Cystiska njursjukdomar hos barn

Relevanta dokument
Cystnjursjukdomar och genetik. Carina Frykholm Klinisk genetik Akademiska sjukhuset, Uppsala

Cystisk njursjukdom. -patologi. Njurcystor hos barn. När kan PAD vara aktuellt?

Långtidsuppföljning efter UVI

PEDIATRISK URORADIOLOGI. Hanna Hebelka Bolminger, DSBUS SK-kurs, Göteborg, november 2015,

Utredningsstrategier vid urinvägsinfektioner hos späda och små barn

PEDIATRISK URORADIOLOGI & IMAGING VAD SKALL VI PRATA OM? ULTRALJUD ULTRALJUD URINVÄGAR. UL MUCG DMSA vs Mag3 DT MR

Göteborg November Pediatrisk uroradiologi Yvonne Simrén Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus, Göteborg

CKD Preventiv nefrologi. Anders Christensson Njurmedicin SUS

Vaskuliter hos barn. Stora kärl Giant Cell Arteritis Takayasu Arteritis. Medelstora kärl Polyarteritis Nodosa Kawasaki Disease

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett

Peter Fors Alingsås Lasare2

Hereditär nefrit Alport syndrom

PEDIATRISK URORADIOLOGI

Njurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány

ADPKD är den vanligaste livshotande ärftliga sjukdomen, mycket vanligare än hemofili, cystisk fibros, Down s syndrom m. fl. tillsammans.

Njurtumörer hos barn

Vad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset

Primärvården och laboratorie-prover

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare

Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman

Patientbroschyr. Jinarc (tolvaptan)

Njursjukdom. Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) Njursjukdom

Metforminbehandling vid njursvikt

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Diabetesnefropati Hereditära och interstitiella njursjukdomar. Anna Fagergren Njurmedicinska kliniken DS

Patientbroschyr. Jinarc (tolvaptan)

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén

Njurar. Länsläkarutbildningen Strängnäs

NJURFUNKTION HOS ÄLDRE

UVI hos barn varför krångla till det

Hematuri. Ur nefrologisk synvinkel. Hematuri

Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel. Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ

Infektionsbenägenhet och vaccinationer

Riktlinjer för UVI-utredning. Svensk Barnnefrologisk Förening 1 Karlstad

LANDSTINGEN REKOMMENDERAS ANVÄNDA JINARC DET FÖRSTA LÄKEMEDLET MOT DEN VANLIGASTE ÄRFTLIGA NJURSJUKDOMEN

Fall 1 JB (gosse 7 mån) Rune Sixt, Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus, Göteborg

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte Thomas Forsberg, öl Barnklin.

Bedömning och mätning av njurfunktion. Anders Christensson Njurmedicin SUS

Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

DOSERING JANUVIA 100 mg doseras 1 gång dagligen

Kronisk njursvikt hos barn; medicinska och utvecklingsrelaterade aspekter

Nya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin?

Patofysiologi vid kronisk njursvikt. Mathias Haarhaus Njurmedicinska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Diabetes och njursvikt

MR Foster thorax och buk Gör det någon skillnad? Eva Penno Barnröntgen Akademiska sjukhuset Uppsala

Program ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Vad är kreatinin? Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista. Basala frågeställningar vid njursvikt. På vilken nivå ligger orsaken?

PRAC:s rekommendationer om signaler för uppdatering av produktinformationen

Uretravalvel. Gundela Holmdahl. Göteborg

Renogram och njurdoppler. Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

ÖVNINGSUPPGIFTER. Markera om det finns någon spontan abort, konsanguinitet, enäggstvillingar?

Göteborg Peter Fors Alingsås Lasare<

Polycystisk njursjukdom

Vanliga njuråkommor hos barn. Catrin Furuhjelm ht 2009

Graviditet och kronisk njursjukdom

Njurcancer. Vad är njurcancer och hur behandlas den kirurgiskt

Urin-Neutrophil gelatinaseassociated

Genomic Era. Vad är autism? Tvillingstudier. Genetiska Riskfaktorer för neuropsykiatriska funktionshinder

BESLUT. Datum Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om att Jinarc, tablett, ska få ingå i läkemedelsförmånerna.

