inflationen närma sig riksbankens inflationsmål på 2 procent. Källa: Sveriges riksbank FORTSATT STABILA RESULTAT FÖR KOMMUNERNA 2011 Efter att ha visat ett rekordresultat under 2010 ser det ut som att även 2011 kan bli ett starkt år för kommunerna års resultat stärks av en stark tillväxt av skatteunderlaget och positiv skatteavräkning från Därefter kan minskade statsbidrag och ökade kostnader göra att resultatet faller. De kommuner som inte visat lika starka siffror under 2010 kan dock få svårt att visa ett bra resultat. Sveriges kommuner står inför flera utmaningar de kommande åren. En utmaning de står inför är demografiska förändringar vilka i genomsnitt resulterar i en kostnadsökning på 0,5 procent per år. När befolkningssammansättningen förändras i en kommun medför det krav på verksamhetsförändring eftersom behoven blir annorlunda. En förändring som kommer att påverka kommunerna till stor grad är minskningen av åringar som pågår mellan 2009 fram till Antalet elever som gymnasieskolan förväntas tappa under samma period är stycken. Den demografiska situationen innebär också att det inte går att räkna med någon tillväxt i arbetade timmar. De kommande 25 åren kan till och med antalet arbetade timmar i genomsnitt falla, även det inte förväntas bli något stort fall. Det medför att kommunerna inte kan förvänta sig att skatteintäkterna kommer att öka med hjälp av sysselsättningen. Då kan det istället krävas en produktivitetsförbättring i den kommunala sektorn för att kunna bibelhålla och utveckla en god välfärd. Det finns dock flera förslag på hur problemet ska lösas: höjd pensionsålder och andra åtgärder för att höja antalet arbetade timmar, egenfinansiering av välfärdstjänster och konkurrensutsatt verksamhet. Källa: Sveriges kommuner och landsting POSITIV BEFOLKNINGSPROGNOS Prognosen för 2011 är en ökning med knappt 350 invånare. Åren därefter beräknas det öka kraftigt och det beror på förhoppningen om att byggandet av Kävlinge Östra Centrum har kommit igång. De närmaste åren kan vi tydligast se en ökning bland 6-åringarna, åringarna, åringar och den åldersgrupp som ökar procentuellt mest är åringar. Det totala invånarantalet i kommunen för var invånare, vilket är en ökning med 1,3 procent eller 375 invånare. Jämför vi oss med de övriga skånska kommunerna var det endast elva stycken som kom över 1 procent. Lomma ökade mest med 2,3 procent följt av Malmö med 1,7 procent. Staffanstorp ökade med 1,4 procent, sedan kommer Kävlinge och Höör med 1,3 procent. Vi ser att den stora befolkningsökningen till största delen skett i kranskommunerna runt Malmö. Källa: Kävlinge kommun KÄVLINGES BEFOLKNINGSUTVECKLING OCH BEFOLKNINGSPROGNOS , ANTAL FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Källa: SCB och Kävlinge kommun 28

29 BEFOLKNINGSFÖRÄNDRINGAR I OLIKA ÅLDERSGRUPPER, ANTAL P 2011 P 2012 P 2013 P 2014 P år år år år år år år år år w Källa: Faktiska siffror från SCB och prognossiffror från Kävlinge kommun P=prognos BEFOLKNING PER TÄTORT OCH ORT, ANTAL ORT Barsebäcksby Barsebäckshamn Dösjebro Furulund Hofterup/Ålstorp Kävlinge Lilla Harrie Löddeköpinge Stora Harrie FORTSATT FRAMTIDSTRO FÖR BOSTADSBYGGANDET För att uppnå en befolkningsökning på 1,5 procent per år behöver det byggas ungefär 200 bostäder årligen. Kävlinge kommun arbetar därför aktivt med mark- och planfrågor och för att tillgången på byggbar mark inte ska bli ett framtida hinder för den planerade befolkningstillväxten fortsätter arbetet med kommunens markförsörjning. Efterfrågan på bostäder i Kävlinge kommun har varit god under flera år. Trots att byggmarknaden varit svag under det gångna året ser man ljusare på framtiden. Inte minst ser man det i kommunens befolkningsprognos där man bedömt att bostadsbyggandet kommer att öka de kommande åren vilket i sin tur leder till ett ökat befolkningsunderlag. Det pågår planering av flera intressanta bostadsområden med olika boendeformer där bland annat arbetet med Lödde kors och Tolvåker i Löddeköpinge fortsätter. I Kävlinge tätort kan nämnas, Trehörningen, Östra Gryet och Midrocs planer på Kävlinge Östra Centrum där upp till bostäder kan komma att byggas. Den nya översiktsplanen för Kävlinge kommun blev klar i början av 2010 och ska vara vägledande för kommunens fortsatta utbyggnad. Hos KKB Fastigheter AB är det fortsatt stor efterfrågan på lägenheter. I Löddeköpinge färdigställs 39 stycken lägenheter och i Kävlinge ska på sikt cirka 100 stycken nya lägenheter stå färdiga. Södervidinge Vikhög Västra Karaby Ålstorp Landsbygd Totalt Källa: SCB ARBETSLÖSHETEN FORTSÄTTER ATT SJUNKA Den öppna arbetslösheten på riksnivå är i mars ,5 procent, vilket är märkbart lägre än motsvarande andel på 4,0 procent i mars Andelen i program med aktivitetsstöd har minskat marginellt med 0,1 procentenhet från 3,1 procent till 3,0 procent. Skåne läns öppna arbetslöshet har gått från 4,4 procent till 4,0 procent under samma period, medan andelen i program med aktivitetsstöd är oförändrad på 3,1 procent. Kävlinges statistik skiljer sig från både Skåne och rikets utfall: den öppna arbetslösheten har minskat från 2,3 procent till 2,1 procent och andelen FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 29

30 ARBETSLÖSHET, PROCENT KÄVLINGE SKÅNE RIKET KÄVLINGE SKÅNE RIKET MARS 2010 MARS 2011 Arbetslösa 2,3 4,4 4,0 2,1 4,0 3,5 I program med aktivitetsstöd 2,3 3,1 3,1 2,0 3,1 3,0 Totalt 4,6 7,5 7,1 4,1 7,1 6,5 i program med aktivitetsstöd ligger på 2,0 procent (mars 2010: 2,3 procent). Trots att Kävlinges ungdomsarbetslöshet (18-24 år) har ökat från mars 2010 (1,8 procent) till mars 2011 (2,4 procent) är siffrorna lägre än Skånes och rikets nivåer. Andelen ungdomar i program med aktivitetsstöd i Kävlinge har dock minskat från 3,9 procent mars 2010 till 3,8 procent i mars Källa: Arbetsförmedlingen UNGDOMSARBETSLÖSHET, PROCENT, ÅR KÄVLINGE SKÅNE RIKET KÄVLINGE SKÅNE RIKET MARS 2010 MARS 2011 Arbetslösa 1,8 4,2 4,1 2,4 3,4 3,4 I program med aktivitetsstöd 3,9 6,6 6,9 3,8 6,8 6,3 Totalt 5,7 10,8 11 6,2 10,2 9,7 KÄNSLIGHETSANALYS +/- MKR kronor förändring i utdebitering 56,2 Löneförändring med 1 procent 6,9 Generell prisförändring med 1 procent 4,2 10 heltidstjänster 4,0 Upplåning 10 mkr 0,3 Nettokostnadsförändring med 1 procent 12,1 OCH ARBETSKRAFTEN FÖR- VÄNTAS FORTSÄTTA ATT ÖKA Arbetskraften förväntas fortsätta öka Det beror på flera faktorer: den arbetsföra befolkningen ökar, förbättrade utsikter på arbetsmarknaden och regeringens reformer som förväntas öka de ekonomiska incitamenten för att delta i arbetskraften. Arbetslösheten förväntas dock inte sjunka lika snabbt under kommande period på grund av en lägre tillväxt i produktion och sysselsättning. Källa: Konjunkturinstitutet KÄNSLIGHETSANALYS Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer som ligger utanför dess egen kontroll. Ett sätt att tydliggöra detta är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. Några av de viktigaste faktorerna visas i tabellen. Källa: Kävlinge kommun FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 30

31 FINANSIELL ANALYS Den finansiella analysmodellen utgår från fyra finansiella aspekter: Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. De fyra aspekterna, resultat, kapacitet och risk samt kontroll, utgör hörnstenar i modellen. Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. RESULTAT KAPACITET Med resultat avses balansen mellan löpande kostnader och intäkter och utveckling av investeringar. Kapacitet beskriver den finansiella motståndskraften på lång sikt. ERAT RESULTAT Kävlinge kommun har sedan 1999 redovisat positiva resultat. För 2011 prognostiseras resultatet i samband med uppföljning per 31 mars till 33,9 mkr. Detta innebär en positiv avvikelse på 14,1 mkr i förhållande till det budgeterade resultatet på 19,8 mkr. Det budgeterade resultatet 2012 uppgår till 9,8 mkr. KOSTNADER OCH INTÄKTER En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Nettokostnaderna bör inte öka mer än skatteintäkterna och kommunalekonomiska utjämningen. För budgetåret 2012 beräknas nettokostnaderna öka med 6 procent och uppgå till mkr. Ökningstakten för skatteintäkter och den kommunalekonomiska utjämningen uppgår till 3 procent. Avskrivningarna har i budget 2012 beräknats till 42 mkr. NETTOKOSTNADERS ANDEL AV SKATTEINTÄKTER Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och statsbidragen uppgick i samband med uppföljningsrapporten per 31 mars 2011 till 98 procent. Budget 2012 innebär att relationstalet hamnar på 100 procent. Det finansiella mål som antagits innebär att nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inte ska överstiga 98 procent under en rullande fyraårsperiod, eftersom även investeringarna finansieras med skatteintäkter. Under perioden helårsprognos budgeteras nyckeltalet till 99 procent. RESULTAT, MKR Årets resultat 2011 PROGNOS ,8 33,9 9,8 10,9 17,2 ÅRLIG UTVECKLING I PROCENT Skatteintäkter Nettokostnad 2011 PROGNOS ,0 2,2 3,9 5,0 5,5 6,8 5,7 5,7 4,9 5,0 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 31

32 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MÅL, 98 PROCENT Nettokostnadsandel av skatteintäkter BALANSKRAV, MKR 2011 PROGNOS ,6 97,8 99,8 99,7 99, PROGNOS Årets resultat 19,8 33,9 9,8 10,9 17,2 Avgår realisationsvinster 0,7 4, Avgår extraordinära poster Justerat årets resultat 19,1 29,2 9,8 10,9 17,2 INVESTERINGAR, MKR 2011 PROGNOS Nettoinvesteringar 147,4 142,7 76,5 67,4 134,8 DELAR AV INVESTERINGS 2012, MKR Om- och tillbyggnad Ljungenskolan 14,0 Va-ledningar exploatering Marbäck 10,0 Va-ledningar exploatering 5,0 Lokalförsörjning skolan 4,2 Ombyggnad Kvarngatan 4,0 SJÄLVFINANSIERINGSGRAD, MÅL 100 PROCENT 2011 PROGNOS Självfinansieringsgrad 37,8 48,8 68,1 83,3 48,8 SOLIDITET I PROCENT 2011 PROGNOS Soliditet 77,0 78,0 78,3 78,5 78,9 - Tillgångsförändring 1,8 2,2 0,8 0,9 1,5 - Förändring av eget kapital 2,4 5,3 1,2 13 2,0 - inkl ansvarsförbindelse 35,3 36,5 37,2 37,9 39,1 BALANSKRAV Det lagstadgade balanskravet för kommuner och landsting enligt Kommunallagen, innebär att kommunens resultat ska överstiga noll. Enligt rekommendationer och praxis ska realisationsvinster och extraordinära poster inte medräknas då avstämning mot balanskravet görs. Minskar det egna kapitalet, till följd av underskott, ska det återställas inom tre år. INVESTERINGAR Nettoinvesteringar uppgår budgetåret 2012 till 77 mkr. I samband med uppföljningsrapporten per 31 mars 2011 prognostiseras nettoinvesteringsvolymen till 143 mkr. Den största investeringsvolymen finns inom tekniska nämnden och de största investeringsprojekten 2012 syns i tabellen nedan. Investeringsvolymen är omfattande under perioden Investeringsvolymen kan bli justerad på grund av förändrad befolkningsutveckling, etablering av friskolor samt andra omvärldsfaktorer. SJÄLVFINANSIERINGSGRADEN AV INVESTERINGARNA Självfinansieringsgraden av investeringarna uppgår i budget 2012 till 68 procent. I helårsprognosen 2011 uppgår självfinansieringsgraden till 49 procent. Den stora investeringsvolymen 2012 gör att nyckeltalet hamnar under 100 procent. SOLIDITET Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor andel av kommunens tillgångar som finansieras med egna medel. Soliditeten påverkas av investeringsvolym, upplåning och resultatutveckling. Soliditeten i budget 2012 uppgår till 78 procent. Det finns ingen vedertagen norm för hur stor soliditeten bör vara. Det viktigaste är den långsiktiga trenden, det vill säga om soliditeten ökar eller minskar. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen ligger i budget 2012 på 37 procent. Soliditetsmåttet kommer under perioden att vara långsamt stigande. 32

