Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun.

Transkript

1 Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren Kontaktperson på Karlstads kommun är Johan Sjövall. Undersökningen är genomförd av Attityd i Karlstad AB och kontaktperson för undersökningen är Nina Engdahl. 1

2 Bakgrund Karlstads kommun har beslutat om att årligen genomföra kund- och brukarundersökningar för samtliga förvaltningar och bolag. Fristående aktörer har bjudits in att delta till dessa årligen återkommande undersökningar. Syfte Från Karlstads kommuns sida syftar undersökningen till att ge information om kvaliteten inom de skolor som finns i kommunen, att ge underlag för val av skola samt även ge underlag för utvecklingsarbete på skolorna. Målgrupp Undersökningen är en totalundersökning i årskurs 8 på grundskolan. Samtliga huvudmän i kommunen har erbjudits att delta i undersökningen. Det är endast Karlstads kommun som deltar i undersökningen. 2

3 Genomförande Undersökningen har genomförts med en kvantitativ metod och valet av insamlingsteknik är en webbundersökning. Framtagande av frågor till undersökningen har gjorts tillsammans med huvudmännen, både den kommunala och de fristående huvudmännen. Tidigare undersökningar inom skolan låg som en grund vid själva framtagandet. Totalt sett består undersökningen av 24 strukturerade frågor som besvarats på en femgradig skala samt med komplettering av ett vet ej-svarsalternativ. De områden som frågorna presenteras inom är: Normer och värden Kunskaper Elevernas inflytande Information mellan hem och skola Skolan som helhet Frågorna har testats på respondenter i målgruppen inför själva datainsamlingen för att identifiera eventuella otydligheter i frågorna. Inga speciella oklarheter framkom. När det gäller själva respondentlistorna så har skolförvaltningen försett oss med klasslistor för samtliga kommunala skolor. Elever med dold identitet kommer inte med 3

4 i dessa listor, utan har kompletterats då rektorer och lärare hört av sig till oss på Attityd. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av en webbenkät under perioden 8-26 april Varje elev har fått en unik inloggning så att vi har kunna följa t ex svarsfrekvens löpande. Här har vi haft god hjälp av respektive skola som delat ut ett informationsbrev till eleverna, samt även möjliggjort ifyllande av enkäten under skoltid. Vi försåg varje skola med information om själva undersökningen, unika inloggningsbrev till varje elev, en lista per klass med inloggningarna (för ev borttappade brev) och allt packades klassvis till respektive skola. Svarsfrekvens har rapporterats vid ett flertal tillfällen under datainsamlingsperioden. Inledningsvis rapporterades svarsfrekvens per skola och därefter även nedbrutet per klass. Total svarsfrekvens landade slutligen på 91 procent. Totalt ingår åtta skolor i undersökningen, samtliga skolor har kommit upp i över 40 procents svarsfrekvens. Då datainsamlingen avslutats har resultat och analys tagits fram av oss på Attityd. Utöver denna totalrapport finns en unik rapport per skola. Det finns även möjlighet att få resultatet uppdelat per klass. När det gäller resultat uppdelat på bakgrundsvariabler har Karlstads kommuns riktlinjer för KBU använts. Dessa säger: Antalet respondenter per enhet får ej understiga fem respondenter. Svarsfrekvens ska redovisas i procent. Undersökningar med lägre svarsfrekvens än 40 procent redovisas inte på karlstad.se. Om du vill redovisa resultat uppdelat på respondentens bakgrundsvariabler, såsom kön, ålder eller utbildningsnivå, får resultat redovisas om gruppen består av fler än 50 personer och minoritetsgruppen är minst tio personer. Vi har på totalnivå analyserat resultatet utifrån: Kön Vi har även granskat resultatet utifrån respektive skola. 3

5 Läsarinstruktion till totalrapporten Totalrapporten inleds med en beskrivning av svarsfrekvens, totalt sett och per skola. Vi presenterar även en beskrivning av respondenterna utifrån bakgrundsvariabeln; elevens kön. Därefter följer resultatet av undersökningen. Vi har valt att presentera resultatet i medelvärdesform. Skalan är femgradig, från 1 (Instämmer inte alls) till 5 (Instämmer helt). Resultatet innehåller: De två frågorna om bemötande och helhetsintryck. Ett samlat totalindex för samtliga skolor, samt totalindex per skola. Resultat totalnivå, samt per skola Index per frågeområde. Resultat totalnivå Medelvärde per fråga uppdelat på kön. Resultatet i de unika rapporterna per skola innehåller: Index per frågeområde. Medelvärde per fråga, uppdelat på respektive indexområde (även uppdelat på kön om gruppens storlek tillåter). Frekvens per fråga, uppdelat på respektive indexområde i jämförelse med det totala värdet för samtliga skolor i Karlstad. (Även uppdelat på kön om gruppens storlek tillåter). 4

