EXAMENSARBETE I ARBETSTERAPI, 15 hp hösten 2013 Grundnivå Inom arbetsterapeutprogrammet, 180 hp

Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Arbetsterapi EXAMENSARBETE I ARBETSTERAPI, 15 hp hösten 2013 Grundnivå Inom arbetsterapeutprogrammet, 180 hp Titel Effekten av lågt inflytande över arbetet på hälsa och sjukfrånvaro hos en grupp kvinnor som sökt primärvård Författare Linn Embetsson Therese Hansson Handledare Kristina Holmgren Med.dr, Leg. Arbetsterapeut Examinator Birgitta Archenholtz Med.dr, Leg. Arbetsterapeut Sammanfattning Bakgrund: För människans aktivitetsutförande krävs ett välfungerande samspel mellan person, omgivning och aktivitet. Har personen kontroll och inflytande i sitt aktivitetsutförande främjas upplevd delaktighet vilket kan ha positiva hälsoeffekter. Människor utför många olika aktiviteter i sin vardag och betalt arbete har en central roll i den västerländska kulturen. Då mycket tid spenderas på arbetet kan det finnas risk för ohälsa om personen inte upplever delaktighet i sitt arbete. Vanliga orsaker till sjukfrånvaro och ohälsa uppges vara psykiska och muskuloskeletala besvär som kan vara arbetsrelaterade. Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män och det är därför av intresse att undersöka möjliga orsaker hos kvinnor som söker primärvård för symtom som kan tyda på arbetsrelaterad ohälsa. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om lågt inflytande över arbete kan predicera dålig hälsa och hög sjukfrånvaro hos kvinnor som söker för psykiska eller muskuloskeletala besvär inom primärvården. Metod: Studien hade en kvantitativ ansats och baserades på fyra frågor från tidigare insamlade enkätsvar angående inflytande över arbete från en prospektiv longitudinell studie kallat Tidigprojektet. Tidig-projektet innefattade 198 yrkesverksamma kvinnor i åldrarna 18-65 år som sökt primärvård inom Västra Götalandsregionen och pågick mellan 2008 och 2009. Data har analyserats i SPSS. Resultat: Av deltagarna skattade 25 % sin hälsa som dålig och 24 % hade haft 31 eller fler sjukskrivningsdagar vid uppföljningen 2009. Ingen av de fyra frågorna som användes för att mäta inflytande över arbete visade någon signifikant skillnad i skattad hälsa eller ökad risk för dålig hälsa mellan den grupp som hade lågt inflytande och den grupp som hade högt inflytande över arbete. Endast en av de fyra undersökta frågorna visade att det fanns en signifikant skillnad i och förhöjd risk för hög sjukfrånvaro mellan den grupp som inte hade möjlighet att påverka beslut på arbetet och den grupp som hade möjlighet att påverka beslut på arbetet. Slutsats: Studiens resultat har visat att risken för sjukfrånvaro mer än 30 dagar ökade vid avsaknad av möjlighet att påverka beslut på arbetet för kvinnor som sökt primärvård. För fortsatt forskning kring kvinnors arbetarelaterade ohälsa och sjukfrånvaro behövs ett perspektiv som tar hänsyn till inom vilket område personen arbetar. Ett sådant perspektiv kan hjälpa till att förstå rådande omständigheter som gör att personen inte har möjlighet att påverka beslut i arbetet. UNIVERSITY OF GOTHENBURG Institute of Neuroscience and Physiology, Occupational therapy/physiotherapy Besöksadress: Arvid Wallgrens Backe hus 2 Postadress: Box 455, SE 405 30 Göteborg, Sweden Tel +46(0)31 786 0000 Fax +46(0)31 786 5723

Institute of Neuroscience and Physiology Occupational therapy BACHELOR THESIS IN OCCUPATIONAL THERAPY, 15 credits fall 2013 Firts cycle Within occupational therapy programme, 180 credits Title The effect of low influence over work on health and sick level absence in a group of women seeking primary care. Author Supervisor Linn Embretsson Therese Hansson Kristina Holmgren, Ph.D., Reg.Occupational therapist Examiner Birgitta Archenholtz, Ph.D., Reg.Occupational therapist Abstract Background: Occupational performance requires an efficient interaction between the person, environment and activity. If the person has control and influence in their occupational performance it will support participation which can have beneficial health effects. People perform many different activities in their everyday life and paid work has a central role in Western culture. As much time is spent at work there may be risk of illness if the person does not experience participation in their work. A common cause of sickness absence and ill-health is reported to be mental and musculoskeletal disorders which can be work-related. Women have higher levels of sickness absence then men and it s therefore of interest to investigate the possible causes in women seeking primary care for symptoms that may indicate work-related ill health. Purpose: The purpose of this study was to investigate whether low influence over work can predict poor health and high sickness absence in women who are seeking for mental health or musculoskeletal disorders in primary care. Method: The study had a quantitative approach and was based four questions from survey responses collected from a prospective longitudinal study called Tidig-projektet. Tidigprojektet included 198 working women aged 18-65 years who sought primary care in Västra Götalandsregionen and was operated between 2008 and 2009. Data were analysed in SPSS. Results: Of the participants, 25 % estimated their health as poor and 24 % had had 31 or more days of sickness absence at follow-up 2009. None of the four questions that measured influence of work showed any differences in rated health or increased risk for poor health among the group that experienced low level of influence and the group who experienced high influence over work. Only one of the four questions showed a significant difference and an increased risk for high sickness absence for the group who experienced low influence over work. Conclusion: The study results have shown that the risk of sickness absence beyond 30 days increased with the absence of opportunity to influence decisions at work for women seeking primary care. Further research on women s work-related illness and sickness absence needs a perspective that considers the area in which the person works. Such a perspective can help to understand the circumstances which make the person unable to influence decisions at work. Keywords: control, sickness absences, work, occupational therapy UNIVERSITY OF GOTHENBURG Institute of Neuroscience and Physiology, Occupational therapy/physiotherapy Besöksadress: Arvid Wallgrens Backe hus 2 Postadress: Box 455, SE 405 30 Göteborg, Sweden Tel +46(0)31 786 0000 Fax +46(0)31 786 5723

Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Syfte... 5 2.1 Frågeställningar... 5 3 Metod... 5 3.1 Studiedesign... 5 3.2.1 Tidig-projektet... 5 3.2.2 Tidig-projektets deltagare... 5 3.2.3 Procedur för Tidig-projektet... 7 3.3 Urval och material... 7 3.4 Internt bortfall... 8 3.5 Analys... 8 4 Resultat... 10 4.1 Skattning av inflytande över arbete 2008... 10 4.2 Skattad hälsa och sjukfrånvaro 2009... 11 4.3 Skillnad i skattad hälsa och sjukfrånvaro i förhållande till inflytande över arbete... 12 4.4 Predicerad relativ risk för dålig hälsa och hög sjukfrånvaro vid lågt inflytande över arbete... 13 5 Diskussion... 14 5.1 Metoddiskussion... 14 5.2 Resultatdiskussion... 16 5.3 Slutsats... 18 6 Referenser... 19

