Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser fritidshemmen i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.

Transkript

1 Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser fritidshemmen i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren Kontaktperson på Karlstads kommun är Sofia Nylander. Undersökningen är genomförd av Attityd i Karlstad AB och kontaktperson för undersökningen är Nina Engdahl. 1

2 Bakgrund Karlstads kommun har beslutat om att årligen genomföra kund- och brukarundersökningar för samtliga förvaltningar och bolag. Fristående aktörer har bjudits in att delta till dessa årligen återkommande undersökningar. Syfte Från Karlstads kommuns sida syftar undersökningen till att ge information om kvaliteten inom de fritidshem som finns i kommunen, att ge underlag för val av fritidshem samt även ge underlag för utvecklingsarbete på fritidshemmen. Målgrupp Undersökningen är en totalundersökning av fritidshemmen i Karlstads kommun. Samtliga huvudmän i kommunen har erbjudits att delta i undersökningen varav Karlstads kommun och Stellatus har valt att delta. Totalt sett består målgruppen av 733 barn i årskurs 2 på fritidshem. Elever på KSPO ingår i undersökningen på totalnivå men presenteras ej på enhetsnivå. För KSPO finns det däremot även en separat rapport. 2

3 Genomförande Undersökningen har genomförts med en kvantitativ metod och valet av insamlingsteknik är en webbundersökning. Framtagande av frågor till undersökningen har gjorts tillsammans med huvudmännen, både den kommunala och de fristående huvudmännen. Totalt sett består undersökningen av 17 strukturerade frågor som besvarats på en femgradig skala samt med komplettering av ett vet ej-svarsalternativ. De områden som frågorna presenteras inom är: Trygghet och trivsel Aktiviteter Mitt fritids Frågorna har testats på respondenter i målgruppen inför själva datainsamlingen för att identifiera eventuella otydligheter i frågorna. Inga speciella oklarheter framkom. När det gäller själva respondentlistorna så har barn- och ungdomsförvaltningen försett oss med klasslistor för samtliga kommunala och fristående fritidshem. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av en webbenkät under perioden 16 april 8 maj Varje barn har fått en unik inloggning så att vi har kunnat följa t ex svarsfrekvens löpande. Här har vi haft god hjälp av respektive fritidshem som delat 3

4 ut ett informationsbrev till eleverna och också hjälpte eleverna med inloggning på skolan. Vi försåg varje fritidshem med information om själva undersökningen, unika inloggningsbrev till varje elev, en lista per klass med inloggningarna (för ev borttappade brev) och allt packades avdelningsvis till respektive fritidshem. Svarsfrekvens har rapporterats vid ett flertal tillfällen under datainsamlingsperioden. Inledningsvis rapporterades svarsfrekvens per fritidshem och därefter även nedbrutet per avdelning. Datainsamlingen förlängdes med några dagar för att få upp svarsfrekvensen ytterligare. Total svarsfrekvens landade slutligen på 81 procent. Totalt ingår 25 fritidshem i undersökningen, 3 fritidshem har inte kommit upp i 40 procents svarsfrekvens och ingår därför inte i resultatredovisningen. Däremot ingår samtliga fritidshem i den jämförande totalstapeln vid varje diagram. Då datainsamlingen avslutats har resultat och analys tagits fram av oss på Attityd. Utöver denna totalrapport finns en unik rapport per fritidshem. Det finns även möjlighet att få resultatet uppdelat per avdelning. När det gäller resultat uppdelat på bakgrundsvariabler har Karlstads kommuns riktlinjer för KBU använts. Dessa säger: Antalet respondenter per enhet får ej understiga fem respondenter. Svarsfrekvens ska redovisas i procent. Undersökningar med lägre svarsfrekvens än 40 procent redovisas inte på karlstad.se. Om du vill redovisa resultat uppdelat på respondentens bakgrundsvariabler, såsom kön, ålder eller utbildningsnivå, får resultat redovisas om gruppen består av fler än 50 personer och minoritetsgruppen är minst tio personer. Vi har på totalnivå analyserat resultatet utifrån: Kön Huvudman kommunal eller fristående Vi har även granskat resultatet utifrån respektive fritidshem. 3