6 Om andelen vet ej överstiger fem procent kommer detta att redovisas inom parantes efter respektive fråga, under aktuellt indexområde. I medelvärdesdiagrammen har medelvärden avrundats till en decimal. Stapeln som visas i diagrammen grundar sig på ett mer detaljerat medelvärde med två decimaler och där kan det avrundade värdet vara det samma men staplarna bli olika långa. 4

7 Tabellen redovisar svarsfrekvens per skola, samt totalt i undersökningen. 5

8 Tabellen redovisar fördelningen flickor/pojkar per skola samt totalt i undersökningen. Vi har granskat resultatet utifrån respondenternas kön. Totalt sett är det 320 flickor och 325 pojkar som besvarat undersökningen. Resultat utifrån kön presenteras i diagram längre fram i rapporten och i de fall vi sett en skillnad mellan variablerna kommenteras detta. 6

9 7

10 Påståendet Jag blir bra bemött av personalen i skolan har ett medelvärde på 4,3 vilket är en höjning med 0,1 jämfört med Andelen elever som svarat vet ej på frågan är mindre än en procent. Påståendet Jag är som helhet nöjd med skolan har ett medelvärde på 3,9 vilket är en höjning med 0,2 jämfört med Andelen elever som svarat vet ej på frågan är mindre än en procent. 8

11 9

12 Medelvärdet för skolorna i Karlstad kommun får 4,0 av eleverna i årskurs 8 vilket är en höjning med 0,2 jämfört med De skolor som hamnar ovanför det totala medelvärdet är : Frödingskolan 4,3 Hultsbergsskolan 4,1 Rudsskolan 4,1 Lägst medelvärde får: Mariebergsskolan 3,7 Ilandaskolan 3,8 Nyeds skola 3,8 10

13 11

14 Trygghet och trivsel Medelvärdet för Karlstad totalt sett för indexområdet Trygghet och trivsel är 4,2 där Frödingskolan får det högsta medelvärdet med 4,4 och Mariebergsskolan det lägsta med 3,9. Indexområdet byggs upp av följande sju påståenden: Jag trivs i skolan Jag känner mig trygg i skolan Jag har arbetsro i skolan Vi har en bra stämning på skolan Vi behandlar varandra bra på skolan Pojkar och flickor behandlas lika på skolan Jag blir bra bemött av personalen i skolan Det enskilt högst medelvärdet är 4,7 och kommer från Hultsbergsskolan för påståendet Jag känner mig trygg i skolan. Det enskilt lägsta medelvärdet inom indexområdet är 3,3 och kommer från Ilandaskolan för påståendet Jag har arbetsro i skolan. 12

15 Kunskaper Medelvärdet för Karlstad totalt sett för indexområdet Kunskaper är 3,9 där Frödingskolan och Hultsbergsskolan får det högsta medelvärdet med 4,2 och Mariebergsskolan det lägsta med 3,6. Indexområdet byggs upp av följande sju påståenden: Jag vet var jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Mina lärare är bra på att undervisa Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen Mina lärare tror på min förmåga att lära mig olika saker (5%) Det enskilt högsta medelvärdet inom indexområdet kommer återigen från Hultsbergsskolan med 4,6 för påståendet Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen. Det lägsta medelvärdet inom indexområdet återfinns för påståendet Jag vet var jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena och det kommer från Nyeds skola och är på 3,2. 13

16 Mitt inflytande Medelvärdet för Karlstad totalt sett för indexområdet Mitt inflytande är 4,1 där Frödingskolan får det högsta medelvärdet med 4,4 och Mariebergsskolan det lägsta med 3,6. Indexområde Mitt inflytande byggs upp av följande fyra påståenden: Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt skolarbete I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår Jag får den studie- och yrkesvägledning jag behöver Det enskilt högsta medelvärdet är 4,6 och kommer från Frödingskolan för påståendet I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår. De enskilt lägsta medelvärdena är på 3,4 och kommer från Mariebergsskolan för påståendena Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter och Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt skolarbete. 14

