Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser fritidshemmen i Karlstads kommun.

Transkript

1 Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser fritidshemmen i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren Kontaktperson på Karlstads kommun är Anna-Lena Norlander Groth, planeringschef, Barn- och ungdomsförvaltningen. Undersökningen är genomförd av Attityd i Karlstad AB och kontaktperson för undersökningen är Nina Engdahl. 1

2 Bakgrund Karlstads kommun har beslutat om att årligen genomföra kund- och brukarundersökningar för samtliga förvaltningar och bolag. Fristående aktörer har bjudits in att delta i undersökningarna. Syfte Från Karlstads kommuns sida syftar undersökningen till att ge information om kvaliteten inom de fritidshem som finns i kommunen, att ge underlag för val av fritidshem samt även ge underlag för utvecklingsarbete på fritidshemmen. Målgrupp Undersökningen är en totalundersökning av fritidshemmen i Karlstads kommun. Samtliga huvudmän i kommunen har erbjudits att delta i undersökningen varav Karlstads kommun, Stellatus samt Vivamus (Thoren Framtid Karlstad) har valt att delta. Totalt sett består målgruppen av 816 barn i årskurs 2 på fritidshem. 2

3 Genomförande Undersökningen har genomförts med en kvantitativ metod och valet av insamlingsteknik är en webbundersökning. Årets frågor är desamma som i tidigare mätningar. Dessa har tagits fram tillsammans med huvudmännen, både den kommunala och de fristående huvudmännen. Däremot har skalan i årets undersökning ändrats till fyrgradig, tidigare år var den femgradig. Totalt sett består undersökningen av 17 strukturerade frågor som besvarats på en femgradig skala samt med komplettering av ett vet ej-svarsalternativ. De områden som frågorna presenteras inom är: Trygghet och trivsel Aktiviteter Mitt fritids Frågorna testades på respondenter i målgruppen inför själva datainsamlingen 2012 för att identifiera eventuella otydligheter i frågorna. Inga speciella oklarheter framkom. 3

4 Barn- och ungdomsförvaltningen har försett Attityd med klasslistor över elever hos samtliga kommunala och fristående fritidshem. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av en webbenkät under perioden 2-22 mars Varje barn har fått en unik inloggning så att Attityd har kunnat följa t ex svarsfrekvens löpande. Det har varit ett gott samarbete med respektive fritidshem som delat ut ett informationsbrev till eleverna och också hjälpte eleverna med inloggning på skolan. Attityd försåg varje fritidshem med information om själva undersökningen, unika inloggningsbrev till varje elev, en lista per klass med inloggningarna (för ev borttappade brev) och allt packades avdelningsvis till respektive fritidshem. Svarsfrekvens har rapporterats vid ett flertal tillfällen under datainsamlingsperioden, både totalt per fritidshem och per avdelning. Total svarsfrekvens landade slutligen på 94 procent. Totalt ingår 24 fritidshem i undersökningen, samtliga utom ett fritidshem har kommit upp i 40 procents svarsfrekvens. Då datainsamlingen avslutats har resultat och analys tagits fram av Attityd. Utöver denna totalrapport finns en unik rapport per fritidshem. Det finns även möjlighet att få resultatet uppdelat per avdelning. När det gäller resultat uppdelat på bakgrundsvariabler har Karlstads kommuns riktlinjer för KBU använts. Dessa säger: Antalet respondenter per enhet får ej understiga fem respondenter. Svarsfrekvens ska redovisas i procent. Undersökningar med lägre svarsfrekvens än 40 procent redovisas inte på karlstad.se. Om du vill redovisa resultat uppdelat på respondentens bakgrundsvariabler, såsom kön, ålder eller utbildningsnivå, får resultat redovisas om gruppen består av fler än 50 personer och minoritetsgruppen är minst tio personer. Resultatet har analyserats på totalnivå, dvs för samtliga fritidshem, utifrån: Kön Huvudman kommunal eller fristående Resultatet har även granskats utifrån respektive fritidshem. 3

5 Läsarinstruktion till totalrapporten Totalrapporten inleds med en beskrivning av svarsfrekvens, totalt sett och per fritidshem. Därefter följer en beskrivning av respondenterna utifrån bakgrundsvariablerna; kön och huvudman. Sedan följer resultatet av undersökningen. Vi har valt att presentera resultatet i medelvärdesform. Skalan är fyrgradig, från 1 (Stämmer inte alls) till 4 (Stämmer helt och hållet). Resultatet innehåller: De två frågorna om bemötande och helhetsintryck. Ett samlat totalindex för samtliga fritidshem, samt totalindex per fritidshem. Resultat totalnivå, samt per fritidshem Index per frågeområde. Resultat totalnivå Medelvärde per fråga uppdelat på kön. Resultatet i de unika rapporterna per fritidshem innehåller: Index per frågeområde. Medelvärde per fråga, uppdelat på respektive indexområde (även uppdelat på kön om gruppens storlek tillåter). Frekvens per fråga, uppdelat på respektive indexområde i jämförelse med 4

6 det totala värdet för samtliga fritidshem i Karlstad. (Även uppdelat på kön om gruppens storlek tillåter). Om andelen vet ej överstiger fem procent kommer detta att redovisas inom parentes efter respektive fråga, under aktuellt indexområde. I medelvärdesdiagrammen har medelvärden avrundats till en decimal. Stapeln som visas i diagrammen grundar sig på ett mer detaljerat medelvärde med två decimaler och där kan det avrundade värdet vara det samma men staplarna bli olika långa. 4