33 KOMMUNALSKATT Kommunalskatten är den viktigaste inkomstkällan. De samlade skatteintäkterna, inklusive inkomst- och kostnadsutjämning, beräknas uppgå till mkr för budgetåret Det är en ökning med 45 mkr jämfört med helårsprognos Verksamhetens nettokostnader beräknas öka med 68 mkr mellan helårsprognos 2011 och budget En viktig del vid bedömningen av en kommuns finansiella kapacitet är vilken potentiell möjlighet kommunen har att påverka sina inkomstkällor. Bland annat bör en låg kommunalskatt på sikt ge större utrymme att påverka kommunens finansiella situation positivt. Den totala kommunala skattesatsen exklusive kyrkoavgiften uppgick till 28,90 kronor. Detta har under åren varit den lägsta kommunalskatten i Sverige och sedan årsskiftet 2006 är det den näst lägsta. Den primärkommunala skattesatsen uppgår till 18,51 kronor. RISK OCH KONTROLL Risk ska spegla vilka risker som kan påverka resultat och kapacitet. Kontroll avser hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. RÄNTERISK/FINANSNETTO Kommunens finansiella intäkter minus de finansiella kostnaderna kallas finansnetto. Kommunens riskexponering för ränteförändringar är låg vilket beror på att kommunen sedan flera år inte har några långfristiga skulder. Börsens upp- och nedgångar är en faktor som styr avkastningen på pensionsportföljen och därmed påverkar finansnettot och årets resultat. PENSIONER Från och med 1998 tillämpas enligt redovisningslagen den så kallade blandmodellen för pensionskostnader. I kostnaden ingår de från och med 1998 intjänade pensionsförmånerna samt förräntningen av dessa. Därutöver redovisas i resultaträkningen utbetalningar av pensionsförmåner inklusive särskild löneskatt. Kommunen tillämpar från och med 1998 utbetalning av maximal individuell del. Kommunen anlitar KPA för beräkning av framtida pensionskostnader. KPA:s prognoser påverkas bland annat av reallöneutveckling, inflation, statslåneränta, nyanställningar och avgångar. Kävlinge kommuns pensionsåtaganden grundar sig sedan 2007 på RIPS07 FINANSNETTO, MKR FÖRÄNDRING AV LIKVIDITET, MKR Likviditetsförändring (Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld). FÖRVALTNING AV MEDEL AVSATTA FÖR FRAMTIDA PENSIONER Kävlinge kommun har sedan 1995 medel placerade i en ränte- och aktieportfölj för att möta de framtida pensionskostnaderna. Under perioden från 1995 fram till och med 2010 har det satts in totalt 167,6 mkr. Marknadsvärdet uppgick vid årsskiftet 2010 till 335,1 mkr. RÄTTSLIG TVIST Kävlinge kommun har inga pågående rättsliga tvister som innebär någon väsentlig påverkan på ekonomin. PROGNOS 2011 PROGNOS Finansnetto 7,5 8,7 7,7 7,4 7,0 PENSIONER, MKR ,3-87,8-29,7-16,3-74,0 PROGNOS Avsättning för pensioner 9,3 8,3 Ansvarsförbindelse 452,2 451,1 Ökning av ansvarsförbindelse 9,4-1,0 LIKVIDITET De likvida medlen uppgick i samband med bokslutet 2010 till 223,4 mkr. I samband med uppföljningsrapporten per 31 mars 2011 uppgick likviditeten till 181,2 mkr. Likviditeten kommer under budgetåret 2012 att minska beroende på den låga resultatnivån och den höga investeringstakten. FINANSIELLA MÅL Nettokostnadernas andel av skatteintäkter Självfinansieringsgrad av investeringar MÅL RULLANDE FYRAÅRSPERIOD % 97,2 % 100 % 100 % 99,9 % 68 % Extern låneskuld 0-0 Skattesats 18,51-18,51 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 33

34 MÅLAVSTÄMNING De finansiella målen uppnås på följande sätt i budget 2012 och planåren : Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna ska uppgå till 98 procent under en rullande fyraårsperiod. Relationstalet uppgår i budget 2012 till 100 procent. Under perioden bokslut 2009 budgetåret 2012 uppgår nyckeltalet till 97 procent. Investeringarna ska till 100 procent skattefinansieras med egna medel under en rullande fyraårsperiod. Självfinansieringsgraden uppgår till 68 procent i budget För perioden bokslut 2009 budgetåret 2012 uppgår självfinansieringsgraden i genomsnitt till 97 procent. Ingen extern upplåning. Ingen upplåning planeras under budgetperioden. Att bibehålla en oförändrad skattesats på 18,51 kr. Ingen förändring av skattesatsen planeras under budgetperioden. Det låga resultatet och den höga investeringsnivån i budget 2012 gör att nyckeltalet Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inte uppnås. Under perioden helårsprognos 2011 planåret 2014 uppgår nyckeltalet till 100 procent. Nyckeltalet Självfinansieringsgrad av investeringar uppgår under samma period till 52 procent. Avstämning av faktiska värden sker i årsredovisningen. FRAMTIDSBEDÖMNING Återhämtningen i svensk ekonomi har gått snabbare än förväntat sen finanskrisen bröt ut under Effekterna på arbetsmarknaden är positiva och antalet arbetade timmar ökar vilket medför att skatteunderlaget nu visar en ökande trend under den kommande planeringsperioden Befolkningsökningstakten har stor betydelse för hur kommunens ekonomi utvecklas och framförallt utvecklingen inom Kävlinge Östra Centrum påverkar både kommande års investeringsbehov och den beräknade skatteunderlagstillväxten. Demografin påverkar kommunens ekonomi och vi ser stora likheter mellan Kävlinge kommun och övriga tillväxtregioner i Sverige. Vi får ökat antal barn i förskole- och skolålder upp till åk 9 medan eleverna i gymnasieåldern avtar. Även antalet invånare över 65 år ökar under perioden. Det pågår en utredning kring kommunal ekonomisk utjämning och i det förslag som är på väg ut på remiss tillhör Kävlinge de kommuner som riskerar att förlora utjämningsbidrag motsvarande drygt 16 mkr årligen. Eventuella effekter av förändrat utjämningssystem har inte räknats med i budgetförutsättningarna för perioden. Budgeten för visar fortsatt positiva resultat. Resultatnivåerna ligger dock något i underkant i förhållande till uppsatta finansiell mål. De tidigare årens goda resultat kommer nu till användning och inga sparbeting är beräknade under den kommande 3 års perioden. Investeringstakten ligger under kommande år på en högre nivå än tidigare och inriktas främst på utbyggnad för skola och förskola. Med budgeterad investeringstakt kommer vi inte klara målen för självfinansiering men vi räknar med att inom nästa period komma tillbaka på normal investeringsnivå. Under 2011 har implementeringen av ny styrmodell och systematiskt kvalitetsarbete inletts. Arbetet har hittills handlat om att definiera vad våra gemensamma värdeord står för inom våra mångsidiga verksamheter. Våra värdeord är: Öppenhet Engagemang Utveckling Tillsammans når vi framgång! God service och gott bemötande utgör grunden inom alla verksamheter och vi ser vid jämförelser med andra kommuner att vi har utvecklingspotential. I enlighet med god ekonomisk hushållning är målsättningen att ge kommuninvånarna bästa möjliga service inom givna ramar. Kommunkansliet Mikael Persson Kommundirektör Victoria Galbe Ekonomichef FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 34

35 VERKSAMHETSBERÄTTELSER 35

36 FRITID OCH KULTUR ANSVARIG NÄMND: BILDNINGSNÄMNDEN VERKSAMHETSOMRÅDEN Allmän fritid- och kulturverksamhet Bibliotek Kulturskola Fritidsgårdar Bad- och idrottsanläggningar Föreningslivet har stor betydelse för kommuninvånarna. VERKSAMHETSBERÄTTELSER FRAMTIDEN Den nya sporthallen ger bättre förutsättningar för idrottsföreningarnas aktiviteter. Många av Kävlinges föreningar beskriver likväl, att lokalfrågan fortsatt är viktig, då de inte har möjlighet att ta emot alla intresserade. Behovet av lokalutökning är störst i kommunens västra del. Föreningslivet har stor betydelse för kommuninvånarna; tillgång och efterfrågan måste därför kopplas till kommunens tillväxt. Kulturpolitiken i Sverige förändras. För att ta del av kulturmedel i framtiden krävs ett aktivt samarbete med regionens kommuner och Kultur Skåne. Arbetet under 2012 sker enligt den reviderade regionala kulturplanen enligt kulturportföljsmodellen. Olika former för möten med medborgare och föreningar stimulerar förutsättningarna för utveckling. KÄVLINGEBON Befolkningen ökar och med den även efterfrågan inom fritid och kulturs verksamhetsområden. Kommunen ska erbjuda arenor för möten mellan kommuninvånare, företag och föreningar för en meningsfull fritid och kultur. Fritid och kultur ska utveckla former för brukardialog och ömsesidig kommunikation. Med vägledning från den genomförda ungdomsenkäten LUPP kommer handlingsplaner med en helhetssyn på ungdomskultur i Kävlinge att tas fram. Dessa planer ligger till grund för beslut, som rör unga i kommunens samtliga delar. UTVECKLING Fritid och kulturs verksamhet bidrar till god folkhälsa, en faktor som påverkar måluppfyllelsen positivt i alla delar av bildningsnämndens ansvarsområden. En bra aktiv fritid har en god inverkan både på individ och på samhälle. Fritid och kulturs verksamhetsgrenar ska utvecklas så, att de förenar människor och medverkar till integration och inkludering samt att verksamheterna är öppna för alla - oavsett ålder, kön, etnicitet, funktionsnedsättning med mera. En förutsättning för denna utveckling är ett kreativt samarbete mellan alla berörda parter. Återkommande avstämningar och uppföljningar utgör grunden för ett ständigt kvalitetsarbete. MEDARBETAREN Arbetet med att skapa en gemensam värdegrund pågår och fortsätter. Gott bemötande och utvecklad samverkan ger högre grad av tillfredsställelse i möten kring kultur och fritidskonsumtion. Med utgångspunkt från medarbetarenkätens resultat ska handlingsplaner tas fram. EKONOMI Resurstilldelningen för fritid och kultur är tkr. Ny idrottshall står klar vid årsskiftet 2011/2012 vilket ger möjlighet till utökning av föreningsverksamheten. En översyn av föreningsbidragen pågår. MILJÖ Under 2012 prioriteras vikten av miljövänliga val vid inköp till verksamheten. I samband med detta identifieras utvecklingsområden baserade på verksamhetens behov ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv. 36

37 KOMMUNÖVERGRIPANDE INDIKATORER ANTAGNA AV FULLMÄKTIGE INDIKATORER NIVÅ VÄRDERING Betyget för fritid uppgår till INDIKATORER ANTAGNA AV BILDNINGSNÄMNDEN INDIKATORER FÖREGÅENDE SENAST GENOMFÖRDA VÄRDERING Antalet besök vid biblioteken. (Skolbiblioteken hör numera till skolan.) Antalet deltagaraktiviteter i föreningarna ska öka Deltagande i Kulturskolan ska öka Skillnaden mellan disponibel tid och nyttjad tid i anläggningar ska minska. Antal barn och ungdomar, som inkluderas i någon fritids-/kultur-/föreningsverksamhet ska öka. (Mått: LUPP-enkät elever i åldern år.) Andelen barn/ungdomar som upplever sig ha en meningsfull fritid ska öka. (Mått: LUPP- enkät elever i åldern år.) 0 31% RESULTATRÄKNING, TKR BOKSLUT PROGNOS Intäkter varav kf-intäkt Kostnader Resultat VERKSAMHETEN I SIFFROR BOKSLUT 2010 PROGNOS Resultatavvikelse i procent. 1,2-0,6 0 Antal bidragsberättigade föreningar (fritid) Utlåning per invånare. 6,2 6,1 6,1 Antal besök på biblioteken Medieanslag per invånare Antal deltagare i Kulturskolan Antal aktiviteter Kulturskolan VERKSAMHETSBERÄTTELSER 37

