Matbudskapet Diabetes



Relevanta dokument
Mat & Hälsa Kolhydrater

Kost vid diabetes. Kolhydrater och fett

Diabetesutbildning del 2 Maten

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Mat och dryck för dig som har diabetes

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Tio steg till goda matvanor

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Läsa och förstå text på förpackningar

Mat vid diabetes och risk för undernäring

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

SOCKERFÄLLAN. Konsumentföreningen Väst. Camilla Holm hälsosekreterare/dietist/sjukgymnast

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Att genomföra en sockerutställning Copyright Bergklint education 2016

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

Nutritionspärm Region Skåne

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kostråd vid övervikt och fetma hos barn, ungdomar och vuxna

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat för hela familjen

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Det lilla extra Hur mycket kan du äta under en vecka?

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Vad påverkar vår hälsa?

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Socker och hälsa - fakta och myter

Årets Pt 2010 Tel

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Centrum för folkhälsa. Tillämpad näringslära. Andrea Friedl.

Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter

Näringslära, del 1. Näringslära 2. Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes.

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov

En guide för föräldrar. ATT KÖPA Söndag. Smör Bröd Ägg juice Mjöl Frukt. BLodsocker-logg för vecka SÄNGGÅENDE MIDDAG MELLANMÅL. Lunch.

Vad innehåller maten?

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

ATT KÖPA. Smör Bröd Ägg juice Mjöl Frukt. Blodsockervärde. Frukost Insulindos och anmärkningar. Datum. En guide för unga

Vad räknas till frukt och grönt?

Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

Kostråd för idrott. En vägledning för bättre kost inom idrotten

Älsklingsmat och spring i benen

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel

Våga Vara Mätt

Planering av måltiderna

Nu tar vi nya tag! En bok om barns matvanor (för vuxna)

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Nu tar vi bort både socker och salt för de minsta barnen!

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Varför ska man ha ett balanserat?

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Till dig som har typ 2-diabetes

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan och Den ska stå för procent ( kcal) av dagens energibehov.

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

o m m at och m otion?

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Författare: Peter Stenberg, Leg. Dietist IOC Diploma in Sports Nutrition Introduktion

Transkript:

Matbudskapet Diabetes Checklistan Eller-ramsan Tallriksmodellen Frukt Äppelregeln Glass Mat vid känning Exempel på orsaker till känning Maträtter som behöver kompletteras eller bytas ut Fett och fettkvalitet Maten i skolan Sötningsmedel Länkar på Internet

Checklistan Lämna broschyren Bra mat för barn. Enkla kolhydrater och eller-ramsan. Sammansatta kolhydrater, tallriksmodellen. Känningmat. Påverkan på magsäckens tömningshastighet. Fett, lösliga fiber, matens konsistens. Fettkvalitet. Maten i skolan. Mat och fysisk aktivitet. Mat vid fest. Godis, chips, nötter. Alkohol. Sötningsmedel. Produktvisning och specialprodukter. Lämna ett pkt PO-fiber. Informera om Internet. Informera om Månadsmöten med mattema

ELLER-RAMSAN MJÖLK ELLER FIL ELLER YOGHURT ELLER FRUKT ELLER annat sött/snabbt livsmedel.till varje måltid, huvudmål som mellanmål Förslag på mer mat i eller-ramsan

TALLRIKSMODELLEN Rita eller skriv dina 10 älsklingsmaträtter! På lekterapin kan du få hjälp med hur du kan göra.

FRUKT Lagom fruktportion ÄPPEL-REGELN Den mängden frukt / bär som får plats i barnets kupade händer. (Som om det höll båda händerna runt ett äpple) Gäller alla sorters frukter och bär. (Även vattenmelon) Konserverad frukt Även konserverad frukt är bra. OBS Undvik sockerlagen genom att lyfta upp frukten med en gaffel så att den får rinna av. Torkad frukt Som fruktportion i eller-ramsan blir det samma antal som om det varit färsk frukt. Tex. så blir en fruktportion på 15 vindruvor motsvarande som 15 russin. Tänk på Att det kan ta lång tid för ett litet barn att gnaga i sig ett äpple ifall blodsockret är lågt. Äppelmos eller banan går fortare att äta. Vet du vilken frukt som är den ENDA som innehåller fett??

GLASS Lightglass Lightglass har lågt innehåll av både socker och fett. Den passar bra för barn och ungdomar som har lågt energibehov. Gräddglass Socker är tillsatt och fetthalten är högre än i lightglassen. Fettet fungerar som en kolhydratbroms. Chokladöverdrag är OK. Tex. glassbilens knattepinnar som brukar vara populära. Bra för barn med normalt till högt energibehov. Det är inte säkert att lightglass och gräddglass visar så stor skillnad på blodsocker. Glass som innehåller godisbitar, kolasås eller syltrippel Kommer att höja blodsockret mycket. Bra för barn som utför extra mycket fysisk aktivitet. Kanske passar det bra när man är i badhuset Stora glassar Vissa strutar och Magnumglassar höjer blodsockret mycket för att det är en stor portion. Passar vid hög fysisk aktivitet. Isglass Kommer att höja blodsockret mycket och försvinna fort. Fettet som kolhydratbromsare saknas. Kan vara svårt att få bra blodsocker om man äter isglass. Erbjud ej isglass som ett alternativ i eller-ramsan. Isglass kan vara en tillfällig räddare när man har små barn som matvägrar.

