Kontaktperson på Karlstads kommun är Pia Adenmark, utvecklingsledare på Vård- och omsorgsförvaltningen.

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser handikappomsorgen i Karlstads kommun, totalt 12 olika insatser. Undersökningen är genomförd våren 2013. Kontaktperson på Karlstads kommun är Pia Adenmark, utvecklingsledare på Vård- och omsorgsförvaltningen. Undersökningen är genomförd av Attityd i Karlstad AB och kontaktpersoner för undersökningen är Nina Engdahl. 1

Bakgrund Karlstads kommun har beslutat om att årligen genomföra kund- och brukarundersökningar för samtliga förvaltningar och bolag. En kund- och brukarundersökning i Karlstads kommun har flera syften, bland annat ge information om kvaliteten i verksamheten, vara ett underlag för val samt vara underlag för utveckling av verksamheten. Vård- och omsorgsförvaltningen (VOF) har sedan 1990-talet genomfört undersökningar som syftat till att mäta kvaliteten inom äldre- och handikappomsorgen. Den nu föreliggande undersökningen inom handikappomsorgen avser 12 insatser. I årets mätning har vi på Attityd i Karlstad genomfört datainsamling samt rapportering av undersökningen. Syfte Syftet med undersökningen är att undersöka kvaliteten inom handikappomsorgen utifrån kundens perspektiv. Årets mätning inkluderar: Bostad med särskild service gruppbostad Bostad med särskild service servicebostad Daglig verksamhet Kontaktperson Ledsagare Avlösarservice Korttidsboende Korttidsfamilj 2

Personlig assistans Boendestöd Barn- och ungdomsboende Elevhem 2

Genomförande Vård- och omsorgsförvaltningen har vid ett flertal tillfällen genomfört undersökningar som riktar sig till handikappomsorgen. 2009 genomfördes en undersökning där samtliga tio insatser ingick, medan undersökningen 2011 fokuserade på tre av insatserna, för att 2012 återigen genomföras på samtliga tio insatser. Årets mätning har kompletterats med ytterligare två insatser, barn- och ungdomsboende samt elevhem. Erfarenheter från dessa mätningar, samt 2012 års mätning som vi på Attityd administrerade, ligger till grund för uppbyggnaden av årets undersökning. Datainsamlingen har liksom tidigare skett med hjälp av postenkät till respektive brukare inom handikappomsorgen. I de fall en brukare har flera insatser har en samordning mellan de tolv insatserna skett så att det har gått ut ett kuvert med samtliga undersökningar till brukaren. Vård- och omsorgsförvaltningen bistod med register över samtliga brukare per insats, varpå vi på Attityd gjorde en matchning mellan insatserna. Förutom utskick av enkäten till brukaren har information även gått ut till god man, i de fall det funnits en god man. I samband med att den första enkäten gick ut skickades även en allmän information utan koppling till brukarna till den gode mannen. Syftet med brevet till god man var att informera om undersökningen samt att de vid behov hjälpa brukaren med ifyllandet av enkäten. Inför påminnelsen förstärktes brevet med information om vilka av brukarna som inte svarat, med koppling till den gode mannen (se bilaga 2). I de fall brukaren var 3