1 Bakgrund Människan är en aktiv varelse som planerar, organiserar och analyserar sina aktiviteter (1). Personen skapar sig ett dagsmönster av olika aktiviteter som oftast kategoriseras i personlig vård, lek, vila, fritid och arbete (2). I den västerländska kulturen har betalt arbete en central roll och yrket är något som personen ofta identifierar sig med (3). Att ha ett arbete ger en social gemenskap med arbetskamrater och en inkomst vilket är faktorer som påverkar hälsan positivt (4). Det konkreta värdet av att ha ett arbete behöver inte bara vara den egna lönen utan kan även vara att kunna bidra till samhället (5). För de yrkesarbetande personerna i Sverige 2012 var det tre av fyra som jobbade 35 timmar eller mer i veckan (6). Då många personer spenderar en stor del av sin tid på arbetet är det viktigt att arbetsmiljön är sund och hälsofrämjande. Den arbetsterapeutiska modellen The Person-environment-occupation-performens model, PEO-P (7) beskriver en persons möjlighet till aktivitetsutförande. Modellen ser till interaktionen mellan personen, aktiviteten och omgivningen. Det är beroende på hur omgivningsfaktorer, både sociala och fysiska, samspelar med de personliga faktorerna som är viktiga för aktivitetsutförandet. Har en person kontroll över sin omgivning och kan ta hand om hinder som uppstår i aktivitetsutförandet erhåller personen tillfredsställelse från sina aktiviteter (7). Ett fungerande samspel mellan aktivitet, omgivningen och de personliga faktorerna ger även möjlighet för personen att uppleva delaktighet i sin livssituation och sina aktiviteter. Delaktighet möjliggör för positiva hälsoeffekter, som upplevelse av meningsfullhet, livskvalitet och välmående (8). Människor är mer benägna att uppleva mening och välmående när de har möjlighet att organisera sina liv och vara engagerade i aktiviteter som möjliggör för dem att känna att de har kontroll (9). Möjligheten till att ha kontroll beror på hur omgivningen tillåter delaktighet i beslut och val som rör personen och är betydelsefullt i alla aktivitetsområden (10). Då arbetet ofta har en central roll i människors liv (3) kan det finnas en risk att välmående påverkas ifall personen inte upplever sig ha inflytande över sin arbetssituation. Höga krav och låg kontroll kan leda till stress som om den är långvarig kan resultera i fysiska symtom och ohälsa. Smärttillstånd i rygg, skuldror och nacke är vanliga orsaker till sjukfrånvaro. Det är inte ovanligt att personer som blir sjukskrivna för smärta som huvudsakligt symtom har ett dolt långvarigt spännings- och stresstillstånd bakom sig. Påfrestande omständigheter och yttre belastningsfaktorer kan utlösa även psykiska besvär (11). Utifrån en kvalitativ studie med kvinnor som var sjukskrivna på grund av arbetsrelaterad stress, framkom att lågt inflytande och liten möjlighet att delta i beslut rörande deras arbete hade en negativ effekt på deras hälsa. Dessa faktorer hade också en negativ påverkan på kvinnornas upplevelse av att kunna komma tillbaka i arbete. Kvinnorna i studien beskrev sitt insjuknande som en lång process. De hade under en längre tid ignorerat både fysiska och psykiska symtom innan de slutligen blev sjukskrivna. Kvinnorna beskrev att de till slut upplevde en känsla av att ha förlorat kontrollen (12). Oxenstierna (13) konstaterar att bristen på möjligheten att ta beslut i sitt arbete är en riskfaktor som kan påverka hälsan negativt. En longitudinell studie visade att yrkesarbetande personer med hög kontroll över arbetet hade färre psykosomatiska åkommor vid uppföljningen två år 3

senare än yrkesarbetande personer med låg kontroll över arbetet. Personerna med låg kontroll var oftare sjukskrivna än de med hög kontroll (14). Andra studier visar på mer tvetydiga samband mellan kontroll över arbete och hälsa. Bültmann (15) visar i sin studie att det inte fanns några samband mellan möjligheten att ta beslut i arbetet och skattade psykiska besvär. Ytterligare en studie visade att avsaknad av befogenhet att ta beslut på arbetsplatsen inte hade någon effekt på kvinnors psykiska hälsa över tid (16). Arbetsmiljöverkets undersökning från 2010 (17) visade att var femte yrkesarbetande person i Sverige under de senaste tolv månaderna hade haft någon form av besvär till följd av arbetet. En specifik orsak till att arbetet orsakat besvär var på grund av stress och psykiska påfrestningar. Var sjuttonde yrkesarbetande person uppgav att de haft sådana arbetsrelaterade besvär så att de varit sjukfrånvarande (17). Psykiska och muskuloskeletala besvär var de diagnoser som var vanligast både för de män och för de kvinnor som fick sjukpenning i december 2012 (18). År 2012 var andelen kvinnor som fick sjukpenning för nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom nästan dubbelt så hög jämfört med män (18). Arbetsmarknaden i Sverige är könssegregerad både vertikalt och horisontellt. Kvinnor och män finns ofta inom olika arbetsområden och i olika delar av arbetsmarknaden. Det finns också en uppdelning av makt och inflytande mellan män och kvinnor inom arbeten, en uppdelning av låga och höga positioner där kvinnor främst finns i lägre positioner både i manliga- och kvinnodominerande yrkesområden (19). I Oxenstiernas (13) studie framkom att kvinnor hade lägre inflytande över arbetet än vad män hade. Som en konsekvens av detta utsätts kvinnor och män för olika typer av hälsofrämjande och hälsoskadliga faktorer i sin arbetsmiljö (19). Arbetsrelaterade besvär uppges vara vanliga orsaker till sjukskrivning och kvinnor har högre sjukfrånvaro än män (17, 18). För att kunna bibehålla en god hälsa och förhindra sjukskrivning är det viktigt att hitta de faktorer i arbetet som kan påverka hälsan. Kvinnor som söker primärvård med symtom som kan tyda på arbetsrelaterad ohälsa är en målgrupp som är av intresse att undersöka för att i ett tidigt skede kunna förhindra sjukfrånvaro (20). Tidigare studier har visat skilda resultat över hur hälsan och sjukfrånvaro har påverkats av lågt inflytande över arbetet (13-16). Ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv är det viktigt att kunna påverka sina dagliga aktiviteter för att uppleva delaktighet vilket kan möjliggöra positiva hälsoeffekter (8). Om det finns samband mellan faktorer som lågt inflytande över arbetet och upplevelsen av hälsa och sjukfrånvaro hos kvinnor som söker primärvård kan vara av betydelse att undersöka. 4

