LIPs. Lätt Interaktiv Projektstyrning på Linköpings universitet

LIPs Lätt Interaktiv Projektstyrning på Linköpings universitet Sammanfattning LIPS är en projektmodell som används på Linköpings Universitet inom civilingenjörsprogrammen Teknisk fysik och elektroteknik och Datateknik. Vi har studerat denna modell och avser med denna rapport beskriva projektmodellen LIPS och undersöka inom vilken projektverksamhet den är lämplig att använda. Jämförelser med andra projektmodeller har gjorts och ett antal personer med anknytning till modellen har intervjuats. Våra slutsatser är huvudsakligen att LIPS-modellen är lämplig för de tekniska projektkurser där den används. I andra sammanhang kan modellen behöva anpassas i varierande omfattning för att vara användbar. I vissa fall kan större, mer etablerade modeller vara att föredra. Linköpings universitet, 2007-05-03 Kurs: TEIO55, Avancerad projektverksamhet Handledare: Thomas Magnusson Matilda Karlsson Robin Lennell Anna Lundgren Henrik Nygren

Innehåll 1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND 1 1.2 SYFTE 1 1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR 1 1.4 AVGRÄNSNINGAR 1 1.5 METOD 2 2 GENERELLT OM PROJEKT 3 2.1 VAD ÄR ETT PROJEKT? 3 2.2 VAD ÄR EN PROJEKTMODELL? 3 2.3 PROJEKT I UTBILDNINGSSYFTE 3 3 BESKRIVNING AV LIPS-MODELLEN 4 3.1 FRÅN BEHOV TILL FRAMTAGANDET AV MODELL 4 3.2 ANVÄNDNING 4 3.3 PROJEKTMODELLENS FASER 5 3.3.1 FÖREFASEN 5 3.3.2 UNDERFASEN 6 3.3.3 EFTERFASEN 7 3.4 DOKUMENTMALLAR 7 3.5 ROLLER 7 3.6 SKALNING AV LIPS 8 3.6.1 NIVÅ ETT 8 3.6.2 NIVÅ TVÅ 9 3.6.3 NIVÅ TRE 9 3.7 RESULTATET AV MODELLEN 9 4 ATT ANVÄNDA SIG AV LIPS 10 4.1 LÄRARE 10 4.1.1 ANVÄNDARE 10 4.1.2 ALTERNATIVT PROJEKTGENOMFÖRANDE 10 4.2 STUDENTER 11 5 PROJEKTMODELLER I NÄRINGSLIVET 13 5.1 PROPS 13 5.2 ÖVRIGA MODELLER 14 6 ANALYS 15 6.1 JÄMFÖRELSE MED MODELLER I NÄRINGSLIVET 15 6.2 LIPS ANVÄNDNINGSOMRÅDEN 16 6.3 DIDAKTIKEN BAKOM LIPS 17 6.4 STYRNINGSFUNKTIONER I LIPS 18 6.5 LIPS-MODELLEN SOM ETT VERKTYG I UTBILDNINGSSYFTE 19 7 SLUTSATSER 21 REFERENSER 22 2

1 Inledning I detta avsnitt beskrivs strukturen för denna rapport, med bland annat tydliggörande kring vilka frågeställningar rapporten utgår ifrån och hur tillvägagångssättet av framställandet har sett ut. 1.1 Bakgrund Projekt har blivit en arbetsform som idag är vanlig inom många branscher och organisationer för att hantera en rad olika uppgifter 1. Många organisationer har dessutom utvecklats till rena projektorganisationer, vilket innebär att projekt har blivit det normala sättet att arbeta 2. Den ökade projektifieringen har lett till ett intresse för att hitta strukturerade och generella sätt att angripa uppgiften att leda projekt och det bedrivs numera en omfattande forskningsverksamhet med anknytning till projektledning 3. Framväxten av fackorganisationer för projektledare såsom Projekt Management Institute (PMI) och International Project Management Association (IPMA) är tydliga effekter av detta intresse. En rad olika modeller för projekt och projektledning har utvecklats i och med den ökade användningen av projekt som arbetsform. Tomas Svensson och Christian Krysander, som båda har mångårig erfarenhet av projektledning både inom industrin och i projektkurser vid universitetet i Linköping, tog år 2000 fram en projektmodell för studenter på Linköpings tekniska högskola. Modellen fick namnet LIPS (Lätt Interaktiv ProjektStyrning) och används idag inom utbildning av civilingenjörer i Datateknik (D) samt Teknisk fysik och elektroteknik (Y). Efter att i tidigare kurser inom inriktningen Projekt, innovationer och entreprenörskap ha bekantat oss med projektmodeller utifrån teorin och studier av olika företags projektverksamhet fann vi nu ett intresse i att studera universitetets egenframtagna modell för att analysera och jämföra utifrån tidigare erfarenheter. 1.2 Syfte Syftet med rapporten är att beskriva projektmodellen LIPS och undersöka inom vilken projektverksamhet den är lämplig att använda. 