minderårig skickades enkäterna samt kompletterande i information till vårdnadshavaren (bilaga 3). I år skickades enkäterna ut i Karlstads kommuns egna kuvert till skillnad från 2012 då enkäterna skickades ut i Attityds kuvert. Datainsamlingen genomfördes den 26 mars-6 maj, 2013. En påminnelse gick ut den 10-11 april och datainsamlingen avslutades den 6 maj. Löpande under datainsamlingen har enkätsvaren matats in i SPSS. Attityd återkopplade med svarsfrekvenser per insats inför att påminnelsen skickades ut till de som inte svarat. Frågor Frågorna per insats är snarlika, varav fyra stycken är gemensamma samt 1-4 frågor som är specifika för den aktuella insatsen. De frågor som är gemensamma är: Jag får hjälp av min personal med det jag inte klarar av själv. Jag får vara med och bestämma vad min personal ska hjälpa mig med. Jag är nöjd med den hjälp jag får av min personal. (Helhetsintryck) Min personal är snäll och trevlig (Bemötande) Övriga frågor berör kännedom om vilken personal som ska hjälpa brukaren, bestämma vilken tid brukaren får hjälp, hur brukaren trivs, om brukaren får bestämma mat, om man träffar kontaktpersonen/ledsagaren/ avlösaren/personalen så ofta som det är bestämt, om man är på korttidsboendet/korttidsfamiljen så ofta som det är bestämt, inflytande och aktivitet. Själva utformningen av enkäterna har anpassats till målgruppen för att få en så god förståelse som möjligt. Frågorna har ställs på en femgradig skala med både text och symbol (smileys) för respektive svarsalternativ. Se bilaga 1 för enkäterna inkl följebrev och bilaga 2 för påminnelsebrev. Inga förändringar har gjorts jämfört med 2012 års enkäter. När det gäller resultat uppdelat på bakgrundsvariabler har Karlstads kommuns riktlinjer för KBU använts. Dessa säger: Antalet respondenter per enhet får ej understiga fem respondenter. Svarsfrekvens ska redovisas i procent. Undersökningar med lägre svarsfrekvens än 40 procent redovisas inte på karlstad.se. Om du vill redovisa resultat uppdelat på respondentens bakgrundsvariabler, såsom kön, ålder eller utbildningsnivå, får resultat redovisas om gruppen består av fler än 50 personer och minoritetsgruppen är minst tio personer. Resultatet presenteras på totalnivå, analys har gjorts utifrån bakgrundsvariablerna; omsorgstagarens kön, ålder vem som svarat på 3

undersökningen (omsorgstagaren/anhörig), samt på några av insatserna per huvudman utförare. Bilagor Förutom denna sammanfattande totalrapport för handikappomsorgen finns enhetsrapporter per enhet för gruppbostad, servicebostad och daglig verksamhet. 3

Läsarinstruktion till totalrapporten Totalrapporten inleds med en beskrivning av svarsfrekvens, totalt sett och per insats. Vi presenterar även en beskrivning av respondenterna utifrån bakgrundsvariablerna; omsorgstagarens kön, vem som svarat och huvudman (gruppbostad, servicebostad och daglig verksamhet). Vi har valt att presentera resultatet i medelvärdesform. Skalan är femgradig, från 1 (Instämmer inte alls) till 5 (Instämmer helt). Resultatet innehåller: Ett samlat totalindex för samtliga insatser, totalt och per insats Fyra gemensamma frågor resultat på totalnivå samt per enhet Resultat per insats Medelvärde per fråga Resultatet i de unika rapporterna per enhet för servicebostad, gruppbostad och daglig verksamhet innehåller: Medelvärde per fråga (även uppdelat på kön om gruppens storlek tillåter). Frekvens per fråga i jämförelse med det totala värdet för samtliga enheter i Karlstad. (Även uppdelat på kön om gruppens storlek tillåter). Rapporten avslutas med en analys av resultatet. 4

Om svarsfrekvens och bortfall Inom handikappomsorgen har totalt 1 004 enkäter skickats ut, varav sju haft felaktig adress. 601 enkäter har inkommit, 60 procent av 997 enkäter, besvarats. Tabellen visar en redovisning av antalet utskickade enkäter och svarsfrekvens per insats samt vem som besvarat undersökningen. 5

Högst svarsfrekvens har elevhem på 73 procent följt av Korttidsboende på 67 %. Det är fler flickor/kvinnor än pojkar/män som besvarat undersökningen. Andelen enkäter som är ifyllda av vårdnadshavare/god man varierar beroende på insats. Hög andel som besvarats av vårdnadshavare/god man återfinns inom Korttidsboende och Barn- och ungdomsboende. Svarsfrekvensen för Korttidsfamilj är för låg och vad gäller Barn- och ungdomsboende har vi för få respondenter för att kunna presentera ett resultat. Däremot ligger respondenternas svar med i LSS totalt. 6