17 Skolan som helhet Medelvärdet för Karlstad totalt sett för indexområdet Skolan som helhet är 3,6 där Frödingskolan får det högsta medelvärdet med 4,1 och Ilandaskolan det lägsta med 2,9. Indexområdet byggs upp av följande sex påståenden: Jag är nöjd med skolmaten Jag är nöjd med miljön inomhus på skolan Jag är nöjd med miljön utomhus på skolan Jag har haft möjlighet att välja vilken skola jag ska gå på (8%) Jag kan rekommendera min skola till en kompis Jag är som helhet nöjd med min skola Det enskilt högsta medelvärdet kommer från Frödingskolan för påståendet Jag har haft möjlighet att välja vilken skola jag ska gå på och är på 4,4. Det enskilt lägsta medelvärdet kommer också från Ilandaskolan för påståendet Jag är nöjd med skolmaten och är på 2,1. 15

18 16

19 Trygghet och trivsel Det högsta totala medelvärdet inom indexområdet hittas för påståendet Jag känner mig trygg i skolan med 4,5 medan lägsta totala medelvärdet återfinns för påståendet Jag har arbetsro i skolan med ett värde om 3,7. Kön Majoriteten av barnen instämmer i påståendet Vi behandlar varandra bra på skolan men pojkarna instämmer i högre grad i påståendet (betyg 4 eller 5) medan flickorna instämmer i något lägre grad (betyg 3). 17

20 Kunskaper Högsta medelvärdet inom indexområdet får påståendet Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen med värdet 4,4. Lägsta totalmedelvärdet inom indexområdet är 2,9 och det fick påståendet Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. Kön Skillnaden är inte signifikant men vi ser en tendens till att flickorna i högre utsträckning instämmer helt (betyg 5) i påståendet Mina lärare tror på min förmåga att lära mig olika saker jämfört med pojkarna som i högre grad än flickorna ger påståendet betyg 4. 18

21 Mitt inflytande Högsta totalmedelvärde i indexområdet får påståendet I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår med 4,4. Lägsta totalmedelvärde inom indexområdet har påståendena Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter samt Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt skolarbete fått, med ett värde på 3,9. Kön Flickorna instämmer i högre utsträckning helt (betyg 5) i påståendet Jag får den studie- och yrkesvägledning som jag behöver medan pojkarna instämmer i något lägre utsträckning i påståendet genom att ge påståendet betyg 4. 19

22 Skolan som helhet Det högsta totalmedelvärdet inom indexområdet är på 3,9 för påståendet Jag är som helhet nöjd med skolan. Det lägsta totalmedelvärdet är på 3,1 för påståendet Jag är nöjd med skolmaten. Kön Flickorna instämmer i högre grad än pojkarna i påståendet Jag är nöjd med skolmaten medan pojkarna i högre utsträckning är mer missnöjda och ger påståendet betyg 1 eller 2. När det gäller hur väl eleverna instämmer i påståendet Jag har haft möjlighet att välja vilken skola jag ska gå på så är det skillnader mellan pojkar och flickor där flickorna i högre grad instämmer helt (betyg 5) i påståendet medan pojkarna i lägre grad instämmer (betyg 3). 20

23 Inledning Resultatet av denna undersökning är tänkt att ge en bild av hur eleverna i årskurs 8 på skolor i Karlstad upplever den egna skolan. Frågorna i undersökningen är ställda i en strukturerad webbenkät och ger en ögonblicksbild av hur eleverna upplever skolan. En bild som ska informera om den upplevda kvaliteten på skolorna, som ska fungera för att underlätta val, samt även ligga till grund för fortsatt förbättringsarbete. Undersökningen är en totalundersökning av skolorna i årskurs 8 i Karlstad. Samtliga elever i årskurs 8 på de åtta skolorna har erbjudits möjlighet att delta. Vi har totalt sett en svarsfrekvens på 91 procent i undersökningen, vilket är en mycket bra svarsfrekvens. Svarsfrekvenserna ligger mellan procent. Vår bedömning är att resultatet är av god kvalitet i detta avseende. Andelen i undersökningen som svarat vet ej, s k internt bortfall, är litet. Det är endast på två frågor som det interna bortfallet är över fem procent. Vi kan konstatera att eleverna har kunnat ta ställning i påståendena. I den kommande analysen följer våra avslutande kommentarer och rekommendationer till resultatet. Vi för ett resonemang kring bemötande och helhetsintryck, utvecklingen från tidigare mätning (2012), både totalt sett och per indexområde samt analyserar de skillnader som föreligger utifrån den bakgrundsinformation vi har om respondenterna. Vi presenterar även ett par utvecklingsområden som vi identifierat utifrån resultatet av mätningen. Analysen 21