38 FÖRSKOLEVERKSAMHET ANSVARIG NÄMND: BILDNINGSNÄMNDEN VERKSAMHETSOMRÅDEN Förskola Familjehus/ öppen förskola Pedagogisk omsorg Qualisfirande på Lackalänga förskola firades med bland annat teater för barnen. VERKSAMHETSBERÄTTELSER FRAMTIDEN Under året pågår fortsatt tolkning, analys samt implementering av den reviderade läroplanen för förskolan. Befolkningsprognosen och en fortsatt hög nyttjandegrad visar på behov av ytterligare förskoleplatser och därmed behov av nya lokaler. Det finns ett ökat intresse från enskilda aktörer att utöka befintlig fristående förskoleverksamhet samt nyetableringar. KÄVLINGEBON Förskolans kvalitet ska bland annat utvecklas genom brukardialog. Kommunens förskolor arbetar med Qualisverktyget för kvalitetsutveckling med målsättningen att säkerställa god kvalitet genom en extern granskning. Uppföljning sker årligen bland annat via Qualis föräldraenkäter. Förskolornas presentationsmaterial ska utvecklas och ges en enhetlig utformning. I Löddeköpinge färdigställs en ny förskola med sex avdelningar. UTVECKLING För samtliga verksamheter inom bildningsnämndens ansvarsområde finns gemensamt prioriterade strategier; kultur och värdegrundsskapande, kommunikation och kvalitet. Därutöver ska förskolan arbeta med prioriterade målområden utifrån den reviderade läroplanen. Arbetet med förskolans kommunikationsplan fortsätter. MEDARBETAREN Uppdragsförtrogenheten bland de anställda i organisationen ska förstärkas, framförallt genom kompetensutveckling för både förskollärare och barnskötare. Lagstadgat krav på legitimation för förskollärare bidrar till att stärka professionalismen. Med utgångspunkt från medarbetarenkätens resultat ska handlingsplaner tas fram. Verksamheten strävar efter att öka andelen förskollärare. EKONOMI Resurstilldelningen för förskoleverksamheten är tkr. Antagande om antalet inskrivna barn i förskolan och antalet barn vars föräldrar uppbär vårdnadsbidrag, baseras på kommunens befolkningsprognos samt 89,6 procent nyttjandegrad - jämfört med budget 2011 en minskning med 1 procentenhet tkr har prioriterats till förskolans verksamhetsområde till följd av en liten ökning av antalet barn, samt fler heltidsbarn. Jämfört med 2011 ökar barnantalet i enskild verksamhet och Ike med 43 barn och minskar i kommunal verksamhet med 35 barn. MILJÖ Förskolorna strävar efter att uppnå de nationella och internationella kriterierna för miljöcertifiering enligt Grön Flagg. Det är Stiftelsen Håll Sverige Rent som utfärdar certfikat. Den reviderade läroplanens lärandemål avseende miljö och hållbar utveckling implementeras i verksamheten. På varje förskola finns miljöombud. 38

39 KOMMUNÖVERGRIPANDE INDIKATORER ANTAGNA AV FULLMÄKTIGE INDIKATORER FÖREGÅENDE SENAST GENOMFÖRDA VÄRDERING Antalet verksamheter inom förskola med en uttalad profilering ökar. Antalet verksamheter inom förskola med kvalitetscertifiering ökar. Minst 95 procent av föräldrarna uppger sig nöjda med förskolans verksamhet enligt Qualis brukarenkät. 3 verksamheter 4 verksamheter 3 verksamheter 5 verksamheter 90 % 90 % INDIKATORER ANTAGNA AV BILDNINGSNÄMNDEN INDIKATORER FÖREGÅENDE SENAST GENOMFÖRDA VÄRDERING Föräldrarna inom förskolan känner till förskolans gemensamma mål. Minst 95 procent av föräldrarna upplever att information kring förskola är lättillgänglig. 68 % 70 % 84 % 90 % RESULTATRÄKNING, TKR BOKSLUT PROGNOS Intäkter varav kf-intäkt Kostnader Resultat VERKSAMHETEN I SIFFROR BOKSLUT 2010 PROGNOS Resultatavvikelse i procent. 0 1,1 0 Antal barn inskrivna i kommunal förskola Antal barn inskrivna i enskild förskola VERKSAMHETSBERÄTTELSER 39

40 GRUNDSKOLEVERKSAMHET ANSVARIG NÄMND: BILDNINGSNÄMNDEN VERKSAMHETSOMRÅDEN Förskoleklass Grundskola Fritidshem Fritidsklubb Grundsärskola Tillbyggnad och ombyggnad av Ljungenskolan fortskrider och kommer att vara klart under VERKSAMHETSBERÄTTELSER FRAMTIDEN Framtidens skola är den samlande benämningen på ett projekt med syfte, att Kävlinge inom fem år ska vara bland landets tjugo bästa skolkommuner avseende skolresultat, trygghet och trivsel samt ökad delaktighet och stolthet. Under året sker ett fördjupande arbete med skolans nya läroplan samt den nya betygsskalan. Läroplanens målformuleringar beträffande ett entreprenöriellt förhållningssätt integreras fortsättningsvis som en naturlig del i utbildningen. Enligt befolkningsprognosen fortsätter elevantalet att öka. Fristående skolor är fortsatt en del av utbudet av skolor i Kävlinge kommun. Lokalinventering sker kontinuerligt för att möta verksamheternas behov. KÄVLINGEBON Alla elever i Kävlinge kommun har rätt till en skola där strävan är, att hundra procent av eleverna når minst godkända betyg i alla ämnen, att alla får möjlighet att nå sin fulla potential samt nolltolerans mot kränkningar. Kommunens skolor arbetar med Qualisverktyget för kvalitetsutveckling med målsättningen att säkerställa god kvalitet genom en extern granskning. Uppföljning sker årligen bland annat via Qualis föräldraenkäter. Alla skolor har fora för elev- och föräldrainflytande. Formerna för delaktighet utvecklas ytterligare bland annat utifrån nöjdhetsmätande enkäter. UTVECKLING Skolans nya läroplan är föremål för fortsatta analyser och genomförande under året. Skolans inre organisation förstärks genom enheternas arbetslag, vilka främjar elevernas lärande och utveckling samt ökar hållbarheten och kontinuitet i skolledningen. Särskild pedagogisk uppmärksamhet riktas mot behovet att utveckla utbildningen i matematik för ökad förståelse och förbättrade färdigheter. Användandet av modern kommunikationsteknik för det pedagogiska arbetet, information och delaktighet ska öka. Systematiken i kvalitetsutveckling och kvalitetsuppföljning sker bland annat med Qualisverktyget. Antalet kvalitetscertifierade skolor ökar. Arbetet med skolans kommunikationsplan fortsätter. MEDARBETAREN Den nya läroplanen medför kompetensutveckling av alla lärare. Genomförd behörighetsinventering för att möta nya lagstadgade krav för lärares behörighet och legitimation utgör grunden för riktade kompetensutvecklingsinsatser genom till exempel Lärarlyftet II. Påbörjad arbetslagsutbildning fortsätter för arbetslagsledare och arbetslag. Med utgångspunkt från medarbetarenkätens resultat ska handlingsplaner tas fram. EKONOMI Resurstilldelningen för grundskoleverksamheten är tkr. Budgeten för skolan baseras på antagen befolkningsprognos, med 84 respektive 20 procent nyttjandegrad inom fritidshem och klubb. Ökningen av antalet barn inom förskolan de senaste åren börjar nu växa in i grundskolans lägre år. Samtidigt minskar antal elever i årskurs 7-9 under ett antal år. Anpassning av den kommunala verksamheten sker till följd av friskoleetablering tkr har prioriterats till grundskolans verksamhetsområde till följd av skolsatsningen med höjda elevbidrag samt ökat antal barn. Jämfört med 2011 ökar antalet barn i kommunal skolverksamhet med 82 stycken och i kommunal fritidsverksamhet med 33 stycken. I enskild och Ike verksamhet är ökningen 37 stycken i skolverksamhet och 30 stycken i fritidsverksamhet. Flera av enheterna belastas av det underskott man ådrog sig föregående år. Arbetet med denna anpassning fortsätter. Tillbyggnad och ombyggnad av Ljungenskolan fortskrider och kommer att vara klart under Ny matsal på Skönadalsskolan kommer att byggas under MILJÖ Skolorna strävar efter att uppnå de nationella och internationella kriterierna för miljöcertifiering enligt Grön Flagg. Det är Stiftelsen Håll Sverige Rent som utfärdar certfikat. Läroplanernas lärandemål avseende miljö och hållbar utveckling implementeras i utbildningen. På varje skola finns miljöombud. 40

41 KOMMUNÖVERGRIPANDE INDIKATORER ANTAGNA AV FULLMÄKTIGE INDIKATORER FÖREGÅENDE SENAST GENOMFÖRDA VÄRDERING Antalet verksamheter inom grundskola med en uttalad profilering ökar. Antalet verksamheter inom grundskola med kvalitetscertifiering ökar. 1 verksamheter 1 verksamheter 2 verksamheter 3 verksamheter 100 procent av eleverna uppnår godkända resultat på de nationella proven i skolår 3, 5 och 9. (Under 2011 genomfördes inte några nationella ämnesprov i skolår 5 på grund av en förflyttning av dessa prov till skolår 6.) Skollagens övergripande mål är att alla elever upplever sig trygga i skolan och att inte någon känner sig mobbad eller kränkt. Delmål: minst 98 procent av eleverna uppger sig trygga och högst 2 procent upplever sig mobbade eller kränkta enligt mobbingenkäten senast år Åk 3: Ma 92 % Sv 93 % Åk 5: Ma 91 % Sv 93 % En 90 % Åk 9: Ma 82 % Sv 95 % En 97 % Uppger trygghet och trivsel: Åk 1-3: 98 % Åk 4-6: 93 % Åk 7-9: 91 % Upplevt mobbning: Åk 1-3: 8 % Åk 4-6: 5 % Åk 7-9: 9 % Åk 3: Ma 93 % Sv 92 % Åk 9: Ma 76 % Sv 96 % En 96 % Uppger trygghet och trivsel: Åk 1-3: 99 % Åk 4-6: 96 % Åk 7-9: 95 % Upplevt mobbning: Åk 1-3: 6 % Åk 4-6: 4 % Åk 7-9: 6 % Andelen grundskoleelever som är behöriga till gymnasieskolan är minst 95 procent. 94 % 94 % INDIKATORER ANTAGNA AV BILDNINGSNÄMNDEN INDIKATORER FÖREGÅENDE SENAST GENOMFÖRDA VÄRDERING Eleverna känner att de har inflytande över sitt eget lärande. - Minst 95 procent av föräldrarna upplever att information kring skola är lättillgänglig. - Minst 95 procent av eleverna uppger att de är nöjda med skolan. - Andel elever som känner till utbildningens mål ska öka. - Andel elever med godkänt i alla ämnen ska öka. 80 % 82 % VERKSAMHETSBERÄTTELSER 41

42 RESULTATRÄKNING, TKR BOKSLUT PROGNOS Intäkter varav kf-intäkt Kostnader Resultat VERKSAMHETEN I SIFFROR BOKSLUT 2010 PROGNOS Resultatavvikelse i procent. 0,4-0,6 0 Antal elever i kommunal grundskola Antal elever i friskolor NETTOKOSTNAD PER ELEV I KOMMUNAL GRUNDSKOLA: - f-klass årskurs * * Varav omställningskostnader 500 kronor/elev. VERKSAMHETSBERÄTTELSER 42

