Uppsala växer över 200 000 invånare Viktig del av Stockholm/Mälardals regionens utvecklingskraft Transportkapaciteten begränsande faktor för fortsatt hållbar tillväxt
Kollektivtrafik - ÖP 2010 Omgående inleda införandet av stombussystem hög framkomlighet, hög turtäthet, tänk spårvagn Fördubbla kollektivtrafikresandet till 2020 Fossilbränslefri kollektivtrafik senast 2020 Hälften av de motoriserade resorna ska bestå av kollektivtrafik 2030
ÖP 2010 Stomlinjer buss och spårväg Rött = buss Blått = spårväg
Utbyggnadsnivåer 2030-3 spårvägslinjer & 2 stombusslinjer Linje Turtäthet och fordonsval 2014 2020 2030 Tuna backar-sävja 10 min trafik Standardbuss 10 min trafik Standardbuss 7,5 min trafik Standardbuss Gränby-Ultuna 10 min trafik Ledbuss 7,5 min trafik Ledbuss 7,5 min trafik Spårvagn (30m) Luthagen-Årsta 10 mintrafik Ledbuss 10 min trafik Spårvagn (30m) 7,5 min trafik Spårvagn (30m) Stenhagen-Gottsunda 7,5 min trafik Dubbelledbuss 7,5 min trafik Spårvagn (30m). 7,5 min trafik Spårvagn (30m) G:a Uppsala-Boländerna 10 min trafik Standardbuss 10 min trafik Dubbelledbuss 7,5 min trafik Ledbuss
Attraktiva stomlinjer och stadsstråk -> Framtidens kollektivtrafik i Uppsala stad Samordning med Kollektivtrafikförvaltningen
Framtagna rapporter Spårväg i Uppsala vad måste beaktas? Bernt Nielsen Born 40 och Civitas 2010 Spårväg i Uppsala Vaksalagatan, lutning och vertikalkurvor, Rolf Gillebo, Cicitas AS 2010 Attraktiva stomlinjer och stadsstråk i Uppsala - Rekommendationer för spårväg, Trivector Kapacitetsstudie för Resecentrum, WSP 2010 Spårtaxi i Uppsala en fördjupad förstudie, IST Attraktiva hållplatser, betydelsen av hållplatsernas visuella utformning för BRT-systemens attraktivitet, Camilla Arnberg Stockholms Universitet. Förtätningsstudie, Space Scape
Yttre förutsättningar Det finns en sammanhållen stadsbygd med tillräcklig utbredning Det finns många breda gator Det finns en tydlig vilja Det finns ett tryck på ökad befolkning Det finns en skiss till ett spårvägssystem Att välja nytt kollektivtrafiksystem Uppsala 27 januari 2010 Bernt Nielsen och Rolf Gillebo 7
Utbyggnad Man bygger inget litet system etapp 1 är bara början Detaljstudera sträckningarna Låt bussen bryta mark ha stombussen som ett realistiskt del- (eller slut)mål Att välja nytt kollektivtrafiksystem Uppsala 27 januari 2010 Bernt Nielsen och Rolf Gillebo 8
Tekniska krav Kontaktlednings höjd. Minimum konstruktionshöjd bro/överbyggnad kan vara 4,00 m Flyttning av VA-ledningar och elledningar önskvärt. Viktigt att inte få långa trafikavbrott när ledningar skall repareras. Svårflyttade VAledningar kan i vissa fall lösas med betongunderbyggnad Hållplatsavstånd enl. ÖP, dvs. max 800 m Kollektivtrafikkörfält i mittläge vid spårväg, annars kantstenskörfält Hållplatser med beredskap för 40 m spårväg, minst 3,5 m breda generellt Övergångställen och ej zebramärkning, men varningsmarkering signalreglerade
Spårvagnen Tvåriktningsvagnar, inkl dörrpar på båda hållen Bredd: 2,65 Höjd: 3,8 m anpassat efter broarnas höjd (finns bara ett par leverantörer Längd: 30 m Instegshöjd: 0,3 m
Stomlinjenätet
KRITISKA PUNKTER Ex. tunnlarna, gatubredder, radier, VA
Ledningar
Järnvägen & tunnlar