1.3 Frågeställningar För att kunna uppnå syftet med rapporten har vi valt att utgå från ett antal frågor. Utifrån dessa förväntar vi oss vidare kunna resonera och dra slutsatser. Inom vilka områden är LIPS applicerbar? Vilka egenskaper har LIPS som andra modeller saknar och vice versa? Vad är pedagogiken bakom LIPS? 1.4 Avgränsningar På grund av arbetets omfattning har vi valt att jämföra LIPS mot endast fyra andra projektmodeller. Dessa är Ericssons PROPS, Saabs PSM, Tieto Enators PPS och Torbjörn Wenells Projektivitet. Endast en av de två grundarna till LIPS-modellen har intervjuats, men 1 Engwall, M. (1995) Jakten på det effektiva projektet, samt Wenell T. (2001) Wenell om projekt. 2 Gareis, R.(1990), Management by Projects: The management strategy of the new project-oriented company. 3 Söderlund (2002), Projektledning och projektorganisation: utvecklingen av ett forskningsområde. 11

detta tror vi inte påverkar slutresultatet. Ingen grundare till de andra projektmodellerna är kontaktad eller intervjuad. Av dem som använder sig av LIPS som projektmodell på Linköpings universitet har sex studenter intervjuats. Vi har även varit i kontakt med två lärare; Kent Palmkvist som använder sig av modellen i sina CDIO-kurser 4 och Magdalena Svensson som har valt att arbeta något annorlunda med sin projektkurs i bioteknik. 1.5 Metod Intervjuer med Tomas Svensson, en av grundarna till LIPS, har hållits på hans kontor och pågått under en dryg timme. Intervjuer med användare av projektmodellen, såväl studenter som lärare har genomförts, om än i kortare format, för att få en annan synvinkel på hur modellen fungerar. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer användes genomgående vid frågesamtalen eftersom detta är en lämplig metod för undersökningar då endast ett fåtal personer utfrågas. En grundlig studie av LIPS-modellens uppbyggnad har gjorts utifrån den dokumentation som finns tillgänglig, likväl som tidigare nämnda modeller från industrin har studerats. 4 CDIO: Concieve, Design, Implement, Operate. 2

2 Generellt om projekt Under denna rubrik presenteras kortfattat, trots mängden teorier på området, definitionen av ett projekt och en projektmodell. 2.1 Vad är ett projekt? Ordet projekt kommer av det latinska namnet projicio och betyder kasta fram. I litteraturen kan man hitta en mängd definitioner av vad som klassas som ett projekt. Med projektverksamhet avses en verksamhet som utförs 5 : med ett bestämt avgränsat mål under en bestämd tidsrymd med en förutbestämd resursinsats i särskilda arbetsformer. Tomas Svensson, grundaren av LIPS-modellen, har en egen definition av projekt: En grupp av projektdeltagare utför under ledning av en projektledare en klart definierad uppgift, på en viss tid, med givna resurser. Resurserna kan vara i form av människor, maskiner, material, pengar eller lokaler. Projektet ska ha mätbara mål. 2.2 Vad är en projektmodell? För att genomföra ett projekt på ett framgångsrikt sätt är det användbart med ett strukturerat arbetssätt. Många organisationer har under senare år utvecklat övergripande projektmodeller som omfattar mer än bara projektledningsmetoden för ett enskilt projekt. Projektmodellerna syftar oftast till att stödja och styra organisationens hela projekthantering och kan således vara av olika omfattning samt tillämpas på olika sätt för att anpassas till det enskilda projektet. En projektmodell ses som en formell beskrivning som innefattar metod och rolldefinitioner. En projektmodell kan dessutom omfatta riktlinjer för dokumentation och informationsflöden, kontroll av projektstatus, samverkan mellan projekt- och linjeorganisation samt för affärsmässiga beslut och bedömningar av projekten. 