5 Läsarinstruktion till totalrapporten Totalrapporten inleds med en beskrivning av svarsfrekvens, totalt sett och per fritidshem. Vi presenterar även en beskrivning av respondenterna utifrån bakgrundsvariablerna; kön och huvudman. Därefter följer resultatet av undersökningen. Vi har valt att presentera resultatet i medelvärdesform. Skalan är femgradig, från 1 (Instämmer inte alls) till 5 (Instämmer helt). Resultatet innehåller: De två frågorna om bemötande och helhetsintryck. Ett samlat totalindex för samtliga fritidshem, samt totalindex per fritidshem. Resultat totalnivå, samt per fritidshem Index per frågeområde. Resultat totalnivå Medelvärde per fråga uppdelat på kön. Resultatet i de unika rapporterna per fritidshem innehåller: Index per frågeområde. Medelvärde per fråga, uppdelat på respektive indexområde (även uppdelat på kön om gruppens storlek tillåter). Frekvens per fråga, uppdelat på respektive indexområde i jämförelse med det totala värdet för samtliga fritidshem i Karlstad. (Även uppdelat på kön om gruppens storlek tillåter). 4

6 Om andelen vet ej överstiger fem procent kommer detta att redovisas inom parantes efter respektive fråga, under aktuellt indexområde. I medelvärdesdiagrammen har medelvärden avrundats till en decimal. Stapeln som visas i diagrammen grundar sig på ett mer detaljerat medelvärde med två decimaler och där kan det avrundade värdet vara det samma men staplarna bli olika långa. 4

7 Tabellen redovisar svarsfrekvensen per fritidshem samt totalt i undersökningen. 5

8 Tabellen redovisar fördelningen flickor/pojkar per fritidshem samt totalt i undersökningen. Vi har granskat resultatet utifrån respondenternas kön. Totalt sett är det 304 pojkar och 286 flickor som besvarat undersökningen. Resultat utifrån kön presenteras i diagram längre fram i rapporten och i de fall vi sett en relevant skillnad mellan variablerna kommenteras detta. 6

9 Tabellerna ovan redovisar frekvenser över bakgrundsvariabeln huvudman. 7

10 8

11 Påståendet Jag blir bra bemött av personalen på fritids och Jag är nöjd med mitt fritids får medelvärdet 4,8. Andelen vet ej på påståendet Jag blir bra bemött av personalen på fritids är en procent och på Jag är nöjd med mitt fritids, 0,2 procent. 9

12 10

13 Vid en jämförelse av det totala indexet per fritidshem ser vi att Skåreskolan och Skattkärsskolan är de fritids som fått högst indexvärde med 4,9. Lägst indexvärde har Stockfallets skola fått med 4,2 och näst lägst har Edsvallaskolan fått med 4,3. 11

14 12

15 Indexområdet Trygghet och trivsel byggs upp av följande åtta påståenden: Jag trivs på fritids Jag känner mig trygg på fritids Fritidspersonalen är rättvis Det är bra stämning på fritids Pojkar och flickor behandlas lika på fritids Fritidspersonalen lyssnar på mig Jag får vara med och bestämma på fritids Jag blir bra bemött av personalen på fritids Det högsta totala medelvärdet inom indexområdet hittas för påståendet Jag känner mig trygg på fritids med 4,76 medan lägsta totala medelvärdet återfinns för påståendet Jag får vara med och bestämma på fritids med ett värde om 4,34. Påståendet Jag får vara med och bestämma på fritids har fått nio fritidshems lägsta värden i undersökningen av 22 deltagande fritidshem och är också undersökningens lägsta totalmedelvärde (4,34). De tre påståendena Jag blir bra bemött av personalen på fritids (Vallargärdets skola och Herrhagsskolan), Fritidspersonalen är rättvis (Vallargärdets skola) och Pojkar och flickor behandlas lika på fritids (Edsvallaskolan) har alla högst värde (5,0) inom indexområdet Trygghet och trivsel. Det lägsta värdet inom indexområdet Trygghet och trivsel (3,41) har Pojkar och 13

16 flickor behandlas lika på fritids fått från Södra Råtorps skola. 13

17 Indexområdet Aktiviteter byggs upp av följande fem påståenden: Jag tycker att det finns roliga saker att göra på fritids Jag tycker att jag lär mig olika saker på fritids På fritids finns det möjlighet för mig att koppla av och göra lugna aktiviteter Jag får den hjälp jag behöver på fritids Fritidspersonalen tror på att jag kan lära mig olika saker (8%) Högsta totalmedelvärdet inom indexområdet är 4,78 och gäller påståendet Fritidspersonalen tror på att jag kan lära mig olika saker. Detta är också undersökningens högsta totalmedelvärde. Lägsta totalmedelvärdet inom indexområdet är 4,41 och det fick påståendet Jag tycker att jag lär mig olika saker på fritids. Högsta värdet (5,0) inom indexområdet fick följande tre påståenden: Jag får den hjälp jag behöver på fritids (från Vallargärdets skola), Fritidspersonalen tror på att jag kan lära mig olika saker (från Fredricelundsskolan och Vallargärdets skola) samt Jag tycker att det finns roliga saker att göra på fritids (Skåreskolan). Lägsta värdet inom samma indexområde återfinns för Jag tycker att det finns roliga saker att göra på fritids, som fått värdet 3,71 från Stockfallets skola. 14