7 Tabellen redovisar svarsfrekvens per fritids, samt totalt i undersökningen. 5

8 Tabellen redovisar fördelningen flickor/pojkar per fritidshem samt totalt i undersökningen. Vi har granskat resultatet utifrån respondenternas kön. Totalt ingår 765 barn i undersökning varav 406 stycken är pojkar och 359 stycken är flickor. Resultat utifrån kön presenteras i diagram längre fram i rapporten och i de fall vi sett en relevant skillnad mellan variablerna kommenteras detta. 6

9 7

10 Påståendet Jag blir bra bemött av personalen på fritids får medelvärde 3,8 på den fyrgradiga skalan års medelvärde var 4,0 på den femgradiga skalan. Påståendet Jag är som helhet nöjd med mitt fritids får medelvärde 3,9 på den fyrgradiga skalan års medelvärde var 4,0 på den femgradiga skalan. 8

11 I presentationen av de 24 deltagande fritidshemmen har vi delat upp dem på två bilder för att få resultat per fritidshem överblickbart. Den beskrivande texten återfinns enbart på den första bilden, men rör innehållet för både bild ett och två. 9

12 Totalindex för fritidshemmen i Karlstad får ett värde på 3,7. Vid en jämförelse av det totala indexet per fritidshem ser vi att Stockfallets skola, Tuggeliteskolan och fritids på Väse skola är de som får högst index, 3,9, medan lägst indexvärde återfinns för fritids på Södra Råtorps skola med värdet 3,4. 10

13 11

14 I presentationen av de 24 deltagande fritidshemmen har vi delat upp dem på två bilder per indexområde för att få resultatet per fritidshem överblickbart. Den beskrivande texten återfinns enbart på den första bilden, men rör innehållet för både bild ett och två. 12

15 Trygghet och trivsel Totalindex för Karlstad inom området Trygghet och trivsel har ett värde på 3,7. Högst index för området har fritidshemmen Stockfallet skola, Tuggeliteskolan, Vallargärdets skola och Väse skola med ett värde på 3,9 vardera. Lägst medelvärde har Södra Råtorps skola med 3,3. Indexområdet byggs upp av följande åtta påståenden: Jag trivs på fritids Jag känner mig trygg på fritids Fritidspersonalen är rättvis Det är bra stämning på fritids Pojkar och flickor behandlas lika på fritids Fritidspersonalen lyssnar på mig Jag får vara med och bestämma på fritids Jag blir bra bemött av personalen på fritids Flera påståenden har fått det högsta medelvärdet 4,0 från minst ett fritids, 13

16 nämligen: Jag trivs på fritids (Stockfallet skola, Tuggeliteskolan och Västerstrandsskolan) Jag känner mig trygg på fritids (Friskolan Stellatus, Stockfallets skola, och Väse skola) Fritidspersonalen är rättvis (Stockfallets skola och Väse skola) Pojkar och flickor behandlas lika på fritids (Hultsbergsskolan, Vallargärdets skola) Fritidspersonalen lyssnar på mig (Stockfallets skola och Väse skola) Jag blir bra bemött av personalen på fritids (Väse skola och Västerstrandsskolan) Lägst medelvärde är 2,9 och det återfinns vid två påståenden; Det är bra stämning på fritids (Råtorpsskolan) och Jag får vara med och bestämma på fritids (Södra Råtorps skola). 13

17 14

18 Aktiviteter Totalt index är 3,7 för fritids i Karlstad inom området Aktiviteter. Högst index för området har Stockfallets skola och Väste skola med ett värde på 3,9. Lägst indexvärde för Aktiviteter är 3,4 och det är fritids på Råtorpsskolan som fått det värdet. Indexområdet byggs upp av följande fem påståenden: Jag tycker att det finns roliga saker att göra på fritids Jag tycker att jag lär mig olika saker på fritids På fritids finns det möjlighet för mig att koppla av och göra lugna aktiviteter Jag får den hjälp jag behöver på fritids Fritidspersonalen tror på att jag kan lära mig olika saker (8,9%) Högsta medelvärdet 4,0 har två påståenden fått: På fritids finns det möjlighet för mig att koppla av och göra lugna aktiviteter (Väse skola) Fritidspersonalen tror på att jag kan lära mig olika saker (Friskolan Stellatus, Stockfallets skola och Väse skola) 15

19 Lägsta medelvärdet är 2,9 och det har Orrholmsskolan fått för påståendet Jag tycker att jag lär mig olika saker på fritids. 15

20 16

21 Mitt fritids 3,8 är index för fritids i Karlstad inom området Mitt fritids. Högst index har fritids på Stockfallets skola, Tuggeliteskolan, Vallargärdets skola och Väse skola fått med ett värde på 3,9. Lägst indexvärde för området är 3,5 och det är för fritids på Friskolan Vivamus samt Södra Råtorps skola. Indexområde byggs upp av följande fyra påståenden: Jag är nöjd med miljön inomhus på fritids Jag är nöjd med miljön utomhus på fritids Jag kan rekommendera mitt fritids till en kompis Jag är nöjd med mitt fritids Samtliga påståenden har fått högsta medelvärdet 4,0: Jag är nöjd med miljön inomhus på fritids (Orrholmsskolan) Jag är nöjd med miljön utomhus på fritids (Stockfallets skola) Jag kan rekommendera mitt fritids till en kompis (Väse skola) Jag är nöjd med mitt fritids (Stockfallets skola och Väse skola) Påståendena Jag är nöjd med miljön inomhus på fritids och Jag är nöjd med 17