6 2.3 Projekt i utbildningssyfte De största skillnaderna mellan projekt i näringslivet och i utbildningssyfte är dels vad som bedöms vara primärt fokus, men även hur gruppsammansättningen ser ut. I utbildningssyfte bör själva arbetsprocessen, det vill säga vägen till målet, vara det viktigaste, inte själva resultatet. Skolmiljön lämnar vanligtvis begränsat utrymme för att skapa grupper där varje projektmedlem bidrar med något unikt och kan anses vara expert för, vilket man strävar efter ute i industrin. 7 Att arbeta i projekt ämnar ge varje individ en bredare kompetens i samband med att en uppgift löses. En av de kompetenser som bör utvecklas i samband med projektbaserad inlärning vid exempelvis universitetsstudier är den så kallade studiekompetensen. Med studiekompetensen avses den individuella reflektionen och styrningen, det vill säga förmågan att ta ansvar för den egna inlärningen. 8 5 Ögren, T. (1984). Från idé till projekt. 6 Tjäder, J. (1998), Projektledaren och planen. 7 Andersen, E. S. & Schwencke, E (1998), Projektarbete - en vägledning för studenter. 8 Andersen, (1998). 3

3 Beskrivning av LIPS-modellen I detta kapitel så beskrivs av vilken anledning och hur projektmodellen LIPS togs fram. Dess uppbyggnad och hur den fungerar presenteras samt hur den är ämnad att användas av studenter på Linköpings tekniska högskola. 3.1 Från behov till framtagandet av modell LIPS-modellen är framtagen av Tomas Svensson, universitetslektor vid institutionen för systemteknik (ISY), och Christian Krysander, universitetslektor vid institutionen för datavetenskap (IDA), som svar på de behov som uppkom i samband med att CDIO-kurser blev praxis på enskilda tekniska utbildningar på Linköpings tekniska högskola. CDIO står för Concieve, Design, Implement, Operate, det vill säga hur projekt ska genomföras; från idé till utformning, implementering och slutligen operativ användning. CDIO-konceptet är resultatet av ett samarbete som påbörjades år 2000 mellan Chalmers, Kungliga tekniska högskolan, Linköpings tekniska högskola och Massachuset s Institute of Technology, med syftet att göra civilingenjörsutbildningar mer projektinriktade och lämpade för övergången till yrkeslivet. 9 År 2000 fick Tomas och Christian, i uppdrag av utbildningsnämnden på Linköpings tekniska högskola att ta fram modellen LIPS Lätt Interaktiv ProjektStyrning, som ett stöd för studenterna i CDIO-kurserna. Enligt Tomas så behövdes en projektmodell som länkade samman ett flertal kurser och gav studenterna nödvändig vägledning, samtidigt som den hade likheter med projektmodellerna som används ute i industrin. Avsikten var alltså utöver att underlätta projektarbetet i kurserna på universitetet att förbereda studenterna på näringslivet. Modellen har byggts upp och successivt uppdaterats under en sexårsperiod. Under framtagandet av modellen, som är utvecklad utifrån Saabs projektmodell, PSM, och Ericssons projektmodell, PROPS, användes två referenspersoner, tillika medlemmar i utbildningsnämnden, från dessa båda företag; Eva Kornfelt från Saab och Helen Trolle från Ericsson. Avsikten med näringslivets inblandning var att få feed-back och möjlighet till att i så stor utsträckning som möjligt få modellen att efterlikna de industriella modellerna vilka studenter i sin yrkesverksamma karriär med stor sannolikhet kommer i kontakt med. Framtida användare, det vill säga studenter, fick även de komma med åsikter under uppbyggandet av modellen. 3.2 Användning LIPS-modellen används i första hand inom civilingenjörsprogrammen Datateknik (D) samt Teknisk fysik och elektroteknik (Y). Det grundläggande ändamålet är att modellen ska användas för teknikfokuserade projekt som ställer stora krav på flödesscheman och tekniska specifikationer. Stora delar av projektmetodiken bygger på att projektet kretsar kring en produkt. LIPS-modellen finns dokumenterad och beskriven för användaren i Projektmodellen LIPS. 2007, version 1.3. Utöver denna handledning finns en rad elektroniska mallar för nedladdning på Internet. Den beskrivning av LIPS-modellen som följer nedan utgår från dessa dokument samt intervjuer med en utav skaparna till modellen, Tomas Svensson. Enligt Svensson är det huvudsakliga syftet med modellen att ge studenter en första kontakt med projektmodeller. Detta är tänkt att leda till att studenter från Linköpings tekniska högskola som använt sig av LIPS-modellen känner sig trygga och mer säkra i en framtida 9 Kort sammanfattning av CDIO-projektet. Linköpings tekniska högskola (2005). Tillgänglig på http://www.lith.liu.se/civing/y/cdio/sammanfattning_ycdio.html (2007-04-27). 4