24 avslutas med några tankar kring användning av resultatet. När det gäller undersökningens genomförande överensstämmer det med 2012 års mätning. Däremot bör du som läsare vara medveten om att det inte är samma grupp elever eller lärare som utvärderas utan det är årets elever i årskurs 8 som är målgruppen. Skillnader i resultat mellan mätningarna kan förklaras utifrån att det inte är samma elever och lärare i mätningarna. 21

25 Totalt sett är eleverna relativt nöjda med sin skola I undersökningen finns de två koncerngemensamma frågorna om helhetsintryck och bemötande. Bemötandet får totalt sett 4,3 av eleverna medan helhetsintrycket får totalt sett 3,9. Vi kan alltså konstatera att eleverna i årskurs 8 generellt sett är nöjda med bemötandet och har ett ganska positivt helhetsintryck. I årskurs 8 får helhetsintrycket, även i år, det lägsta betyget sett till övriga årskurser som ingår i KBUundersökningarna. Både för dessa frågor, helhetsintryck och bemötande, och för övriga frågor i undersökningen ser vi, och har redogjort för, att det finns vissa skillnader utifrån bakgrundsvariablerna: elevens kön samt skola. Vi återkommer till dessa skillnader längre fram i analysen. Korrelation grundskola åk 8 De elever som ger ett högt helhetsbetyg är också de som i högre grad kan rekommendera sin skola till en kompis, är mer nöjda med miljön inomhus samt trivs i skolan. Påståendet Jag är nöjd med miljön inomhus på skolan har ett något lägre medelvärde, men har förbättrats sedan Detta är även fortsättningsvis ett fokusområde för skolorna. Det finns starka korrelationer mellan bemötandet till eleverna och att lärarna hjälper eleven i skolarbetet om de behöver, att lärarna är bra på att undervisa, att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter samt att de får den studie- och yrkesvägledning de behöver. 22

26 Vi kan konstatera att totalindex för åk 8 har förbättrats sedan 2012 års mätning. Totalindexet har ökat från 3,8 till 4,0. Det är fem av de åtta skolorna som har förbättrat sitt totalindex. Vålbergsskolan står för den största ökningen, från 3,5 till 4,0. Ytterligare två skolor har ökat sina värden med 0,3 enheter; Hultbergsskolan och Norrstrandsskolan. Däremot har Mariebergsskolan försämrat sitt totalresultat med 0,3 enheter mellan mätningarna. 23

27 Trygghet och trivsel Indexområdet Trygghet och trivsel har ökat från 4,0 till 4,2 sedan Det är sex av de åtta skolorna som har förbättrat sig och två som har försämrat sig. Störst förbättring ser vi att Vålbergsskolan har, de har gått från 3,5 till 4,2 sedan Norrstrandsskolan har förbättrat sig med 0,3 enheter mellan mätningarna medan Mariebergsskolan har försämrat sig 0,3 enheter. Den positiva förändringen ser vi på majoriteten av frågorna inom indexområdet och skillnaden mellan åren är signifikant för följande frågor: Jag trivs i skolan Jag har arbetsro i skolan Vi har en bra stämning på skolan Vi behandlar varandra bra på skolan Pojkar och flickor behandlas lika på skolan Jag blir bra bemött av personalen på skolan Kunskaper Indexområdet Kunskaper är oförändrat mellan 2012 och Tre skolor har förbättrat sig medan fyra skolor har försämrat sig. Störst förbättring ser vi för Hultbergsskolan (0,4 enheter) och störst försämring ser vi för Mariebergsskolan (0,5). Det är endast på en av frågorna som det föreligger en statistiskt signifikant skillnad 24

28 jämfört med 2012 och det är Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det, som utvecklats positivt. Mitt inflytande När det gäller indexområdet Mitt inflytande ser vi en liten ökning från 4,0 till 4,1 mellan mätningarna 2012 och Vi ser ett förbättrat resultat för fyra av de åtta skolorna, medan resultatet har försämrats på två av skolorna. Störst förbättring ser vi för Vålbergsskolan (0,4). Mariebergsskolan har försämrat sitt resultat från 4,2 till 3,6, det vill säga 0,6 enheter. Det är en fråga som har utvecklats positivt och där skillnaden mellan mätningarna är signifikant, nämligen Jag får den studie- och yrkesvägledning jag behöver. Skolan som helhet Indexområdet Skolan som helhet har även det ökat i medelvärde mellan mätningarna, från 3,4 till 3,6. Vi ser att sex av de åtta skolorna har förbättrats mellan mätningarna, och störst ökning ser vi för Vålbergsskolan (0,8 enheter). Vi ser även att Norrstrandsskolan har förbättrats 0,6 enheter mellan mätningarna, från 3,1 till 3,7. Däremot ser vi en minskning för Ilandaskolan (0,2 enheter) jämfört med De frågor som har utvecklats positivt, och som är statistiskt signifikanta mellan mätningarna är: Jag är nöjd med skolmaten Jag är nöjd med miljön inomhus på skolan Jag kan rekommendera min skola till en kompis Jag är som helhet nöjd med skolan 24

