Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun.

Transkript

1 Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren Kontaktperson på Karlstads kommun är Anna-Lena Norlander Groth, planeringschef, Barn- och ungdomsförvaltningen. Undersökningen är genomförd av Attityd i Karlstad AB och kontaktperson för undersökningen är Nina Engdahl. 1

2 Bakgrund Karlstads kommun har beslutat om att årligen genomföra kund- och brukarundersökningar för samtliga förvaltningar och bolag. Även fristående aktörer har bjudits in att delta i undersökningarna. Syfte Från Karlstads kommuns sida syftar undersökningen till att ge information om kvaliteten inom de skolor som finns i kommunen, att ge underlag för val av skola samt även ge underlag för utvecklingsarbete på skolorna. Målgrupp Undersökningen är en totalundersökning i årskurs 5 på grundskolan. Samtliga huvudmän i kommunen har erbjudits att delta i undersökningen och Karlstads kommun, Stellatus samt Thoren Framtid Karlstad deltar i undersökningen. Totalt sett består målgruppen av 796 elever. 2

3 Genomförande Undersökningen har genomförts med en kvantitativ metod och valet av insamlingsteknik är en webbundersökning. Årets frågor är desamma som i 2013 och 2014 års mätningar. Frågorna har tagits fram tillsammans med huvudmännen, både den kommunala och de fristående huvudmännen. Däremot har skalan i årets undersökning ändrats till fyrgradig, tidigare år var den femgradig. Totalt sett består undersökningen av 24 strukturerade frågor som besvarats på en fyrgradig skala samt med komplettering av ett vet ej-svarsalternativ. De områden som frågorna presenteras inom är: Normer och värden Kunskaper Mitt inflytande Information mellan hem och skola Skolan som helhet 3

4 Frågorna testades på respondenter i målgruppen inför själva datainsamlingen 2012 för att identifiera eventuella otydligheter i frågorna. Inga speciella oklarheter framkom då. Barn- och ungdomsförvaltningen har försett Attityd med klasslistor för samtliga skolor. Attityd har även fått med inloggningsuppgifter till elever med dold identitet (utan att röja identiteten). Datainsamlingen genomfördes med hjälp av en webbenkät under perioden 2-22 mars Varje elev har fått en unik inloggning så att vi har kunnat följa t ex svarsfrekvens löpande. Det har varit ett gott samarbete med respektive skola vilka delat ut ett informationsbrev till eleverna, samt även möjliggjort ifyllande av enkäten under skoltid. Attityd försåg varje skola med information om själva undersökningen, unika inloggningsbrev till varje elev, en lista per klass med inloggningarna (för ev borttappade brev) och allt packades klassvis till respektive skola. Svarsfrekvens har rapporterats vid ett flertal tillfällen per skola och klass under datainsamlingsperioden. Total svarsfrekvens landade på 94 procent. Då datainsamlingen avslutats har resultat och analys tagits fram av Attityd. Utöver denna totalrapport finns en unik rapport per skola. Det finns även möjlighet att få resultatet uppdelat per klass. När det gäller resultat uppdelat på bakgrundsvariabler har Karlstads kommuns riktlinjer för KBU använts. Dessa säger: Antalet respondenter per enhet får ej understiga fem respondenter. Svarsfrekvens ska redovisas i procent. Undersökningar med lägre svarsfrekvens än 40 procent redovisas inte på karlstad.se. Om du vill redovisa resultat uppdelat på respondentens bakgrundsvariabler, såsom kön, ålder eller utbildningsnivå, får resultat redovisas om gruppen består av fler än 50 personer och minoritetsgruppen är minst tio personer. Resultatet har analyserats på totalnivå, dvs för samtliga skolor, utifrån: Kön Huvudman kommunal eller fristående 3

5 Resultatet har även granskats utifrån respektive skola. 3

6 Läsarinstruktion till totalrapporten Totalrapporten inleds med en beskrivning av svarsfrekvens, totalt sett och per skola. Därefter följer en beskrivning av respondenterna utifrån bakgrundsvariablerna; kön och huvudman. Därefter följer resultatet av undersökningen. Resultatet presenteras i medelvärdesform. Skalan är fyrgradig, från 1 (Stämmer inte alls) till 4 (Stämmer helt och hållet). Resultatet innehåller: De två frågorna om bemötande och helhetsintryck. Ett samlat totalindex för samtliga skolor, samt totalindex per skola. Resultat totalnivå, samt per skola Index per frågeområde. Resultat totalnivå Medelvärde per fråga uppdelat på kön. Resultatet i de unika rapporterna per skola innehåller: Index per frågeområde. Medelvärde per fråga, uppdelat på respektive indexområde (även uppdelat på kön om gruppens storlek tillåter). 4

7 Frekvens per fråga, uppdelat på respektive indexområde i jämförelse med det totala värdet för samtliga skolor i Karlstad. (Även uppdelat på kön om gruppens storlek tillåter). Om andelen vet ej överstiger fem procent kommer detta att redovisas inom parentes efter respektive fråga, under aktuellt indexområde. I medelvärdesdiagrammen har medelvärden avrundats till en decimal. Stapeln som visas i diagrammen grundar sig på ett mer detaljerat medelvärde med två decimaler och där kan det avrundade värdet vara det samma men staplarna bli olika långa. 4

8 Tabellen redovisar svarsfrekvens per skola, samt totalt i undersökningen. 5

9 Tabellen redovisar fördelningen flickor/pojkar per skola samt totalt i undersökningen. Resultatet har granskats utifrån respondenternas kön. Totalt sett är det 745 elever som har besvarat undersökningen, varav 391 pojkar och 354 flickor. Resultat utifrån kön presenteras i diagram längre fram i rapporten och i de fall vi sett en skillnad mellan variablerna kommenteras detta. 6

10 Tabellen redovisar frekvens över bakgrundsvariabeln huvudman. 7

11 8

12 Påståendet Jag blir bra bemött av personalen på skolan får medelvärde 3,7 på den fyrgradiga skalan års medelvärde var 4,6 på den femgradiga skalan. Påståendet Jag är som helhet nöjd med skolan får medelvärde 3,4 på den fyrgradiga skalan års medelvärde var 4,1 på den femgradiga skalan. 9