PEDIATRISK URORADIOLOGI

Polycystisk njursjukdom CYSTNJURAR. Karolinska Universitetssjukhuset. Njurmedicinska kliniken

Postpartum tyreoidit och subakut tyreoidit. Tereza Planck, Specialistläkare, Med Dr. Endokrinologen, SUS

Bilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln

Njurens anatomi och fysiologi. Gregor Guron SU, 20012

Nefrotiskt Syndrom. Hyperlipidemi Trombemboli Ödem. Svante Swerkersson

egfr hos barn Peter Ridefelt

SÄNGVÄTNING ENURES. Mia Herthelius. Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Urinvägsinfektion hos barn

Klinisk genetik en introduktion

Njurbiopsi. Kajsa Åsling Monemi Barnnefro Astrid Lindgrens Barnsjukhus Huddinge, Bosön okt-17

Delexamination 3. Kortsvarsfrågor p. Danderyds sjukhus Karolinska Solna. Skrivtid: Skrivningsnummer:..

Hörsel utifrån barnets perspektiv YLVA DAHLIN REDFORS

KLOKA LISTAN Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Järnbestämning med MRT. 21 J Järnbestämning med MRT Röntgenveckan Karlstad Magnus Tengvar Karolinska Solna Centrala Röntgen

Neonatal Trombocytopeni

KLOKA LISTAN. Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors

Medicinsk genetik del 2: Uppkomst och nedärvning av genetiska sjukdomar. Niklas Dahrén

Specialistskrivning i Barn- och ungdomsmedicin 2016

Immunkomplexnefrit. Glomerulonefriter med immundepositioner. Immunglobuliner (IgG, IgA, IgM) eller komplement + antigen t.ex.

VISS utifrån patientfall

Riktlinjer för bedömning av njurfunktion

Omsätta vetenskap till policy för att förbättra ADPKD-vården i Europa En rapport från European ADPKD Forum

Bilaga III Tillägg till relevanta avsnitt i Produktresumén och Bipacksedeln

Information och samtyckesformulär inför genomisk utredning av ovanliga sjukdomar och syndrom med metoderna genomisk array och exomanalys

Diabetes hos barn. Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit

Invärtesmedicin för fysioterapeuter Njursjukdomar

Helena Öborn. Doktorandprojekt: Blåsfunktion hos barn och ungdomar med kronisk njursjukdom före och efter njurtransplantation

Njurar och urinvägar

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv

Transkript:

Cystiska njursjukdomar hos barn Zivile Békássy Barn- och Ungdomsmedicinska kliniken SUS, Lund Bosön 2014-10-23

Multicystisk dysplastisk njure (MCDK) Egen entitet 1955 ej polycystisk njursjukdom Afunktionell bilateral MCDK fatal Incidens nyfödda 1/2000-1/4000

Multicystisk dysplastisk njure (MCDK) Felaktig nefrogenes Genetisk orsak okänd i de flesta fall HNF1B, EYA1, TRAP1 Virus infektioner Vissa läkemedel https://web.duke.edu/anatomy/embryology/simbryo/site/gu.html

Multicystisk dysplastisk njure (MCDK) Upptäcks prenatalt Postnatalt: UL icke-kommunicerande cystor avsaknad av normalt parenkym DMSA 0% funktion

Naturalförloppet av MCDK MCDK Involution Risk för hypertoni Risk för malignitet Kontralaterala njuren Anomalier Hypertrofi Njurfunktion

Trent&Anglia MCDK Study Group Prospektivt register (1985-2009) Nottingham Prenatal dgn N = 323 56% pojkar 51% vänster njure f/u 10 år (0,3-15,4) Hayes WN, Watson AR, Pediatr Nephrol, 2012