43 HANDIKAPPOMSORG ANSVARIG NÄMND: SOCIALNÄMNDEN VERKSAMHETSOMRÅDEN Bostad med särskild service Daglig verksamhet Korttidsvistelse Korttidstillsyn Mobilt boendestöd Ledsagare/ kontaktperson Avlösare i hemmet/ familjehem Personlig assistent Socialpsykiatri Daglig verksamhet på utflykt till Dagstorps Gillestuga. FRAMTIDEN Försäkringskassans allt striktare regler för LASS påverkar kommunens kostnad då kommunens skyldighet att tillgodose brukarens behov kvarstår. Nya diagnoser inom personkretsen ställer krav på nya boendeformer och sysselsättning. Ökat behov sätter fokus på vidareutveckling av insatser, som i första hand ska erbjudas inom kommunen. Allt äldre brukare medför kommande planering av äldreboende inom LSS. KÄVLINGEBON Individuell behovsbedömning ska tilllämpas inom fler insatser för att säkra rätt resurser till varje brukare och att bedömningen görs ska följas upp varje år. Verksamheten ska årligen följa upp brukarens genomförandeplan. Uppföljning ska ske för att säkerställa att beslutad insats har utförts på rätt sätt och ersättning betalas enligt avtal. UTVECKLING Oberoende av ansvarsgränser ska handikappomsorgen garantera gott stöd och god service. Handikappomsorgen och Individ- och familjeomsorgen fördjupar samarbetet gällande psykiskt funktionshindrade. Handikappomsorgen ska vara nytänkande och ha omvärldsbevakning. Insatserna ska utvecklas för brukarens behov för att därigenom fortsätta att verkställa alla beslut inom handikappomsorgen. MEDARBETAREN Yrkesprofessionerna ska utvecklas för att möta framtidens behov. Samverkan mellan boendestöd SoL/ LSS ska öka. Alla enheter ska samverka gällande fritidsfrågor. All tillsvidareanställd personal ska utbildas i LSS/plattform. Gemensamma utbildningsinsatser ska genomföras för personal inom handikappomsorgen och individ- och familjeomsorgen. Personalens kunnande måste öka och vidgas för att möta nya målgrupper. EKONOMI Handikappomsorgens budgetram omfattar tkr. Personalen ska vara kostnadsmedveten och medverka till samarbete mellan enheterna. Resursfördelningssystem inom möjliga delar ska fortsatt införas och utvecklas för att tydliggöra sambandet mellan behov och resurser. Utvärdering av modellerna ska genomföras för fortsatt utveckling. MILJÖ Socialtjänsten ska präglas av långsiktig hållbar utveckling. Vid förflyttning i närområdet ska, om möjligt, cykel användas. Nya kommunala bilar som avdelningen använder ska endast vara miljöbilar. Med belöning och uppmärksamhet ska verksamheten uppmuntras att öka miljötänkandet. VERKSAMHETSBERÄTTELSER 43

44 KOMMUNÖVERGRIPANDE INDIKATORER ANTAGNA AV FULLMÄKTIGE INDIKATORER FÖREGÅENDE SENAST GENOMFÖRDA VÄRDERING Antal ej verkställda beslut inom handikappomsorgen som ger sanktionsavgift är noll. 0 0 INDIKATORER ANTAGNA AV SOCIALNÄMNDEN INDIKATORER FÖREGÅENDE SENAST GENOMFÖRDA VÄRDERING Insatserna ska vara kvalitetssäkrade. Minst tre kvalitetsgarantier tas fram årligen. Lägre miljöpåverkan. Utbetald ersättning för körersättning ska minska RESULTATRÄKNING, TKR BOKSLUT PROGNOS Intäkter varav kf-intäkt Kostnader Resultat Resultatet omfattar även regleringspost för tidigare överföringspost VERKSAMHETEN I SIFFROR BOKSLUT 2010 PROGNOS Gruppboendeplatser, egna och köpta Antal personer med daglig verksamhet VERKSAMHETSBERÄTTELSER 44

45 HEMVÅRD ANSVARIG NÄMND: SOCIALNÄMNDEN VERKSAMHETSOMRÅDEN Anhörigstöd Boende Dagcentral Dagverksamhet Hjälp i hemmet Hälso- och sjukvård Mobil ersätter nyckel sedan nyckelfria lås har införts i hemvården. FRAMTIDEN Värdighetsgarantier ska tas fram och möjligheter att införa valfrihet inom personlig omvårdnad ska utredas. Med utgångspunkt i nya boendet i Löddeköpinge ska utvecklingsarbete ta fram nytt koncept med bredare perspektiv för verksamheternas innehåll och organisation. hemvårdens insatser ska kvalitetssäkras. Utifrån hemvårdens registrering i Palliativ register och Senior Alert ta fram lärdomar och handlingsplaner för förbättringsarbete. ASIH; avancerad sjukvård i hemmet kommer att starta genom Region Skåne. Konsekvenser för hemvården kommer att bevakas. EKONOMI Hemvårdens budgetram är tkr. Ökad kunskap om ekonomiska system och verktyg ska ge effektivt nyttjande av resurser. Nyckelfria lås möjliggör tidmätning av insatserna och kommer möjliggöra en resursfördelningsmodell för VILA och hemrehab. KÄVLINGEBON Socialtjänsten ska fokusera på individuella uppföljningar ur olika aspekter. Genomförande-/vårdplaner ska årligen följas upp. UTVECKLING Oberoende av ansvarsgränser ska socialtjänsten garantera gott stöd och god service. Informationsöverföringen mellan MEDARBETAREN Under de närmsta åren ska omvårdnadspersonal garanteras en lägsta utbildningsnivå genom individuell utbildningsinsats. Alla medarbetare ska göras delaktiga för att säkra informationsöverföring mellan insatser. Aktivt arbete med att locka unga att arbeta i kommunen. Olika aktiviteter kommer skapas. MILJÖ Socialtjänsten ska präglas av långsiktig hållbar utveckling. Utbildning och information ska öka personalen miljömedvetenhet. Varje verksamhetsområde ska ta fram förslag till miljöförbättringar. Nya kommunala bilar som avdelningen använder ska endast vara miljöbilar. VERKSAMHETSBERÄTTELSER 45

46 ÖVERGRIPANDE INDIKATORER ANTAGNA AV FULLMÄKTIGE INDIKATORER FÖREGÅENDE SENAST GENOMFÖRDA VÄRDERING Hemvården ska placera sig bland de 20 kommuner i riket som har sammantaget bäst resultat i SKL:s och SoS Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre. - Bland de 20 bästa Nöjdkundindex för Socialstyrelsens nationella brukarundersökning avseende både äldreboende och hemtjänst ska vara över medelvärdet för riket. Äldreboende: Kävlinge 72 Skåne 72 Hemtjänst: Kävlinge 72 Skåne 74 Äldreboende: Kävlinge 79 Skåne 72 Hemtjänst: Kävlinge 78 Skåne 75 KOMMUNÖVERGRIPANDE INDIKATORER ANTAGNA AV SOCIALNÄMNDEN INDIKATORER FÖREGÅENDE SENAST GENOMFÖRDA VÄRDERING Värdighetsgaranti ska tas fram procent av medarbetarna upplever en bättre arbetsmiljö än före införandet av nyckelfria lås RESULTATRÄKNING, TKR BOKSLUT PROGNOS Intäkter varav kf-intäkt Kostnader Resultat Resultatet omfattar även regleringspost för tidigare överföringspost VERKSAMHETEN I SIFFROR BOKSLUT 2010 PROGNOS Antal personer beviljade hemtjänst Antal befintliga servicelägenheter Antal betalda vårddagar på sjukhus för utskrivningsklara personer VERKSAMHETSBERÄTTELSER Antal personer med insats av VILA Antal personer på korttidsplats

47 INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG ANSVARIG NÄMND: SOCIALNÄMNDEN VERKSAMHETSOMRÅDEN Familjerättsliga frågor Familjerådgivning Alkoholutskänkning Fältverksamhet Ekonomiskt bistånd Social rådgivning Social jour Kriscentrum för män, kvinnor och barn Utrednings- och behandlingsarbete enligt SoL, LVU och LVM Myndighetsutövning gällande LVU och LVM Ensamkommande flyktingbarn Social rådgivning för barn och föräldrar i stationshuset i Kävlinge. FRAMTIDEN Oro på finans- och arbetsmarknad ger osäkerhet i behov av ekonomiskt bistånd. Påverkar även behovet av bostäder till personer som ställts utanför ordinära bostadsmarknaden. Familjerättsliga ärenden ökar, framför allt begäran från domstolar avseende upplysningar och utredningar. Allt fler fäder är aktiva för att få mer inflytande i sina barns liv samt mer oenighet mellan föräldrar. Missbruket bland vuxna ökar. Användandet av nätdroger ökar. Kommunen kommer att ta emot ensamkommande flyktingbarn. KÄVLINGEBON Boendestöd ska erbjudas till samtliga hyresgäster som har bostad förmedlad genom individ- och familjeomsorgen. När en utredning görs ska risk- och skyddsfaktorer dokumenteras. Riskfaktorer pekar på individens största hot (till exempel dålig skolgång eller alkoholvanor) medan skyddsfaktorer ger individen styrka att klara hoten (till exempel goda familjeförhållande). UTVECKLING Oberoende av ansvarsgränser ska socialtjänsten garantera gott stöd och god service. Individ- och familjeomsorgen och handikappomsorgen fördjupar samarbetet gällande psykiskt funktionshindrade. Samarbetet med bildningsnämnden kring förebyggande arbete för barn och unga ska vidareutvecklas. För att öka möjligheterna till egenförsörjning för bidragstagare ska samarbetet med Finsam och Lärcentrum utvecklas. MEDARBETAREN All personal ska ha relevant utbildning för sin verksamhet. En kompetensutvecklingsplan har upprättats och kommer att genomföras. Gemensamma utbildningsinsatser ska genomföras för personal inom handikappomsorgen och individ- och familjeomsorgen. EKONOMI Individ- och familjeomsorgen har en budgetram på tkr. Fokus ligger på att minska placeringskostnaderna samt ekonomiskt bistånd. Satsningar görs på öppenvårdsprogram på hemmaplan. MILJÖ Socialtjänsten präglas av en långsiktig hållbar utveckling. Alla ska använda det mest miljövänliga alternativet där möjlighet finns. Nya kommunala bilar som avdelningen använder ska endast vara miljöbilar. I möjliga fall ska telefonkonferens användas istället för bilresor till uppföljningsbesök. VERKSAMHETSBERÄTTELSER 47

48 KOMMUNÖVERGRIPANDE INDIKATORER ANTAGNA AV FULLMÄKTIGE INDIKATORER FÖREGÅENDE SENAST GENOMFÖRDA VÄRDERING Genomsnittsvärdet för antal institutionsplaceringar per månad är högst 15. Delmål: till år 2012 är institutionsplaceringarna högst 20. Den genomsnittliga tiden för hushållens ekonomiska bistånd ska inte överstiga 5 månader. Andelen ej återaktualiserade ungdomar (13-20 år) ett år efter avslutad kontakt ska överstiga 76 procent ,2 - - INDIKATORER ANTAGNA AV SOCIALNÄMNDEN INDIKATORER FÖREGÅENDE SENAST GENOMFÖRDA VÄRDERING Fältverksamheten ska omfatta även åk Kontinuerligt ha fem deltagare i Finsam RESULTATRÄKNING, TKR BOKSLUT PROGNOS Intäkter varav kf-intäkt Kostnader Resultat VERKSAMHETEN I SIFFROR BOKSLUT 2010 PROGNOS Antal hushåll med ekonomiskt bistånd Utbetalt ekonomiskt bistånd per månad och hushåll, i genomsnitt, tkr. 6,2 6,5 6,5 Institutionsplaceringar, antal årsplaceringar. 16, Genomsnittskostnad för institutionsplaceringar per plats och år, tkr VERKSAMHETSBERÄTTELSER Vård i familjehem, antal platser Genomsnittskostnad för familjehem, tkr