situation där de i sitt arbete sannolikt konfronteras med andra projektmodeller. I utbildningssyfte fyller även modellen en funktion för att underlätta projektarbete som undervisningsmetod. En viktig egenskap hos LIPS-modellen är att den är skalbar, vilket möjliggör anpassning av modellens omfattning och innehåll utifrån projektmedlemmarnas projektvana och graden av komplexitet i den särskilda kursen. 3.3 Projektmodellens faser Som nämnts är modellen tänkt att utgöra ett stöd för studenter under olika projektkurser. LIPS-modellen ger endast support för utförandet av ett projekt och erbjuder inte någon vägledning för själva lösningen av projektproblematiken, vilken ju varierar beroende på projektets karaktär och ämnesområde. Modellen bygger på tre på varandra följande skeden som kallas före-, under- och efterfasen. Figur 1 till höger illustrerar LIPSmodellen med de olika faserna och dess innehåll belysta. Den axel som löper genom modellen beskriver de olika fasernas utbredning i tiden. Karaktäristiskt för denna axel är även dess lutning vilken ger indikation om vilket detaljdjup som man når i respektive fas. I modellen anges även vilka delmoment samt milstolpar och beslutspunkter som är aktuella under projektets avancemang. Som tidigare nämnt är modellen inget stöd för arbetsmetoden som Figur 1: LIPS tre faser krävs för projektet. I underfasen symboliseras detta av den gula skuggningen, vilken illustrerar projektmedlemmarnas egna modell för hur man löser det specifika projektet. 3.3.1 Förefasen Förefasen som schematiskt beskrivs i figur 2 bygger på aktiviteterna projektidé, förstudie samt förberedelse och innefattar tre beslutspunkter samt två milstolpar. Beslutspunkterna ger tillfälle att avgöra den fortsatta verksamheten i projektet. Projekt startar som bekant med en idé eller ett behov vilket formellt preciseras av uppdragsgivaren under projektidéfasen. Den beskrivning av uppdraget som benämns projektdirektiv innefattar den första beslutspunkten, noll, och föranleder förstudien. Figur 2: Förefasen 5

I förstudien resulterar beställarens kravspecifikation i en preliminär projektplan vilket är projektets milstolpe ett. Innan förberedelsefasen kan ta vid fattar beställaren beslut om det första utkastet till projektplan godkänns, vilket utgör beslutspunkt ett. Arbetet i förberedelsestadiet utgörs först av en systemskiss där funktioner och krav förhandlas med beställaren samtidigt som en detaljerad projektplan och ett kundkontrakt skrivs. Viktigt är att alla aktiviteter identifieras och tidsbedöms i den detaljerade projektplanen. Projektet har nu nått milstolpe två. Förefasen och dess förberedelse avslutas med beslutspunkt två där beslut tillsammans med beställaren tas om huruvida projektet skall övergå till underfasen eller läggas ner. 3.3.2 Underfasen Som tidigare nämnt innefattar LIPS-modellen inte de delar vilka motsvarar en utvecklingsmodell, alltså hur man löser ett specifikt projekt. Detta medför att underfasen endast specificerar vilka stödjande aktiviteter projektmedlemmarna bör behandla för att projektarbetet ska fungera smidigt. Underfasen, som schematiskt beskrivs i figur 3 bygger på aktiviteterna design, implementation samt systemtest. Fasen innefattar tre beslutspunkter och en specificerad milstolpe. Övriga milstolpar som bör innefattas under denna fas är specifika för varje typ av projekt vilket medför att dessa inte är