Uppföljningsprotokoll Trent&Anglia MCDK Study Group Postnatalt UL inom 4 v MUCG om avvikande kontralaterala njure (dilatation av urinledare, calyces) DMSA inom 2-3 mån (+ kreatinin) Kliniska kontroller 3 mån, 6 mån, årligen upp till 5 år Vartannat år upp till 10 år Bukpalpation, tillväxt, BT, proteinuri egfr vid 5 års och 10 års ålder UL 2, 5, 10, 15 år Hayes WN, Watson AR, Pediatr Nephrol, 2012

Involution av MCDK Trent&Anglia MCDK Study Group 35% 47% 62% Hayes WN, Watson AR, Pediatr Nephrol, 2012

Involution av MCDK Trent&Anglia MCDK Study Group 21% 76% Hayes WN, Watson AR, Pediatr Nephrol, 2012

Risk för hypertoni Fallbeskrivningar: Hypertoni försvinner efter nefrektomi (orsakad av MCDK?) Kvarstående hypertoni efter nefrektomi (orsakad av kontralaterala njuren?)

Risk för hypertoni 29 (1986-2004) översiktstudier 6/1.115 0.54% risk för hypertoni 1% 4.5% allmän pediatrisk population Narchi H, Arch Dis Child, 2005 6/86 (medel uppföljning 6 år) alla med kontralaterala anomalier Mansoor O et al, Pediatr Nephrol, 2011

Risk för Wilms tumör (WT) MCDK sällsynt tillstånd historiskt upptäcktes vid bukpalpation WT en diff dgn Fallbeskrivningar WT och renal cells carcinom Cystisk WT- WT i MCDK? Cystisk renal cells carcinom - carcinom i MCDK?

WT 10 fall publicerade, inga efter 1997 7/10 debuterade med palpabel resistens Inga dokumenterade fall > 4 års ålder Inga dokumenterade dödsfall Inga tumörer rapporterade i skrumpen MCDK Cambio AJ, BJU, 2008

WT 26 (1986-2004) översiktsstudier 0/1.041 Narchi H, Arch Dis Child, 2005 Evidens saknas för ökad risk att utveckla WT i MCDK Psooy K, CUAJ, 2010

Renal cell carcinom 6 fall publicerade hos patienter 15-44 år Ingen med tidigare känd MCDK Rätt PAD? Evidens saknas för ökad risk att utveckla renal cell carcinom i MCDK Cambio AJ, BJU, 2008

Kontralateral njure Anomalier hos ca 1/3 patienter 76 översiktsstudier (1966-2008, 3.500 pat) Vesikoureteral reflux (VUR) 19,7% Pelviureteric junction obstruction (PUJO) 4,8 % Ureterocele 1,3% Hästskonjure 0,6% Posterior uretravalvel 0,42% Kompensatorisk hypertrofi 77% Schreuder MF et al, NDT, 2009

Trent&Anglia MCDK Study Group Kontralaterala abnormaliteter: VUR 11% PUJO 3% 0 malignitet Hypertoni 2/94 efter 10 år egfr (7 efter 5 år, 69 efter 10 år) 43% 60-90 ml/min/1,73m2 (94% kompensatotisk hypertrofi) 11 MCDK nefrektomerade före 1988, 1 efter

Indikation för nefrektomi Innan år 2000 Symptomgivande massa Risk för hypertoni Risk för malignitet Efter år 2000 Symptomgivande massa

Paradigmskifte MCDK MCDK Involution Risk för hypertoni Risk för malignitet Kontralaterala njuren Anomalier Hypertrofi Njurfunktion

Genetiska cystiska njursjukdomar

Talrika rörliga cilier finns i ytepitelets celler tex i luftvägar, äggledaren I de flesta andra organ finns en sk primär eller orörlig cilie In vitro böjning av cilien på njurepitelet utlöste en kemisk reaktion 2001 Förändrat cilioprotein vid Bardet-Biedl syndrom 2003 Sensorisk funktion Cilie

Primära ciliopatier Mutation av ett cilieprotein påverkar flera organ Njursjukdom Retinadegeneration CNS anomalier Fibrocystisk leversjukdom Fetma Skelettanomalier