13 I presentationen av de 20 deltagande skolorna har vi delat upp dem på två bilder för att få resultat per skola överblickbart. Den beskrivande texten återfinns enbart på den första bilden, men rör innehållet för både bild ett och två. 10

14 Medelvärdet för skolorna i Karlstads kommun totalt är 3,4. Det högsta indexvärdet har Orrholmsskolan och Skåreskolan med 3,7. Det lägsta indexvärdet har Vallargärdets skola med 2,7. 11

15 12

16 I presentationen av de 20 deltagande skolorna har vi delat upp dem på två bilder för att få resultat per skola överblickbart. Den beskrivande texten återfinns enbart på den första bilden, men rör innehållet för både bild ett och två. 13

17 Trygghet och trivsel Indexområdet Trygghet och trivsel får ett värde på 3,4 för Karlstads skolor totalt sett. Friskolan Stellatus, Kvarnbergsskolan, Orrholmsskolan och Skåreskolan får det högsta medelvärdet 3,7 och Vallargärdets skola det lägsta med 2,8. Indexområdet byggs upp av följande sju påståenden: Jag trivs i skolan Jag känner mig trygg i skolan Jag har arbetsro i skolan Vi har en bra stämning på skolan Vi behandlar varandra bra på skolan Pojkar och flickor behandlas lika på skolan Jag blir bra bemött av personalen i skolan Ett påstående har fått det högsta medelvärdet (4,0): Jag blir bra bemött av personalen i skolan och det kommer från Orrholmsskolan. 14

18 Lägst medelvärde har påståendet Jag har arbetsro i skolan fått: 2,2 och det kommer från Vallargärdets skola. 14

19 15

20 Kunskaper Indexområdet Kunskaper får totalt sett 3,5 i medelvärde. Orrholmsskolan får det högsta medelvärdet med 3,8 och Vallargärdets skola det lägsta med 2,8. Indexområdet byggs upp av följande sju påståenden: Jag vet var jag ska kunna får att nå kunskapskraven i de olika ämnena Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Mina lärare är bra på att undervisa Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen (8,5%) Mina lärare tror på min förmåga att lära mig olika saker (6,2%) Flera påståenden har fått det högsta medelvärdet 4,0, samtliga från Orrholmsskolan, nämligen: Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Mina lärare är bra på att undervisa 16

21 Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen Mina lärare tror på min förmåga att lära mig olika saker Lägst medelvärde har påståendet Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet fått från Vallargärdets skola med 2,2. 16

22 17

23 Mitt inflytande Indexområdet Mitt inflytande får ett medelvärde totalt sett i Karlstad på 3,6. Det högsta inflytandet anser sig eleverna på skolorna Hultsbergsskolan, Orrholmsskolan och Skåreskolan ha med ett medelvärde på 3,8 och det lägsta medelvärdet på 3,1 kommer från Vallargärdets skola. Indexområde byggs upp av följande tre påståenden: Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt skolarbete I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår Högsta medelvärdet, 3,9, inom området återfinns hos två påståenden, men från flera skolor, nämligen: Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt skolarbete (Hultsbergsskolan) I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår (Hultsbergsskolan, Norrstrandsskolan, Orrholmsskolan och Skåreskolan) 18

24 Lägsta medelvärdet 2,9 återfinns för påståendet Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter och kommer från Vallargärdets skola. 18

25 19

26 Skolan som helhet Totalt i Karlstad får indexområdet Skolan som helhet ett medelvärde på 3,3. Inom området får Friskolan Stellatus och Skåreskolan det högsta värdet med 3,5 medan Vallargärdets skola får det lägsta medelvärdet 2,3. Indexområdet byggs upp av följande sex påståenden: Jag är nöjd med skolmaten Jag är nöjd med miljön inomhus på skolan Jag är nöjd med miljön utomhus på skolan Jag har haft möjlighet att välja vilken skola jag ska gå på (11,3%) Jag kan rekommendera min skola till en kompis Jag är som helhet nöjd med min skola Det högsta medelvärdet 4,0 finns för påståendet Jag har haft möjlighet att välja vilken skola jag ska gå på och kommer från Orrholmsskolan, medan det lägsta 1,6 kommer från Vallargärdets skola och gäller påståendet Jag kan rekommendera min skola till en kompis. 20

27 21

28 22

29 Trygghet och trivsel Inom indexområdet hittar vi det högsta medelvärdet för påståendet Jag blir bra bemött av personalen i skolan med 3,7. Det lägsta totala medelvärdet återfinns för påståendet Jag har arbetsro i skolan med 2,9. Kön Flickorna svarar i större utsträckning än pojkarna att de håller helt och hållet med i påståendet Vi har en bra stämning på skolan (49% jmf med 38%) samt i påståendet Jag blir bra bemött av personalen i skolan (78% jmf med 69%). Det är något fler pojkar än flickor som svarar att de instämmer inte alls i påståendet Pojkar och flickor behandlas lika på skolan (4% jmf med 1%) Huvudman Elever som går på fristående skola svarar i större utsträckning att de instämmer helt och hållet i påståendet Jag har arbetsro i skolan (36% jmf med 20%). Andel Vet ej : Jag trivs i skolan (0,1%) 23

30 Jag känner mig trygg i skolan (0,4%) Jag har arbetsro i skolan (0,7%) Vi har en bra stämning på skolan (1,2%) Vi behandlar varandra bra på skolan (1,3%) Pojkar och flickor behandlas lika på skolan (2,6%) Jag blir bra bemött av personalen i skolan (1,1%) 23