Kan man köra spårvagn i Vaksalagatan under järnvägen? Grovt överslag det går dock med töjda gränser Värme i spåret Kontaktskena i st f ledning Acceptera större stigning än 6 % Acceptera mindre v-kurva än 500 m Kan ge begränsningar i val av spårvagn Att välja nytt kollektivtrafiksystem Uppsala 27 januari 2010 Bernt Nielsen och Rolf Gillebo 15
Resecentrum RESECENTRUMS KAPACITET
Kungsgatan och resecentrum Biltrafiken behöver minska till förmån för kollektivtrafikens framkomlighet Studera tidtabeller och hållplatslägen i detalj, kapacitetsbrist utrymmet knappt för både kollektivtrafik och biltrafik
Råbyvägen Stadsstråk, men också del av huvudvägnätet Ledningar Hållplatsläge kollektivtrafikkörfält
Stadsutveckling längs Råbyvägen
Stadskärnan Säkra möjligheten att växa Fler bostäder Attraktiv mötesplats Trafik på stadens villkor Innerstaden Mer utrymme för verksamheter Lokaler i bottenvåningar längs utpekade stråk Kvalitet i de offentliga rummen
Stora Torget Kollektivtrafik eller inte? Del av Paradgatan
Carolinabacken Stark lutning Del av Paradgatan
Inre sjukhusvägen ej lämplig för buss eller spårväg pga bl.a. känslig sjukhusutrustning Akademiska sjukhuset/ studenternas KLIMP- MM Gatusektion Spårväg resp. spårtaxi
Stadskärna Resecentrum Spårbilssystem Carolina Revidiva Uppsala slott 4 km lång Blåsenhus Arbetsplatse r Akademisk a sjukhuet m. ca 8000 arb.platser Studenternas idrottsplats Kungsänge n Bostäder och arbetsplatser 10 stationer 300 m mellan stationerna Förbinder Resecentrum Studenternas idrottsplats Akademiska sjukhuset Uppsala Science Park BMC BMC Uppsala Science park Överbryggar Fyrisån, järnväg och Dag Hammarskjölds väg
Fyrisån
Den tillgängliga bytespunkten Men även: Den trygga bytespunkten Bytesplatsen som mötespunkt Den Hållbara bytespunkten Den Karismatiska bytespunkten Den intelligenta bytespunkten Från: K2020 Den ideala bytespunkten
Spårväg - kostnader Schablonberäknat Tekniska krav Typ av vagn Hållplatsutformn VA-frågor M.m. 2 linjer på totalt 20 km Experthjälp
Medborgaren och attraktiva stadsrum. TusindTak
www.uppsala.se jenny.kihlberg@uppsala.se Tack för uppmärksamheten!
Infrastruktur Planskildheter Börjegatan G. Uppsala St. Olofsgatan & St. Pergatan Trafikplatser Nya länkar Dalabanan m. stn. Librobäck Tpl. Årsta Nya Stationer Mer spår Kommunala projekt Arosbana m. stn. Stenhagen Rv. 55 lv. 282 Behov statlig och regional medverkan! OKB m. stn. Bergsbrunna Tpl. E4
Stadsbild
Fotomontage fr. Södertälje Bild: WSP Bild: WSP
Drivs med solenergi Genom att använda en kombination av solenergi och andra förnyselsebara källor kommer systemet ha I proncip inga koldioxidutsläpp. Driftskostnader blir låga Diskussioner förs med Vattenfall och Tenesol båda mycket positiva.
KOSTNADER Stombuss/Spårväg 4 spårvägslinjer Investering 6 miljarder kr Kapitalkostnad 400 Mkr/år Driftskostnad 250 Mkr/år Årskostn 650 Mkr/år Spårtaxi stadstäckande Investering 7 miljarder kr Kapitalkostnad 500 Mkr/år Driftskostnad 150 miljoner Mkr/år Årskostn 650 Mkr/år Dagens årskostnader: 300 mnkr/år, exkl gator
Arenor i Uppsala - Snabb befolkningstillväxt - Turism /evenemang - Hälsa, friskvård - Elitidrott och bredd - Politisk vilja söka samarbeten Idag 202 700
UPPSALA