Ovan presenteras respondenternas ålder per insats i antal och i procent. 7

Ovan presenteras svarsfrekvens per de tre insatser som har enheter, nämligen daglig verksamhet, servicebostad och gruppbostad. 8

Totalindexet grundar sig på samtliga frågor i de 12 insatserna, se bilagor för enkäterna. 9

Det totala LSS-värdet för 2013 är 4,4 på den femgradiga skalan, vilket överensstämmer med 2012 års värde. Samtliga insatser får höga index, spridningen är 4,1 4,8. De insatser som får de högsta totalmedelvärdena 2013 är Avlösarservice och Personlig assistans, medan Korttidsboende får lägst totalindex i årets mätning. Elevhem fanns inte med i 2012 års mätning, därav saknat värde i diagrammet. Korttidsfamilj har för låg svarsfrekvens för att presentera ett resultat 2013. 10

Samtliga LSS-initiativ har fyra gemensamma frågor som presenteras här. 11

Den insats som ges högst betyg vad gäller frågan Jag får hjälp av min personal med det jag inte klarar av själv är Personlig assistans, med 4,8 i medelvärde. Denna tillsammans med Korttidsfamilj toppade även frågan i 2012 års mätning. Lägst men fortfarande höga värden ges insatserna Kontaktperson och Korttidsboende som får 4,2 i medelvärde. Lägst värde 2012 fick Boendestöd, som i årets mätning höjt sig från 4,1 till 4,4. 12

På frågan Jag får vara med och bestämma vad min personal ska hjälpa mig med får samtliga insatser höga värden, från 4,0 4,6. Insatsen Ledsagare har det högsta värdet, vilket de även hade 2012. Lägst värde får Korttidsboende med 4,0, vilka även låg lägst 2012. 13

Frågan Jag är nöjd med den hjälp jag får av min personal är undersökningens motsvarighet till Helhetsintryck i Karlstads kommuns kund- och brukarundersökningar. Spridningen i svar är mellan 3,9-4,8. Högst värde får Ledsagare med 4,8 tätt följt av Personlig assistans på 4,7. Lägst värde, men fortfarande ett högt värde, får korttidsboende på 3,9. 14

Frågan Min personal är snäll och trevlig motsvarar den koncerngemensamma frågan om bemötande i Karlstads kommuns kund- och brukarundersökningar. Samtliga insatser får höga betyg vad gäller bemötandet, från 4,4 4,9 i medelvärde på den femgradiga skalan. Högst värden finner vi på insatserna Ledsagare och Personlig assistans. Lägst men ändå höga värden finner vi på insatserna Korttidsboende och Servicebostad. 15

Det är små skillnader i uppfattning utifrån brukarens kön på de fyra gemensamma frågorna, vi kan ana en något positivare inställning från flickor/kvinnor jämfört med pojkar/män. 16

Följande resultatdel behandlar respektive insats. Inom respektive insats presenteras resultat per fråga i medelvärdesform. Vi presenterar även skillnader i resultat utifrån: Kön Ålder Vem som svarat på undersökningen Enhet (gäller Gruppbostad, Servicebostad och Daglig verksamhet) Notera att det i flera fall är mycket små grupper inom insatsen. 17

Det finns inga signifikanta skillnader sett till kön, ålder eller vem som svarat på enkäten. 18

Det finns inga signifikanta skillnader sett till kön, ålder samt vem som svarat på enkäten. 19