31 Kunskaper Högsta medelvärdet inom detta indexområde har påståendet Mina lärare är bra på att undervisa med 3,8. Lägst medelvärde i området har Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer fått med 3,0. Kön Det är fler bland flickorna som svarar att påståendena Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena stämmer ganska bra (51% jmf med 40%), Lärarna i min skolan hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det (81% jmf med 71%), Mina lärare är bra på att undervisa (83% jmf med 77%) samt Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer (33% jmf med 24%). På påståendet Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen svarar flickorna i större utsträckning än pojkarna vet ej (11% jmf med 7%). Huvudman Elever som går i kommunal skola svarar i högre utsträckning att det stämmer helt och hållet i att Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i den olika ämnena (46% jmf med 18%). Elever på fristående skolor svarar å andra sidan i högre utsträckning att det stämmer ganska bra på samma påstående 24

32 (64% jmf med 45%). Andel Vet ej : Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena (2,4%) Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det (0,4%) Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet (1,7%) Mina lärare är bra på att undervisa (0,8%) Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer (2,0%) Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen (8,5%) Mina lärare tror på min förmåga att lära mig olika saker (6,2%) 24

33 Mitt inflytande Det högsta totala medelvärdet 3,7 återfinns hos påståendet I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår. Påståendet Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter och Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt skolarbete har samma totala medelvärde på 3,5. Kön Det är något fler flickor än pojkar som håller med helt och hållet i påståendet Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter (60% jmf med 55%). Det är fler pojkar än flickor som svarar att det inte stämmer alls eller stämmer ganska dåligt när det gäller Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt skolarbete (betyg 1 och 2: 9% jmf med 3%). När det gäller påståendet I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår har flickorna i större utsträckning svarat att de instämmer helt och hållet (81% jmf med 74%). Huvudman Elever som går på kommunal skola svarar i större utsträckning att det stämmer helt och hållet att I utvecklingssamtalet pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår (78% jmf med 57%). 25

34 Andel Vet ej : Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter (1,9%) Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt skolarbete (1,9%) I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår (1,9%) 25

35 Skolan som helhet I det här området hittar vi det högsta medelvärdet 3,5 för påståendet Jag har haft möjlighet att välja vilken skola jag ska gå på. Lägst i området har Jag är nöjd med skolmaten fått med 2,7. Kön På påståendet Jag är nöjd med skolmaten svarar flickorna i högre utsträckning än pojkarna att påståendet stämmer ganska bra (46% jmf med 35%). Påståendet Jag kan rekommendera min skola till en kompis samt Jag är som helhet nöjd med skolan får i högre utsträckning högsta betyg, stämmer helt och hållet av flickorna än av pojkarna (63% jmf med 52% resp 52% jmf med 48%). Huvudman Inga signifikanta skillnader utifrån huvudman. Andel Vet ej : Jag är nöjd med skolmaten (0,8%) Jag är nöjd med miljön inomhus på skolan (0,4%) Jag är nöjd med miljön utomhus på skolan (0,3%) 26

36 Jag har haft möjlighet att välja vilken skola jag ska gå på (11,3%) Jag kan rekommendera min skola till en kompis (3,4%) Jag är som helhet nöjd med skolan (1,7%) 26

37 Inledning Resultatet av denna undersökning är tänkt att ge en bild av hur eleverna i årskurs 5 på skolor i Karlstad upplever sin skola. Frågorna i undersökningen är ställda i en strukturerad webbenkät och ger en ögonblicksbild av hur eleverna upplever skolan. En bild som ska informera om den upplevda kvaliteten på skolorna, som ska fungera för att underlätta val, samt även ligga till grund för fortsatt förbättringsarbete. Undersökningen är en totalundersökning av skolorna i årskurs 5 i Karlstad. Samtliga elever i årskurs 5 på de 20 deltagande skolorna har erbjudits möjlighet att svara på undersökningen. Vi har totalt sett en svarsfrekvens på 94 procent i undersökningen, vilket är en mycket bra svarsfrekvens. Svarsfrekvenserna per skola varierar mellan procent, därmed uppfyller alla kommunens krav på en svarsfrekvens på 40 procent. Vår bedömning är att resultatet är av god kvalitet och vi konstaterar också att andelen i undersökningen som svarat vet ej, s k internt bortfall, är litet. Det är endast på tre frågor som det interna bortfallet är över fem procent. Vi kan konstatera att eleverna har kunnat ta ställning i påståendena. I den kommande analysen följer våra avslutande kommentarer och 27

38 rekommendationer till resultatet. Vi för ett resonemang kring bemötande och helhetsintryck, samt analyserar de skillnader som föreligger utifrån den bakgrundsinformation vi har om eleverna och skolorna. Vi kommer att ta hänsyn till särskilda insatser som gjorts i skolan som kan ha påverkat resultatet. Det kan till exempel vara satsningar på skolmiljön eller skolmaten. Då svarsskalan detta år är omgjord från en femgradig skala till en fyrgradig, kan vi inte göra jämförande analyser över åren. Vi kommer att kommentera om vi ser att resultatet följer eller avviker från tidigare års resultatkurvor. Vi presenterar även ett par utvecklingsområden som vi identifierat utifrån resultatet av mätningen. Analysen avslutas med några tankar kring användning av resultatet. När det gäller undersökningens genomförande överensstämmer det med tidigare ( ) mätningar. Däremot bör du som läsare vara medveten om att det inte är samma grupp elever eller lärare som utvärderas utan det är årets elever i årskurs 5 som är målgruppen. Skillnader i resultat mellan mätningarna kan förklaras utifrån att det inte är samma elever och lärare i mätningarna. Vid en analys av resultatet är det viktigt att sätta in resultatet i sitt sammanhang och att ha i åtanke vilka förutsättningar som råder på respektive skola för att kunna göra relevanta bedömningar av resultaten i undersökningen. Det är flera faktorer som påverkar. Vilka socioekonomiska grunder finns i området? Vilka normer råder på varje enskild skola? En nybyggd skola har klart andra förutsättningar att skapa trivsel i miljön som kan få positiva konsekvenser även till andra områden som behandlas i undersökningen. Men även i vilken grad som skolan arbetat med frågorna i undersökningen påverkar hur eleverna uppfattar frågorna och hur de svarar. Till exempel elever på en skola som arbetat aktivt med inflytandefrågor kan besvara frågorna om inflytande med en helt annan relevans än elever på en skola som inte aktivt arbetet med frågan. Därmed kan det uppstå ett resultat som visar på mer kritiskt förhållningssätt från eleverna på den skola som arbetat med inflytandefrågan. Eleverna har en större kunskap och förståelse för vilka krav på inflytande de kan ha. Med det här exemplet, som är fiktivt, vill vi påvisa på vikten av att vid analysen av resultaten sätta in respektive skola i dess kontext och förutsättning för att kunna göra djupgående analys. I den analys som vi genomför inom ramen för vårt uppdrag kommer vi att lyfta fram det som vi ser sticker ut och kommentera det utifrån ett helhetsperspektiv och inte djupgående analysera respektive skola. Vi rekommenderar läsaren att ta på sig kritiska glasögon, ställa sig frågan vad resultaten beror på och under vilka omständigheter har det kommit till. Vi vill 27