18 14

19 Indexområde Mitt fritids byggs upp av följande fyra påståenden: Jag är nöjd med miljön inomhus på fritids Jag är nöjd med miljön utomhus på fritids Jag kan rekommendera mitt fritids till en kompis Jag är nöjd med mitt fritids Högsta totalmedelvärde i indexområdet är påståendet Jag är nöjd med mitt fritids med värdet 4,76. Lägsta totalmedelvärde inom indexområdet har påståendet Jag är nöjd med miljön utomhus på fritids fått, med ett värde på 4,54. Inom indexområdet har två påståenden fått högsta värdet 5,0, nämligen Jag kan rekommendera mitt fritids till en kompis (Vallargärdets skola och Skåreskolan ) samt Jag är nöjd med mitt fritids (Väse skola, Vallargärdets skola, Nyeds skola samt Skåreskolan ). Påståendet Jag är nöjd med mitt fritids har fått 3,79 av Stockfallets skola och därmed indexområdets lägsta värde. 15

20 16

21 Trygghet och trivsel på fritids Kön Flickor uppger i något större utsträckning att de trivs på fritids jämfört med pojkar. Av flickorna uppger 95 procent och hos pojkarna 91 procent (betyg 4 eller 5) att de instämmer i påståendet. Flickorna håller också i större utsträckning med i påståendet att fritidspersonalen är rättvisa. Runt 92 procent av flickorna håller med om att fritidspersonalen är rättvis, jämfört med pojkarna där 85 procent håller med om påståendet (betyg 4 eller 5). Det är förhållandevis lika åsikter mellan könen gällande stämningen på fritids. Men pojkar instämmer inte i lika stor utsträckning som flickor i påståendet att fritidsperonalen lyssnar på dem. Av pojkarna är det fyra procent som inte håller med i påståendet (betyg 1 eller 2) och sju procent som angivit betyg 3, alltså varken eller. Pojkar anser också i större utsträckning att de inte får vara med och bestämma på fritids. Sju procent håller inte med om påståendet jämfört med fyra procent av flickorna (betyg 1 eller 2). På samma sätt anser flickorna att de i större utsträckning får vara med och bestämma på fritids. Av flickorna är det 87 procent som anser att de får vara med och bestämma och knappt 78 procent av pojkarna. Flickor anger i större utsträckning att de blir bra bemötta av personalen. Nästan 97 procent av flickorna håller med i påståendet, jämfört med 91 procent av pojkarna. Det är också en högre andel pojkar som angivit betyg 3, alltså varken eller. Huvudman 17

22 Majoriteten av respondenterna oavsett huvudman håller med i påståendet att de trivs på fritids. Gällande om fritidspersonalen är rättvis är elever hos kommunal huvudman något mer benägna att helt instämma med påståendet (betyg 5). Av elever med kommunal huvudman har 72 procent angivit att de instämmer helt med påståendet jämfört med 53 procent av elever med fristående huvudman. Alltjämt så håller de flesta respondenter i någon utsträckning med i påståendet. På frågorna om fritidspersonalen lyssnar samt gällande bemötande så är svaren relativt lika mellan elever oavsett huvudman. Det är fler av elever med kommunal huvudman som inte håller med på påståendet gällande att de får vara med och bestämma på fritids, sex procent jämfört med noll hos elever med fristående huvudman. Det är också procentuellt sett fler elever med fristående huvudman som håller med helt i påståendet (betyg 5). 17