Det finns inga signifikanta skillnader på kön, ålder eller enhet. Enhetsresultat presenteras dels i enhetsrapporterna dels i bilaga, som ligger sist i rapporten. Det finns skillnader i svar beroende på vem som svarar på enkäten. Vi kan konstatera att vårdnadshavare/god man i större utsträckning svarar vet ej på frågorna. På frågan Jag vet vilken personal på daglig verksamhet som ska hjälpa mig är det fler bland de respondenter som är vårdnadshavare/god man som svarar att de kan inte svara på frågan, 26 procent jämfört med tre procent bland brukaren själv och sex procent i den grupp när brukaren och vårdnadshavaren/god man svarat tillsammans. Brukaren själv håller i större utsträckning med i påståendet (betyg 4 och 5). Det är 83 procent jämfört med 76 procent i gruppen som svarar tillsammans och 52 procent i gruppen där det är vårdnadshavaren/god man som håller med. Även när det gäller frågan Jag är nöjd med den hjälp jag får av personalen på daglig verksamhet är det fler vårdnadshavare/god man som inte kan svara på frågan, 26 procent jämfört med ingen bland brukaren själv och åtta procent i den grupp när brukaren och vårdnadshavaren/god man svarat tillsammans. Brukaren själv håller i större utsträckning med i påståendet (betyg 4 och 5). Det är 90 procent jämfört med 81 procent i gruppen som svarar tillsammans och 65 procent i gruppen där det är vårdnadshavaren/god man som håller med. 20

På frågan Personalen på daglig verksamhet är snäll och trevlig ser vi också att det är fler vårdnadshavare/god man inte kan svara på frågan, 17 procent jämfört med ingen bland brukaren själv och två procent i den grupp när brukaren och vårdnadshavaren/god man svarat tillsammans. Brukaren själv håller i större utsträckning med i påståendet (betyg 4 och 5). Det är 97 procent jämfört med 89 procent i gruppen som svarar tillsammans och 78 procent i gruppen där det är vårdnadshavaren/god man som svarat att de håller med. Även när det gäller frågan Jag får vara med och bestämma vilka av arbetsuppgifterna på min dagliga verksamhet som jag vill göra ser vi att det är fler vårdnadshavare/god man som inte kan svara på frågan, 35 procent jämfört med tre procent bland brukaren själv och åtta procent i den grupp när brukaren och vårdnadshavaren/god man svarat tillsammans. Brukaren själv håller i större utsträckning med i påståendet (betyg 4 och 5). Det är 79 procent jämfört med 65 procent i gruppen som svarar tillsammans och 26 procent i gruppen där det är vårdnadshavaren/god man som svarat att de håller med. 20

Det finns inga signifikanta skillnader sett till kön, ålder samt enhet. Enhetsresultat presenteras dels i enhetsrapporterna dels i bilaga, som ligger sist i rapporten. På en fråga finns en skillnad utifrån vem som svarar på enkäten och det är Jag får vara med och bestämma vilken tid jag får hjälp. Det är främst vårdnadshavaren/god man som inte kan svara på frågan, 46 procent jämfört med 16 procent av den grupp där brukaren och vårdnadshavare/god man svarar tillsammans och ingen av burkarna själva. 22

Det finns inga signifikanta skillnader sett till kön och vem som svarar på enkäten. Det finns en skillnad i svar utifrån respondenternas ålder. Jag får vara med och bestämma när jag ska träffa min kontaktperson. Respondenter i ålder upp till 20 år svarar i större utsträckning att de håller med i påståendet (betyg 4 och 5) jämfört med de övriga grupperna. Det är 92 procent jämfört med 69 procent (21-40 år), 54 procent (41-60 år) och 76 procent (60 år eller äldre) som instämmer i påståendet. 23