49 INFRASTRUKTUR OCH TEKNISK SERVICE ANSVARIG NÄMND: TEKNISKA NÄMNDEN VERKSAMHETSOMRÅDEN Väghållning, park och grönområde Räddningstjänst Fastighet Vatten och avlopp Avfall Matavfallsinsamling har påbörjats som ett försök på Korsbackaområdet i Kävlinge. FRAMTIDEN I takt med en ökad befolkning kommer nya behov av verksamhetslokaler som till exempel utökning av skollokaler (tillbyggnad av Ljungenskolan, om- och tillbyggnad av Ljunggården, nya förskolor i Kävlinge och Löddeköpinge). Ökande energipriser kommer att mötas med energisparåtgärder av teknisk karaktär, som till exempel utbyte av pannor, fläktaggregat. Stora delar av fastighetsbeståndet är nu av en sådan ålder att de tekniska systemen börjar bli i behov av utbyte. En utbytesplan för detta ska upprättas. För att kunna fastställa status på fastigheternas underhållsbehov ska ett underhållsprogram driftsättas. Kvicksilverarmaturer på fastighetsmark ska ersättas. Ansvaret för lokalvård och markskötsel övergår till fastighetsavdelningen. Under 2012 ska möjligheterna för en samordnad fastighetsförvaltning med KKB utredas. Västra delen av kommunen avses läggas ut på entreprenad under året. I entreprenaden kommer ingå såväl sommar- som vinterunderhåll på både gata och park. Entreprenaden kommer att medföra att viss personal kommer att följa med den nya entreprenören samt att organisationen måste ses över i den del som blir kvar. Under slutet av 2011 påbörjas försök med matavfallsinsamling i ett villaområde samt inom ett område med lägenheter. Under 2012 kommer försöken att utvärderas och eventuellt utökas. Upprustningen av lekplatser som pågått sedan 2010 fortsätter under kommande två år för att sedan kunna trappas ner. År 2006 genomfördes en asfaltinventering som har legat till grund för asfaltplanen och extra anslag har beviljats för att komma ifatt det eftersatta underhållet. Inventering avses göras om under 2012 för att kunna lägga upp en framtida plan samt som utvärdering att statusen på vägnätet har blivit bättre under perioden. VA-avdelningen kommer att fortsätta sitt arbete med effektivisering och optimering av driften vid avloppsreningsverket, både ur ekonomisk, teknisk och driftsäkerhetsmässig synvinkel. Fortsatt ombyggnad och renovering av befintliga anläggningar för att erhålla en förbättrad arbetsmiljö och ökad driftsäkerhet. VA-avdelningen avser att fortsätta underhållsarbete och förnyelse av befintligt ledningsnät. Detta kommer också att innebära stora framtida investeringsbehov. Under 2012 ska miljö & teknik i samarbete med kommunkansliet utreda konsekvenserna av en annan lokalisering av reningsverket samt förutsättningar för ett eventuellt samgående med andra kommuner inom VA-verksamheten. KÄVLINGEBON Kävlingebon ska uppleva en attraktiv och säker kommun som satsar på vackra miljöer såsom välskötta lekplatser, skolgårdar och parker. Den tekniska servicen och infrastrukturen ska tillgodose invånarnas krav på tillförlitlighet och säkerhet. VERKSAMHETSBERÄTTELSER 49

50 UTVECKLING Nya effektivare uppvärmningssätt för lokaler utvecklas, till exempel geovärme, solfångare etcetera. Detta kommer framöver att beaktas vid nybyggnad av lokaler. Injustering av värmesystem i syfte att minska energiförbrukningen pågår och kommer att fortgå de närmaste åren. Skötselplaner för drift och underhåll av parker samt gator och vägar ska implementeras i verksamheten för att effektivisera och optimera resursanvändningen. Inom VA-avdelningens verksamhet ska ny teknologi tillvaratas för att utveckla och förbättra processer och drift. VAavdelningen ska i samarbete med miljöoch byggnadsnämnden verka för ett införande av grönytefaktor inom nya exploateringsområden vilket främjar dagvattenhantering och därmed förebygger översvämningar. MEDARBETAREN Ökad komplexitet inom arbetsområdet ställer krav på fortlöpande kompetensutveckling av personalen. Kontinuerliga kompetensutvecklingsinsatser ska genomföras för att all personal ska ha relevanta kunskaper inom respektive verksamhet. För att skapa en större samhörighet inom miljö & teknik kommer gemensamma aktiviteter att fortsätta genomföras. EKONOMI Infrastruktur och teknisk service har en budgetram på tkr. Utöver budgetramen har verksamheten betydande intäkter, tkr, i form av interna hyresintäkter och ersättningar, taxor, avgifter och arrenden. Verksamheten har kompenserats med 854 tkr för prishöjningar. Dessa medel har främst använts till att förstärka budgeten inom väghållning, park och grönområden samt inom markförvaltningen. Hyrorna på ägda fastigheter har ökats med 2,5 procent vilket innebär drygt tkr. För verksamheterna vatten och avlopp samt avfallshantering beräknas oförändrad taxa under år Investeringarna beräknas till tkr varav tkr avser den skattefinansierade verksamheten tkr avser fastighet och tkr avser vatten och avlopp. De enskilt största investeringsanslagen är gång- och cykelvägar, ombyggnad av Kvarngatan, om- och tillbyggnad av Ljungenskolan samt VA-ledningar. MILJÖ Under 2012 kommer förutsättningarna för en klimatneutral verksamhet att kartläggas. Renhållningsverksamheten införde prov med biodiesel (RME) till renhållningsbilarna. Det föll ut väl och i dag använder 90 procent av renhållningsbilarna biodiesel, målet är 100 procent under Inom ramen för VA-lag, allmänna bestämmelser och Miljöbalken samarbetar VA-avdelningen med miljö & hälsa för att verksamhetsutövare som nyttjar kemikalier övergår till mer miljövänliga alternativ i sina processer. VA-verksamheten ska sträva efter att minimera användandet av energi och kemikalier. KOMMUNÖVERGRIPANDE INDIKATORER ANTAGNA AV FULLMÄKTIGE INDIKATORER FÖREGÅENDE SENAST GENOMFÖRDA VÄRDERING 2014 har energiförbrukningen i kommunala offentliga fastigheter minskat till 150 kwh/m² och år och energiförbrukningen i alla nybyggda kommunala offentliga fastigheter är lägre än 60 kwh/m² och år kwh/m² och år 80 kwh/m² och år - Bräddningar från spillvattensystemet och källaröversvämningar via avloppsledningsnätet orsakade av kraftig nederbörd och/eller förhöjd havsnivå ska minska eller vara oförändrade i förhållande till föregående år. - Källaröversvämningar 0 st Bräddningar 11 st - VERKSAMHETSBERÄTTELSER 2020 finns ett 10 km långt rekreationsstråk längs Kävlingeån från kusten till Kävlinge tätort utsätts inga boende för vägtrafikbuller från de kommunala vägarna som överstiger gällande riktvärden. Fastighetsunderhållet är under rullande fyraårsperiod i genomsnitt mellan kronor per kvadratmeter. Beläggningsunderhåll på gatorna understiger inte tkr per år, vilket motsvarar 2,78 kronor per kvadratmeter för att bibehålla gatornas skick och värde. - 5 km utsattes 1300 personer för buller över 55 dba 179 kr/m² 177 kr/m² 2,44 kr/m² 4,50 kr/m² - 50

51 INDIKATORER ANTAGNA AV TEKNISKA NÄMNDEN INDIKATORER FÖREGÅENDE SENAST GENOMFÖRDA VÄRDERING Nöjd Medborgarindex ska för sophämtning inte understiga 2008 års värde (7,9). Nöjd Medborgarindex ska för renhållning av parker, gator och vägar inte understiga 2008 års värde (6,7). Nöjd Medborgarindex ska för åtgärd mot klotter och skadegörelse inte understiga 2008 års värde (6,2). 7,9 7,8 6,7 6,4 6,2 6,1 Alla kvicksilverarmaturer ska vara utbytta år Cirka 600 återstår Den genomsnittliga omasfalteringstiden ska vara under 30 år. Nöjd Medborgarindex ska för gator och vägar inte understiga 2008 års nivå (58). Nöjd Medborgarindex ska för gång- och cykelvägar inte understiga 2008 års värde (58). Verka för ökad brandsäkerhet genom att installera värmedetektorkablar på minst två fastighetsobjekt per år. Minskad kemikalieförbrukning (järnklorid) vid reningsverket. Nöjd Medborgarindex avseende vatten och avlopp ska inte understiga 2008 års värde (77). Energiförbrukning kilowattimmar per renad m³ avlopp ska minska ,073 kg/m³ 0,066 kg/m³ ,742 kwh/m³ 0,746 kwh/m³ Antalet läckor på huvudledningar för dricksvatten stycken per kilometer ledning ska inte överstiga medelvärdet för Sveriges kommuner (0,057 resp 0,084). Antalet stopp på huvudledningarna för avlopp stycken per kilometer ledning ska inte överstiga medelvärdet för Sveriges kommuner (0,11 resp 0,11). 0,050 st/km ledning 0,059 st/km ledning 0,053 st/km ledning 0,052 st/km ledning RESULTATRÄKNING, TKR BOKSLUT PROGNOS Intäkter varav kf-intäkt Kostnader Resultat VERKSAMHETSBERÄTTELSER 51

52 LEDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING ANSVARIG NÄMND: KOMMUNSTYRELSEN VERKSAMHETSOMRÅDEN Kommunstyrelse Kommunfullmäktige Kommunledning Ekonomi IT Personal Kansli Näringsliv / turism Strategi Säkerhet Kontakt Kävlinge Fint väder och varierande aktiviteter lockade många besökare till höstmarknaden i Kävlinge. VERKSAMHETSBERÄTTELSER FRAMTIDEN Världsekonomin är fortfarande skakig och de globala händelserna ser ut att påverka Sverige och därmed Kävlinge kommun mer än vad som förutspåddes så sent som i våras. Kommunens ekonomi är i grunden god, men en stigande arbetslöshet och fallande aktiemarknad kan snabbt gräva stora hål. Vaksamhet och förhållning kommer att vara honnörsord för ekonomin under Det byggs nya bostäder i kommunen och flera stora planområden är snart redo att börja bebyggas. Även här kommer dock det allmänna ekonomiska läget att ha inverkan på utbyggnadstakten. En viss avmattning är nog att vänta. Icke desto mindre finns fortfarande ett stort intresse för att bygga och bo i Kävlinge kommun. För att på ett bra sätt möta denna efterfrågan kommer det inför 2012 att byggas upp en strategisk avdelning inom kommunkansliet. Denna kommer att svara för utbyggnads- och exploateringsfrågor, men även näringslivsverksamhet och övergripande miljöutveckling. Övergripande områden för våra satsningar under 2012 är Värdegrund, Kvalitet och Kommunikation. Tillsammans utgör detta grunden för vårt varumärke. Ledning och styrning är kommunstyrelsens viktigaste uppgifter. Resurser kommer under 2012 att satsas på såväl bättre ledningssystem som utveckling av kommunens chefer. KÄVLINGEBON Det finns ett flertal förbättringsområden med Kävlingebon i fokus. Några av dem nämns här nedan. Ordet kommun betyder gemenskap. Vårt arbete är att ge service till kommuninvånarna. I detta arbete är bemötande och serviceanda viktiga inslag. I kommunen arbetar vi därför efter en gemensam värdegrund, där orden öppenhet, engagemang och utveckling är våra värdeord. Värdegrundsarbetet kommer att ges stort utrymme Ett viktigt inslag i förhållandet till kommuninvånarna är kvaliteten i våra tjänster. Kommunen har gått med i en nationell mätning av kvalitet, Kommunernas kvalitet i korthet (KKIK). Dessa mätningar ger fingervisningar om var vi står och vad vi behöver förbättra. År 2012 kommer vi för första gången att kunna jämföra oss bakåt i tiden med oss själva. Hur, när och vad vi kommunicerar med våra invånare blir allt väsentligare. Under 2011 har kommunen tagit fram en kommunikationspolicy och anställt en kommunikationschef. Detta tillsammans ger möjligheter för att lyfta fram kommunikationsfrågorna för att skapa en såväl fungerande och bestående dialog med kommuninvånarna. 52