2 Syfte Syftet med studien var att undersöka om lågt inflytande över arbete kan predicera dålig hälsa och hög sjukfrånvaro hos kvinnor som söker för psykiska eller muskuloskeletala besvär inom primärvården. 2.1 Frågeställningar - Hur skattade undersökningsgruppen inflytande över arbetet år 2008? - Hur skattade undersökningsgruppen sin hälsa och sjukfrånvaro år 2009? - Fanns det några skillnader i skattad hälsa och sjukfrånvaro år 2009 för den grupp som hade lågt inflytande över arbetet år 2008 jämfört med den grupp som hade högt inflytande över arbetet år 2008? - Kan lågt inflytande över arbetet predicera dålig hälsa och sjukfrånvaro 31 dagar eller fler? 3 Metod 3.1 Studiedesign Studien hade en kvantitativ ansats och baserades på insamlade enkätsvar från en tidigare gjord prospektiv longitudinell studie kallad Tidig-projektet. Vid en prospektiv longitudinell studie studeras samband mellan riskfaktorer och utfall hos en specifik grupp över tid. Insamlingen av uppgifter om deltagarna sker vid flera tillfällen (21). 3.2.1 Tidig-projektet Tidig-projektet utfördes av enheten för Socialmedicin vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet. Projektet syftade till en tidig identifiering av arbetsrelateradstress hos kvinnor. Målgruppen för projektet var yrkesverksamma kvinnor som sökte primärvård 2008 på grund av psykiska eller muskuloskeletala besvär. Projektet utfördes vid sex olika vårdcentraler inom Västra Götalandsregionen. Vid baslinjemätningen 2008 fick deltagarna besvara en enkät med frågor om arbetsrelaterad stress, Work Stress Questionnaire (WSQ) (22), samt frågor om hälsa (23), sjukfrånvaro och bakgrundsdata. En uppföljning gjordes ett år senare 2009. Deltagarna besvarade då samma enkät samt ytterligare frågor om antal sjukskrivna dagar de senaste 12 månaderna. Projektet godkändes av Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg, Dnr: 142-08. 3.2.2 Tidig-projektets deltagare Inklusionskriterierna för Tidig-projektet var: Yrkesverksamma kvinnor Ålder mellan 18 och 65 år Sökt primärvård för psykiska eller muskuloskeletala besvär Exklusionskriteriet var att kvinnorna inte fick ha en pågående sjukfrånvaro längre än 7 dagar. 5

Det var 351 kvinnor som tillfrågades om att delta i studien och av dem valde 246 att medverka, vilket gav en deltagarfrekvens på 70 %. Det första externa bortfallet bestod av 105 kvinnor, varav 22 kvinnor tackade nej till deltagandet direkt vid förfrågan, 76 kvinnor lämnade inte in enkäten och 7 kvinnor lämnade in en blank enkät. Det andra externa bortfallet vid uppföljningen ett år senare bestod av 48 personer. Slutligen var det 198 kvinnor som deltog i studien. 2008 tillfrågades 351 kvinnor 246 kvinnor tackade ja till att delta 105 kvinnor valde att inte delta Bortfall 2009-48 kvinnor Uppföljning 2009 deltog 198 kvinnor Figur 1. Urvalsprocess för studiepopulationen i Tidig-projektet Det fanns ingen skillnad i civilstånd, utbildningsnivå, anställningsform och anställningsgrad mellan deltagarna och det andra externa bortfallet (24). Det andra externa bortfallet var något lägre för kvinnor i åldersgruppen 51 65. Studiepopulationen bestod av något fler kvinnor i åldersgruppen 41-50 år annars var ålderfördelningen relativt jämn. Majoriteten av deltagarna var sambo eller gifta (66 %) och hälften av studiedeltagarna hade universitet eller högskoleutbildning. De flesta studiedeltagarna, 76 % hade en tillsvidareanställning och nästan 70 % av studiedeltagarna arbetade heltid. Den offentliga sektorn var den vanligaste arbetsgivaren bland studiedeltagarna. För mer information om bakgrundsdata se tabell 1. 6

Tabell 1. Bakgrundsdata för studiepopulationen 2008, n=198. Ålder 18-30 31-40 41-50 51-65 Civilstånd Utbildning Anställningsform Anställningsgrad Arbetsgivare Singel Sambo/gift Särbo Ej svarat Grundskola Gymnasium Universitet/högskola Ej svarat Tillsvidareanställning Visstidsanställning Egenföretagare Ej svarat Heltid Deltid Ej svarat Offentlig sektor Privat företag Egenföretagare Ej svarat n % 45 46 57 50 50 131 16 1 14 83 100 1 151 39 3 5 136 59 3 115 75 3 5 23 23 29 25 25 66 8 1 7 42 50 1 76 20 2 2 69 30 1 58 38 2 2 3.2.3 Procedur för Tidig-projektet För att genomföra Tidig-projektet valdes 6 olika primärvårdsenheter i Västra Götalandsregionen ut. Receptionspersonal på primärvårdsenheterna tillfrågade kvinnor, som matchade inklusionskriterierna, om deltagande och delade även ut enkäterna. De tillfrågade kvinnorna fick både muntlig och skriftlig information om vad projektet ville undersöka. Information gavs även om att deltagandet var frivilligt, att det kunde avslutas när som helst och att vården inte skulle påverkas om de beslöt att inte delta i studien. Kvinnorna lämnade in enkäterna i receptionen på primärvårdsenheterna i ett förseglat kuvert som därefter skickades till forskarlaget. Receptionspersonalen på primärvården upprättade en kodnyckel som forskarlaget använde för uppföljning 12 månader senare. Baslinjemätningen pågick i 15 veckor under perioden maj till december 2008. Vid uppföljningen 2009 skickades enkäterna hem till deltagarna och två påminnelser, en skriftlig och en per telefon, gjordes av forskarlaget (20, 25). 3.3 Urval och material I den aktuella studien inkluderades de 198 studiedeltagare som deltagit i Tidigt-projektet vid både baslinjemätningen och uppföljningen. Work Stress Questionnaire (WSQ) är ett frågeformulär som utvecklats för att tidigt kunna identifiera risk för sjukfrånvaro på grund av arbetsrelaterad stress (22). Frågeformuläret innehåller 21 frågor uppdelat i fyra olika kategorier; otydlig organisation och konflikter, individuella krav och engagemang, konflikt mellan arbete och fri tid samt inflytande över 7