Primära ciliopatier med njurcystor Autosomalt dominant polycystisk njursjukdom Autosomalt recessiv polycystisk njursjukdom Bardel-Biedls syndrom Jouberts syndrom Jeunes asfyktiska torakala dystrofi Meckel-Grüber syndrom Oro-facialt-digitalt syndrom Nefronoftis Senior-LØkens syndrom Arts HH, Knoers NVA, Pediatr Nephrol, 2013

Cystoproteiner lokaliserade i cilien tubulus Am J Renal Physiol 289:FI 159-69, 2005

Cilier i njurtubuli Urinflödet böjer cilien och utlöser en kemisk reaktion Potentiella vitala signaleringar triggas därmed intracellulärt Satlin et al, Pediatr Nephrol,1988

Polycystin 1 Polycystin 2 Torres VE, Harris PC, Kidney Int, 2009

Förändring i planpolariserad cell Simon M, Waltz G, Kidney Int, 2006

Patogenes vid cystformation störning i cellsignalering förändrad cellplanpolaritet ökad cellproliferation abnorm vätsketransport

Autosomalt dominant polycystisk njursjukdom (ADPKD) Vanligaste ärftliga njursjukdomen 1/400-1/1.000 Makrocystor - uppstår i alla delar av nefronet - finns insprängda i områden med normalt parenkym

ADPKD 0 20 40 60 80 100 Haterboer N et al Lancet, 1999

Pediatrisk ADPKD 1-2(5) % neonatalt debut Intrauterint/neonatalt förstorade hyperekogena njurar med eller utan cystor Oligohydramnios, lunghypoplasi Kliniskt kan vara identisk med ARPKD Ökad risk för tidig sjukdom hos syskon

Pediatrisk ADPKD Asymptomatiskta barn ofta med accidentellt upptäckta njurcystor Om negativ familjeanamnes, UL på föräldrar och mor/far föräldrar 8-10% de novo mutationer

Unified Criteria for Ultrasonographic Diagnosis (in families with unknown genotype) Ålder PKD 15-39 3 unilaterala eller bilaterala njurcystor 40-59 2 cystor i vardera njuren 60 4 cystor i vardera njuren UL utesluter inte PKD hos asymptomatiska individer < 40 års ålder Pey Y et al, JASN, 2009

N = 140 barn Från 37 ADPKD familjer 118 screening, 22 med dgn Medelålder 8,7 år NADPKD 0 cystor 55% MADPKD <10 cystor 26% SADPKD >10 cystor 18% JASN ; 4:1654-1660,1994

Hypertoni 20% i gruppen SADPKD 5% MADPKD 3% NADPKD Reducerad u-osmolalitet i gruppen SADPKD Normal egfr JASN ; 4:1654-1660,1994

Retrospektiv studie (1987-2007) GOSH 31 barn efter screening, 16 med symptom Medel åldern vid inklusion 8,5 år, f/u 5,7 år 7 (15 %) hypertoni 7 (15%) borderline hypertension 17 (36%) mikroalbuminuri Pediatr Nephrol, 25: 2275-2282, 2010

52 barn upptäckta med pre-/ postnatalt UL 1989-2011 Lyon Medel ålder 10±4 år 3 (6%) hypertoni 30 (58%) albuminuri (25/30 mikroalbuminuri, alb/krea index 2 mg/mmol) 6 (12%) inulin GFR <90 ml/min/1,73 m2 Pediatr Nephrol, 27: 1589-1593,2012

Pediatrisk ADPKD Extrarenala manifestationer sällsynta Lever cystor 55% (15-24 år)

Behandling Behandla hypertoni, UVI Cave nefrotox läkemedel Pediatrisk studie vid ADPKD Placebo kontrollerad läkemedelsstudie 3 års Lisinopril (ACE hämmare) + pravastatin: N = 91 (8-22 år) minskat antal patienter vars njurvolym den totala längdanpassade - ökat med 20% (46% vs 68%; P=0.03) Cadnapaphorchai MA et al, Clin JASN, 2014

Torres VE, Harris PC, Kidney Int 2009

Behandling Tolvaptan (vasopressin V2 receptor antagonist) blev ej godkänd i USA Rapamycin (mtor inhibitor) varierande resultat i kliniska prövningar

Asymptomatiska riskbarn Screening? mindre kontroversiellt? Effektiv behandling? Psykologiska aspekter Etiska aspekter

Asymptomatiska riskbarn BT, u-sticka vartannat år UL? Genetisk testning?