39 också särskilt uppmana läsaren att ta fasta på det som är positivt i resultatet och också använda det i utvecklingsarbetet. // Nina Engdahl, projektledare för KBU-undersökningarna 2015, Attityd i Karlstad AB 27

40 Totalt sett är eleverna i årskurs fem nöjda med sin skola i Karlstads kommun. De två frågorna om bemötande och helhetsintryck har fått höga värden av eleverna. Bemötandet får, totalt sett, 3,7 och helhetsintrycket får 3,4 i medelbetyg. Vid en jämförelse med föregående års resultat som utgjordes av en femgradig skala uppgick medelbetyget för bemötande till 4,6 och helhetsintrycket till 4,1 på en femgradig skala. Vi kan alltså åter konstatera att eleverna vid Karlstads kommuns skolor generellt sett är nöjda med sin skola i helhet, och sett till bemötandet i skolmiljön. Korrelation grundskola årskurs fem De elever som ger ett högt helhetsbetyg är också de som i högre grad kan rekommendera sin skola till en kompis, de trivs i skolan samt är mer nöjda med miljön inomhus. Bemötandet korrelerar mest med påståendena att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter, lärarna hjälper eleven i skolarbetet om de behöver samt att lärarna är bra på att undervisa. 28

41 Orrholmsskolan och Skåreskolan toppar Skolorna i Karlstads kommun årskurs fem får ett totalt indexvärde på 3,4 på en fyrgradig skala. Högst betyg 3,7 får skolorna Orrholmsskolan och Skåreskolan. Friskolan Stellatus, Hultsbergsskolan och Kvarnbergsskolan toppar också med 3,6 i medelbetyg. Orrholmsskolan är också den skola som får flesta högsta medelbetygen i undersökningen. Skolan har högst medelbetyg på 13 av de 23 frågorna och på fem frågor får Orrholmsskolan 4,0 i medelbetyg. Vallargärdets skola lågt medelbetyg på totalindex Lägst medelbetyg får Vallargärdets skola med 2,7 i medel. Fredricelundsskolan och Vålbergsskolan får undersökningens näst lägsta betyg med 3,2 i medelvärde på en fyrgradig skala. Vallargärdets skola är också den skola som har undersökningens lägsta betyg 2,2 gällande arbetsro i skolan och skolan har totalt 20 lägsta noteringar på medelbetygen. Utveckling över tid Tabellen visar utvecklingen av totalindex i årskurs 5. Tidigare år är gråmarkerade med anledning av att de representerar en femgradig skala jämfört med årets mätning som är på en fyrgradig skala. Årets totalindex toppas av Orrholmsskolan och Skåreskolan. Orrholmsskolan har även tidigare 29

42 år haft högst totalindex (tillsammans med fler skolor). Noterbart är den rejäla sänkning för Vallargärdets skola. Ett mått för att kunna analysera sin skolas betyg i förhållande till tidigare år kan vara att studera om skolan ligger över eller under medelbetyget. 29

43 I och med att skalan ändrats i årets undersökning till fyrgradig (tidigare femgradig), så är resultaten inte helt jämförbara. Däremot kan vi jämföra förhållandet mellan respektive indexområde, huruvida den inbördes ordningen ser likadan ut eller inte. Liksom tidigare år så får indexområde Helhet lägst värde och Mitt inflytande högst värde. Med andra ord överensstämmer resultatet i årets undersökning med tidigare års resultat. 30

44 Flickor är något mer nöjda än pojkar Vi har granskat resultatet utifrån kön. Generellt sett är eleverna nöjda, men det finns vissa skillnader mellan flickors och pojkars uppfattning. Vi kan konstatera att flickorna genomgående är mer nöjda med sin skola än pojkarna vilket följer tidigare års resultat. Flickorna upplever i större utsträckning att de blir bra bemötta på skolan, och att skolarbetet gör dem nyfikna att lära mer. Flickorna instämmer också i högre grad att de vet vilka kunskapskraven är, samt att de förstår innebörden i utvecklingssamtalen. Pojkarna är något mer missnöjda än flickorna när det gäller om pojkar och flickor behandlas lika på skolan och svarar att de instämmer i låg grad eller inte alls i högre grad än flickorna på påståendet Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt skolarbete. Ovanstående är exempel på de signifikanta skillnader mellan pojkar och flickor som finns i resultatet. Vi kan sammantaget konstatera att skolan upplevs något mer positivt av flickorna än av pojkarna. Resultatet följer tidigare mätningar och vi har även tidigare lyft frågan hur kan skolan i större utsträckning anpassas till pojkar? Vi ställer oss frågan vad denna skillnad beror på? Är inte skolan i lika utsträckning anpassad för både pojkar och flickor? I ett längre perspektiv kommer vi till att det här återfinns som faktor när det gäller tillväxtstrategier för 31