arbetet (22). I den aktuella studien undersöktes endast kategorin om inflytande över arbetet från baslinjemätningen 2008. Kategorin om inflytande över arbete utgjordes av följande fyra frågor: Hinner du utföra dina arbetsuppgifter?, Har du möjlighet att påverka de beslut som berör verksamheten på din arbetsplats?, Tar din närmaste chef hänsyn till dina åsikter? och Bestämmer du över din arbetstakt?. Frågorna besvarades utifrån följande svarsalternativ: Ja, alltid, Ja, ganska ofta, Nej, sällan eller Nej, aldrig. För analysen i den aktuella studien har de fyra svarsalternativen för varje fråga dikotomiserats till två variabler, där ja, alltid och ja, ganska ofta = Ja, högt inflytande och nej, sällan och nej, aldrig = Nej, lågt inflytande. I studien användes den skattade hälsan från uppföljningen 2009. Hälsan skattades genom följande påstående: I allmänhet, skulle du vilja säga att din hälsa är? Frågan besvarades utifrån följande svarsalternativ; Utmärkt, Mycket God, God, Någorlunda eller Dålig (23). För analysen har svarsalternativen dikotomiseras till två variabler, där Utmärkt, Mycket God och God = God hälsa och Någorlunda, Dålig = Dålig hälsa. I studien användes rapporterade sjukskrivningsdagar från uppföljningen 2009. Antal sjukskrivna dagar rapporterades utifrån följande fråga: Hur många dagar har du varit sjukskriven de senaste 12 månaderna?. Frågan besvarades utifrån följande svarsalternativ; 0 dagar, 1-7 dagar, 8-30 dagar, 31-90 dagar, 91-180 dagar, 181-364 dagar eller mer än 364 dagar. För analysen har svarsalternativen dikotomiseras till två variabler, där 0, 1-7 dagar och 8-30 dagar = 0-30 dagar och 31-90 dagar, 91-180 dagar, 181-364 dagar och mer än 364 dagar = 31 dagar eller fler. Valet till dikotomiseringen berodde på att sjukskrivning längre än 30 dagar krävde ett fördjupat läkarintyg för tiden då Tidig-projektet genomfördes. I studien har sjukskrivning 31 dagar eller fler definierats som hög sjukfrånvaro. Definieringen grundar sig i svarsalternativens utformning samt att genomsnittet i antal sjukskrivningsdagar för kvinnor år 2009 var 24 dagar (26). Studiedeltagare som har haft sjukfrånvaro 31 dagar eller fler hade då en sjukfrånvaro högre än snittet. 3.4 Internt bortfall På frågan, Hinner du utföra dina arbetsuppgifter? var det en person som inte svarade. Det var även en person som inte svarade på frågan Har du möjlighet att påverka de beslut som berör verksamheten på din arbetsplats?. En person svarade inte heller på frågan, Tar din närmaste chef hänsyn till dina åsikter?. Sju personer svarade inte på frågan om antal dagar de varit sjukskrivna de senaste 12 månaderna. På frågan om självskattad hälsa var det nio personer som inte svarade. 3.5 Analys Enkätfrågorna besvarades på ordinalskalenivå som grupperades om till två kategorier inför analysen (21). Data har bearbetats deskriptivt och analyserats i SPSS (27) och presenteras i frekvens- och korstabeller. Insamlad baslinjedata om inflytande över arbetet från 2008 har jämförts mot data om den självskattade hälsan och antal sjukskrivningsdagar de senaste 12 månaderna från uppföljningsenkäten år 2009. Chitvåtest användes för att undersöka om det fanns en statistisk säkerställd skillnad i utfallsvariablerna, skattad hälsa och sjukfrånvaro, mellan den grupp av studiedeltagarna som skattade lågt inflytande över arbetet och den grupp som skattade högt inflytande över arbetet. Chitvå test är ett icke-parametriskt test som kan användas vid analysering av variabler på 8

nominalskale nivå. Testet används för att se om den förväntade teoretiska fördelningen stämmer överrens med studieresultatet. Signifikansnivån bestämdes till p 0,05 (21, 28). För att uppskatta om lågt inflytande över arbetet kan predicera dålig hälsa och hög sjukfrånvaro beräknades relativ risk (RR). Den relativa risken visar på förhållandet mellan risken för incidens bland exponerade och icke-exponerade personer. Det används för att uppskatta sannolikheten för att ett samband verkligen visar på ett orsaksförhållande mellan exponering och utfall (29). Resultatet beräknades med ett 95 % konfidensintervall (KI) (21). 9

4 Resultat 4.1 Skattning av inflytande över arbetet 2008 Vid baslinjemätningarna 2008 skattade studiedeltagarna sitt inflytande över arbetet enligt följande. Det var 12 % av studiedeltagarna som angav att de inte hann med att utföra sina arbetsuppgifter. 44 % av studiedeltagarna angav att de inte hade möjlighet att påverka beslut som berörde verksamheten på deras arbetsplats. 25 % av studiedeltagarna angav att deras närmaste chef inte tog hänsyn till deras åsikter. På frågan om inflytande över arbetstakt var det 44 % som angav att de själva inte bestämde över sin arbetstakt (tabell 2). Tabell 2. Skattning av inflytande över arbetet i undersökningsgruppen 2008 (n=198). Ja, högt inflytande n* (%**) Nej, lågt inflytande n* (%**) Hinner utföra arbetsuppgifter? Möjlighet att påverka beslut på arbetsplats? Tar din chef hänsyn till dina åsikter? Bestämmer du över din arbetstakt? 173 (88) 24 (12) 111 (56) 86 (44) 149 (75) 48 (25) 111 (56) 87 (44) * Ojämnt antal beror på internt bortfall ** Valid procent 10

4.2 Skattad hälsa och sjukskrivning vid uppföljning 2009 Vid uppföljningen 2009 skattade 47 studiedeltagare, 25 %, sin hälsa som dålig (figur 2). Hälsa Dålig 25%* God 75%* *Valid procent Figur 2. Skattad hälsa vid uppföljning 2009, n=189 Det var 46 studiedeltagare, 24 %, som de senaste 12 månaderna hade varit sjukskrivna 31 dagar eller fler (figur 3). Sjukfrånvaro 31 dagar eller fler 24%* 0-30 dagar 76%* *Valid procent Figur 3. Sjukfrånvaro vid uppföljning 2009, n=191. 11

4.3 Skillnad i skattad hälsa och sjukfrånvaro i förhållande till inflytande över arbete På de fyra frågorna om inflytande över arbete fanns ingen signifikant skillnad i skattad hälsa mellan den grupp av studiedeltagarna som skattade lågt inflytande och den grupp som skattade högt inflytande. I båda grupperna var det en majoritet som skattade sin hälsa som god. För detaljerad information se tabell 3. Tabell 3. Skillnad i skattad hälsa i förhållande till inflytande över arbete. Inflytande över arbete Antal God hälsa n* (%**) Dålig hälsa n* (%**) p-värde Hinner utföra arbetsuppgifter? Ja Nej 165 23 123 (75) 18 (78) 42 (25) 5 (22) 0,700 Möjlighet att påverka beslut på arbetsplats? Ja Nej 108 80 84 (78) 57 (71) 24 (22) 23 (29) 0,307 Tar din chef hänsyn till dina åsikter? Ja Nej 142 46 106 (75) 36 (78) 36 (25) 10 (22) 0,620 Bestämmer du över din arbetstakt? Ja Nej 105 84 80 (76) 62 (74) 25 (24) 22 (26) 0,707 * Ojämnt antal beror på internt bortfall ** Valid procent 12