utsatta. Vikten av att skapa ett antal milstolpar och delmål betonas dock eftersom denna fas kan pågå under betydande tidsperiod. Denna fas utgör kärnan av projektet då det skapande arbetet utförs. Som aktiviteten design antyder, innefattar detta skede ett flertal specifikationer om design, test Figur 3: Underfasen och hur de olika delarna skall integreras till en produkt. Designspecifikationen ämnar ge en noggrann beskrivning av hur projektresultatet skall åstadkommas. Testspecifikationen beskriver vilka deltester som skall utföras samt hur resultatet skall mätas. Integrationsspecifikationen anger hur kontroller skall utformas för att säkerställa att olika enheter kommer att kunna integreras på ett tillfredsställande sätt. Milstolpe tre har här nåtts, vilket gör att man mer precist kan bedöma tiden och slutdatum för projektet. Med denna information kan projektmedlemmarna vidare vid beslutspunkt tre revidera projektplanen samt ta beslut om fortsatt arbete. Implementation inbegriper att sammanställa en systemtestspecifikation som avser att testa hela systemet. Vidare ingår att föra teknisk dokumentation genom hela fasen och föra protokoll över de olika testerna. Eftersom de olika testerna kan påvisa att projektet inte kommer att lyckas inom uppsatta ramar i projektplanen återfinns beslutspunkt fyra här som en möjlighet att avbryta projektet eller gå vidare till systemtest. Vid systemtestet finns den sista och avgörande beslutspunkten, beslutspunkt fem, för att avgöra huruvida projektets resultat skall användas och den avslutande efterfasen inledas. Denna fas innefattar även att konstruktionen kompletteras med en användarhandledning. Vid tekniska projekt är det även vanligt att man skapar en referenshandbok med samlade tekniska data om produkten. 6

3.3.3 Efterfasen Efterfasen inbegriper det slutgiltiga installationsarbetet hos kunden, med tillhörande installationsdokument eller presentation av projektets resultat. Resultatet överförs härmed till beställaren av projektet och projektet avslutas. I denna fas görs även ett acceptanstest för att ge kunden en sista möjlighet att påverka hur resultatet fungerar installerad i dess rätta miljö. Detta resulterar i ett acceptanstestprotokoll eller en restlista, med kundens synpunkter. Då acceptanstest används är det av stor vikt att dess form och genomförande tidigt skall vara specificerat. Figur 4: Efterfasen Det sista moment som utförs innan projektet kan beslutas vara avslutat i beslutspunkt sex, är en utvärdering med efterstudie och slutrapport. 3.4 Dokumentmallar I LIPS finns alla dokumentmallar som ska användas förtryckta, och kan fyllas i direkt via en extern länk på projektmallens hemsida. Dessa färdiga mallar menar Tomas sparar mycket tid och kraft för studenterna som jobbar i projektform. 3.5 Roller Rollerna enligt LIPS-modellen delas in i fem områden; beställare tillika kund, projektgrupp, leverantör, referensgrupp och styrgrupp, vilket åskådliggörs i figur 5 nedan. Beställaren utgörs vid undervisning av kursansvarig. Det är denne person som ställer kraven på vad projektgruppen ska leverera i projektet. Projektgruppen kan under kursens gång förhandla om dessa krav och göra omprioriteringar i samråd med beställaren. Under projektet fungerar beställaren som en bad guy, då denne anses vara hård i sina förhandlingar. Projektgruppen som består av studenter i CDIO-kurserna tar i sin tur internt olika roller. Rollen som projektledare varierar beroende på den komplexitetsgrad av LIPS-modellen som används. Vid den lägre nivån tar handledare ansvar som projektledare och i de högre nivåerna sköter studenterna denna uppgift själva. Den utnämnde projektledaren har ansvar och mandat att utse övriga nyckelpersoner inom gruppen såsom dokument-, kvalitets-, test-, kund- och designansvarig. 7