22 miljön utomhus på fritids har båda fått lägsta värdet 3,2 från Södra Råtorps skola respektive Fredricelundsskolan. 17

23 18

24 19

25 Trygghet och trivsel på fritids Det högsta totala medelvärdet inom området har Jag trivs på fritids, Jag känner mig trygg på fritids, Fritidspersonalen lyssnar på mig samt Jag blir bra bemött av personalen på fritids fått med 3,8. Det lägsta medelvärdet har Jag får vara med och bestämma på fritids fått med 3,5. Kön Det är fler bland flickorna som svarar att de instämmer helt (betyg 4) i påståendena Fritidspersonalen är rättvis, Pojkar och flickor behandlas lika på fritids, Fritidspersonalen lyssnar på mig samt Jag får vara med och bestämma på fritids och pojkarna svarar på dessa påstående i större utsträckning betyg 3. Huvudman På påståendena Det är bra stämning på fritids och Fritidspersonalen lyssnar på mig är det något fler bland de som går på kommunal skola som instämmer helt (betyg 4) i påståendet och det är fler bland de fristående som ger betyget 3. 20

26 Andel Vet ej : Jag trivs på fritids (0,5%) Jag känner mig trygg på fritids (0,7%) Fritidspersonalen är rättvis (1,8%) Det är bra stämning på fritids (2,1%) Pojkar och flickor behandlas lika på fritids (3,8%) Fritidspersonalen lyssnar på mig (1,6%) Jag får vara med och bestämma på fritids (4,3%) Jag blir bra bemött av personalen på fritids (1,8%) 20

27 Aktiviteter Det högsta medelvärdet inom området Aktiviteter finns vid påståendet Fritidspersonalen tror på att jag kan lära mig olika saker med 3,9. Det lägsta medelvärdet, inom området Aktiviteter finns vid påståendet Jag tycker att jag lär mig olika saker på fritids med 3,6. Kön Det är inga signifikanta skillnader mellan könen. Huvudman På påståendet Jag tycker att det finns roliga saker att göra på fritids är det något fler bland de som går på kommunal skola som instämmer helt (betyg 4) i påståendet och det är fler bland de som går på en fristående skola som ger betyget 3. Andel Vet ej : Jag tycker att det finns roliga saker att göra på fritids (0,7%) Jag tycker att jag lär mig olika saker på fritids (2,5%) På fritids finns det möjlighet för mig att koppla av och göra lugna aktiviteter (2,5%) 21

28 Jag får den hjälp jag behöver på fritids (1,3%) Fritidspersonalen tror på att jag kan lära mig olika saker (8,9%) 21

29 Mitt fritids Inom indexområdet Mitt fritids har vi det högsta medelvärdet 3,9 vid påståendet Jag är nöjd med mitt fritids. Det lägsta medelvärdet, om än högt, 3,7 hittar vi vid påståendet Jag är nöjd med miljön utomhus på fritids. Kön Det finns inga signifikanta skillnader i svaren mellan könen. Huvudman Det är fler bland de elever som går på kommunal skola som ger betyg 4 på påståendet Jag är nöjd med miljön inomhus på fritids. Andel Vet ej : Jag är nöjd med miljön inomhus på fritids (1,2%) Jag är nöjd med miljön utomhus på fritids (1,0%) Jag kan rekommendera mitt fritids till en kompis (4,4%) Jag är nöjd med mitt fritids (0,8%) 22

30 Inledning Resultatet av denna undersökning är tänkt att ge en bild av hur elever på fritidshem i Karlstad upplever sitt fritids. Frågorna i undersökningen är ställda i en strukturerad webbenkät och ger en ögonblicksbild av hur eleverna upplever fritidshemmen. En bild som ska informera om den upplevda kvaliteten på fritids, som ska fungera för att underlätta val, samt även ligga till grund för fortsatt förbättringsarbete. Undersökningen är en totalundersökning av fritidshemmen i Karlstads kommun. Samtliga elever på de 24 fritidshemmen har erbjudits möjlighet att delta. Vi har totalt sett en svarsfrekvens på 94 procent i undersökningen, vilket är en mycket bra svarsfrekvens. I bortfallsanalysen ser vi att det är ett fritidshem inte uppnår 40 procent svarsfrekvens och ingår därmed inte i resultatredovisningen. Vår bedömning är att resultatet är av god kvalitet i avseendet att det genomgående är höga svarsfrekvenser. I den kommande analysen följer våra avslutande kommentarer och rekommendationer till resultatet. Vi för ett resonemang kring bemötande och helhetsintryck, samt analyserar de skillnader som föreligger utifrån den bakgrundsinformation vi har om eleverna och fritidshemmen. Då svarsskalan detta år är omgjord från en femgradig skala till en fyrgradig, kan vi inte göra jämförande analyser över åren. Vi kommer att kommentera om vi ser att 23