23 Aktiviteter Kön Flickor håller oftare med i påståendet om att det finns roliga saker att göra på fritids. Det är 94 procent av flickorna som instämmer i påståendet jämfört med 88 procent av pojkarna. Pojkarna har i högre grad angivit varken eller (betyg 3) samt även att de inte håller med om påståendet. När det gäller påståendet att respondenten lär sig olika saker på fritids är pojkar betydligt mer skeptiska än flickor. Åtta procent av pojkarna håller inte med i påståendet vilket kan jämföras med cirka två procent av flickorna. Betydligt fler flickor håller också helt med i påståendet jämfört med pojkarna (betyg 5), där 70 procent av flickorna instämmer helt och 55 procent av pojkarna instämmer helt. Flickorna anser i något högre utsträckning att fritidspersonalen tror på att de kan lära sig olika saker. Av de som instämmer helt i påståendet är den 83 procent av flickorna jämfört med 76 procent av pojkarna. Huvudman Överlag är det inte så stor skillnad på hur elever med kommunal eller fristående huvudman svarar på frågorna om aktiviteter. 18

24 Mitt fritids Kön Flickor kan i högre utsträckning tänka sig att rekommendera sitt fritids till en kompis, jämfört med pojkarna, om man ser till de som helt håller med i påståendet. Av flickorna är det 82 procent och hos pojkarna är det 73 procent som valt betyg 5. Tjejer är också, sett till hela fördelningen av svar, något mer nöjda med fritids jämfört med pojkarna. Huvudman Elever med kommunal huvudman svarar i högre grad att de instämmer helt i påståendet om att de är nöjda med innemiljön, 77 procent jämfört med 60 procent bland elever med fristående huvudman. Om man ser till både betyg 4 och 5 totalt så instämmer 92 procent av de med kommunal och 88 procent av de med fristående huvudman. När det gäller hur nöjd respondenten är med utomhusmiljön har håller majoriteten av elever med fristående huvudman helt med i påståendet, 93 procent. Detta jämfört med cirka 72 procent hos elever med kommunal huvudman. Överlag håller både elever oavsett huvudman med i påståendet. 19

25 20

26 Inledning Resultatet av denna undersökning är tänkt att ge en bild av hur elever på fritidshem i Karlstad upplever fritids. Frågorna i undersökningen är ställda i en strukturerad webbenkät och ger en ögonblicksbild av hur eleverna upplever fritidshemmen. En bild som ska informera om den upplevda kvaliteten på fritids, som ska fungera för att underlätta val, samt även ligga till grund för fortsatt förbättringsarbete. Undersökningen är en totalundersökning av fritidshemmen i Karlstads kommun. Samtliga elever på de 22 fritidshemmen har erbjudits möjlighet att delta. Vi har totalt sett en svarsfrekvens på 81 procent i undersökningen, vilket är en mycket bra svarsfrekvens. I bortfallsanalysen ser vi att, tre fritidshem inte uppnår 40 procent svarsfrekvens och ingår därmed inte i resultatredovisningen. Några fritidshem har 100 procent deltagande men majoriteten ligger på cirka 70 procent. Vår bedömning är att resultatet är av god kvalitet i detta avseende. Andelen i undersökningen som svarat vet ej, s k internt bortfall, är litet. Det är på endast på ett påstående där andelen som svarat vet ej är över fem procent. Vi kan konstatera att eleverna har kunnat ta ställning i påståendena. Totalt sett är eleverna nöjda med sin sitt fritidshem De två frågorna om bemötande och helhetsintryck har fått höga värden av eleverna i undersökningen. Såväl bemötandet som helhetsintrycket får 4,8 totalt sett. Vi kan alltså konstatera att eleverna på fritidshemmen i Karlstads kommun generellt sett är mycket nöjda både med bemötandet och med helhetsintrycket. Både för dessa 21

27 frågor och för övriga frågor i undersökningen ser vi, och har redogjort för, att det finns vissa skillnader utifrån bakgrundsvariablerna: elevens kön, ålder, huvudman, samt fritidshem. Vi återkommer till dessa skillnader längre fram i analysen. Korrelationer fritidshem Det finns starka korrelationer mellan helhetsbetyget på påståendena att eleven blir bra bemött av personalen, att eleven trivs på fritids, att eleven kan rekommendera sitt fritids samt att eleven tycker att det finns roliga saker att göra på fritids. De påståenden som samvarierar starkast med vilket bemötande eleverna upplever är att eleverna får den hjälp de behöver på fritids, helhetsbetyg samt att fritidspersonalen lyssnar på dem. 21