Beställare Styrgrupp Projektgrupp Referensgrupp Leverantör Figur 5: De olika rollerna i LIPS Styrgruppen, vars huvuduppgift är att styra och bevaka att projektets mål nås, används sällan i undervisningssammanhang, men då den förekommer utgörs den av kursledningen. Referensgruppen är sammansatt för att stötta projektledaren och projektmedlemmarna med kunskaper som rör projektets natur, dessa har dock ingen beslutsrätt i projektet. Vid undervisningen består referensgruppen av handledare och olika tekniska experter. Leverantör är en person utanför projektgruppen som anlitas för att utföra arbete eller leverera nödvändig utrustning till projektet. 3.6 Skalning av LIPS LIPS är som tidigare beskrivits avsedd för att användas i undervisningssyfte. Då studenternas kunskaper och färdigheter varierar mellan årskurserna så ställs även olika krav från lärarnas håll. Därmed måste också projektmodellen anpassas för att kunna tillämpas i olika projektkurser med avseende på kursens komplexitet och studenternas kompetenser. Detta har grundarna till LIPS löst genom att möjliggöra skalning av modellen enligt tre olika nivåer. 3.6.1 Nivå ett Den första nivån, som tillämpas under första årskursen, är avsedd att utnyttjas för projekt av enklare art med huvudsyfte att lära projektmedlemmarna att använda sig av och följa en projektmodell. I denna nivå är det lämpligt att en handledare tar rollen som projektledare och övriga projektmedlemmar intar biträdande roller. Ett fåtal beslutspunkter och milstolpar bör även ingå under denna nivå. De dokument som bör ingå i är: Kravspecifikation En enkel systemskiss En projektplan med aktivitetslista En översiktlig tidsplan 8

Ett antal mötesprotokoll med enklare slutrapportering Dokumentation av slutresultatet En efterstudie med uppföljning av resultat och använd tid 3.6.2 Nivå två Den andra nivån lämpar sig för olika medelstora projektkurser, såsom kurser från tredje årskursen, där arbetet sträcker sig över två perioder och där projektgruppen består av fem till sex projektmedlemmar. Bland projektmedlemmarna bör en projektledare utses samt övriga tilldelas ett administrativt ansvar. Denna nivå inbegriper större krav på projektmedlemmarna. I dessa projekt ses handledaren eller kursansvarig som beställare, detta för att kunna införa industriliknande förhandlingsrutiner. De dokument som bör ingå utöver de som nämnts under nivå ett är: Projektdirektiv En enkel testplan En projektpärm En designspecifikation Testprotokoll Kontinuerliga möten med mötesprotokoll Statusrapporter Protokoll från beslutspunkter Dokumentation av projektresultatet med tekniska beskrivningar samt användarhandledning 3.6.3 Nivå tre Den sista nivån lämpar sig framförallt för större projekt, i vilka hela LIPS-modellen appliceras med kvalitetsarbete, granskning och förbättringar. De stora skillnaderna från nivå två är att endera använda sig av fler dokument eller öka fokus kring vissa delar av projektmodellen samt ytterligare utöka ansvar. Krav ställs på versionshantering av dokument samt dess kvalitet och omfattning. Vidare införs mer specifika rutiner för förhandling och ändring av kravspecifikationen. 3.7 Resultatet av modellen Som tidigare nämnts behövdes en modell som underlättade arbetssättet för studenterna i de projektorienterade kurserna. Modellens införande har bidragit till att examinationsfrekvensen numera uppgår till 99 % på CDIO-kurserna. Samtidigt har det uppstått ett intresse från andra utbildningsprogram på Linköpings universitet såväl som från andra högskolor, vilket tyder på att det finns ett behov av en modell. Modellen kommer att expandera bland nya utbildningar på LiU och Tomas Svensson har fått ett antal förfrågningar från andra universitet om att introducera LIPS även där. Det råder idag ett tryck från universitetet att projektorienterade kurser ska genomföras enligt LIPS-modellen. Det finns även ett intresse från företag för modellen, detta då den inte kräver licenser för att få användas och då den troligen anses enkel att använda då den är framtagen i första hand för studenter. Nyligen presenterades LIPS-modellen som en av faktorerna till att Y-programmet i Linköping valdes till årets teknikutbildning av teknikföretagen 10. 10 Pravtiz. G, (2007) 1,5 miljoner till prisat Y-program, LiU-nytt, Linköpings universitet. Tillgänglig på http://www.liu.se/liu-nytt/start?newsitem=10257 (2007-05-04). 9