Autosomalt recessiv polycystisk njursjukdom (ARPKD) Mikrocystor- dilatation av samlingsrören

ARPKD 1:20.000 Orsakas av mutationer i PKHD1 genen (polycystic kidney and hepatic disease 1) Polycystisk njursjukdom Leversjukdom: Kongenital leverfibros (portal fibros, proliferation av gallgångar, hypoplasi av v. portae grenar) Caroli sjukdom (icke-obstruktiv dilatation av intrahepatiska gallgångar)

ARPKD Typisk debut hos spädbarn, ofta neonatalt Antenatalt: förstorade njurar, intrauterin njursvikt, oligo/anhydramnios Neonatalt: respiratorisk insuff (lunghypoplasi), problem med salt/vatten balans, njurinsuff, 30% överlever inte Spädbarnsålder: hypertension, njurinsuff, palpabra njurar

Pojke född 2008 Första barnet, föräldrar - kusiner Normal graviditet fram till v 36, akut sectio pga hotande fosterasfyxi. FV 2.360 g IRDS med bilat pneumothorax Extuberas till CPAP 4: levnadsdygnet, andas själv sedan 6:e levnadsdygnet

Pojke född 2008 Dålig urinproduktion, uppspänd buk : 1:a UL- lätt förstorade 5,5 cm stora hyperekogena njurar med dålig differentiering mellan cortex och medulla Vid 6 d ålder 7,5 cm stora njurar, ingen differentiering mellan cortex och medulla, genomsatta av små cystiska förändringar Dilaterade intrahepatiska gallvägar i höger leverlob

Pojke med ARPKD Tillväxt av njurarna: 1mån: 8,5 cm bilat 2 mån: 11,5 cm bilat 3-4 mån: 12,5 cm bil Mutation i PKHD1 c.107c>t (p.thr36met) exon 3

Tilltagande hypertoni BT upp till 160 systoliskt Vikt 5,4 kg Kräver multifarmakol behandling K. Captopril 2 mg 10 mg x 3 ( max dos 6 mg/kg) T. Losartan 5 mg x 2 (max dos 2 mg/kg) M. Impugan 10 mg/ml 4 mg x 3 M. Nifedipin 2 mg/ml 3,6 mg x 4 (max dos 3 mg/kg) M. Propranolol hydroklorid 1mg/mL 7 mg x 4 (max dos 5 mg/kg) Inj. Catapressan 150 µg/ml 50 µg x3

Tilltagande njursvikt 1 år GFR 24 ml/min/1,73 m2 3 år GFR 11 ml/min/1,73 m2 Hö nefrektomi, peritoneal dialys 4 år njurtransplantation med nekronjure

Hepatosplenomegali 5 år Lever ca 4 cm, mjälte 2 cm nedom arcus Trombocytopeni kring 100 Hypersplenism? Portal hypertension? Kliniskt välmående, fin transplantfunktion Leverprover normala

Caroli syndrom UL lever: tilltagande vidgning av intra-/extrahepatiska gallvägar rättvänt flöde i portakärlen Leverbiopsi: uttalad fibros Gastroskopi: inga esofagus varicer

Nefronoftis komplex Heterogen grupp av ärftliga njursjukdomar med AR nedärvning Grekisk ord för desintegration av nefroner Den vanligaste genetiska sjukdomen som leder till terminal njursvikt hos barn och ungdomar