45 Karlstad och Värmland. Högskoleverket skriver i sin årsrapport 2012 att utbildningsfrågan har fått en ökad betydelse i Europeiska unionens strategi för tillväxt. Högskoleverket konstaterar vidare att Högskoleutbildade etablerar sig i allmänhet snabbare på arbetsmarknaden än personer med enbart gymnasieutbildning. Av de som tog en examen på grundnivå eller avancerad nivå läsåret 2007/08 hade 78 procent etablerat sig på arbetsmarknaden 1,5 år senare. En stor majoritet av de högskoleutbildade har yrken både i linje med examensinriktningen och med krav på högskoleutbildning. Vidare kan vi läsa i Universitetskanslersämbetet Rapport 2014:7 att befolkningens utbildningsnivå ökar i Sverige, men det är stora skillnader mellan vilka som deltar i utbildningen, särskilt vad gäller kvinnor och män. Kvinnor har under lång tid börjat studera i betydligt högre utsträckning än män. Läsåret 2012/13 hade 51 procent av kvinnorna och 36 procent av männen påbörjat högskolestudier vid 24 års ålder. ( sarsrapport2012/universitetochhogskolorhogskoleverketsarsrapport b3 a8c21372be32ace html) ( rt-2014.pdf) 31

46 Särskilt positiva resultat 2015 Utöver de överlag bra betygen som eleverna i årskurs fem ger sin skola i Karlstads kommun vill vi särskilt lyfta några resultat som vi funnit extra positiva. Under området kunskaper finns flera av undersökningens högsta betyg och det gäller pedagogernas insatser! Påståendena I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår, Mina lärare är bra på att undervisa, Mina lärare tror på min förmåga att lära mig olika saker, Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det får de högsta medelbetygen i undersökningen. Det är på de påståenden också en mindre spridning i betygssättningen mellan skolorna, alltså ett förhållandevis jämnt resultat för skolorna. Det här resultatet bör ses som ett direkt betyg till pedagogerna från eleverna! 32

47 Tre frågor med lägre betyg Överlag är det mycket höga betyg till skolorna i Karlstad. De frågor som får ett något lägre betyg i undersökningen är skolmaten (2,7), att skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer (3,0), och arbetsro i skolan (3,0). Dessa tre påståenden noterades med de lägsta värdena även i föregående mätning (Tillsammans med möjlighet att välja skola). Skolmaten Gällande skolmaten så var variationen mellan skolorna större föregående år toppade Orrholmsskolan med 4,4 och Friskolan Stellatus fick det lägsta betyget 2,2 på en femgradig skala. I årets mätning spänner medelbetyget mellan 3,0 (Frödingskolan) och 1,7 (Vallargärdets skola) på den fyrgradiga skalan som använts i årets mätning. Karlstads kommun har under de senaste åren gjort insatser för att förbättra skolmaten, men det är alltså inget som syns i mätningen. Vilka attityder och normer är det som finns kring skolmaten? Handlar det om en inställning till skolmaten hos eleverna? Vad inkluderar eleverna i påståendet? När börjar och slutar upplevelsen som inkluderas i påståendet? Handlar det om något mer än själva maten? Hur ser maten ut? Hur är den upplagd? Hur presenteras maten? Hur ser miljön i skolmatsalen ut på de skolor med goda betyg? Hur ser de ut 33

48 på de skolor med låga betyg? Handlar det om att ändra inställning till skolmaten och få bort en gammal invand uppfattning hos eleverna? Hur kan detta ske i så fall? Skolmaten är förstås central för elevernas hälsa, och prestation och att eleverna äter av den är viktigt. Det finns andra mätmetoder för att kartlägga om eleverna äter skolmaten i högre grad efter att insatser har genomförts. Det är komplexa mätmetoder där matåtgång noteras och kastad mat vägs. Mätningar på detta sätt bör genomföras före och efter en insats. Andra sätt att studera skolmatssituationen är att genomföra observationer på plats. En observation som tar hänsyn till fysisk och psykisk miljö samt hur eleverna beter sig vid bespisningen. I tillägg kan korta intervjuer göras med eleverna. Lusten att lära och arbetsro Vi kan även i år konstatera att det finns ett positivt samband mellan arbetsro och lusten att lära. De elever som instämmer i att de har arbetsro i skolan upplever i högre grad att skolarbetet gör dem nyfikna och ger dem lust att lära mer. Hur skapas arbetsro i skolan? Vad gör de skolor som rankar högt här? Högst medelvärde på påståendet om arbetsro får friskolan Stellatus med ett medelvärde på 3,5. Frågan om arbetsro i skolan aktualiserades när Pisa-rapporten kom Efter Pisa rapporten bad Sverige om en snabbanalys. Pisa-chefen Andreas Schleicher påpekade då att studiero är en av de viktigaste frågorna för Sverige att ta tag i. (Metta Fjelkner, regeringens utredare i frågan) Det finns en rad studier gjorda på vad som ger arbetsro i skolan. Några pekar mot ett traditionellt förfarande med ordning och disciplin andra menar att det handlar om att skapa miljöer och positiv feedback på gott uppförande. ( I skollagen står: utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Bloggaren Petra Krantz Lindgren gjorde ett inlägg med en intervju av en nioårig flicka om hur hon ser på arbetsro i skolan. ( Nedan presenteras ett utdrag från inlägget. En del lärare tror att barnen har arbetsro när det är tyst i klassrummet, men så är det faktiskt inte alls! Lärarna kanske tycker att det är arbetsro för att de får tystnad, men är det verkligen ro bara för att det är tyst? Jag, som är en flicka 33