53 Kommuninvånarnas möjlighet till påverkan sker på många sätt, bland annat genom Åsikt Kävlinge som nås via kommunens hemsida, telefon eller per brev. Där kan kommuninvånare framföra synpunkter till och om kommunens olika verksamheter. Ett sätt att vidareutveckla kommunens medborgarträffar är att kommunrepresentanter finns närvarande vid större evenemang, till exempel höst- och vårmarknader. Under 2012 kommer en medborgarenkät genomföras för att belysa olika förbättringsområden inom våra verksamheter. Kommunens växel fungerar från och med hösten 2010 som ett så kallat medborgarkontor (Kontakt Kävlinge). Uppgifter från företrädesvis kansli och miljö & teknik har förts över till medborgarkontoret. Under 2012 kommer även uppgifter från bildnings- och socialnämnden att läggas över. Kontakt Kävlinge ska utbildas för att bättre kunna besvara och slussa invånare och företag rätt inom kommunen. Under andra kvartalet 2011 kunde elektroniska fakturor erbjudas för VAfakturor. Efter tre månader hade drygt 8 procent av kunderna anmält sig. Arbetet fortsätter för att i nästa steg även omfatta barn- och äldreomsorgens fakturor. Målsättningen är att 25 procent av kommunens fakturor ska vara elektroniska under UTVECKLING För att stödja kommunens näringsliv och verka för ett gott företagsklimat pågår flera olika aktiviteter. Kommunen genomför frukostträffar, kommunalrådsluncher och ger ut näringslivsnytt. Det är viktigt att skapa mötesplatser tillsammans med kommunens företagare. Förutom ovanstående områden så kommer en årlig näringslivsdag att etableras. Arbetet med den nya näringslivsstrategin fortsätter och ett flertal projekt såsom turistbyråprojekt och City handelsprojekt kommer att genomföras Detta arbete är ett led i att stärka kommunens varumärke. Vi kommer i samverkan med de andra 4 Yes-kommunerna göra insatser för nyföretagande och entreprenörskap genom Nyföretagarcenter Syd och Entreprenörscenter EC1 samt projekt för ökat kvinnligt företagande. Tillsammans med företrädare för näringsliv och föreningsliv kommer det tas fram en varumärkesstrategi 2012 för kommunen. För att uppnå målet avseende befolkningstillväxt arbetas det aktivt med plan-, mark- och exploateringsfrågor. Under 2012 kommer förberedande arbeten att bedrivas inom bland annat Kävlinge östra centrum, Löddeköpinge öster och Tolvåkersgården i Löddeköpinge. Inom dessa områden planeras att byggas cirka nya bostäder med start Som ett led i att erbjuda e-tjänster till invånarna planeras ett arbete med migrering från dagens Novell-miljö till Microsoft-miljö. Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser kommer att fortsätta. Kävlinge kommuns incident- och skaderapporteringssystem är driftsatt och fler utbildningsinsatser kommer att genomföras. MEDARBETAREN Rekryteringsprocessen inom Kävlinge kommun kommer att genomarbetas med start 2012 där bland annat urvalsprocesser, introduktionsprogram och avslut kommer att ses över. Återkommande ledarskapsutbildningar planeras också att genomföras för att stödja och utbilda kommunens chefer. Dessa utbildningar genomförs tillsammans med övriga 4 Yes kommuner. För att minska sjukfrånvaron ytterligare kommer det systematiska arbetsmiljöarbetet att fortsätta utvecklas med bland annat hälsofrämjande åtgärder. Lönebildningsprocessen kommer att utvecklas under 2012 och tydliga riktlinjer/policys för bland annat lönekriterier ska skapas. Under 2012 kommer samverkansavtalet enligt FAS att träda i kraft. EKONOMI Ledning och samhällsutveckling har inför 2012 intäkter från kommunfullmäktige på tkr. En utökning har skett inför 2012 med 400 tkr avseende arkitektkonsulter, 600 tkr för inköpssamordnare samt 459 tkr för priskompensation. En ramväxling har även skett med miljö & teknik på tkr avseende Agenda 21 samt markverksamhet som flyttas till den nya strategiavdelningen inom kommunkansliet. Ekonomi och IT-beställare redovisas tillsammans. IT-enheten rapporterar till den gemensamma nämnden och redovisas inte under kommunstyrelsen från och med Under 2012 planeras investeringar för totalt tkr. Merparten, tkr avser IT-investeringar. Utökningen jämfört med tidigare år avser Microsoft migrering samt löpande utbyte av datorer som tidigare redovisade under bildningsnämnden. Investeringar görs även avseende dokument och ärendehanteringssystem (500 tkr) samt vidareutveckling av beslutsstödssystem (1 000 tkr). För att uppfylla kommunens ekonomiska mål fokuseras utvecklingen inom följande områden: Beslutsstödsystemet har utvecklats vidare och budgetmodulen har tagits i drift under Systemet utvecklas vidare avseende hantering av personalkostnader samt för prognos- och uppföljningsarbete. Systemet ska även utvecklas med målsättningen att kunna följa upp våra kvalitetsmål. Prognossäkerheten sätts hela tiden i fokus. Ju tidigare vi kan se en positiv alternativt negativ resultatutveckling desto bättre förutsättningar har vi för att omfördela resurser. Utförd intern kontroll ska leda till åtgärder för att hela tiden uppnå ständiga förbättringar. Senast inom 6 månader ska det finnas förslag på åtgärd. MILJÖ Kommunstyrelsen ska på ett övergripande plan beakta miljöaspekten i kommunens arbete. Bland annat prioriteras bebyggelse i goda kollektivtrafiklägen vid planering av nybyggnation i kommunen. Ett arbete har inletts med att ta fram en miljö- och energiplan. En revidering av kommunens inköpspolicy har skett 2011, i detta arbete har fokus varit på miljöfrågor. Fullmäktige har vidare slagit fast att den kommunala fordonsparken successivt ska ersättas med miljöfordon. Detta arbeta är påbörjat och fortsätter under En fördjupning av översiktsplanen ska utarbetas för kustzonen. Denna ska bland annat ta ställning till riksintressen, strandskydd, möjlig utbyggnad och användningen av kustvattnet. VERKSAMHETSBERÄTTELSER 53

54 KOMMUNÖVERGRIPANDE INDIKATORER ANTAGNA AV FULLMÄKTIGE INDIKATORER FÖREGÅENDE SENAST GENOMFÖRDA VÄRDERING Betyget för påverkan uppgår till Betyget för bemötande / tillgänglighet uppgår till En genomsnittlig befolkningstillväxt på 1,5 procent per år mellan åren ,7 % 1,6 % Tillbaka till 10-i-topp på Svenskt Näringslivs ranking. 47 plats 67 plats Index i medarbetarenkäten avseende arbetsmiljöförhållanden uppgår till 7,4 på en 10-gradig skala. - 7,0 Nyckeltal för sjukfrånvaro uppgår till högst 5,3 procent. 5,4 % 4,3 % Index i medarbetarenkäten avseende ett aktivt ledarskap uppgår till 7,6 på en 10-gradig skala. Index i medarbetarenkäten avseende tydlig lönepolitik uppgår till 8,4 på en 10-gradig skala. Verksamhetens nettokostnader överstiger inte budgeterad nivå. Årliga intern kontrollplaner tas fram. Eventuella föreslagna åtgärder genomförs och följs upp. - 7,3-8,0 Ok Ok Ok Ok INDIKATORER ANTAGNA AV KOMMUNSTYRELSEN INDIKATORER 3 webenkäter på kommunens hemsida ska utföras under procent av de insända handlingarna till Åsikt Kävlinge ska få ett första svar inom 10 dagar. Kostnaderna för skadegörelse och inbrott i kommunens verksamheter ska minska. Trygghetsindex i SCB:s medborgarundersökning ska uppgå till 56. FÖREGÅENDE Nytt system för 2010 Nytt system för 2010 Börjar mätas 2010 SENAST GENOMFÖRDA 3 80 % VÄRDERING tkr företagsbesök med kommunledningen. 6 8 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Kävlinge kommun ska placera sig i översta kvartilen bland de kommuner i riket som har sammantaget bäst resultat i SKL:s öppna jämförelser avseende NKI-värdet för företagsklimat (totalt genomsnittligt resultat). 25 procent av kundfakturorna ska vara elektroniska procent av användarna av beslutsstödssystemet ska uppleva att de får behövlig information. Differensen mellan prognos för ks ordinarie verksamhet i delårsbokslutet och utfallet i årsredovisningen ska inte vara högre än 0,5 procent av nettobudgeten. RESULTATRÄKNING, TKR % 0 % ,0 % 4,1 % BOKSLUT PROGNOS Intäkter varav kf-intäkt Kostnader Resultat

55 MILJÖ OCH HÄLSA ANSVARIG NÄMND: MILJÖ- OCH BYGG- NADSNÄMNDEN VERKSAMHETSOMRÅDEN Miljö- och hälsoskydd, myndighetsutövning Miljö- och hälsoskydd, hållbar utveckling Miljöavdelning tar kontinuerligt vattenprover i Kävlingeån för att kontrollera kvaliteten. FRAMTIDEN Miljö- och hälsoskyddsavdelningen arbetar till stor del med myndighetsutövning, ett område som blir alltmer komplext. För att en liten organisation som vår ska kunna möta de ökande kraven från lagstiftare och centrala myndigheter, krävs att samarbetsformerna med andra kommuner utvecklas. I samband med att en ny strategisk enhet bildas under kommunstyrelsen, kommer huvuddelen av det miljöstrategiska arbetet flyttas från miljöavdelningen. KÄVLINGEBON Såväl medborgarna som näringslivet ska få ett professionellt bemötande och en objektiv handläggning. Medborgarna ska ha en god livsmiljö, ha tillgång till säkra livsmedel samt ha närhet till grönområden för vardaglig rekreation såväl som naturområden med hög biologisk mångfald. UTVECKLING Under 2011 har en stor tillsynsinsats gjorts på lantbrukets kemikaliehantering. I en växande kommun med ett ökande antal verksamheter, ställs höga krav på en god, likvärdig och effektiv tillsyn av livsmedelshantering, handel och andra verksamheter. Miljö- och hälsoskyddsavdelningen arbetar kontinuerligt med att öka effektiviteten och kvaliteten på tillsynsverksamheten. Arbetet pågår både inom den egna organisationen och i samarbete med andra kommuner och Länsstyrelsen. MEDARBETAREN Ökad komplexitet inom arbetsområdet ställer krav på fortlöpande kompetensutveckling av personalen. Kontinuerliga kompetensutvecklingsinsatser ska genomföras för att all personal ska ha relevanta kunskaper inom respektive verksamhet. För att skapa en större samhörighet inom miljö & teknik kommer gemensamma aktiviteter att fortsätta genomföras. På grund av arbetsmiljösituationen ska sjuktalet öppet redovisas i minst samtliga delårsrapporter och i bokslutet. EKONOMI Miljö och hälsa har i 2012 års budget intäkter från kommunfullmäktige på tkr. Ramen har sänkts med 560 tkr då verksamheten Agenda 21 har överförts till kommunstyrelsen. Samtidigt har en höjning av ramen skett då medel, som föregående år varit budgeterad centralt på miljö- och byggnadsnämnden, tillförts med 340 tkr. Dessa medel ska delfinansiera kostnaderna för vattenvårdsprojektet Kävlingeå. Kompensation för löneoch prisökningar har skett med 36 tkr. Miljö- och hälsoskyddsavdelningens myndighetsutövning är delvis avgiftsfinansierad med intäkter på cirka tkr. MILJÖ Ett nytt naturvårds- och grönstrukturprogram med därpå följande åtgärdsplaner ska tas fram under För att möta det ökade behovet av områden tillgängliga för rekreation i en växande kommun, behöver kommunens naturområden skötas på ett sätt som gynnar såväl rekreation som biologisk mångfald. Det kan även behöva skapas nya naturområden i samband med exploatering. Under 2012 kommer det att inrättas kommunens första kommunala naturreservat i Ålstorp. Ett nytt program för vattenvårdande åtgärder i Kävlingeån har antagits av medlemskommunerna i Kävlingeåns vattenråd. Programmet startar 2012 och ersätter tidigare program inom det avslutade Kävlingeåprojektet. VERKSAMHETSBERÄTTELSER 55

56 INDIKATORER ANTAGNA AV MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN INDIKATORER FÖREGÅENDE SENAST GENOMFÖRDA VÄRDERING Brukare som nyttjar tjänster ska uppfatta bemötandet som gott eller medelgott vid mätning i kommunens kvalité i korthet % god 40 % medelgod Tillsynsplanens kontrollplan ska uppnås Andelen överklagade beslut som ändras av överprövande instans ska inte öka. - 0 RESULTATRÄKNING, TKR BOKSLUT PROGNOS Intäkter varav kf-intäkt Kostnader Resultat VERKSAMHETSBERÄTTELSER 56