Det finns inga signifikanta skillnader utifrån kön. Sett till ålder finns en skillnad på frågan Jag får vara med och bestämma vad min personliga assistent/mina personliga assistenter ska hjälpa mig med. Det är 86 procent bland respondenterna i åldern 61 år eller äldre som håller med (betyg 4 och 5) i påståendet. Motsvarande siffra bland respondenterna i åldern 41-60 år är 84 procent och bland respondenterna i ålder 21-40 år, 50 procent. Sett till bakgrundsvariabeln vem som svarar på enkäten finns en hel del skillnader i svaren. På frågan Jag får vara med och bestämma vad min personliga assistent/mina personliga assistenter ska hjälpa mig med är det 94 procent av brukarna som svarat själv på enkäten som håller med (betyg 4 och 5) i påståendet. Motsvarande siffra bland de respondenter som svarar tillsammans med sin vårdnadshavare/god man är 78 procent och 50 procent bland vårdnadshavaren/god man. På frågan Jag får vara med och bestämma vilken tid jag får hjälp ser vi att respondenter som svarar tillsammans med vårdnadshavare/god man svarar i större utsträckning håller med (4 och 5) i påståendet. 83 procent jämfört med 77 procent av bland brukarna som svarar själv och 40 procent bland de där det är vårdnadshavaren/god man som svarat på enkäten. När det gäller frågan Jag vet vilken personlig assistent/vilka personliga assistenter 26

som ska hjälpa mig ser vi att respondenter som svarar tillsammans med vårdnadshavare/god man eller svarar själva i större utsträckning håller med (4 och 5) i påståendet. Det är runt 88-89 procent av dessa som håller med jämfört med 50 procent då vårdnadshavaren/god man svarat på enkäten. På frågan Jag är nöjd med den hjälp jag får av min personliga assistent/mina personliga assistenter ser vi att brukare som svarar på enkäten själva i större utsträckning håller med (4 och 5) i påståendet. Det är 98 procent jämfört med 89 procent av respondenterna som svarar tillsammans med vårdnadshavare/god man och 80 procent bland de där det är vårdnadshavaren/god man som svarat på enkäten. 26

Det finns inga signifikanta skillnader utifrån vem som svarar på enkäten och inte heller utifrån enhet. Enhetsresultat presenteras dels i enhetsrapporterna dels i bilaga, som ligger sist i rapporten. Sett till bakgrundsvariabeln kön finns det en skillnad på frågan Jag vet vilken personal som ska hjälpa mig. Det är fler bland männen som svarar att de håller med (betyg 5), 60 procent jämfört med 49 procent av kvinnorna. På två av frågorna återfanns det signifikanta skillnader i svaren utifrån ålder. Det är bland annat på frågan Jag får vara med och bestämma vilken tid jag får hjälp. Det är 67 procent bland respondenter mellan 41-60 år som svarar att de håller med (betyg 4 och 5) i påståendet. Motsvarande siffra bland respondenter i åldern 21-40 år är 64 procent och 44 procent bland respondenterna som är 61 år eller äldre. Vi ser även att det är viss skillnad utifrån ålder på frågan Min personal är snäll och trevlig. Det är 97 procent av respondenterna som är mellan 21-40 år svarar att de håller med (betyg 4 och 5) i påståendet, jämfört med 85 procent bland respondenterna mellan 41-60 år och 75 procent bland respondenterna som är 61 år eller äldre. 27

Syftet med undersökningen har varit att kartlägga kvaliteten på de insatser som görs inom ramen för handikappomsorgen. I den kommande analysen följer våra avslutande kommentarer och rekommendationer till resultatet. Vi för ett resonemang kring utvecklingen från tidigare mätningar med koppling till de verksamhetsmål som Vård- och omsorgsförvaltningen har satt upp samt analyserar de skillnader som föreligger utifrån den bakgrundsinformation vi har om respondenterna. 28