49 som är nio år och går i trean, tycker inte det. Varför tycker jag inte det egentligen? Jag tycker inte att arbetsro bara handlar om att det är tyst. Arbetsro handlar om att man trivs i klassrummet. Det handlar om att man känner att man har det lugnt och bra över huvud taget, inte bara med tystnaden. Tystnad kan göra att det är lättare att koncentrera sig, men det är ju inte det enda! I klassrummet måste jag verkligen trivas för att ha arbetsro. Jag behöver känna mig tillfreds för att koncentrera mig. Jag behöver känna att det jag gör är meningsfullt. Jag behöver känna att pedagogen försöker förstå mig och är engagerad i att jag skall lära mig. En del tror att pedagoger måste vara stränga för att man skall lära sig, men om jag är rädd för min pedagog så har jag väldigt svårt för att lyssna och lära mig saker. Jag måste gilla min pedagog och pedagogen måste gilla mig. Arbetsro i skolan är utpekad som ett fokusområde för förbättring av den svenska skolan och KBU-undersökningen 2015 av skolorna i Karlstads kommun visar på att eleverna inte upplever så stor arbetsro i skolan. Frågor med stor spridning (över 1,0) Det finns ett flertal andra frågor där spridningen mellan skolorna är stor. Näst efter frågan om möjligheten att välja skola ser vi stor spridning på nedanstående frågor: Jag är nöjd med skolmaten: 3,2 (Frödingskolan) 1,7 (Vallargärdets skola) Jag kan rekommendera min skola till en kompis: 3,7 (Norrstrandsskolan) 1,6 (Vallargärdets skola) Jag har haft möjlighet att välja vilken skola jag ska gå på: 4,0 (Orrholmsskolan) 2,5 (Nyeds skola) Jag är som helhet nöjd med skolan: 3,7 (Skåreskolan) 2,1 (Vallargärdets skola) Vi behandlar varandra bra på skolan: 3,8 (Friskolan Stellatus) 2,6 (Vallargärdets skola) Jag är nöjd med miljön utomhus på skolan: 3,9 (Friskolan Stellatus) 2,7 (Vallargärdets skola) Jag har arbetsro i skolan: 3,5 (Friskolan Stellatus)) 2,2 (Vallargärdets skola) Vi har en bra stämning i skolan: 3,6 (Kvarnbergsskolan) 2,4 (Vallargärdets skola) Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet: 3,7 (Skattkärrsskolan) 2,2 (Vallargärdets skola) 33

50 Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena: 3,8 (Orrholmsskolan) 2,5 (Vallargärdets skola) Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det: 4,0 (Orrholmsskolan) 2,8 (Vallargärdets skola) 33

51 Totalindex samtliga mätningar Sammanfattningsvis kan vi konstatera att kund- och brukarundersökningarna genererar information i flera olika dimensioner. I den här resultatredovisningen har vi redogjort för resultat per verksamhet. Analysen bygger till stora delar på jämförelser mellan verksamheterna, kön, ålder och huvudman, samt mellan de fyra år som undersökningen nu är genomförd. Vi kan konstatera att alla nivåer av verksamheter (från förskola till årskurs 8) har ett bra totalindex. De följande sidorna ägnar vi åt årskursöverskridande frågeställningar. Liksom tidigare kan vi konstatera att resultaten sjunker med elevens stigande ålder. Mest nöjda är elever i årskurs 2 och minst nöjda är eleverna i årskurs 8. Jämförelse med Öppna jämförelser Grundskola 2015 Resultatet från SKLs öppna jämförelser som presenterades i april 2015 visar på att de flesta eleverna på Sverigebasis är mycket nöjda med skolan och undervisningen, ett resultat som väl överensstämmer med de nu genomförda kund- och brukarundersökningarna i Karlstads kommun. Karlstads kommun ligger i paritet eller strax över riksgenomsnittet i SKLs elevundersökning. SKLs elevundersökning visar bland annat att: 92 % av eleverna i såväl årskurs 5 och i årskurs 8 känner sig trygga i skolan. (KBU åk 5: 97 %. KBU åk 8: 95 %) 34

52 75 % av eleverna årskurs 5 och 45 % i årskurs 8 upplever att skolarbetet gör dem så nyfikna att de får lust att lära sig mer. (KBU åk 5: 77 %. KBU åk 8: 47 %) 86 % av eleverna i årskurs 5 och 71 % av eleverna i årskurs 8 upplever att lärarna i skolan tar hänsyn till elevernas åsikter. (KBU åk 5: 92 %. KBU åk 8: 79 %) 87 % av eleverna i årskurs 5 och 75 % av eleverna i årskurs 8 upplever att de vet vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. (KBU åk 5: 90 %. KBU åk 8: 77 %) 94 % av eleverna i årskurs 5 och 85 % av eleverna i årskurs 8 upplever att lärarna i skolan hjälper dem när de behöver det. (KBU åk 5: 96 %. KBU åk 8: 89 %) 87 % av eleverna i årskurs 5 och 79 % av eleverna i årskurs 8 upplever att de får veta hur det går för dem i skolarbetet. (KBU åk 5: 90 %. KBU åk 8: 83 %) 87 % av eleverna i årskurs 5 och 86 % av eleverna i årskurs 8 upplever att lärarna förväntar sig att de ska nå målen i alla ämnena. (KBU åk 5: 87 %. KBU åk 8: 85 %) 34

53 Bilden visar hur förskola och familjedaghem utvecklats över tid. Vi konstaterar att förändringarna är små över tid. I tabellerna ovan ser vi att skillnaden i flera fall är det en förbättring med 0,1 enheter mellan 2012 och 2015 års mätningar. 35

54 Bilden visar hur årskurs 2,5 och 8 utvecklats över tid. Vi konstaterar att förändringarna är små över tid. Eftersom skalan är bytt mellan 2014 och 2015 års mätning är en direkt jämförelse svår att göra. Som vi konstaterade för totalindexet är det ett lägre resultat ju äldre eleverna är. Bäst resultat ger eleverna i årskurs 2 medan det är årskurs 8 som levererar det sämsta resultatet per indexområde. 36

55 Bilden visar hur fritids årskurs 2 utvecklats över tid. Vi konstaterar att förändringarna är små såväl över tid som mellan indexområdena. 37