31 resultatet följer eller avviker från tidigare års resultatkurvor. Vi presenterar även ett par utvecklingsområden som vi identifierat utifrån resultatet av mätningen. Analysen avslutas med några tankar kring användning av resultatet. När det gäller undersökningens genomförande överensstämmer det med tidigare ( ) mätningar. Däremot bör du som läsare vara medveten om att det inte är samma grupp elever eller personal som utvärderas utan det är årets elever på fritids i årskurs 2 som är målgruppen. Skillnader i resultat mellan mätningarna kan förklaras utifrån att det inte är samma elever och personal i mätningarna. Vid en analys av resultatet är det viktigt att sätta in resultatet i sitt sammanhang och att ha i åtanke vilka förutsättningar som råder på respektive skola för att kunna göra relevanta bedömningar av resultaten i undersökningen. Det är flera faktorer som påverkar. Vilka socioekonomiska grunder finns i området? Vilka normer råder på varje enskild skola? En nybyggd skola har klart andra förutsättningar att skapa trivsel i miljön som kan få positiva konsekvenser även till andra områden som behandlas i undersökningen. Men även i vilken grad som skolan arbetat med frågorna i undersökningen påverkar hur eleverna uppfattar frågorna och hur de svarar. Till exempel elever på en skola som arbetat aktivt med inflytandefrågor kan besvara frågorna om inflytande med en helt annan relevans än elever på en skola som inte aktivt arbetet med frågan. Därmed kan det uppstå ett resultat som visar på mer kritiskt förhållningssätt från eleverna på den skola som arbetat med inflytandefrågan. Eleverna har en större kunskap och förståelse för vilka krav på inflytande de kan ha. Med det här exemplet, som är fiktivt, vill vi påvisa på vikten av att vid analysen av resultaten sätta in respektive skola i dess kontext och förutsättning för att kunna göra djupgående analys. I den analys som vi genomför inom ramen för vårt uppdrag kommer vi att lyfta fram det som vi ser sticker ut och kommentera det utifrån ett helhetsperspektiv och inte djupgående analysera respektive skola. Vi rekommenderar läsaren att ta på sig kritiska glasögon, ställa sig frågan vad resultaten beror på och under vilka omständigheter har det kommit till. Vi vill också särskilt uppmana läsaren att ta fasta på det som är positivt i resultatet och också använda det i utvecklingsarbetet. // Nina Engdahl, projektledare för KBU-undersökningarna 2015, Attityd i Karlstad AB 23

32 Totalt sett är eleverna fortsatt nöjda med sitt fritids I undersökningen finns de två koncerngemensamma frågorna om helhetsintryck och bemötande, där vi tittar på frågan som gäller hur eleverna upplever att de blir bemötta av personalen i fritidsskolan. Bemötandet får totalt sett 3,8, medan helhetsintrycket får totalt sett 3,9. Vi kan alltså konstatera att eleverna generellt sett är nöjda med bemötandet och har ett mycket positivt helhetsintryck. Korrelation förskolan De barn som ger ett högt helhetsbetyg är också de som i högre grad anser att det finns roliga saker att göra på fritids, tycker att de får den hjälp de behöver samt trivs på fritids. Det är även starka korrelationer mellan personalens bemötande av barnen och att fritidspersonalen lyssnar, är rättvis samt att det finns möjlighet att koppla av och göra lugna aktiviteter. 24

33 Bilden presenterar resultat av totalindex för mätningarna Skalan är inte jämförbar mellan mätningarna. Det totala totalindexet för 2015 är 3,7 på den fyrgradiga skalan. Vid en jämförelse av det totala indexet per fritidshem ser vi att Stockfallets skola, Tuggeliteskolan och fritids på Väse skola är de som får högst index, 3,9, medan lägst indexvärde återfinns för fritids på Södra Råtorps skola med värdet 3,4. Såväl Stockfallets skola och Tuggeliteskolan fick även i fjolårets mätning bra värden, jämte en rad andra fritidshem. Utifrån jämförelsen ovan kan vi konstatera att det är flera skolor som fått högst totalindex genom åren. Detsamma gäller vilket fritids som fått det lägsta totalindexet, som ju i sig är ett mycket högt totalindex. 25

34 I och med att skalan ändrats i årets undersökning till fyrgradig (tidigare femgradig), så är resultaten inte helt jämförbara. Däremot kan vi jämföra förhållandet mellan respektive indexområde, huruvida den inbördes ordningen ser likadan ut eller inte. Liksom tidigare år så är det liten spridning mellan indexområdena, Mitt fritids får högst indexvärde medan Trygghet och trivsel samt Aktiviteter får lägst värde (0,1 enheter under). Resultatet i årets undersökning överensstämmer med tidigare års resultat, det är inga stora skillnader. 26