VID KÄNNING Vänta inte! Blodsockret ska höjas genast!! Börja med druvsocker! Känningmaten är extra mat utöver den planerade maten. Känning strax före måltid: 1-3 druvsocker 1 glas mjölk / juice / stark söt saft Känning mellan måltider: 1-3 druvsocker och smörgås 1 glas mjölk / juice / starkt blandad sockrad saft och en smörgås. 1 frukt Känning direkt efter måltid: Dryck. 1 glas mjölk / juice / stark söt saft Druvsocker + vatten Om känningen inte gått över efter 10-15 minuter behöver barnet mer mat. Tänk på att göra uppehåll i fysisk aktivitet! EXEMPEL PÅ ORSAKER TILL KÄNNING (LÅGT BLODSOCKER) För lite mat. Mat med snabb blodsockerhöjande men allt för kortvarig effekt. För långt mellan måltiderna. För mycket insulin. Hård idrott och krävande lekar.

Maträtter som behöver kompletteras eller bytas ut Soppa Pannkakor Kräm Gröt Sallad tex kyckling-, tonfisksallad Mat som barnet inte äter Maten i skolan egna anteckningar

FETT & FETTKVALITÉ Minska konsumtion av mättat fett som kommer från djurriket! Synligt fett på kött Grädde, crème fraiche Smör Feta korvar Ät gärna omättat fett som kommer från växter och fisk! Olja (alla sorter) Flytande margarin Nötter, mandel Avokado Oliver Solrosfrön Makrill (tex i tomatsås. Lägg på smörgåsen eller ät till potatis) Lax Välj! Vid matlagning: Grädde: Korv: Sås: Faktaruta Flytande margarin. Lättare grädde tex Matlagningsgrädde eller liten mängd av vispgrädde. Ät ibland och se om det kan finnas alternativ tex kassler, skinka, grytbitar etc. Välj gärna magra såser. Pulversåser blandas i mjölk och vatten. Tillsätt ej extra fett. Fett är en blodsockerbroms. Fett omvandlas INTE till blodsocker i kroppen. Omättat fett skyddar mot hjärt-kärlsjukdom Omättat fett ökar insulinkänsligheten

SÖTNINGSMEDEL Energigivande sötningsmedel ÄMNE PÅVERKAN PÅ BLODSOCKER KARIESRISK ÖVRIGA EGENSKAPER Maltitol Viss Liten Laxerande och gasbildande i stora doser Mannitol Viss Liten Laxerande och gasbildande i stora doser Sorbitol Viss Liten Laxerande och gasbildande i stora doser Xylitol= Ingen Ingen Något laxerande björksocker Lycasin= hydrerad Viss Liten Laxerande i stora stärkelsesirap doser Sackaros= vanligt Mycket snabb Stor socker Fruktos= Viss Stor fruktsocker Glukos= Mycket snabb Stor druvsocker Laktos= Mycket snabb Måttlig mjölksocker Invertsocker= lika delar glukos+fruktos Mycket snabb Stor Ej energigivande sötningsmedel Aspartam Ingen Ingen Tål 100 mycket kort tid Acesulfam K Ingen Ingen Tål upphettning och förvaring Cyklamat Ingen Ingen Tål upphettning Sackarin Ingen Ingen Tål max 70 Glycin Ingen Ingen Tål upphettning

DIABETES PÅ INTERNET Allmänt om diabetes www.alltomdiabetes.se mycket info om diabetes, chat och smart kokbok www.childrenwithdiabetes.com amerikansk diabetessida med mycket information om allt kring diabetes www.ungdiabetes.com Diabetesförbundets sida för unga med diabetes www.pumpgirls.com söt sida om amerikanska tjejer med insulinpumpar ;) http://www.sos.se/fulltext/9900-061/9900-061.htm Socialstyrelsens riktlinjer för vård av diabetes Forskning http://www.barndiabetesfonden.org/ barndiabetesfonden och forskningsprojekt de gett stöd till www.diabetolognytt.nu nyheter och forskning www.diabetolognytt.nu/aterkommande/bar ndiabetes.html Diskussionsforum för barndiabetesläkare. Vårdprogram. Föreningar www.diabetes.se svenska diabetesförbundet med länkar till lokalföreningar www.ungdiabetes.se Vänder sig till ungdomar med diabetes. Information och debatt. Matrecept www.alltomdiabetes.se mycket info om diabetes, chat och smart kokbok www.halsomalet.se Centrum för tillämpad näringsläras sida om bra mat i praktiken. Innehåller receptbank med tallriksmodell. www.fruktogront.se www.viktvaktarna.se www.alltommat.se Läkemedelsindustri www.novonordisk.se läkemedelsinformation, utbildning www.lilly.se/terapiomraden/diabetes/allm. html produktinformation från Lilly (Humalog) www.medisense.se produktinformation från Medisense Övrigt www.piara.com Ragnar Hanås hemsida. (Han har skrivit boken barn- och ungdomsdiabetes.) www.slv.se Livsmedelsverkets information och pressmeddelanden, tex om sötningsmedel. Bygg din egen tallriksmodell och delta i veckans frågesport om mat. www.halsomalet.se Centrum för tillämpad näringsläras sida om bra mat i praktiken. Innehåller receptbank med tallriksmodell.

www.livsmedelssverige.org Allt inom livsmedelsbranschen. Många länkar till livsmedelsproducenter i Sverige. www.kostdata.se Gratis näringsberäkningsprogram. Man kan räkna ut hur mycket energi man får i sig. (bra vid under eller övervikt) Det går även att få veta vilka näringsämnen man får i sig samt glykemiskt index.

US/Linköping/Charlotta Lock Bäst före maj 2005 13