57 SAMHÄLLSBYGGNAD ANSVARIG NÄMND: MILJÖ- OCH BYGG- NADSNÄMNDEN VERKSAMHETSOMRÅDEN Planfunktion Bygglov Mätverksamhet Sex veckors handläggningstid är målet för ett bygglov. FRAMTIDEN En ny plan- och bygglag har trätt i kraft under maj Implementeringen av lagen fortsätter under Detta medför förändringar som gör att kommunen behöver fortsätta se över organisation, resurser, rutiner och delegation. Förändringarna påverkar bygglovavdelningen bland annat genom att tillsynen och samråden under byggtiden utökas till minst tre protokollförda möten. Utöver detta utökas bygglovsadministrationen. KÄVLINGEBON Såväl medborgaren som näringsliv ska få ett professionellt bemötande och en objektiv handläggning. Kommunikationsformerna i medborgardialogen ska utvecklas. UTVECKLING Planavdelningen verkar för en planberedskap som, inom ramen för god bebyggd miljö och marknadens efterfrågan, innehåller en bostadsförsörjning utifrån fullmäktigemålet om att öka befolkningen med 1,5 procent per år mellan åren För att uppnå det ställda målet på sex veckors handläggningstid för ett bygglov arbetar bygglovsavdelningen vidare med att se över organisation, resurser, rutiner med mera. MEDARBETAREN Den nya lagstiftningen ställer ökade krav på personalen. Därför genomförs ytterligare kompetensutvecklingsinsatser. Som en konsekvens av den utökade arbetsbelastningen ska särskilt fokus också ställas på den totala arbetssituationen. För att skapa en större samhörighet inom miljö & teknik kommer gemensamma aktiviteter att fortsätta genomföras. På grund av arbetsmiljösituationen ska sjuktalet öppet redovisas i minst samtliga delårsrapporter och i bokslutet. EKONOMI Samhällsbyggnad har i 2012 års budget intäkter från kommunfullmäktige på 917 tkr. Ramen har från föregående budgetår sänkts med 400 tkr avseende medel för inköp av arkitektkonsulter vilket har tillförts kommunstyrelsen. Vidare har ramen höjts med 36 tkr som kompensation för pris- och löneökningar. MILJÖ Samverkan ska ske med miljö- och hälsoskyddsavdelningen i samhällsbyggnadsprocessen. Planavdelningen implementerar krav på grönytefaktor i detaljplaner, vilket medverkar till en god miljö såväl vad gäller allmänna trevnadsvärden och hälsoaspekter som gynnande av lokalt omhändertagande av dagvatten. VERKSAMHETSBERÄTTELSER 57

58 KOMMUNÖVERGRIPANDE INDIKATORER ANTAGNA AV FULLMÄKTIGE INDIKATORER FÖREGÅENDE SENAST GENOMFÖRDA VÄRDERING 2014 ska grönytefaktorn i nybyggda bostadsområden (gruppbebyggelse, ej villor) vara minst 0,40 och för lokaler minst 0,30 (beräknas utifrån ytor med olika faktorer; gröna tak/väggar, gräsmattor, rabatter, träd med mera) Verka för en planberedskap som, inom ramen för god bebyggd miljö och marknadens bostadsefterfrågan, innehåller en bostadsförsörjning utifrån fullmäktigemålet om att öka befolkningen med 1,5 procent per år. Resultat år 2009: Planer avseende 60 villor och 45 lägenheter i flerfamiljshus har vunnit laga kraft, vilket möjliggör 1,0 procent befolkningsökning Resultat år 2010: Planer avseende 10 radhus och 80 lägenheter i flerfamiljshus har vunnit laga kraft, vilket möjliggör 0,85 procent befolkningsökning INDIKATORER ANTAGNA AV MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN INDIKATORER FÖREGÅENDE SENAST GENOMFÖRDA VÄRDERING Brukare som nyttjar tjänster ska uppfatta bemötandet som gott eller medelgott vid mätning i kommunens kvalité i korthet % god 50 % medelgod Andelen överklagade beslut som ändras av överprövande instans ska inte öka. Minst 95 procent av bygglovsärendena ska vara färdiga för beslut inom sex veckor efter det att kompletta handlingar föreligger % - 56 % RESULTATRÄKNING, TKR BOKSLUT PROGNOS Intäkter varav kf-intäkt Kostnader Resultat VERKSAMHETSBERÄTTELSER 58

59 UTBILDNING OCH ARBETE FÖR UNGDOMAR OCH VUXNA ANSVARIG NÄMND: BILDNINGSNÄMNDEN VERKSAMHETSOMRÅDEN Vuxenutbildning Arbete och integration Studie- och yrkesvägledning Gymnasieskola Gymnasiesärskola Det nya arbetsmarknadsprojektet Uppdragstjänst invigdes under pompa och ståt. FRAMTIDEN Vux 12 implementeras under verksamhetsåret. I vuxenutbildningen kommer alla kurser att erbjudas på såväl schemabundna tider som på hel och/eller halvdistans, för att möta kommuninvånarens behov. Antalet studerande på SFI fortsätter att öka. Frans Möllergymnasiet vill erbjuda hantverks- och yrkesprogram, som leder till anställningsbarhet. Inom Arbete och integration implementeras metoder som tagits fram i projektform i den ordinarie verksamheten. Stora delar av integrationen kommer fortfarande att vara kommunens ansvar, till exempel ansvar för boende, samhällsorientering och SFI. KÄVLINGEBON Ungdomar och vuxna ska erbjudas den utbildning, vägledning och coachning som behövs för individens och samhällets utveckling. En studiesmedja med möjlighet till studier, vägledning och utarbetande av CV erbjuds varje tisdag mellan Arbetsmarknadsprogrammen ska vara anpassade till arbetsmarknaden och de arbetssökandes behov av kortast möjliga väg till egen försörjning. UTVECKLING Studerandes resultat ska förbättras. Kvaliteten på utbildningen för ungdomar och vuxna ska säkerställas. Stödet för ungdomars och vuxnas lärande ska utvecklas. Ungdomar på introduktionsprogrammen ska, som en del i sin utvecklingsplan, få kunskap om arbetsmarknaden. Nya samverkansformer för målgrupper, som befinner sig långt från arbetsmarknaden, kommer att utvecklas inom ramen för FINSAM. Enkätundersökningar genomförs årligen inom utbildning, arbete och integration och studie- och yrkesvägledning. Analysen av resultaten leder till att nya mål och strategier tas fram. Interkommunal samverkan kring hälso- och samhällsorientering för nyanlända skapar nya vägar till integration. Frans Möllergymnasiet arbetar med Qualisverktyget för kvalitetsutveckling med målsättningen att säkerställa god kvalitet genom en extern granskning. Uppföljning sker årligen bland annat via Qualis enkäter. Att förbättra den interna och externa kommunikationen är ett prioriterat område för alla verksamhetsdelar. MEDARBETAREN Personalen ska ha den kompetens som krävs för att uppnå goda resultat och kompetens att förändra utifrån våra uppdrag och omvärldens behov. Genomförd behörighetsinventering för att möta nya lagstadgade krav för lärares behörighet och legitimation utgör grunden för riktade kompetensutvecklingsinsatser genom till exempel Lärarlyftet II. Införandet av Vux 12 inför hösten 2012 medför att lärarna behöver kompetensutveckling. Medarbetarnas ambassadörsskap ska utvecklas. Ett gemensamt förhållningssätt utgör grunden för tydliga budskap och skapar trygghet. Lösningsfokuserade metoder ger förutsättningar för ungdomar och vuxna att utvecklas och lyckas. Med utgångspunkt från medarbetarenkätens resultat ska handlingsplaner tas fram. Delaktighet och information är prioriterade utvecklingsområden EKONOMI Resurstilldelning för utbildning och arbete för ungdomar och vuxna är tkr, varav utbildningskostnaden för externt gymnasium är tkr. Ramen för externt gymnasium har minskats med tkr jämfört med föregående år på grund av lägre kostnader. Uppdrag utförs bland annat inom FINSAM och jobb- och utvecklingsgarantin och uppdragens omfattning är beroende av arbetsmarknadsläget. MILJÖ En miljögrupp finns, som tar fram idéer till att göra arbetsplatsen mera miljömedveten. Prioriterade områden är minskad pappersanvändning samt reducerad elkonsumtion. VERKSAMHETSBERÄTTELSER 59

60 KOMMUNÖVERGRIPANDE INDIKATORER ANTAGNA AV FULLMÄKTIGE INDIKATORER FÖREGÅENDE SENAST GENOMFÖRDA VÄRDERING Andel elever i procent (exklusive elever på IV-programmet) som fullföljer sin gymnasieutbildning inom fyra år ökar. 85 % 88 % INDIKATORER ANTAGNA AV BILDNINGSNÄMNDEN INDIKATORER FÖREGÅENDE SENAST GENOMFÖRDA VÄRDERING Andel deltagare i arbetsmarknadsprogrammen, som känner sig väl bemötta, ska öka. Andel elever i vuxenutbildningen, som slutfört kurs med betyg, ska öka. 92 % 92 % 81 % 82 % Andel studieavbrott i vuxenutbildningen ska minska. 9 % 12 % RESULTATRÄKNING, TKR BOKSLUT PROGNOS Intäkter varav kf-intäkt Kostnader Resultat VERKSAMHETEN I SIFFROR BOKSLUT 2010 PROGNOS Resultatavvikelse i procent. 2,5 1,4 0 Antal elever i gymnasieskolan Antal egenproducerade helårsstuderande i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Antal deltagare i arbetsmarknadsprogram via IFO Andel deltagare i arbetsmarknadsprogram i arbete, praktik eller studier efter avslutat program i procent. 74 % 75 % 76 % VERKSAMHETSBERÄTTELSER 60

61 RÄKENSKAPSMATERIAL 61

62 RESULTAT TKR BOKSLUT 2010 PROGNOS ) Verksamhetens nettokostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter allmän kommunalskatt 2) utjämning och bidrag LSS utjämning fastighetsavgift Finansiella intäkter pensionsfond övriga finansiella intäkter Finansiella kostnader Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader ÅRETS RESULTAT ) Inklusive TA enligt kommunstyrelsebeslut. 2) Allmän kommunalskatt, utjämning och bidrag enligt SKL 11:21 samt egen prognos för befolkning 1 november året innan = invånare, 2013 = invånare, 2014 = RÄKENSKAPSMATERIAL 62

63 BALANS TKR BOKSLUT 2010 PROGNOS TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL eget kapital årets resultat Avsättningar avsättningar för pensioner övriga avsättningar Skulder kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER RÄKENSKAPSMATERIAL 63

64 KASSAFLÖDES TKR BOKSLUT 2010 PROGNOS LÖPANDE VERKSAMHET Årets resultat Justering för avskrivningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster MEDEL FRÅN VERKSAMHETEN FÖRE FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITALET Förändring kortfristiga fordringar Förändring av kortfristiga skulder KASSAFLÖDE FRÅN LÖPANDE VERKSAMHET INVESTERINGSVERKSAMHET Investering i materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHET Förändring av finansiella anläggningstillgångar Minskning av långfristiga fordringar KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHET ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens slut FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL RÄKENSKAPSMATERIAL 64

65 DRIFT TKR NÄMND ) PROGNOS Kommunstyrelse Valnämnd Revision Överförmyndarnämnd Teknisk nämnd Miljö- och byggnadsnämnd Bildningsnämnd Socialnämnd ÖVRIG VERKSAMHET Kompensation löner Kompensation prisökning ½ årseffekt befolkning bildningsnämnd ½ årseffekt befolkning socialnämnd Årseffekt befolkning teknisk nämnd Lokaler bildningsnämnd Ungdomsplaceringar och ifo Idrottsplats Hyra idrottshall Extra anslag Tolvåker och Korsbacka Kapitalkostnader GC-väg Barsebäck Kommunstyrelsen till förfogande Nytt boende, hemvård Nytt boende, handikappomsorg Förändring arbetsgivaravgifter Reavinst Bogesholm och Billingshäll Pensionskostnad, ansvarsförbindelsen Avgår kapitalkostnader VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD FINANSVERKSAMHET Avskrivningar Skatteintäkter 2) Finansiella intäkter Finansiella kostnader ÅRETS RESULTAT ) Inklusive TA enligt kommunstyrelsebeslut. 2) Allmän kommunskatt, utjämning och bidrag enligt SKL 10:63 samt egen prognos för befolkning 1 november året innan. RÄKENSKAPSMATERIAL 65

66 INVESTERINGS TKR BOKSLUT KOMMUNSTYRELSEN It-investering It-infrastruktur It-investering (från bildningsnämnden) It-nysatsningar (från bildningsnämnden) It-relaterat kompensatoriskt stöd ks It bärbara datorer etc bildningsnämnden Ks ospecificerad Migrering Novell-Microsoft Utveckling beslutsstödssystem PA-system Tjänstebil ks Ärende- och dokumenthantering SAMARBETSNÄMND It-investering TEKNISK NÄMND Tjänstebil TN Kävlinge Banken Löddeköpinge 29: Hagtornen Kävlinge Kilen Trafikreglering Lödde kors Parkutrustning Upprustning Kyrkparken Tillgänglighet Renhållningsbil Aggregat renhållningsbil GC-vägar Väg 1137 Löddeköpinge-Hög Påfartsväg Ombyggnad Kvarngatan Pendlarparkering Cirkulationsplats 108/ Kävlinge Östra Centrum RÄKENSKAPSMATERIAL Nya Torget, Kävlinge Gatubelysning Lekplatser Lekredskap hyreshöjning Lekplats Folkets Park Lekplatser upprustning