Det fanns en signifikant skillnad i sjukfrånvaron mellan den grupp av studiedeltagarna som skattade sig ha möjlighet att påverka beslut och den som inte skattade sig ha möjlighet att påverka beslut på sin arbetsplats. Det fanns ingen signifikant skillnad i sjukfrånvaron på de andra tre frågorna mellan den grupp av studiedeltagarna som skattade lågt inflytande och den grupp som skattade högt inflytande över arbetet. För detaljerad information se tabell 4. Tabell 4. Skillnad i redovisad sjukfrånvaro i förhållande till inflytande över arbete. Inflytande över arbete Antal Sjukfrånvaro 0-30 dagar, n* (%**) Sjukfrånvaro 31 dagar eller fler, n* (%**) p-värde Hinner utföra arbetsuppgifter? Ja Nej 166 24 123(74) 21 (87) 43 (26) 3 (13) 0,152 Möjlighet att påverka beslut på arbetsplats? Ja Nej 109 81 89 (82) 55 (68) 20 (18) 26 (32) 0,029 Tar din chef hänsyn till dina åsikter? Ja Nej 145 46 111 (77) 34 (74) 34 (23) 12 (26) 0,715 Bestämmer du över din arbetstakt? Ja Nej 108 83 83 (77) 62 (75) 25 (23) 21 (25) 0,730 * Ojämnt antal beror på internt bortfall ** Valid procent 4.4 Predicerad relativ risk för dålig hälsa och hög sjukfrånvaro vid lågt inflytande över arbete Resultatet visade att det inte gick att predicera dålig hälsa vid lågt inflytande över arbetet. Det visade heller ingen ökad risk för hög sjukfrånvaro för tre av de fyra frågorna om inflytande över arbete. Däremot visade resultatet att det fanns en ökad risk för hög sjukfrånvaro för personer som hade låg möjlighet att påverka beslut på sin arbetsplats. För detaljerad information se tabell 5. Tabell 5. Predicerad relativ risk (RR) med 95 % konfidensintervall (KI) för dålig hälsa och hög sjukfrånvaro vid lågt inflytande över arbete. Dålig hälsa Sjukfrånvaro 31 dagar eller fler RR KI RR KI Hinner inte utföra arbetsuppgifter 0,85 0,38 1,94 0,48 0,16-1,43 Har inte möjlighet att påverka beslut på arbetsplatsen Chefen tar inte hänsyn till dina åsikter 1,29 0,79 2,12 1,75 1,05 2,90 0,86 0,46 1,59 1,11 0,63-1,96 Bestämmer inte över din arbetstakt 1,10 0,67 1,80 1,09 0,66-1,81 13

5 Diskussion 5.1 Metoddiskussion Studiens syfte var att undersöka om lågt inflytande över arbetet kunde predicera dålig hälsa och hög sjukfrånvaro hos en grupp kvinnor som sökt primärvård för psykiska eller muskuloskeletala besvär. Valet av en kvantitativ forskningsmetod var relevant för att undersöka riskfaktorer då studien omfattade en större grupp personer. Med en kvantitativ metod kunde skillnader mellan en exponerad grupp jämföras med en icke exponerad grupp i utfallsvariablerna skattad hälsa och antal sjukskrivningsdagar. Deskriptiv statistik användes för att omvandla det insamlade materialet till siffror, sammanställa och presentera data på ett tydligt sätt för att kunna belysa resultaten (30). Tidig-projektet hade en prospektiv longitudinell studiedesign vilket var relevant för att följa en utvecklig och se på förändringar hos en specifik grupp personer över tid. I en longitudinell studie kan det dock finnas en viss risk för förväxlingseffekter, att icke avsedda variabler samvarierar med de variabler som avses undersökas i studien och således påverkar resultatet (28). Det kan finnas risk för felaktiga slutsatser i studien då det inte gjorts någon kontrollberäkning av eventuella förväxlingseffekter. Utifrån data är det inte heller möjligt att se om deltagarna hade fått någon behandling mellan 2008 och uppföljningen 2009 vilket skulle kunna påverka utfallet i studien. Det är inte heller möjligt att se om studiedeltagarna hade en förändrad arbetssituation. Det andra externa bortfallet skilde sig inte från studiedeltagarna i avseendet hur de skattade sitt inflytande över arbetet (24) och bortfallet bör därför inte ha någon påverkan på resultatet. Svarsfrekvensen var något lägre bland studiedeltagarna i åldern 18-30 år men i övrigt fanns det inte någon markant skillnad avseende bakgrundsfaktorer mellan det andra externa bortfallet och studiedeltagarna. Det interna bortfallet var lågt för frågorna om inflytande över arbete och bör inte ha påverkat utfallet. Det interna bortfallet för skattad hälsa och sjukfrånvaro var högre och kan därför ha en inverkan på resultatet beroende på hur dessa studiedeltagare skattade sitt inflytande över arbete. Chitvåtest användes för att veta om en eventuell skillnad i skattad hälsa och sjukfrånvaro mellan grupperna med lågt respektive högt inflytande över arbetet berodde på en faktisk skillnad eller om det enbart kunde förklaras med tillfällighet. För att kunna använda chitvåtest ska stickprovets storlek innehålla minst 30 individer (31), vilket det aktuella antalet studiedeltagare översteg. I korstabellerna utgjordes dock vissa grupper av väldigt få studiedeltagare vilket kan ifrågasätta chitvåtestets lämplighet. Relativ risk valdes för att beräkna om lågt inflytande kunde predicera dålig hälsa och hög sjukfrånvaro. Det uträknade värdet ses som en punktskattning av hur starkt samband det finns mellan exponering och utfall (29). Då konfidensintervallen för studiens resultat, i alla utom en av de undersökta frågorna, innefattade värdet 1,00 visade resultatet att lågt inflytande inte hade en negativ effekt på hälsan eller sjukfrånvaro för den undersökta gruppen. Konfidensintervallet är beroende av undersökningens storlek och hur studiedeltagarna är fördelade över olika kategorier så som exponerade och icke-exponerade (29). Trots att studien bestod av 198 studiedeltagare utgjordes den exponerade andelen av för få personer för att få fram användbara konfidensintervall i de statistiska beräkningarna. Exempelvis bestod gruppen som inte hann utföra sina arbetsuppgifter och samtidigt skattade sin hälsa som dålig enbart utav 5 studiedeltagare. 14