35 Det är få skillnader mellan pojkar och flickor i årets mätning Under området trivsel och trygghet visar analysen att det finns skillnader i uppfattning mellan pojkar och flickor. Flickorna instämmer i högre grad att fritidspersonalen är rättvis, att pojkar och flickor behandlas lika, blir lyssnade på av fritidspersonalen och att de får vara med och bestämma. Tidigare mätningar visar också att flickorna är mer nöjda än pojkarna. Hur kan pojkars behov bättre mötas? I tidigare analyser har vi berört personalsammansättningens påverkan på verksamheten. Hur finns frågan om genus närvarande i personalgrupperna? Finns det en medvetenhet kring genusfrågan i personalgrupperna generellt och hur ser det ut i grupper med enbart kvinnliga pedagoger? Finns medvetenheten närvarande i den vardagliga verksamheten? I årets mätning handlar skillnaderna i uppfattning i stora drag om bemötande, att bli sedd och lyssnad till. Däremot finns det inte några skillnader på påståendena om mitt fritids eller om verksamheternas aktiviteter. Huvudman I föregående års mätning fanns det inga signifikanta skillnader mellan de fristående och de kommunala fritidshemmen. I årets mätning kan vi konstatera att det förekommer ett par skillnader och för dessa får de kommunala fritidshemmen bättre betyg jämfört med de fristående. Det gäller påståendena Det är bra stämning på fritids och Fritidspersonalen lyssnar på 27

36 mig, Jag tycker att det finns roliga saker att göra på fritids samt Jag är nöjd med miljön inomhus på fritids. 27

37 Utöver de överlag bra betyg som eleverna i årskurs två ger sitt fritids i Karlstads kommun vill vi särskilt lyfta några resultat som vi funnit extra positiva. Vid en analys av de högsta och lägsta medelvärdena är det två fritidshem som får flest högsta medelvärden på påståendena. Det är Väse skola som får åtta högsta medelvärden i jämförelse skolorna emellan och Stockfallets skola får sju högsta medelvärden. De påståenden som har fått de högsta totala medelvärdena (3,9) är: Jag blir bra bemött av personalen på fritids Jag är nöjd med mitt fritids Fritidspersonalen tror på att jag kan lära mig olika saker Det är få skillnader i uppfattningar om fritids mellan pojkar och flickor. Det är genomgående små gap mellan det högsta medelvärdet och det lägsta medelvärdet på påståendena i undersökningen för fritidshemmen. På fyra påståenden är gapet mellan skolorna 0,3-0,4 mellan den skola som fått det högsta och den skola som fått det lägsta medelvärdet. Det är påståendena: 28

38 Jag trivs på fritids Jag får den hjälp som jag behöver på fritids Fritidspersonalen tror på att jag kan lära mig olika saker Jag är nöjd med mitt fritids Att det är små gap mellan det högsta medelvärdet och det lägsta visar på en jämn kvalitet i Karlstads kommuns fritidsverksamhet. 28

39 Eleverna i Karlstads kommun är nöjda med sina fritids Vi kan konstatera att det genomgående är höga medelvärden i de tre indexområdena för fritidshemmen i Karlstads kommun. Totalindex är 3,7 på en fyrgradig skala. På totalnivå ligger alla fritids på ett totalt indexvärde över 3,4 av 4,0 möjliga, vilket är ett bra värde. Överlag är barnen alltså nöjda på fritids, de upplever sin miljö som trygg och de tycker det finns bra saker att göra. De upplever att personalen på fritids tar väl och rättvist hand om dem. Södra Råtorps skola värderas lägst i Karlstads kommun Tre fritidshem, på Stockfallets skola, på Tuggeliteskolan och på Väse skola, får det högsta medelvärdet 3,9. Det är också många fritidshem (10 st) som får ett totalt indexvärde på 3,8. Det fritidshem som i årets mätning får det lägsta indexvärdet är Södra Råtorps skola vilka får 3,4 i indexvärde. Vi vill poängtera att på en fyrgradig skala är det ändå ett bra betyg, men det är ändå den lägst värderade skolan i undersökningen. Vid utvärderingen av skolorna årskurs 2 är det också Södra Råtorps skola som får det lägsta totala indexvärdet. Det är ingen av de andra skolorna och fritidshemmen som har de högsta eller lägsta värdena som följs åt såsom Södra Råtorps skola gör med skola och fritidshem. 29

40 Vid en analys av de högsta och lägsta medelvärdena är det tre fritidshem som utmärker sig för att ha fått flest lägsta medelvärden. Det är skolorna Södra Råtorp som fått 6 lägsta medelvärden, Friskolan Vivamus fritidshem som fått fyra lägsta medelvärden samt Fredricelundsskolans fritidshem som fått lägsta medelvärde på tre av påståendena. Finns behov av lugna avkopplande aktiviteter? Precis som i de tidigare KBU-undersökningarna så har påståendet Jag får vara med och bestämma på fritids det lägsta medelvärdet (3,5). Även om värdet i sig är högt är medbestämmandet alltså något att fortsättningsvis arbeta med. Hur kan medbestämmandet öka? Hur gör de fritids som får de allra högsta värdena på frågan? Det påstående som får det näst lägsta medelvärdet (3,7 som ju i sig är ett mycket högt värde) i undersökningen är På fritids finns det möjlighet att koppla av och göra lugna aktiviteter. Undersökningen identifierar inte behov och frågan borde kunna lyftas till fritidseleverna för att dels identifiera om det finns ett behov av mer lugna och avkopplande aktiviteter, dels identifiera vilken typ av lugna aktiviteter som de skulle vilja utveckla! Ett pilotprojekt skulle kunna vara en aktivitet, där några fritidshem prövar olika lugna aktiviteter. Kanske går det att sammanfoga de två påståendena som i undersökningarna får de lägsta medelbetygen i ett sådant pilotprojekt? 29