56 Underlag med många dimensioner När vi nu har allt material för samtliga verksamheter inom ramen för kund- och brukarundersökningarna från förskola till årskurs åtta, ser vi att det finns en del resultat som kan vara intressant att analysera ytterligare. Vi ser, liksom tidigare, att det finns resultat som är genomgående inom en stadsdel/kommundel. Genom att analysera samtliga verksamheter inom stadsdelen/kommundelen kan förbättringsområden och styrkor som är övergripande identifieras. Vid denna analys är det viktigt att ta med respektive stadsdels/kommundels förutsättningar som t ex var skolan är lokaliserad, men också sett till lokaler, utomhusmiljö, omsättning både av personal och elever. Hänsyn bör ju även tas till elevstrukturen och de behov som elevgruppen har. Vilka förutsättningar har eleverna som söker sig till den aktuella skolan? Liksom vi sett i de tidigare mätningarna ser vi tendenser till att lägre åldrar ger bättre betyg till verksamheterna. Hur kommer det sig? Har eleverna olika förväntningar beroende på ålder? Eller är det en större kontakt och starkare relation mellan vårdnadshavare och yngre barn till skolornas personal som gör att vårdnadshavare och yngre barn är mer nöjda? Hur stark är relationen till eleverna i årskurs 2, 5 och 8, ur ett lärarperspektiv? Antalet lärare varierar beroende på årskurs som eleverna befinner sig i. I SKLs Öppna jämförelser Grundskola 2014 redogörs för att forskning visar att sociala relationer både 38

57 mellan lärare och elev och mellan kamrater är viktiga för elevers kunskapsresultat. Den visar även att läraren har stor möjlighet att påverka hur detta samspel ser ut. Att få eleverna att behålla motivationen i de högre årskurserna förefaller därför vara en viktig utmaning för skolan. (Skolverket 2012: Högpresterande elever, höga prestationer och undervisningen. En rapport om hur elever uppnår höga resultat och förhållandet mellan begåvning och motivation. Lyft fram goda exempel I undersökningen ser vi också exempel på verksamheter väl värda att lyfta fram. Exempel på det är: Årskurs 8: Thoren Framtid Karlstad och Mariebergsskolan Årskurs 5: Orrholmsskolan och Skåreskolan Årskurs 2: Hagaborgsskolan, Skattkärrsskolan, Tuggeliteskolan och Vålbergsskolan Fritids, årskurs 2: Stockfallets skola, Tuggeliteskolan och Väse skola Förskola: Förskolan Linblomman Ha ödmjukhet, men granska kritiskt Sammanfattningsvis är det nu viktigt i tolkningen av resultatet att ha ödmjukhet inför orsakerna till resultatet, vilka förutsättningar respektive verksamhet har för att uppnå bra nivåer i omdömena, likväl som det är av vikt att se kritiskt på verksamheten, ha mod att ta sig an resultatet och genomföra förbättringsåtgärder. Utmana dem med bättre värden och se det som inspiration till att det är möjligt att få höga omdömen! På följande sida ger vi några frågeställningar som kan användas vid bearbetning av resultatet. Vi avslutar denna sammanfattande del med några råd kring implementering och spridning av resultaten. 38

58 Tre gemensamma utvecklingsområden Utifrån årets resultat i Karlstads kommuns kund- och brukarundersökningar har vi valt ut tre områden som bör uppmärksammas oavsett årskurs. Det är elevers nyfikenhet att lära mer, arbetsro och skolmaten. Oavsett årskurs får de tre frågorna låga resultat såväl i årets undersökning som tidigare. Var är nyfikenheten och lusten att lära? Frågan Skolan gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer får ett av undersökningens lägsta resultat i årskurs 2 och 5 och det allra lägsta i årskurs 8. Samma resultat framkommer även i SKLs Öppna jämförelser Grundskola 2015 (för läsåret 2013/2014). Nyfikenheten och lusten att lära sjunker med stigande ålder. I SKLs mätning framkommer att 45 procent i årskurs 8 instämmer i att skolarbetet gör eleven nyfiken att lära mer, vilket ska jämföras med 47 procent i Karlstads kommun (2015). Motsvarade för årskurs 5 är; SKL; 75 procent, Karlstads kommun: 77 procent (2015). Frågor som väcks med anledning av resultatet är: Vad driver nyfikenheten och lusten att lära hos elever i de olika årskurserna? Varför sjunker nyfikenheten med stigande ålder? Vilka resurser krävs i skolan för att öka nyfikenheten och lusten att lära? Hur kan vårdnadshavare involveras i arbetet? Hur hänger 39

59 nyfikenheten och lusten att lära ihop med vilka förväntningar som ställs på skolan? Vilka drivkrafter har eleverna utifrån det samhälle vi lever i? Hur viktig är skolan utifrån elevernas uppfattning? Hur stark är kopplingen mellan resultat i skolan och framtida möjligheter till ett attraktivt jobb enligt eleverna? Arbetsro konstant låga värden Arbetsron får även i årets mätning låga värden, skillnaderna mellan årskurserna är relevant små. Vad som är arbetsro varierar troligen för de olika årskurserna och troligen också på individnivå. Hur skapas en skolmiljö där varje elev får arbetsro? Hur ser det ut hos de skolor som får högre värden på frågan om arbetsro? Hur ser det ut på skolor med låga värden på frågan? Vem eller vilka kan tycka till om arbetsron i skolan? Det är lätt att identifiera de som befinner sig i den aktuella klassrumssituationen, elever och personal. Men även andra målgrupper kan behöva involveras i arbetet, t ex vårdnadshavare, politiker och skolledning. Hur kan eleverna och personalen i skolan involveras i frågan kring arbetsro. Vad är arbetsro för eleven/personalen? Vad behöver förändras utifrån elevens/personalens perspektiv? Hur skulle den optimala klassrumsupplevelsen se ut? Vad behöver förändras? Att arbeta tillsammans med eleverna skapar engagemang och delaktighet och även ett större ansvar för det område som utvecklas. Skolmaten sämre resultat ju äldre eleverna är Skolmaten har tagits upp i tidigare mätningar, resultatet ligger även i årets mätning bland de lägre i undersökningen. Vi kan också, liksom tidigare, konstatera att upplevelsen av skolmaten försämras ju äldre eleverna är, även om eleverna i årskurs 8 har en något mer positiv inställning till skolmaten jämfört med Resultatet har för åk 8 förbättrats över tid, men är oförändrat i åk 2 och 5. Notera att årets mätning grundar sig på en fyrgradig skala. Värdena mellan 2014 och 2015 bedöms som oförändrade. Åk 2: 2012: (3,8 vårdnadshavare), 2013: 4,3, 2014: 4,3, 2015: 3,4 Åk 5: 2012: 3,2, 2013: 3,4, 2014: 3,2, 2015: 2,7 Åk 8: 2012: 2,7, 2013: 3,1, 2014: 3,0, 2015: 2,4 Karlstads kommun har arbetat med utvecklingen av skolmaten, men resultaten hänger inte med i mätningen. Vilka insatser som gjorts på respektive skola har vi inte insikt i, ej heller vilken inriktning insatserna har; om de riktar sig till att utveckla själva maten, matsituationen, eller elevernas kunskaper om näringslära. Att näringsintaget har betydelse för upplevelsen av skolan och prestationen i skolan råder inga tveksamheter kring och därför är det viktigt att 39

