Utmaningar för banker och svensk finanssektor Hans Lindberg Vd
Två utmaningar Basel 4 Finansiell skatt 2
Mer än sju svåra år i världsekonomin Procent 6 Procent 6 4 4 2 2 0 0-2 -2-4 -4-6 -6 Årlig förändring av Sveriges BNP. Fasta priser Källa: Konjunkturinstitutet BNP-gap procent av potentiell BNP Källa: Konjunkturinstitutet 3
Har gått bra för Sverige Procent 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0-0,5 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Sverige EU Årlig förändring av BNP. Fasta priser. Källa: Konjunkturinstitutet 4
Riskfylld omvärld Brexit Presidentval i USA Presidentval i Frankrike och förbundsdagsval i Tyskland IS och risken för fler terrordåd Flyktingströmmar till Europa Global konjunkturnedgång 5
Svenska banker står starka Kapitaltäckning före stress (2015) Kapitaltäckning efter stress (2018) Stressat scenario innebär för Sverige att BNP minskar med 13,5 % (EU 6,8 %) och bostadspriser minskar med 38,9 % (EU 20,2 %) under åren 2016-2018. Källa: EBA 6
och har hög kreditvärdighet HSBC AA- Handelsbanken Nordea Swedbank Pohjola A+ DNB Rabobank SEB BNP Paribas HSBC A Lloyds Nationwide UBS KBC Bank Credit Agricole Santander Societe Generale Danske Bank A- HSBC HSBC BBB+ Deutsche Bank RBS Credit Suisse Commerzbank Erste Bank BBVA BBB- Intensa Bankinter Mediobanca UBI Källa: S&P Long term rating, februari 2016 7
Kredittillförseln till företagen är god Utlåning till icke-finansiella företag. Årstakt. Källor: ECB och SCB 8
Svenska banker har höga kapitalkrav Procent 20 15 10 Svenska särkrav 5 0 Basel minimikrav EU-genomsnitt* Sverige Basel 3 * Egen uppskattning, exklusive svenska banker 9
De svenska särkraven Procent 12 10 Kapitalkrav norska bolån 8 Riskviktsgolv bolån 6 Pelare 2 4 Kontracyklisk buffert 2 Systemriskbuffert 0 Genomsnitt för de fyra stora bankerna. Källa: Finansinspektionen 10
Lagom är bäst Samhällsnytta Svenska kapitalkrav? Kapitalkrav 11
Hur mycket kapital behövs? Bedömare Lämpligt kapitalkrav CET1/RWA BASELIII LEI-rapporten (BCBS) 2010 10 15 % Miles et al 2011 12 15 % Riksbanken 2011 10 17 % BIS 2011 10 15 % IMF Staff Discussion Note 2016 15 23 % 12
Nya omfattande regelverk PRIPs Solvency II MiFID II Market abuse EMIR Investor protection CSD SEPA Stabilitetsfonden Riskvikter bolån Amorteringskrav UCITS V Dollarfinansiering Accounting rules Mortgage Credit Likviditetskrav Bolånetak Bank Accounts Basel III CRD IV FATCA COREP FINREP Banking Union Recovery & Resolution Deposit guarantee Global SIBs Strukturreformen FTT FAT Rating agencies 13
Regleringsmaskinen 14
Basel 4 ytterligare stora förändringar Globala schabloner o Riskviktsgolv o Bruttosoliditet kapitalkrav som inte tar hänsyn till risk Begränsning av interna modeller 15
Kraftig ökning av kapitaltäckningskraven Procent 30 Riskviktsgolv 90 % 25 125-365 mdr Riskviktsgolv 75 % 20 Riskviktsgolv 60 % 15 10 5 0 Basel minimikrav EU-genomsnitt* Sverige Basel 3 Sverige Basel 4** * Egen uppskattning. Exklusive svenska banker ** Basel 4-krav beräknat utifrån riskviktsgolv 60 90 % 16
Störst ökning för starkaste bankerna Kapitaltäckning före stress (2015) Kapitaltäckning efter stress (2018) Stressat scenario innebär för Sverige att BNP minskar med 13,5 % (EU 6,8 %) och bostadspriser minskar med 38,9 % (EU 20,2 %) under åren 2016-2018. Källa: EBA 17
Riskviktsgolv ökar räntemarginalen Källa: Oliver Wyman 18
Slår mot jobb och tillväxt Riskviktsgolv 60 % Riskviktsgolv 75 % Riskviktsgolv 90 % Ökat kapitalbehov: 125 mdkr* Ökat kapitalbehov: 245 mdkr* Ökat kapitalbehov: 365 mdkr* Högre utlåningsräntor, vilket ger minskade investeringar Lägre BNP med 1,8 4,4 %** Lägre skatteintäkter med 40 90 mdkr*** * Beräkningar från Oliver Wyman ** Egna beräkningar, utifrån samband angivna i Penningpolitisk rapport juli 2014, Sveriges riksbank *** Egna beräkningar, givet skattekvot på 44 procent 19
Sveriges intressen behöver värnas 3 2 1 Baselkommittén 20
Bankskatt införs 2017 Banker och andra finansiella företag kommer inte längre kunna dra av ränteutgifter på efterställda skulder som får ingå i kapitalbasen I praktiken en bankskatt på 1,7 miljarder kronor 21
Ytterligare en ny skatt på finanssektorn 2018 Sägs minska den skattefördel för den finansiella sektorn som antas följa av momsundantaget för finansiella tjänster Särskild skatt på 10 20 procent av lönesumman för företag som producerar och säljer finansiella tjänster 22
Vem gynnas av momsundantaget? Hushållen är de som tjänar på dagens momsundantag på finansiella tjänster Företagskunderna missgynnas Skatteeffekt dagens momsundantag Hushåll Företag Totalt skattebortfall för staten Tjänar 21 23 mdkr Förlorar 4 5 mdkr 16 18 mdkr Källa: Copenhagen Economics 23
Många anställda i bankerna Antal anställda i svensk finanssektor Antal anställda i de fyra största svenska bankerna 22 000 40 000 45 000 30 000 13 000 7 500 Banker Övriga Sverige Baltikum Övriga Norden Övriga länder Källor: SCB och bankernas årsredovisningar 2015 24
Skatt på finansiella tjänster skadligt för svensk ekonomi Cirka 6 miljarder kronor som belastar hushåll och företag Skyndar på strukturomvandling och digitalisering Fler tjänster flyttar utomlands till länder med lägre lönekostnader 3 700 7 200 färre bankjobb i Sverige Drastiskt sämre förutsättningar för en sektorn med stor potential att växa och skapa nya jobb Källa: Copenhagen Economics 25
Viktiga vägval Stora händelser och processer i vår omvärld påverkar oss Somligt har vi möjlighet att påverka, som förhandlingen om Basel 4 Det krävs krafttag både i Basel och Bryssel Annat ligger helt i våra egna händer Minska de svenska påslagen på kapitaltäckningen Skrota förslaget om skatt på finansiella tjänster Agerar vi rätt, finns goda utsikter för Sveriges ekonomi 26