41 Totalindex samtliga mätningar Sammanfattningsvis kan vi konstatera att kund- och brukarundersökningarna genererar information i flera olika dimensioner. I den här resultatredovisningen har vi redogjort för resultat per verksamhet. Analysen bygger till stora delar på jämförelser mellan verksamheterna, kön, ålder och huvudman, samt mellan de fyra år som undersökningen nu är genomförd. Vi kan konstatera att alla nivåer av verksamheter (från förskola till årskurs 8) har ett bra totalindex. De följande sidorna ägnar vi åt årskursöverskridande frågeställningar. Liksom tidigare kan vi konstatera att resultaten sjunker med elevens stigande ålder. Mest nöjda är elever i årskurs 2 och minst nöjda är eleverna i årskurs 8. Jämförelse med Öppna jämförelser Grundskola 2015 Resultatet från SKLs öppna jämförelser som presenterades i april 2015 visar på att de flesta eleverna på Sverigebasis är mycket nöjda med skolan och undervisningen, ett resultat som väl överensstämmer med de nu genomförda kund- och brukarundersökningarna i Karlstads kommun. Karlstads kommun ligger i paritet eller strax över riksgenomsnittet i SKLs elevundersökning. SKLs elevundersökning visar bland annat att: 92 % av eleverna i såväl årskurs 5 och i årskurs 8 känner sig trygga i skolan. (KBU åk 5: 97 %. KBU åk 8: 95 %) 30

42 75 % av eleverna årskurs 5 och 45 % i årskurs 8 upplever att skolarbetet gör dem så nyfikna att de får lust att lära sig mer. (KBU åk 5: 77 %. KBU åk 8: 47 %) 86 % av eleverna i årskurs 5 och 71 % av eleverna i årskurs 8 upplever att lärarna i skolan tar hänsyn till elevernas åsikter. (KBU åk 5: 92 %. KBU åk 8: 79 %) 87 % av eleverna i årskurs 5 och 75 % av eleverna i årskurs 8 upplever att de vet vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. (KBU åk 5: 90 %. KBU åk 8: 77 %) 94 % av eleverna i årskurs 5 och 85 % av eleverna i årskurs 8 upplever att lärarna i skolan hjälper dem när de behöver det. (KBU åk 5: 96 %. KBU åk 8: 89 %) 87 % av eleverna i årskurs 5 och 79 % av eleverna i årskurs 8 upplever att de får veta hur det går för dem i skolarbetet. (KBU åk 5: 90 %. KBU åk 8: 83 %) 87 % av eleverna i årskurs 5 och 86 % av eleverna i årskurs 8 upplever att lärarna förväntar sig att de ska nå målen i alla ämnena. (KBU åk 5: 87 %. KBU åk 8: 85 %) 30

43 Bilden visar hur förskola och familjedaghem utvecklats över tid. Vi konstaterar att förändringarna är små över tid. I tabellerna ovan ser vi att skillnaden i flera fall är det en förbättring med 0,1 enheter mellan 2012 och 2015 års mätningar. 31

44 Bilden visar hur årskurs 2,5 och 8 utvecklats över tid. Vi konstaterar att förändringarna är små över tid. Eftersom skalan är bytt mellan 2014 och 2015 års mätning är en direkt jämförelse svår att göra. Som vi konstaterade för totalindexet är det ett lägre resultat ju äldre eleverna är. Bäst resultat ger eleverna i årskurs 2 medan det är årskurs 8 som levererar det sämsta resultatet per indexområde. 32

45 Bilden visar hur fritids årskurs 2 utvecklats över tid. Vi konstaterar att förändringarna är små såväl över tid som mellan indexområdena. 33

46 Underlag med många dimensioner När vi nu har allt material för samtliga verksamheter inom ramen för kundoch brukarundersökningarna från förskola till årskurs åtta, ser vi att det finns en del resultat som kan vara intressant att analysera ytterligare. Vi ser, liksom tidigare, att det finns resultat som är genomgående inom en stadsdel/kommundel. Genom att analysera samtliga verksamheter inom stadsdelen/kommundelen kan förbättringsområden och styrkor som är övergripande identifieras. Vid denna analys är det viktigt att ta med respektive stadsdels/kommundels förutsättningar som t ex var skolan är lokaliserad, men också sett till lokaler, utomhusmiljö, omsättning både av personal och elever. Hänsyn bör ju även tas till elevstrukturen och de behov som elevgruppen har. Vilka förutsättningar har eleverna som söker sig till den aktuella skolan? Liksom vi sett i de tidigare mätningarna ser vi tendenser till att lägre åldrar ger bättre betyg till verksamheterna. Hur kommer det sig? Har eleverna olika förväntningar beroende på ålder? Eller är det en större kontakt och starkare relation mellan vårdnadshavare och yngre barn till skolornas personal som gör att vårdnadshavare och yngre barn är mer nöjda? Hur stark är relationen till eleverna i årskurs 2, 5 och 8, ur ett lärarperspektiv? Antalet lärare varierar beroende på årskurs som eleverna befinner sig i. I SKLs Öppna jämförelser Grundskola 2014 redogörs för att forskning visar att sociala relationer både 34