Resultatet mellan 2012 och 2013 års mätning överensstämmer mycket väl. Det totala LSS-värdet för 2013 är 4,4 på den femgradiga skalan, vilket överensstämmer med 2012 års värde. Samtliga insatser får i årets mätning höga index, spridningen är 4,1 4,8. De insatser som får de högsta totalmedelvärdena 2013 är Ledsagare, Avlösarservice och Personlig assistans, medan Korttidsboende får lägst totalindex i årets mätning. En positiv förändring sedan 2012 ser vi för Boendestöd som ökat från 4,2 till 4,4. Inom Boendestöd ser vi en förbättring både vad gäller påståendet Jag får hjälp av min personal med det jag inte klarar av själv och Min personal är snäll och trevlig. Vi ser även att Ledsagare har förbättrat sig något från 4,5 till 4,6 och även här har resultatet förbättrats vad gäller påståendet Jag får hjälp av min personal med det jag inte klarar av själv samt Jag är nöjd med den hjälp jag får av min personal. Däremot ser vi några värden som förändrat sig negativt och det är Korttidsboende och Avlösarservice (försämring gällande Jag får hjälp av min personal med det jag inte klarar av själv samt Jag är nöjd med den hjälp jag får av min personal ). När det gäller Personlig assistans ser vi en liten förändring avseende Jag får vara med och bestämma vad min personal ska hjälpa mig med samt Min personal är snäll och trevlig. Vi ser små skillnader utifrån respondenternas bakgrund, liksom 2012 kan vi konstatera att det främst är skillnad beroende på vem som svarar på undersökningen. Brukarna själva är oftast mer positiva jämfört med de fall då 29

vårdnadshavare/närstående/god man bistår vid ifyllandet. Andelen vet ej ökar då anhöriggruppen deltar eller står för ifyllandet, vilket är högst naturligt eftersom de oftast inte har lika god inblick i verksamheten som brukaren själv. 29

Vi såg i 2012 års mätning en försämring av resultatet vad gäller andelen nöjda kunder. I årets mätning har andelen återigen ökat. Vilka insatser har gjorts t ex inom insatsen Ledsagare som har förbättrat sig från 4,5 till 4,8 vad gäller nöjdhet? Tre insatser visar på en negativ utveckling avseende nöjdhet; Avlösarservice, Gruppbostad och Korttidsboende. Vad beror dessa försämringar på? Vad har hänt inom insatsen under det senaste året som kan ha påverkat den totala nöjdheten? Inom Gruppbostad har delar av verksamheten lagts ut på entreprenad och vi kan konstatera att de två enheter som idag har en privat huvudman har lägre värden än genomsnittet på flera av frågorna i kund- och brukarundersökningen. Vi kan också konstatera att en av de kommunala enheterna, med en lägre svarsfrekvens än övriga enheter, också har ett sämre resultat. Det är värt att fundera på vad den lägre svarsfrekvensen beror på och hur detta påverkar den totala bilden av den aktuella enheten. 30

Totalt sett får frågan om bemötande, Personalen är snäll och trevlig, ett mycket gott betyg även i år, även om den har sänkt sig något (från 4,8 till 4,7). Betygen varierar från 4,4 till 4,9. Högst betyg får Ledsagare och Personlig assistans. Lägst betyg, men inte låga, ger brukare inom Korttidsboende och Servicebostad med vardera 4,4 i betyg. Det är få skillnader utifrån ålder i undersökningen, vi kan däremot konstatera att det inom insatsen Servicebostad finns en skillnad utifrån ålder, där de yngre är mer positiva i sina svar jämfört med de äldre brukarna. 31

Vård- och omsorgsförvaltningen har sedan 2012 ovanstående kvalitetsmått som grundar sig på en eller två frågor från kund- och brukarundersökningarna för hemtjänst i ordinärt boende, särskilt boende och LSS. Siffrorna visar andelen som satt betyg 4 och 5 på den femgradiga skalan. Vid bedömning tas hänsyn till samtliga som svarat på frågan, både de som svarat på betygsskalan samt de som svarat vet ej. NÖJDHET Kvalitetsmåttet Nöjdhet byggs upp av en fråga (med lite olika formulering för de tre mätningarna). Även i årets mätning kan vi konstatera att brukarna är mycket nöjda vad gäller hemtjänst, särskilt boende och LSS. Den totala nöjdheten är 81. Nöjdast är omsorgstagarna inom LSS med värdet 84. För brukare inom hemtjänsten är andelen nöjda kunder 81 procent och 79 procent inom särskilt boende. (2012 års siffror i parentes nedan) HEMTJÄNST I ORDINÄRT BOENDE Jag är som helhet nöjd med hemtjänsten: 81 % (81 %) SÄRSKILT BOENDE Jag är som helhet nöjd med äldreboendet: 79 % (82 %) 32