Tidig-projektet, som studien har hämtat sitt material från, använde enkäter som underlag för datainsamling. Fördelen var att på ett effektivt sätt kunna se hur studiedeltagarna upplevde sin arbetssituation och skattade sin hälsa och antalet sjukskrivningsdagar. Det underlättade också en uppföljning, då studiedeltagarna fick hem enkäterna och kunde svara på den när det passade bra i deras schema. Nackdelen med enkäter kan vara att frågorna inte förstods av studiedeltagaren eller tolkades på ett sätt som inte var tänkt. Att svara på enkäterna kan ha varit tröttsamt om det upplevdes som många frågor särskilt för en grupp med ohälsa. På frågan om den skattade hälsan var det fem svarsalternativ, det kan ha påverkat att deltagaren valde alternativet i mitten genom centraltendensen (30). WSQ som de aktuella frågorna om inflytande över arbete kom ifrån samt frågan om skattad hälsa har testats för sin reliabilitet och validitet (22, 23). Frågan om antal sjukskrivningsdagar de senaste 12 månaderna har inte validitets- eller reliabilitetstestats. Risk finns för bias i denna fråga då det kan vara svårt för studiedeltagarna att komma ihåg rätt antal sjukskrivningsdagar från de senaste 12 månaderna. Hur studiedeltagarna skattade sin hälsa kan vara influerad av olika uppfattningar om vad god hälsa är. Människor uppfattar god hälsa olika, i vissa fall kopplas hälsa samman med välbefinnande eller vilken funktions- och handlingsförmåga som personen anser sig ha utifrån vad hon vill göra. I andra fall ses god hälsa som frånvaro av sjukdom (32). Världshälsoorganisationen, WHO, (33) definierar hälsa som inte bara frånvaron av sjukdom utan att hälsa innefattar även psykiskt, fysiskt och socialt välmående. Att använda sig av självskattningsinstrument kan ha påverkat resultatet då skattningen av inflytande är subjektiv. Det visar Waldenström och Härenstam (34) på i sin studie då kvinnor som rapporterade sig ha hög kontroll över sitt arbete tenderade att utifrån en objektiv synvinkel ha mindre inflytande än vad män i samma situation hade. En förklaring som författarna i studien diskuterade var att bristerna i arbetsförhållandet för kvinnorna var synliga för en extern observatör men inte för kvinnorna själva då de var vana vid dessa ofördelaktiga villkor och uppfattade dem därför inte (34). Att många av studiedeltagarna i den aktuella studien skattade sitt inflytande som högt kan ha sin förklaring i att personens upplevelse av sin situation är subjektiv. En annan förklaring kan vara att en hög andel av studiedeltagare var universitetsutbildade vilket skulle kunna innebära att de hade positioner med mer inflytande över sitt arbete. Begreppet inflytande över arbetet kan ha en vidare betydelse än vad de frågor som utgjort grunden för studien täcker in. Frågorna som studien undersökte är en del av WSQ (22) och är inspirerade av Karaseks och Theorell krav-kontroll modell (35). I krav-kontroll modellen används begreppet kontroll som i WSQ istället har definierats som inflytande över arbete. Omdefinitionen kan ha inneburit vissa begränsningar i resultatets utfall och i insamlandet av data. Studiens resultat kan även ha påverkats av att frågorna är få till antalet, de kanske inte kan fånga hela bilden av hur bristen på inflytande över arbetet påverkar personen. Som resultatet i studien visar är det svårt att få en rättvis bild om bara en del av instrumentet WSQ används. WSQ s främsta syfte är att fånga upp arbetsrelaterad stress och dess orsaker och inte endast inflytande över arbete som denna studie har fokuserat på. Forskningsmetoder och instrument inom området på arbetsrelaterad ohälsa är mestadels utvecklade för mansdominerade arbetsområden vilket kanske inte gör dem lämpliga för att analysera kvinnors arbetsområden (19). De refererade studierna (13-16) har använt kravkontroll modellen och dess begrepp men har inte haft samma målgrupp som den aktuella studien med enbart kvinnor som sökt primärvård. Krav-kontroll modellen (35) används ofta i forskning inom området arbetsrelaterad ohälsa och är främst utvecklat utifrån 15

mansdominerade arbetsområden. Men då arbetsmarknaden har en horisontell könssegregering som innebär att kvinnor och män ofta arbetar inom olika områden var det kanske inte optimal att använda de aktuella frågorna som var influerade av krav-kontroll modellen för att analysera kvinnors arbete och deras arbetsmiljö (19). Det kanske inte gav en rättvis bild av vad det är som påverkar hälsan och sjukfrånvaro hos kvinnor. WSQ (22) är framtaget för kvinnor och kan i sin helhet ge en bättre bild av arbetsrelaterad stress och hur kvinnors hälsa och sjukfrånvaro påverkas. 5.2 Resultatdiskussion Studiens resultat visade att ingen av de fyra frågorna som användes för att mäta inflytande över arbete visade på någon signifikant skillnad i skattad hälsa mellan den grupp av studiedeltagare som hade lågt inflytande och den grupp som hade högt inflytande över arbetet. Resultatet visade även att lågt inflytande över arbetet, mätt genom de aktuella fyra frågorna, inte kunde predicera någon ökad risk för dålig hälsa hos de studiedeltagare som sökt primärvård för psykiska eller muskuloskeletala besvär. Tidigare studier om inflytande över arbetet och dess påverkan på hälsan har skiftande resultat med utfall som visat på både dålig hälsa och ingen påverkan på hälsan (13-16). Studiens resultat överensstämmer med Bültmann (15) och Stansfelds (16) resultat som visade att bristen på inflytande över arbetet inte påverkade den psykiska hälsan. Oxenstiernas och De Jongs (13, 14) studier visade till skillnad från den aktuella studiens resultat att personer med låg kontroll och liten möjlighet att ta beslut hade sämre hälsa än personer med hög kontroll över arbetet och möjlighet att påverka beslut. Resultatet visade ingen signifikant skillnad i eller ökad risk för hög sjukfrånvaro för tre av de fyra frågorna om inflytande över arbete. Dock visade resultatet att det fanns en signifikant skillnad i hög sjukfrånvaro för den grupp av studiedeltagare som inte hade möjlighet att påverka beslut på arbetsplatsen. Resultatet visade även att risken för sjukfrånvaro längre än 30 dagar ökade för den grupp av studiedeltagare som saknade möjlighet att påverka beslut på sin arbetsplats. De Jong et al. (14) har tidigare kommit till liknande resultat i en longitudinell studie då anställda med låg kontroll över arbetet hade högre sjukfrånvaro än anställda med hög kontroll. Då resultatet visade att det fanns en ökad risk för hög sjukfrånvaro vid låg möjlighet att påverka beslut är det viktigt att i ett tidigt skede kunna uppmärksamma just denna riskfaktor. Det blir då möjligt att kunna ta initiativ till förebyggande åtgärder redan när kvinnor söker primärvård för arbetsrelaterade symtom så som psykiska eller muskuloskeletala besvär. Den specifika frågan bör möjligen även utvecklas med att undersöka varför studiedeltagarna inte kunde påverka beslut då studiens resultat visade att 75 % av studiedeltagarna tyckte att deras chef tog hänsyn till deras åsikter men endast 56 % tyckte att de kunde påverka beslut på arbetsplatsen. En förklaring kan vara att många av studiedeltagarna arbetar i offentlig sektor där det är vanligt förekommande med nära kontakt med andra människor som har behov och ställer krav vilket kan minska möjligheten till eget inflytande över arbetet. Det är utifrån den aspekten möjligt att kraven ställs från andra håll än från den närmaste chefen. Många av de yrkesarbetande kvinnorna i Sverige arbetar inom sektorerna vård och omsorg samt utbildning (36). Omsorgsyrken med nära kontakt med patienter eller klienter är oftast stressande och kan vara psykiskt påfrestande (37). Arbeten inom offentligsektor så som vård- och omsorgspersonal samt förskolepersonal och fritidspedagoger var två av de yrkesgrupper där flest kvinnor arbetade och där den högsta sjukfrånvaron fanns mellan åren 2002-2010 (38). Med tanke på den horisontala och vertikala könsfördelningen som finns på arbetsmarknaden 16