47 mellan lärare och elev och mellan kamrater är viktiga för elevers kunskapsresultat. Den visar även att läraren har stor möjlighet att påverka hur detta samspel ser ut. Att få eleverna att behålla motivationen i de högre årskurserna förefaller därför vara en viktig utmaning för skolan. (Skolverket 2012: Högpresterande elever, höga prestationer och undervisningen. En rapport om hur elever uppnår höga resultat och förhållandet mellan begåvning och motivation. Lyft fram goda exempel I undersökningen ser vi också exempel på verksamheter väl värda att lyfta fram. Exempel på det är: Årskurs 8: Thoren Framtid Karlstad och Mariebergsskolan Årskurs 5: Orrholmsskolan och Skåreskolan Årskurs 2: Hagaborgsskolan, Skattkärrsskolan, Tuggeliteskolan och Vålbergsskolan Fritids, årskurs 2: Stockfallets skola, Tuggeliteskolan och Väse skola Förskola: Förskolan Linblomman Ha ödmjukhet, men granska kritiskt Sammanfattningsvis är det nu viktigt i tolkningen av resultatet att ha ödmjukhet inför orsakerna till resultatet, vilka förutsättningar respektive verksamhet har för att uppnå bra nivåer i omdömena, likväl som det är av vikt att se kritiskt på verksamheten, ha mod att ta sig an resultatet och genomföra förbättringsåtgärder. Utmana dem med bättre värden och se det som inspiration till att det är möjligt att få höga omdömen! På följande sida ger vi några frågeställningar som kan användas vid bearbetning av resultatet. Vi avslutar denna sammanfattande del med några råd kring implementering och spridning av resultaten. 34

48 Tre gemensamma utvecklingsområden Utifrån årets resultat i Karlstads kommuns kund- och brukarundersökningar har vi valt ut tre områden som bör uppmärksammas oavsett årskurs. Det är elevers nyfikenhet att lära mer, arbetsro och skolmaten. Oavsett årskurs får de tre frågorna låga resultat såväl i årets undersökning som tidigare. Var är nyfikenheten och lusten att lära? Frågan Skolan gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer får ett av undersökningens lägsta resultat i årskurs 2 och 5 och det allra lägsta i årskurs 8. Samma resultat framkommer även i SKLs Öppna jämförelser Grundskola 2015 (för läsåret 2013/2014). Nyfikenheten och lusten att lära sjunker med stigande ålder. I SKLs mätning framkommer att 45 procent i årskurs 8 instämmer i att skolarbetet gör eleven nyfiken att lära mer, vilket ska jämföras med 47 procent i Karlstads kommun (2015). Motsvarade för årskurs 5 är; SKL; 75 procent, Karlstads kommun: 77 procent (2015). Frågor som väcks med anledning av resultatet är: Vad driver nyfikenheten och lusten att lära hos elever i de olika årskurserna? Varför sjunker nyfikenheten med stigande ålder? Vilka resurser krävs i skolan för att öka nyfikenheten och lusten att lära? Hur kan vårdnadshavare involveras i arbetet? Hur hänger nyfikenheten och lusten att lära ihop med vilka 35

49 förväntningar som ställs på skolan? Vilka drivkrafter har eleverna utifrån det samhälle vi lever i? Hur viktig är skolan utifrån elevernas uppfattning? Hur stark är kopplingen mellan resultat i skolan och framtida möjligheter till ett attraktivt jobb enligt eleverna? Arbetsro konstant låga värden Arbetsron får även i årets mätning låga värden, skillnaderna mellan årskurserna är relevant små. Vad som är arbetsro varierar troligen för de olika årskurserna och troligen också på individnivå. Hur skapas en skolmiljö där varje elev får arbetsro? Hur ser det ut hos de skolor som får högre värden på frågan om arbetsro? Hur ser det ut på skolor med låga värden på frågan? Vem eller vilka kan tycka till om arbetsron i skolan? Det är lätt att identifiera de som befinner sig i den aktuella klassrumssituationen, elever och personal. Men även andra målgrupper kan behöva involveras i arbetet, t ex vårdnadshavare, politiker och skolledning. Hur kan eleverna och personalen i skolan involveras i frågan kring arbetsro. Vad är arbetsro för eleven/personalen? Vad behöver förändras utifrån elevens/personalens perspektiv? Hur skulle den optimala klassrumsupplevelsen se ut? Vad behöver förändras? Att arbeta tillsammans med eleverna skapar engagemang och delaktighet och även ett större ansvar för det område som utvecklas. Skolmaten sämre resultat ju äldre eleverna är Skolmaten har tagits upp i tidigare mätningar, resultatet ligger även i årets mätning bland de lägre i undersökningen. Vi kan också, liksom tidigare, konstatera att upplevelsen av skolmaten försämras ju äldre eleverna är, även om eleverna i årskurs 8 har en något mer positiv inställning till skolmaten jämfört med Resultatet har för åk 8 förbättrats över tid, men är oförändrat i åk 2 och 5. Notera att årets mätning grundar sig på en fyrgradig skala. Värdena mellan 2014 och 2015 bedöms som oförändrade. Åk 2: 2012: (3,8 vårdnadshavare), 2013: 4,3, 2014: 4,3, 2015: 3,4 Åk 5: 2012: 3,2, 2013: 3,4, 2014: 3,2, 2015: 2,7 Åk 8: 2012: 2,7, 2013: 3,1, 2014: 3,0, 2015: 2,4 Karlstads kommun har arbetat med utvecklingen av skolmaten, men resultaten hänger inte med i mätningen. Vilka insatser som gjorts på respektive skola har vi inte insikt i, ej heller vilken inriktning insatserna har; om de riktar sig till att utveckla själva maten, matsituationen, eller elevernas kunskaper om näringslära. Att näringsintaget har betydelse för upplevelsen av skolan och prestationen i skolan råder inga tveksamheter kring och därför är det viktigt att arbeta vidare med frågan. Relevant borde vara att fördjupa 35