4 Att använda sig av LIPS I detta avsnitt presenteras lärare och studenters synpunkter på LIPS-modellen. För- och nackdelar med modellen tas upp för att ge en bild av hur modellen uppfattas. 4.1 Lärare Det råder idag, som tidigare nämnts, påtryckningar från Linköpings universitet på lärare inom projektorienterade kurser att använda sig utav LIPS-modellen. Vi har intervjuat två lärare på LiU. Kent Palmkvist, universitetslektor vid institutionen för systemteknik (ISY), använder modellen i sin undervisning av två av CDIO-kurserna. Magdalena Svensson, universitetslektor vid institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM), har valt att lägga upp sin projektkurs i Protein Engineering på ett annat sätt. 4.1.1 Användare Kent Palmkvist anser att LIPS-modellen är mycket bra och lämpar sig väl för de produktutvecklingsprojekt som genomförs i kurserna. Han menar att om modellen inte hade funnits hade varje lärare på egen hand tvingats skapa någon form av styrningsmodell, då det krävs en tydlig struktur för att genomföra CDIO-kurserna. Att ha en gemensam modell, vilken eleverna gradvis under sin studietid lär sig att arbeta utifrån, menar han vidare vara en fördel. Han påpekar dock att modellen inte enbart är ett hjälpmedel för studenterna, utan även en form av gratisdisciplin för läraren. Med detta menar Kent Palmkvist att det nu automatiskt ställs krav på lärarna, i rollen som beställare, att följa grupperna under projektets förlopp, något som ibland kan vara mindre motiverat att leva upp till som lärare. Kent Palmkvist påpekar dock att det finns vissa moment i LIPS-modellen som han upplever som mindre användbara för CDIOprojekten, och syftar då på exempelvis riskanalys och den avslutande fasen. Generellt sett så använder Kent Palmkvist modellen rakt av, dock utvidgar han den till att innefatta kontinuerlig iterering av kravspecifikationen i de sista kurserna. Detta innebär att projektgruppen under projektets gång ständigt granskar sin kravspecifikation och gör befogade och nödvändiga revideringar av den ursprungliga istället för att jämföra det slutliga resultatet med den kravspecifikation man satt upp från början. 4.1.2 Alternativt projektgenomförande Magdalena Svensson har till skillnad från Kent Palmkvist ovan valt att bedriva sin laborativa projektkurs i bioteknik på KB-programmet enligt ett annat upplägg, detta trots påtryckningar från universitetet att även denna kurs ska använda sig utav LIPS-modellen. Projektkursen bedrivs parallellt med en kurs i projektledning som hålls av Tomas Magnusson, universitetslektor vid institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI). De båda kurserna integreras med varandra på så sätt att den projektorienterade kunskapen, vad gäller roller, budget, tidsplan, milstolpar och så vidare, direkt appliceras på projektet inom bioteknik. Magdalena Svensson står för forskningsrelaterad kunskap inom bioteknik medan Tomas Magnusson har ansvar för de mer projektanknutna momenten. Precis som för projekt vilka utförs enligt LIPS-modellen genomförs en hel del karaktäristiska projektmoment såsom styrgruppsmöten, planering och rollfördelning. Magdalena Svensson menar att det arbetssätt som hon, tillsammans med Tomas Magnusson, använder sig av lämpar sig bättre för den typ av projekt som ingår i hennes kurs. Den största skillnaden anser hon vara att det i dessa projekt inte ges något specifikt mål, exempelvis en produkt att framställa, utan baseras kring de förutsättningar som ges. Utifrån de givna förutsättningarna får studenterna vidare själva sätta upp sina mål med projektet. Givetvis sker uppsättning av 10