28 Genomgående höga betyg för familjedaghemmen Genomgående i de tre indexområdena för fritidshemmen i Karlstads kommun har vi höga medelvärden. Vid jämförelse av det totala indexet per fritidshem, har Skåreskolan och Skattkärrsskolan fått det högsta värdet, 4,9. Lägst indexvärde har Stockfallets skola med 4,2 och Edsvallaskolan med 4,3. Hög trygghet men lågt medbestämmande på fritids Vid analys av indexområdet trygghet och trivsel på fritids, varierar de totala medelvärdena mellan 4,3 och 4,8. Påståendet Jag får vara med och bestämma på fritids, har fått nio fritidshems lägsta värden i undersökningen vilket också är det lägsta totalmedelvärdet för undersökningen. Det högsta totala medelvärdet får påståendet Jag känner mig trygg på fritids. Eleverna känner med andra ord sig trygga på fritids, men upplever att de inte får vara med och bestämma i så hög utsträckning. Personalen skapar självförtroende Inom indexområdet Aktiviteter återfinns det högsta totala värdet i undersökningen. Det är påståendet Fritidspersonalen tror på att jag kan lära mig olika saker som får 4,8. Däremot anser färre elever att de lär sig olika saker på fritidshemmet. Det är positivt att eleverna upplever att personalen tror på deras förmåga, på sikt hjälper det eleverna till ett bra självförtroende. Däremot visar resultatet på påståendet Jag tycker att jag lär mig olika saker på fritids, just det motsatta. 22

29 Nöjda med helheten på fritidshemmen Det totala indexvärdet för området Mitt fritids är 4,7. Totalvärdet från indexområdet tillsammans med resultatet på påståendet Jag är nöjd med mitt fritids som hamnar på 4,8, visar på att eleverna på fritidshemmen totalt sett är nöjda med verksamheten. De fritidshem som får något lägre medelbetyg är Stockfallets skola och Edsvallaskolan när vi sammanväger indexområdena. Vi vill betona att även Stockfallets skola och Edsvallaskolan har bra medelbetyg, men de ligger lägre i jämförelse med de andra. Vad kommer det sig att de två fritidshemmen får generellt lägre medelbetyg? 22

30 De flesta trivs på fritids, men flickor trivs bättre än killar. De flesta trivs på fritids, men flickor trivs bättre är pojkar. Vi har granskat resultatet baserat på huvudman och kön. Det är skillnad på flickor och pojkars upplevelse av fritids När det gäller jämförelser mellan flickor och pojkar så är flickor överlag mycket mer positivt inställa till fritids än pojkar. Båda grupperna trivs överlag i fritidsmiljön, men flickor entusiasm sticker ut. Detta märks inte minst i hur många flickor som helt håller med i påståden (betyg 5) i mycket större utsträckning än pojkarna, ofta med så hög differens som tio procents skillnad. Och bara på en fråga har tjejer i större utsträckning än killar angivit att de inte alls håller med (betyg 1). I svaren från skolan, från flesta årskurserna, är det mycket vanligare att pojkar svarar att de helt håller med. Vad är det då som gör att tjejer verkar trivas bättre på fritids än killar? Om man tittar på de enskilda frågorna verkar personalen spela stor roll. På frågor om personalen är rättvis, om personalen lyssnar och om man blir bra bemött har tjejer i mycket högre utsträckning helt instämt i påståendena. Men det gäller också på punkter som rör inflytande och lärande, till exempel frågan om man lär sig olika saker på fritids, där 15 procentenheter fler flickor än pojkar helt håller med i påståendet. Det man kan ana är att flickor trivs så bra på fritids eftersom det inte är en prestationsmiljö på samma sätt som skolan. Flickor presterar generellt sätt bättre i skolan än pojkar, och har kanske också därigenom större förvätningar på sig. Fritids 23

31 är en zon mellan skola och den fria tiden hemma där det finns vuxna förebilder som man inte har förpliktelser till genom till exempel skolarbete, idrottsprestationer och andra resultat. De flesta respondenterna oavsett huvudman är nöjda med fritids Eftersom antalet respondenter med fristående huvudmän inte står i paritet med antalet respondenter med kommunala huvudmän är det svårt att prestera helt giltiga jämförelser. Men om man betraktar statistiken med tillförsikt kan man dock konstatera att respondenterna från fristående huvudman i något högre utsträckning håller med i påståendena. 23