(19) bör stor hänsyn tas till vilket arbetsområde studiepopulationen finns inom när undersökningar görs på hur inflytande över arbete påverkar hälsa och sjukfrånvaro. Enligt PEO-P modellen är det viktigt för personens välmående att arbetsmiljön samspelar på ett välfungerande sätt med personen och personens arbetsuppgifter (7). Möjlighet till inflytande kan ses som en social omgivningsfaktor och en viktig faktor för ett välfungerande samspel. Studiens resultat visade dock att lågt inflytande inte kunde predicera dålig hälsa ett år senare för studiedeltagarna. Hur lågt inflytande påverkar hälsan beror också på personliga faktorer så som hur viktigt personen tycker att det är att kunna påverka sitt arbete. Arbetsterapeuters arbetsområden omfattar människors aktivitetsutförande och delaktighet i det dagliga livet (39). Arbetsterapeuter har med kunskap om riskfaktorer i arbetsmiljön möjlighet att i ett tidigt skede ta initiativ till hälsofrämjande åtgärder för att motverka hög sjukfrånvaro. I och med att person, omgivning och aktivitet interagerar finns det möjlighet att arbeta med dessa faktorer för att kunna skapa ett förbättrat samspel och främja delaktighet. Information i samband med primärvårdsbesök kan göra personen medveten om hur arbetsmiljön kan påverka aktivitetsutförandet och hälsan. I studiepopulationen var det så många som var fjärde studiedeltagare som hade en hög sjukfrånvaro. Med hög sjukfrånvaro kan vägen tillbaka till arbete vara svår (12). Hög sjukfrånvaro kan ha negativa effekter, dels för personens möjligheter på arbetsmarknaden och dels för personens välmående. Ohälsa påverkar främst personen men inverkar även på omgivningen och i större utsträckning även samhället i ekonomisk aspekt (40). Vid hög sjukfrånvaro är det viktigt att inkludera arbetsplatsen i rehabiliteringen och öka gynnande förhållanden så som inflytande över arbetet (41). Det är viktigt att se personen i sin arbetsmiljö för att kunna bedöma vilka krav arbetet ställer och hur personens kapacitet motsvarar dessa. Petersson och Hensing visade i sin litteratursammanställning att ett samarbete mellan personen, arbetsplats och sjukvård ökade möjligheten för återgång till arbete (42). Att vara sjukskrivien behöver inte betyda att personen är oförmögen att arbeta utan att personen inte kan arbeta på en specifik arbetsplats. En persons arbetsförmåga beror på hur väl samspelet fungerar mellan personens kapacitet och arbetets krav på personen. Ofta tas det mest hänsyn till den fysiska kapaciteten när arbetsförmågan bedöms (43). Att se till de fysiska kraven som krävs av arbetet ger en ensidig bild av arbetsförmågan och bör kompletteras av en variation av bedömningar som även ser till psykosociala faktorer. Arbetsterapeuten bör vara en viktig aktör vid rehabilitering av arbetsrelaterad ohälsa (44). Arbetasterapeuter har de kunskaper som behövs vid arbetsinriktad rehabilitering då de är specialister på aktivitetsanalyser, kartläggning av personers förmågor och omgivningens påverkan på aktivitetsutförandet. Dessa kunskaper är också betydelsefulla vid ett förebyggande arbete för att förhindra hög sjukfrånvaro. Ett förebyggande arbete kan förhindra hög sjukfrånvaro för kvinnor som sökt primärvård om ett samarbete mellan arbetsterapeut, arbetsplats och person upprättas på ett tidigt stadie. 17

5.3 Slutsats Studiens resultat har visat att risken för sjukfrånvaro mer än 30 dagar ökar vid avsaknad av möjlighet att påverka beslut på arbetet för kvinnor som sökt primärvård. Resultatet visar däremot inte att hälsan ett år efter primärvårdsbesöket påverkats av lågt inflytande över arbetet. Nyttan med studien är att vidga primärvårdens möjligheter för att kunna utreda bakomliggande orsaker till psykiska eller muskuloskeletala besvär hos kvinnor för att minska sjukfrånvaro. Arbetsterapeuten är en yrkeskategori som skulle kunna hjälpa kvinnorna att undersöka deras omgivningsfaktorer och hur dessa påverkar deras hälsa. För vidare forskning kring kvinnors arbetarelaterade ohälsa och sjukfrånvaro behövs ett perspektiv som tar hänsyn till inom vilket område personen arbetar. Ett sådant perspektiv kan hjälpa till att förstå olika yrkens komplexitet och de rådande omständigheter som gör att personen inte har möjlighet att påverka beslut i arbetet. 18

6 Referenser 1. Wilcock A. A theory of occupation and health. I: Creek J, redaktör. Occupational therapy: new perspectives. London: Whurr; 1998. s. 1-15. 2. Yerxa E. An introduction to occupational science, a foundation for occupational therapy in the 21st century. Occup Ther Health 1990;6(4):1-17. 3. Whiteford G. Occupational deprivation: understanding limited participation. I: Christiansen C, Townsend E, redaktörer. Introduction to occupation: the art and science of living ; new multidisciplinary perspectives for understanding human occupation as a central feature of individual experience and social organization. Upper Saddle River, NJ: Pearson; 2010. s. 303-28. 4. Helliwell J, Putnam R. The social context of well-being. Philos Trans R Soc Lond B Biol Sci. 2004;359(1449):1435-46. 5. Persson D, Erlandsson L-K, Eklund M, Iwarsson S. Value dimensions, meaning, and complexity in human occupation a tentative structure for analysis. Scand J Occup Ther. 2001;8(1):7-18. 6. Statistiska Centralbyrån. Arbetskraftsundersökningarna (AKU) [Internet]: Statistiska Centralbyrån; 2012 [citerad 2013 dec 05]. Tillgänglig från: http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/produkt.asp?produktid=am0401. 7. Baum C, Baptiste S. Reframing occupational therapy practice. I: Law M, Baum C, Baptiste S, redaktörer. Occupation-based practice: fostering performance and participation. Thorofare, N.J: Slack; 2002. s. 3-15. 8. Baum C. Outcomes: the results of interventions in occupational therapy practice. I: Christiansen C, Baum C, Bass Haugen J, redaktörer. Occupational therapy: performance, participation, and well-being. Thorofare, NJ: Slack; 2005. s. 522-40. 9. Doble S, Santha J. Occupational well-being: rethinking occupational therapy outcomes. Can J Occup Ther 2008;75(3):184-90. 10. Law M, Polatajko H, Baptiste S, Townsend E. Core concepts of occupational therapy. I: Townsend EA, redaktör. Enabling occupation: an occupational therapy perspective. Ottowa: Canadian Association of Occupational Therapists; 2002. s. 29-56. 11. Anderberg U. Stress och smärta samt könshormonella aspekter på stress. I: Ekman R, Arnetz BB, Ahmad A, Wilhelmsson J, redaktörer. Stress: individen, samhället, organisationen, molekylerna. Stockholm: Liber; 2005. s. 210-23. 12. Holmgren K, Dahlin Ivanoff S. Women on sickness absence--views of possibilities and obstacles for returning to work. A focus group study. Disability and Rehabilitation. 2004;26(4):213-22. 13. Oxenstierna G, Ferrie J, Hyde M, Westerlund H, Theorell T. Dual source support and control at work in relation to poor health. Scand J Public Health. 2005;33(6):455-63. 19