50 sig i när matupplevelsen börjar och slutar. Vad är det som ligger bakom ett betyg egentligen? Vilken betydelse har: Själva maten och smaken på maten? Uppläggningen av maten? Miljön i skolmatsalen? Ljudnivån? Personalen i skolmatsalen? Andra vuxna i skolmatsalen? Kompisarna och deras beteende? 35

51 Underlag för val Ett av syftena med undersökningen är att ge underlag för val. Nu finns ett gemensamt insamlat resultat som ska ligga till grund för att underlätta framtida val till skolor. Förutom de unika rapporter som levereras tillsammans med denna totalrapport presenteras några nyckelfrågor på Hitta och jämför service på karlstad.se. De påståenden som finns med på Hitta och jämför service är: Jag känner mig trygg i skolan Jag har arbetsro i skolan Jag blir bra bemött av personalen i skolan Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Mina lärare är bra på att undervisa I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår Jag kan rekommendera min skola till en kompis Jag är som helhet nöjd med skolan Tillsammans med övrig information om respektive skola kommer undersökningsresultatet vara ett bra underlag för val för framtida val av skola. 36

52 Det är nu det börjar förbättringsarbetet! Undersökningen är tänkt att bidra till utveckling och förbättringsarbete på respektive skola, ett arbete som bör bedrivas ute i respektive verksamhet. Både totalrapporten och den unika rapporten för respektive verksamhet (samt resultat per klass) bör användas. De unika rapporterna per verksamhet kan med fördel jämföras med tidigare års resultat. Totalrapporten är tänkt att användas för att få en jämförelse med de andra skolorna i undersökningen och eventuellt benchmarka mot. Med fyra års mätningar i ryggen går det även att börja utläsa trender och tendenser ur ett tidsperspektiv per verksamhet. Stödfrågor för den egna analysen och det fortsatta förbättringsarbetet kan vara: Vilka indexområden har verksamheten höga respektive låga betyg för? Vilka specifika frågor har verksamheten höga respektive låga betyg för? Hur har indexområdet respektive de specifika frågorna utvecklats sedan förra mätningen? (Använd års rapporter för jämförelse) Hur bibehålles de höga betygen, vad i arbetssättet ligger till grund för de positiva omdömena? Hur kan de lägre betygen förbättras? Vilka nya frågor väcks med anledning av resultatet? Vilken ytterligare information kan behöva samlas in från elever, lärare och vårdnadshavare för att ge en mer nyanserad bild av undersökningsresultatet? T ex om en fråga behöver belysas ytterligare, vem eller vilka kan ge en fördjupad bild av frågan? Här kan mer kvalitativa undersökningsmetoder vara relevanta, t ex personliga intervjuer, gruppintervjuer eller observationer. Vad kan ligga bakom resultatet? Kan det till exempel vara organisatoriska aspekter, ledarskap, kommunikativa, eller sociodemografiska orsaker? Finns det andra faktorer som påverkar, som t ex renovering och sammanslagningar av verksamheter? Vilka slutsatser dras utifrån ovanstående? Vilka aktiviteter planeras att genomföras med målet att förändra ett resultat? Vem eller vilka är ansvariga och när ska det vara klart? 36

53 Att sprida resultaten kom ihåg respondenterna! En viktig målgrupp är naturligtvis personalen i verksamheterna. De bör ha god kännedom om resultaten samt bör få arbeta med dem tillsammans med ledning och arbetsgrupp. Personalen har en viktig roll i att sprida resultaten vidare till elever och vårdnadshavare. Vilket stöd kan de behöva för att få ut resultaten? Elever och vårdnadshavare som svarat på undersökningen väntar nu på en återkoppling av resultatet! Detta kan göras på flera sätt och vid flera tillfällen under året. Både kanalval och det repetitiva är viktigt att tänka på för att sprida såväl resultat som konkreta åtgärder så bra som möjligt. Hitta och jämför service samt skolans egna sida på karlstad.se är några kanaler, men vår bedömning är att dessa inte räcker. Andra exempel på kanaler är: De regelbundna veckobreven till elever och vårdnadshavare Upprop, föräldramöten, utvecklingssamtal, avslutning eller andra möten med eleverna och vårdnadshavarna Ett resultat tål att upprepas flera gånger under läsåret. Det går även att portionera ut resultat i mindre delar, och eventuellt med en konkret åtgärd. Ett förslag på upplägg skulle kunna vara: Upprop och första föräldramötet, samt något av de första veckobreven 37

54 fokuserar på hur ni arbetar med trygghet och trivsel och hur skolan arbetar med arbetsro. En bit in på hösten fokuserar veckobrev och utvecklingssamtal på t ex kunskap och inlärning. I början av våren kan fokus i veckobreven vara miljö, både inne- och utemiljö. Avslutningsvis kan föräldramöte, utvecklingssamtal ha fokus på inflytande. Andra målgrupper som också kan vara intresserade av resultatet är presumtiva elever och vårdnadshavare inför valet av förskola/familjedaghem/skola, presumtiv personal och medborgaren i största allmänhet. 37