32 Sammanfattningsvis kan vi konstatera att kund- och brukarundersökningarna genererar information i flera olika dimensioner. I den här resultatredovisningen har vi redogjort för resultat per verksamhet. Analysen bygger till stora delar på jämförelser mellan verksamheterna, kön, ålder och huvudman. När vi nu har allt material för samtliga verksamheter inom ramen för kund- och brukarundersökningarna från förskola till årskurs åtta, ser vi att det finns en del resultat som kan vara intressant att analysera ytterligare. Vi ser exempelvis tendenser om att lägre åldrar ger bättre betyg till verksamheterna. Vad kommer det sig? Är det förväntan som är orsak? Vi ser även att det finns resultat som är genomgående inom ett skolområde. Genom att analysera verksamheterna inom ett skolområde gemensamt för skolområdet kan förbättringsområden och styrkor som gäller övergripande för skolområdet identifieras. Vidare ser vi också att information tenderar att vara ett större problem i verksamheterna i lägre åldrar, medan arbetsro, lust att lära och skolmaten är problemområden högre upp i skolåldern. Är det här problemområden där det behövs ett mer övergripande strategiskt stöd och inte vara upp till enskilda verksamheters insatser? I undersökningen ser vi också exempel på verksamheter där stöd och insatser gett resultat. Två exempel på det är Rudsskolan och Frödingsskolan som i årskurs åtta genomgående får de högsta indexvärdena. Det är nu viktigt i tolkningen av resultatet att ha ödmjukhet inför orsakerna till resultatet, vilka förutsättningar respektive verksamhet har för att uppnå bra nivåer i omdömena, likväl som det är av vikt att se kritiskt på verksamheten, ha mod att ta 24

33 sig an resultatet och genomföra förbättringsåtgärder. Utmana dem med bättre värden! På följande sida ger vi några frågeställningar som kan användas vid bearbetning av resultatet. 24

34 Underlag för val Ett av syftena med undersökningen är att ge underlag för val. Nu finns ett gemensamt insamlat resultat som ska ligga till grund för att underlätta framtida val till fritidshem. Förutom de unika rapporter som levereras tillsammans med denna totalrapport kommer under hösten 2012 informationen att finnas sökbar i en jämförelseportal. De påståenden som kommer att finnas i jämförelseportalen är: Jag känner mig trygg på fritids Jag får vara med och bestämma på fritids Jag blir bra bemött av personalen på fritids På fritids finns det möjlighet för mig att koppla av och göra lugna aktiviteter Jag kan rekommendera mitt fritids till en kompis Jag är nöjd med mitt fritids Tillsammans med övrig information om respektive fritids kommer undersökningsresultatet vara ett bra underlag för val för framtida elever. Det är nu det börjar förbättringsarbetet! Undersökningen är tänkt att bidra till utveckling och förbättringsarbete på respektive fritidshem, ett arbete som bör bedrivas ute i respektive verksamhet. Både totalrapporten och den unika rapporten för respektive verksamhet bör användas. De unika resultaten kan med fördel jämföras med tidigare genomförda undersökningar. Observera att det kan finnas skillnader vad gäller skala och uppbyggnad av frågorna mellan undersökningarna. Vid nästa års mätning blir det 25

35 däremot möjlighet att mer direkt jämföra resultaten över tid. Totalrapporten är tänkt att användas för att få en jämförelse med de andra fritidshemmen i undersökningen och eventuellt benchmarka emot. Stödfrågor för den egna analysen och det fortsatta förbättringsarbetet kan vara: Vilka indexområden har fritidshemmet höga respektive låga betyg för? Vilka specifika frågor har fritidshemmet höga respektive låga betyg för? Hur bibehåller verksamheten de höga betygen, vad i arbetssättet ligger till grund för de positiva omdömena? Vilka nya frågor väcks med anledning av resultatet? Vad kan ligga bakom resultatet? Kan det till exempel vara organisatoriska aspekter, ledarskap, kommunikativa, eller sociodemografiska orsaker? Vilken ytterligare information kan behöva samlas in från barn, personal, vårdnadshavare för att ge en mer nyanserad bild av undersökningsresultatet? T ex om en fråga behöver belysas ytterligare, vem eller vilka kan ge en fördjupad bild av frågan? Här kan mer kvalitativa undersökningsmetoder vara relevanta, t ex personliga intervjuer eller gruppintervjuer. Vilka slutsatser dras utifrån ovanstående? Vilka aktiviteter planeras att genomföras med målet att förändra ett resultat? Vem eller vilka är ansvariga och när ska det vara klart? Det är även möjligt att göra analys av ett skolområde. Genom att analysera verksamheterna inom ett skolområde gemensamt för skolområdet, kan förbättringsområden och styrkor som gäller övergripande för skolområdet identifieras. 25