67 INVESTERINGS TKR BOKSLUT Lekplats Barsebäck 42: Förlängning brygga Saltsjöbaden Fordon och maskiner Upprustning belysning skolor Handikappanpassning Etablering/avveckling moduler Idrottsplatser Tillbyggnad Stinsgården Idrottshall Korsbacka Ombyggnad kostenheten Ombyggnad it-avdelningen Ombyggnad slöjdsalar Lackalänga Allaktivitetshus Samlingslokal Löddeköpinge Arbetsmiljö Kommunhuset Säkerhetsåtgärder Ombyggnad Tolvåkers förskola Uppgradering rening baden Om- och tillbyggnad Ljungenskolan, etapp Om- och tillbyggnad Ljungenskolan, etapp Ombyggnad bad Verksamhetsanpassning lokaler Förskola Löddeköpinge projektering/byggnation Förskola Hofterup projektering/byggnation Förskola Kävlinge VT Ombyggnad kommunhus Fläktaggregat Anpassning Östra skolan VA-VERKSAMHET Fordon Ombyggnad pumpstationer VA-ledningar ARV process VA-ledningar exploatering VA-ledningar exploatering Marbäck Ombyggnad ARV VA-ledning friskola Barsebäck Data, kommunikation, säkerhet mm MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMND Fordon och maskiner Uppgradering GIS RÄKENSKAPSMATERIAL 67

68 INVESTERINGS TKR BOKSLUT BILDNINGNÄMND It-reinvesteringar It nysatsningar It-relaterat kompensatoriskt stöd Extens/Dexter plattform Fritid o kultur reinvesteringar och arbetsmiljö Arbetsmiljö kultur Lokalförsörjning förskolan Lokalförsörjning skolan Reinvesteringar förskolan Reinvesteringar skolan Ssk-stöd lokaler elevhälsa Inventarier kulturskola Brottarmatta Kulturscen Lärmiljö Lärcentrum Skolmöbler Skurmaskin Korsbackahallen Bil skolan i Hög Idrottshall inventarier Inventarier Frans Möller SOCIALNÄMND Tjänstebil SN Hemvård hjälpmedel Hemvård hjälpmedel, särskilt boende Värdeskåp Möbler dagcentral Upprustning möbler Lödde kors möbler Korttidsvistelse Larmcentral Förnyelse larm särskilt boende Kostenheten Buss daglig verksamhet Inventarier Södervång, ny verksamhet RÄKENSKAPSMATERIAL Hjälpmedel särskilt boende Swingdörr särskilt boende Pilgården kontor Nya krav Livsmedelverket Ospecificerat SUMMA

69 EXPLOATERINGS TKR UTFALL UTGÅENDE BALANS UTGIFTER INKOMSTER NETTO UTGIFTER INKOMSTER NETTO ANM BERÄKNAT NETTO TILL AVSLUT Tolvåkersgården P Östra Gryet P Trehörningen P P=Pågående RÄKENSKAPSMATERIAL 69

70 DIREKTIV OCH UPPDRAG KOMMUNSTYRELSEN ANSVARIG KLART BESLUTSINSTANS OCH PARAGRAF att uppdra åt kommunstyrelsen att se över vilka eventuella kommunala investeringsbehov som kan uppstå i samband med exploateringen av Swedish Meats område i Kävlinge Tommy Persson I samband med detaljplan för området Pågår Ks att uppdra åt kommunstyrelsen att leda arbetet med att ta fram en ny miljö- och energiplan för beslut under 2009 Ann Persson Energi- och klimatstrategi är framtagen och klar för antagande under hösten 2011 Kf att kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram förslag på hur den framtida trygghets- och serviceboendet i kommunen kan se ut att kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram ett Nytt Kullagården Mikael Persson Kvartal 1, 2012 Kf Beslut: att uppdra till ks presidium att utse en beredningsgrupp utifrån ovanstående att uppdra till personalavdelningen att utifrån bildningsnämndens förslag ta fram ett förslag till belöningssystem för hela kommunen Helena Strandberg Kvartal 4, 2012 Ks att en översyn av gällande delegationsregler för personal- och organisationsfrågor ska genomföras under hösten 2010 Mats Svedberg Kvartal 3, 2011 Ks Kommunkansliet får i uppdrag att se över internhyressystemet Victoria Galbe Kvartal 3, 2011 Ks Kommundirektören får i uppdrag att tillse att en projektplan för skolutvecklingsarbetet tas fram (Ks 34/11) Kommunkansliet får i uppdrag att arbeta in målsättning och finansiering av skolutvecklingsprojektet i 2012 års budget (Ks 34/11) Kommunkansliet får i uppdrag att se över reglemente för intern kontroll under 2011 inför intern kontrollplan för 2013 (Ks 43/11) Kommunstyrelsen får i uppdrag att låta utreda behov av uppfräschning och teknikförbättring av fullmäktigesalen (Motion) Mikael Persson klart Ks 105/11 Victoria Galbe klart Kf 96/11 Victoria Galbe Kvartal 4, 2011 Ks Mats Svedberg Kvartal 3, 2011 Ks Kommunstyrelsen får i uppdrag att göra en framställan till Region Skåne med önskemål om en dygnetruntbemannad ambulans placerad inom Kävlinge kommun (Motion) Mats Svedberg klart Skrivelse daterad Meddelas till KF i september Utreda förutsättningarna för att anställa en projektkoordinator för att bättre tillvarata möjligheterna att söka EU/statliga bidrag till kommunens verksamheter Kommunkansliet och miljö & teknik får i uppdrag att utreda en samordnad fastighetsförvaltning med KKB Kommunkansliet och miljö & teknik får i uppdrag att utreda förutsättningar för samgående med andra kommuner inom VA-området samt konsekvenser av annan lokalisering av VA-verket Mikael Persson Kvartal 3, 2011 Ks Victoria Galbe Kvartal 1, 2012 Ks Göran Sandberg Kvartal 4, 2012 RÄKENSKAPSMATERIAL Kommunkansliet får i uppdrag att ta fram en strategi för att lyfta fram och vårda varumärket Kävlinge. Arbetet ska ske i samverkan med företag, föreningar och andra ideella krafter i kommunen som gemensamt bidrar för att stärka och lyfta fram kommunens värden att uppdra åt kommunstyrelsen att genomföra en översyn av ägardirektiven avseende KKB Fastigheter AB, bland annat gällande de sociala förtursreglerna (ks 116 till Kf) Mikael Persson Tidigast kvartal 4, 2012 Ks Mikael Persson Kvartal 4, 2011 Ks 70

71 DIREKTIV OCH UPPDRAG TEKNISKA NÄMNDEN ANSVARIG KLART BESLUTSINSTANS OCH PARAGRAF att tekniska förvaltningen får i uppdrag att strukturera parkskötseln i områden med olika prioritet beroende på nyttjandegrad och upplevelse. Områden med lägre prioritet kan då slås en eller två gånger per år med grövre utrustning och frigjorda resurser kan läggas på ytor där människor rör sig mer frekvent Mikael Anderson Uppdraget har förändrats men bedöms vara klart hösten 2011 Tn att utreda principer om hur skötsel av nytillkomna grönytor ska finansieras Mikael Anderson klart Kf 96/11 att se över rutiner för att säkerställa att den löpande uppföljningen fungerar och återrapportera i samband med intern kontrollplan budget 2012 (Ks 43/11) att undersöka möjligheten att anlägga ridstigar samtidigt som kommunala cykelbanor anläggs för att minimera kostnader och få ett fungerande ridstigsnät att utreda förutsättningarna för att införa hushållsnära källsortering av hushållsavfall Göran Sandberg Pågår Ks Mikael Andersson Mija Toftner Kvartal 1, 2012 Ks Mikael Andersson Kvartal 1, 2012 Tn MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN ANSVARIG KLART BESLUTSINSTANS OCH PARAGRAF att uppdra till miljö- och byggnadsnämnden att låta utreda förutsättningarna för en skötselplan samt ta fram en ansökan om bildande av ett kommunalt naturreservat, Furunäs 1:42, del av Ålstorp 19:1 och 4:11 (Kf 22/10) Lars Johansson Tidigast höst 2011 Pågår Kf Slutföra fas 1 i kulturmiljöprogrammet Marianne Nilsson Kvartal 2, 2012 Mbn Utreda förutsättningar och mål för framtida planunderhåll Marianne Nilsson 2013 Mbn Klarlägga miljöprofilen i Hofterupsbäcken Lars Johansson 2013 Mbn BILDNINGSNÄMNDEN ANSVARIG KLART BESLUTSINSTANS OCH PARAGRAF att göra lokalöversyn avseende nyttjandegrad Skolchef, Elisabeth Nordlund Pågår Bn att uppdra åt förvaltningen att göra en årlig sammanställning av mål och resultat för Kulturs verksamhetsområden Kulturchef, Göran Larsson Kvartal 1, 2012 Bn att uppdra åt förvaltningen att initiera ett kulturprojekt vars syfte är att göra information om Kävlinges historiska miljöer tillgängliga för besökande att aktivt ta del av och sprida metoder, metodutveckling och modeller för fungerande matematikundervisning samt delta i SKL:s aviserade matematiksatsning för förbättrade resultat. Mija Toftner Pågår Bn Skolchef Kvartal 3, 2012 Bn att utreda möjligheten att ha nattöppna bibliotek Mija Toftner Kvartal 2, 2012 Bn att villkora föreningsbidraget med en föreningspolicy där man berör droger, jämlikhet, jämställdhet och sexuell läggning att utreda förutsättningarna för att tillsammans med föreningarna utveckla Vikenområdet till ett rekreations och spontanidrottsområde Mija Toftner Kvartal 4, 2012 Bn Mija Toftner, Mikael Andersson Kvartal 4, 2012 Bn RÄKENSKAPSMATERIAL 71

72 DIREKTIV OCH UPPDRAG BILDNINGSNÄMNDEN ANSVARIG KLART att uppdra åt bildningskansliet att utreda förutsättningarna för att starta pedagogisk omsorg i syfte att kunna erbjuda barn i åldern 1-12 år omsorg på kvällar och nätter uppdra åt bildningskansliet att utreda behovet av utredningar inom ramen för ny lagstiftning gällande särskilt stöd. Syftet är att säkerställa att alla elever utreds enligt lag och att utredningstiden inte blir för lång att, i samarbete med personalavdelningen och de fackliga organisationerna, undersöka önskemålen om heltidstjänstgöring inom bildningsnämndens verksamhetsområden BESLUTSINSTANS OCH PARAGRAF Bn Bn Bn SOCIALNÄMNDEN ANSVARIG KLART BESLUTSINSTANS OCH PARAGRAF Utreda förutsättningarna för att erbjuda personalen önskad tjänstgöringsgrad Ann-Louise Christensen Årsskifte 2011/2012 Sn Utreda förutsättningarna för att införa utökad valfrihet, LOV, inom hemvården Ann-Louise Christensen Årsskiftet 2011/2012 Sn Utreda förutsättningarna för utökning av målgruppen för förebyggande hembesök. Ann-Louise Christensen Årsskiftet 2011/2012 Sn Utreda behov och förutsättningar för utökning av verksamheten med hemrehabilitering Ann-Louise Christensen Årsskiftet 2011/2012 Sn Utreda möjligheterna att permanenta verksamheten med balansträning Ann-Louise Christensen Årsskiftet 2011/2012 Sn Utreda kostfrågan för vårdtagare i ordinärt boende Marina Rahm April 2012 Sn ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN ANSVARIG KLART BESLUTSINSTANS OCH PARAGRAF att inkludera sina åtgärder i den övergripande kontrollplanen (Ks 43/11) Mia Bengtsson Kvartal 3, 2011 Ks RÄKENSKAPSMATERIAL 72

73 DIAGRAM ÅRETS RESULTAT, MKR NETTOKOSTNADERNAS ANDEL AV SKATTEINTÄKTERNA, PROCENT ,6 68, ,6 53,4 25,6 33, ,8 10,9 17, P2011 B2012 B2013 B P2011 B2012 B2013 B2014 NETTOINVESTERINGAR, MKR LIKVIDITET, MKR ,7 52,5 59,9 62,6 39,9 142,7 76,5 67,4 134, ,4 134,9 150,2 219,5 223,4 135,6 105,9 89,6 15, P2011 B2012 B2013 B P2011 B2012 B2013 B2014 FINANSNETTO, MKR SOLIDITET, PROCENT , ,7 10,2 8,7 7,3 7,7 7,4 7,0 1, P2011 B2012 B2013 B P2011 B2012 B2013 B2014 RÄKENSKAPSMATERIAL 73

74

75

76 Kävlinge kommun Kullagatan Kävlinge kommunen@kavlinge.se