14. de Jonge J, van Vegchel N, Shimazu A, Schaufeli W, Dormann C. A longitudinal test of the Demand-Control Model using specific job demands and specific job control. Int J Behav Med. 2010;17(2):125-33. 15. Bültmann U, Kant I, Van Den Brandt P, Kasl S. Psychosocial work characteristics as risk factors for the onset of fatigue and psychological distress: prospective results from the Maastricht Cohort Study. Psych Med. 2002;32(2):333-45. 16. Stansfeld S, Fuhrer R, Shipley M, Marmot M. Work characteristics predict psychiatric disorder: Prospective results from the Whitehall II study. Occup Environ Med. 1999;56(5):302-7. 17. Arbetsmiljöverket. Arbetsorsakade besvär 2010 [Internet]: Statistiska Centralbyrån / Arbetsmiljöverket; 2010 [citerad 2013 okt 24]. Tillgänglig från: http://www.av.se/statistik/officiellt/arbetsorsakade_besvar_2010.aspx. 18. Försäkringskassan. Socialförsäkringen i siffror 2013 [Internet]: Försäkringskassan; 2013 [citerad 2013 okt 14]. Tillgänglig från: http://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/08f56766-8965-420e-bec7- c1315d56fda7/socialforsakringen_i_siffror_2013.pdf?mod=ajperes. 19. Östlin P. Gender inequalities in health: the significance of work. I: Wamala S, Lynch J, redaktörer. Gender and social inequities in health: a public health issue. Lund: Studentlitteratur; 2002. s. 43-65. 20. Holmgren K, Fjällström-Lundgren M, Hensing G. Early identification of work-related stress predicted sickness absence in employed women with musculoskeletal or mental disorders: a prospective, longitudinal study in a primary health care setting. Disability and rehabilitation. 2013;35(5):418-26. 21. Ejlertsson G. Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur; 2012. 22. Holmgren K, Hensing G, Dahlin Ivanoff S. Development of a questionnaire assessing workrelated stress in women identifying individuals who risk being put on sick leave. Disability and rehabilitation 2009;31(4):284-92. 23. Sullivan M, Karlsson J, Ware JE. The Swedish SF-36 Health Survey - I. Evaluation of data quality, scaling assumptions, reliability and construct validity across general populations in Sweden. Soc Sci Med. 1995;41(10):1349-58. 24. Holmgren K, Fjällström-Lundgren M, Hensing G. Tidig identifiering av arbetsrelaterad stress [Internet]: Göteborgs Universitet, Enheten för socialmedicin; 2010 [citerad 2013 dec 09]. Tillgänglig från: http://www.socmed.gu.se/digitalassets/1380/1380667_1308075_rapport_tidigprojektet.pdf. 25. Holmgren K. Arbetsrelaterad stress hos yrkesverksamma kvinnor som söker till primärvården för muskuloskeletala eller psykiska besvär. Socialmedicinsk Tidskrift. 2011 (5):436-44. 20

26. Försäkringskassan. Sjuktalet fördelat på kön år 1955-2011: Försäkringskassan; 2012 [citerad 2014 jan 13]. Tillgänglig från: http://www.forsakringskassan.se/statistik/sjuk/ohalsomatt/sjuktalet/sjuktalet/. 27. Wahlgren L. SPSS steg för steg. Lund: Studentlitteratur; 2012. 28. Befring E, Andersson S. Forskningsmetodik och statistik. Lund: Studentlitteratur; 1994. 29. Bonita R, Beaglehole R, Kjellström T. Grundläggande epidemiologi. Lund: Studentlitteratur; 2010. 30. Patel R, Davidson B. Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur; 2011. 31. Björk J. Praktisk statistik för medicin och hälsa. Stockholm: Liber; 2011. 32. Medin J, Alexanderson K. Begreppen hälsa och hälsofrämjande: en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur; 2000. 33. World Health Organisation. Health promotion glossary [Internet] Geneva: World Health Organisation 1998 [citerad 2013 okt 14]. Tillgänglig från: http://whqlibdoc.who.int/hq/1998/who_hpr_hep_98.1.pdf. 34. Waldenström K, Härenstam A. Does the job demand-control model correspond to externally assessed demands and control for both women and men? Scand J Public Health. 2008;36(3):242-49. 35. Karasek R, Theorell T. Healthy work: stress, productivity, and the reconstruction of working life. New York, N.Y: Basic Books; 1990. 36. Statistiska Centralbyrån. På tal om kvinnor och män - lathund om jämställdhet 2010 [Internet]: Statistiska Centralbyrån 2010 [citerad 2014 jan 02]. Tillgänglig från: http://www.scb.se/statistik/_publikationer/le0201_2010a01_br_x10br1001.pdf. 37. Lidwall U, Marklund S. What is healthy work for women and men? - A case-control study of gender- and sector-specific effects of psycho-social working conditions on long-term sickness absence. Work 2006;27(2):153-63. 38. Försäkringskassan. Sjukskrivningar i olika yrken under 2000-talet - antal ersatta sjukskrivningsdagar per anställd år 2002-2010 [Internet]: Försäkringskassan; 2012 [citerad 2014 jan 02]. Tillgänglig från: http://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/f9dc7218-70f8-4879-8513-3dc365b6c76a/socialforsakringsrapport_2012_14.pdf?mod=ajperes. 39. Socialstyrelsen. Kompetensbeskrivning för arbetsterapeuter [Internet] Ale Tryckteam, Bohus: Socialstyrelsen; 2001 [citerad 2013 nov 29]. Tillgänglig från: http://www.umea.se/download/18.232bb3eb132b9e0c2ca800069055/1361888142814/ Socialstyrelsen,+Kompetensbeskrivning+arbetsterapeut+2001-105-2.pdf. 21