Nefronoftis Mutationer i nefrocystin (NPHP1-13) gener NPHP1 vanligaste Kliniska former: - Infantil - Juvenil - Adolelescent Extrarenala manifestationer 10-20%: Retinitis pigmentosa Leverfibros Skelettanomalier Cerebellär ataxi

Juvenil nefronoftis Tubulointerstitiell nefropati urin koncentrationsförmåga, ofta omärkt, ibland sekundär enures Försämrad tillväxt Utredning av anemi, acidos, hyponatremi UL normalt stora njurar utan kortikomedullär differentiering (senare i förloppet små cystor i medullan) Ca 25% orsakas av mutation i NPHP1 genen Progressiv njurfunktionsförsämring leder till terminal njursvikt (medel 13 år, ca 4 år efter symptomdebuten)

Algoritm för genetisk analys End stage renal disease (ESRD) Retinitis pigmentosa (RP) Salomon R et al Pediatr Nephrol, 2009

Uromodulin associerade njursjukdomar Medullär cystnjursjukdom 2 (MCKD 2) Familjär juvenil hyperurikemisk nefropati (FJHN) Glomerulocystisk njursjukdom (GCKD)

Uromodulin (Tamm-Horsfall) AD nedärvning associerade njursjukdomar Mutationer i UMOD genen, identisk mutation kan orsaka alla tre fenotyper (modifierande genetisk eller miljöfaktor?) Mutant uromodulin kan inte inkorporeras i apikala cilien i epiteliala celler i Henles slynga Tubulointerstitiella nefropatier med långsam progress till terminal njursvikt

Uromodulin associerade njursjukdomar Familjär juvenil hyperurikemisk nefropati Medullär cystnjursjukdom 2 Debutålder 3-17 år Ungdom eller vuxen ålder Ålder för ESRD 2-4 dekaden Efter 4:e dekaden När som Hyperurikemi De flesta pat Vanligt Ovanligt Gikt Vanligt Ovanligt före vuxen ålder Renal bilddiagnostik Medullära cystor ovanliga, sent i förloppet Medullära cystor förekommer Glomerulocystisk njursjukdom Spädbarn/ungdoms ålder Ovanligt Iorember FM, Pediatr Nephrol, 2014

Glomerulocystisk njursjukdom (GCKD) Associerad med : GCKD i ADPKD (tidig debut) Nefronoftis (NPHP3) Familjär hypoplastisk GCKD (HNF1β) Vid olika syndrom Obstruktiv GCKD (med eller utan dysplasi) Sporadisk (sekundär till ischemi, läkemedel) Pat med atypiskt HUS

HNF-1β (hepatocyt nucleär faktor) Transcriptions faktor viktig för embryonal utveckling av njurar, pancreas, lever, genitalia AD Extremt heterogen fenotyp Bilaterala makrocystor vanliga, njurhypoplasi/dysplasi Diabetes eller nedsatt glukos tolerans Förhöjda lever enzymer Hyperurikemi Hypo Mg Genitala missbildningar (uterus bicornis)

Flicka född 2003 Normal graviditet och förlossning Söker vid 6 mån åldern pga andningsbesvär Stora palpabla resistenser i buken bilat Välutvecklad för åldern, inga dysmorfa drag

Flicka med polycystnjurar Kraftigt förstorade njurar 13 cm bilat Makrocystor utan påvisbart parenkym Normala njurprover U- sticka blank BT 80/40

Flicka med polycystnjurar och hudförändringar Flera olikstora hypopigmenterade hud fläckar på bålen och extremiteter 4 år gammal

Tuberös skleros Astrocytom vä ögonbotten Rhabdomyom i den vä kammaren och septum

Tuberös skleros

Tuberös skleros Vid 2 års ålder Normal GFR 126 ml/min/1,73 m 2 Hypertoni- medicinerar med ACE hämmare Genetik: stor interstitiell deletion på kromosom 16, omfattande delar av TSC2 / PKD1 generna Typisk för contiguous gene syndrom - förklarar tidigt debut av cystisk njursjukdom

Tack för uppmärksamheten