mål, eller snarare hypoteser, i samråd med lärare men hon påpekar att det man vill åt är att studenterna själva ska reflektera över vad man kan åstadkomma och bringa klarhet kring genom att göra olika studier och försök. Läkemedelsindustrin som är den industri som i störst utsträckning påminner om projekten och studenternas framtida yrkesliv anser Magdalena Svensson i många avseenden skilja sig från andra teknikintensiva industrier där fokus på ett annat sätt ligger på produktion. Läkemedelsindustrin är känd för att vara en långsam bransch där man jobbar utan facit och misslyckande är mer vanligt förekommande än marknadsintroduktion av ett läkemedel. Magdalena Svensson anser att LIPS-modellen mer riktar sig åt projekt som ligger närmre produktion, där tydliga kravspecifikationer kan sättas upp från början och där målet är tydligt. Hon anser även att LIPS-modellen minskar utrymmet för studenternas kritiska tänkande och reflektioner. På så sätt anser hon att arbetssättet de använder kan betecknas som en form av LIPS-plus-modell, där studenterna utvecklas på fler plan då de själva ansvarar för upplägget och inte följer färdiga mallar. Att kunna genomföra kursen tillsammans med Tomas Magnusson ser Magdalena Svensson som mycket viktigt då det ger välbehövd struktur åt projekten. I projektledningskursen behandlas många områden som inte kommer upp i en vanlig projektmodell. 4.2 Studenter Som tidigare nämnts används idag projektmodellen LIPS i projektbaserade kurser, inom ramen för CDIO, framförallt på Y- och D-linjen. Under sin civilingenjörsutbildning genomför dessa studenter tre obligatoriska projekt som alla använder LIPS-modellen i någon utsträckning. Första kursen ges under första året på utbildningen och är en avskalad version, vilket har behandlats i avsnittet Skalning av LIPS, av den som används under projekten i trean och fyran. Introduktionen av LIPS-modellen sker under ett antal föreläsningar och syftar till att skapa en förståelse för varför man bör använda en projektmodell när man arbetar i projekt. Studenterna uppfattar LIPS-modellen som ett verktyg vid projektarbete. De anser att den initierar en strukturerad och tydlig arbetsgång som man relativt snabbt kan ta till sig. Då de flesta studenterna inte tidigare varit i kontakt med någon projektmodell påpekar de att det till en början kan kännas ovant, men att det första projektets problemomfattning tar hänsyn till detta och att projektet snarare syftar till att lära in arbetssättet. Att successivt lära sig modellen upplevs som positivt, den förberedelse som ges i första projektet är nödvändig för nästkommande uppgifter. Gruppindelningen i kurserna ser olika ut, första året delas grupperna ut medan studenterna i tredje och fjärde årskurserna själva sätter ihop sina konstellationer om fem till sex studenter. Att bli satt i en ny grupp alternativt på egen hand skapa grupper uppges av studenterna ha både för- och nackdelar. De anser dock att fallet att bli satt i en grupp med okända människor är mer realistiskt och speglar på ett bättre sätt den framtida situationen som anställd ute i näringslivet. Det är framförallt dokumentationen som upplevs som en börda vid utnyttjandet av modellen. Studenterna själva tror dock att detta till stor del beror på den ovana som man har, samtidigt som de påpekar att det inte skulle vara möjligt att genomföra projekten utan de stöd som dokumenten faktiskt ger. De mallar som finns för utformandet av de olika specifikationerna upplevs som enkla att följa då det på ett utförligt sätt beskrivs under varje rubrik vad som ska ingå. Somliga ser mallarna som ett utmärkt sätt att underlätta vid ett eventuellt överlämnande av projektet. Studenterna erkänner att de inte har den objektiva syn på modellen som skulle vara önskvärd då de flesta inte har använt någon annan modell. De förlitar sig dock på att LIPS-modellen i 11