60 arbeta vidare med frågan. Relevant borde vara att fördjupa sig i när matupplevelsen börjar och slutar. Vad är det som ligger bakom ett betyg egentligen? Vilken betydelse har: Själva maten och smaken på maten? Uppläggningen av maten? Miljön i skolmatsalen? Ljudnivån? Personalen i skolmatsalen? Andra vuxna i skolmatsalen? Kompisarna och deras beteende? 39

61 Underlag för val Ett av syftena med undersökningen är att ge underlag för val. Nu finns ett gemensamt insamlat resultat som ska ligga till grund för att underlätta framtida val till skolor. Förutom de unika rapporter som levereras tillsammans med denna totalrapport presenteras några nyckelfrågor på Hitta och jämför service på karlstad.se. De påståenden som finns med på Hitta och jämför service är: Jag känner mig trygg i skolan Jag har arbetsro i skolan Jag blir bra bemött av personalen i skolan Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Mina lärare är bra på att undervisa I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår Jag kan rekommendera min skola till en kompis Jag är som helhet nöjd med skolan Tillsammans med övrig information om respektive skola kommer undersökningsresultatet vara ett bra underlag för val för framtida val av skola. 40

62 Det är nu det börjar förbättringsarbetet! Undersökningen är tänkt att bidra till utveckling och förbättringsarbete på respektive skola, ett arbete som bör bedrivas ute i respektive verksamhet. Både totalrapporten och den unika rapporten för respektive verksamhet (samt resultat per klass) bör användas. De unika rapporterna per verksamhet kan med fördel jämföras med tidigare års resultat. Totalrapporten är tänkt att användas för att få en jämförelse med de andra skolorna i undersökningen och eventuellt benchmarka mot. Med fyra års mätningar i ryggen går det även att börja utläsa trender och tendenser ur ett tidsperspektiv per verksamhet. Stödfrågor för den egna analysen och det fortsatta förbättringsarbetet kan vara: Vilka indexområden har verksamheten höga respektive låga betyg för? Vilka specifika frågor har verksamheten höga respektive låga betyg för? Hur har indexområdet respektive de specifika frågorna utvecklats sedan förra mätningen? (Använd års rapporter för jämförelse) Hur bibehålles de höga betygen, vad i arbetssättet ligger till grund för de positiva omdömena? Hur kan de lägre betygen förbättras? Vilka nya frågor väcks med anledning av resultatet? Vilken ytterligare information kan behöva samlas in från elever, lärare och vårdnadshavare för att ge en mer nyanserad bild av undersökningsresultatet? T ex om en fråga behöver belysas ytterligare, vem eller vilka kan ge en fördjupad bild av frågan? Här kan mer kvalitativa undersökningsmetoder vara relevanta, t ex personliga intervjuer, gruppintervjuer eller observationer. Vad kan ligga bakom resultatet? Kan det till exempel vara organisatoriska aspekter, ledarskap, kommunikativa, eller sociodemografiska orsaker? Finns det andra faktorer som påverkar, som t ex renovering och sammanslagningar av verksamheter? Vilka slutsatser dras utifrån ovanstående? Vilka aktiviteter planeras att genomföras med målet att förändra ett resultat? Vem eller vilka är ansvariga och när ska det vara klart? 40

63 Att sprida resultaten kom ihåg respondenterna! En viktig målgrupp är naturligtvis personalen i verksamheterna. De bör ha god kännedom om resultaten samt bör få arbeta med dem tillsammans med ledning och arbetsgrupp. Personalen har en viktig roll i att sprida resultaten vidare till elever och vårdnadshavare. Vilket stöd kan de behöva för att få ut resultaten? Elever och vårdnadshavare som svarat på undersökningen väntar nu på en återkoppling av resultatet! Detta kan göras på flera sätt och vid flera tillfällen under året. Både kanalval och det repetitiva är viktigt att tänka på för att sprida såväl resultat som konkreta åtgärder så bra som möjligt. Hitta och jämför service samt skolans egna sida på karlstad.se är några kanaler, men vår bedömning är att dessa inte räcker. Andra exempel på kanaler är: De regelbundna veckobreven till elever och vårdnadshavare Upprop, föräldramöten, utvecklingssamtal, avslutning eller andra möten med eleverna och vårdnadshavarna Ett resultat tål att upprepas flera gånger under läsåret. Det går även att portionera ut resultat i mindre delar, och eventuellt med en konkret åtgärd. Ett förslag på upplägg skulle kunna vara: 41

64 Upprop och första föräldramötet, samt något av de första veckobreven fokuserar på hur ni arbetar med trygghet och trivsel och hur skolan arbetar med arbetsro. En bit in på hösten fokuserar veckobrev och utvecklingssamtal på t ex kunskap och inlärning. I början av våren kan fokus i veckobreven vara miljö, både inne- och utemiljö. Avslutningsvis kan föräldramöte, utvecklingssamtal ha fokus på inflytande. Andra målgrupper som också kan vara intresserade av resultatet är presumtiva elever och vårdnadshavare inför valet av förskola/familjedaghem/skola, presumtiv personal och medborgaren i största allmänhet. 41