LSS Jag är nöjd med den hjälp jag får av min personal: 84 % (82 %) TRYGGHET Kvalitetsmåttet Trygghet bygger på 1-2 frågor enligt nedan. Totala trygghetsmåttet är 78 för samtliga tjänster, vilket är något lägre än 2012. HEMTJÄNST I ORDINÄRT BOENDE Jag känner mig trygg på dagen med stöd av hemtjänsten: 75 % (77 %) Jag känner mig trygg på natten med stöd av nattpersonalen: 79 % (80 %) SÄRSKILT BOENDE Jag känner mig trygg i mitt boende med stöd av personalen på äldreboendet: 82 % (86 %) LSS Jag trivs i min bostad/på daglig verksamhet/i korttidsboende/hos korttidsfamilj : 84 % (83 %) INFLYTANDE Kvalitetsindexet Inflytande byggs upp av nedanstående frågor. Vi ser en förbättring totalt sett och per verksamhetsområde. HEMTJÄNST I ORDINÄRT BOENDE Hemtjänstpersonalen tar hänsyn till hur jag vill att min hjälp ska utföras: 75 % (73 %) Jag kan påverka vilka tider jag får hjälp: 49 % (49 %) SÄRSKILT BOENDE Personalen på äldreboendet tar hänsyn till hur jag vill att min hjälp ska utföras: 71 % (72 %) Jag kan påverka vilka tider jag får hjälp: 51 % (45 %) LSS Jag och min familj får vara med och bestämma vad min personal ska hjälpa mig 32

med: 77 % (75 %) Jag får vara med och bestämma vilken tid jag får hjälp: 73 % (64 %) 32

Underlag för val Ett av syftena med undersökningen är att ge underlag för val. Nu finns ett gemensamt insamlat resultat som ska ligga till grund för att underlätta val till hemtjänst i ordinärt boende och till särskilt boende. Här presenteras även andra undersökningar och information om den enskilda hemtjänsten och det enskilda boendet. Det är nu det börjar förbättringsarbetet! Undersökningen är tänkt att bidra till utveckling och förbättringsarbete på respektive enhet och i respektive arbetsgrupp. Både totalrapporten, enhetsrapporten och resultat per arbetslag kan och bör användas. De unika resultaten kan med fördel jämföras med tidigare genomförda undersökningar. Observera att det kan finnas skillnader vad gäller skala och uppbyggnad av frågorna mellan undersökningarna. Totalrapporten är tänkt att användas för att få en jämförelse med de andra verksamheterna i undersökningen och eventuellt benchmarka emot. Stödfrågor för den egna analysen och det fortsatta förbättringsarbetet kan vara: Vilka indexområden har verksamheten höga respektive låga betyg för? Vilka specifika frågor har verksamheten höga respektive låga betyg för? Hur bibehålls de höga betygen, vad i arbetssättet ligger till grund för de positiva omdömena? Hur kan de lägre betygen förbättras? 33

Vilka nya frågor väcks med anledning av resultatet? Vilken ytterligare information kan behöva samlas in från brukare, anhöriga/närstående och gode män? Vilken ytterligare information kan behöva samlas in från personalen? Ytterligare information kan samlas in för att ge en mer nyanserad bild av undersökningsresultatet, samt även förklara resultatet ytterligare. T ex om en fråga behöver belysas ytterligare, vem eller vilka kan ge en fördjupad bild av frågan? Här kan mer kvalitativa undersökningsmetoder vara relevanta, t ex personliga intervjuer eller gruppintervjuer. Vad kan ligga bakom resultatet? Kan det till exempel vara organisatoriska aspekter, ledarskap, kommunikativa, eller sociodemografiska orsaker? Vilka slutsatser dras utifrån ovanstående? Vilka aktiviteter planeras att genomföras med målet att förändra ett resultat? Vem eller vilka är ansvariga och när ska det vara klart? 33