29 Skillnader gällande sociala klimatet i skolan, vetskap om kunskapskrav och skolmat Vi har granskat resultatet utifrån kön. Generellt sett är respondenterna nöjda, med några enstaka skillnader mellan flickor och pojkar. Pojkar tenderar att i större utsträckning svara maximalt eller minimalt betyg på påståendena. Flickor svarar i mycket större utsträckning betyg 2 eller 4. Detta är en förhållandevis vanligt förekommande mönster när man jämför män och kvinnor. Att behandla varandra bra - även i år skillnader beroende på kön Liksom i 2012 års mätning kan vi konstatera att pojkar i större utsträckning håller med (betyg 4 och 5) i påståendet att man behandlar varandra bra i skolan, medan flickorna svarar betyg 3. Vi konstaterar att det är hög korrelation mellan Vi behandlar varandra bra på skolan och Vi har en bra stämning på skolan. Detsamma gäller Jag trivs i skolan och Vi behandlar varandra bra som också korrelerar med varandra. Att eleverna upplever att de behandlar sina kamrater och personal påverkar alltså stämning och trivsel. Flickor tycker i något högre grad att lärarna tror på deras förmåga att lära sig olika saker. Skillnaden mellan flickor och pojkar gällande frågan om lärarna tror på deras förmåga att lära sig olika saker är inte signifikant, men vi ser tendenser till att flickorna instämmer helt i högre grad än pojkarna, som i sin tur ger betyget 4 i högre grad. Hur kommer det sig att pojkarna väljer att sätta ett lägre betyg än flickorna? Handlar det 25

30 om kön eller vad döljer sig bakom resultatet? Pojkar är även årets mätning mindre nöjda med skolmaten än flickor Pojkar är inte lika nöjda med skolmaten som flickorna, utan har i högre grad än flickorna satt betyg 1 och 2 på frågan. Skillnaderna mellan könen är inte så stora, men ovanstående är signifikanta skillnader eller tydliga tendenser. Sammantaget kan vi konstatera att skolan upplevs något mer positivt av flickorna än av pojkarna. De upplever att lärarna tror på deras förmåga att lära sig olika saker i högre grad än pojkarna och de upplever också att de får den studie- och yrkesvägledning de behöver. Finns det behov av att i större utsträckning anpassa skolan till pojkarna för att få dessa att uppleva samma känsla som flickorna? 25

31 Åttondeklassarna ger relativt höga betyg till skolorna i Karlstad Det varierar vilket helhetsbetyg skolorna i Karlstad får av åttondeklassarna. Högsta totala medelbetygen får Frödingsskolan, Hultsbergsskolan och Rudsskolan. Däremot får Mariebergsskolan och Nyeds skola de lägsta totalmedelvärdena i år, till skillnad från 2012 då de låg högre upp på listan. Resultaten är genomgående i alla indexområden högre för de tre skolorna som toppar listan. Frödingskolan står för 14 av 24 högsta värdena i undersökningen och näst därefter kommer Hultsbergsskolan som har högst medelvärde på fem av påståendena. Mariebergsskolan står för 13 av undersökningens lägsta värden. Förra året var det Vålbergsskolan som låg lågt, men som har mycket fina värden i årets mätning. Vad har Vålbergsskolan gjort under året för att förbättra verksamheten? Vilka orsaker finns det till Mariebergsskolans försämrade resultat i årets mätning? Arbetsro, lust att lära och skolmaten är förbättringsområden De lägsta totala medelvärdena får påståendena Jag har arbetsro i skolan, Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mer, Jag är nöjd med skolmaten samt Jag är nöjd med miljön utomhus på skolan. Det här är förbättringsområden för varje enskild skola som berörs (skillnader finns på skolnivå). Påståendet Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mer får undersökningens lägsta totalmedelvärde med 2,9. Vad beror det på att eleverna inte upplever att de får lust att lära mer? Värdet har försämrats något sedan 2012 års mätning. Positivt är att påståendet Jag är nöjd med 26

32 skolmaten har förbättrats sedan 2012, från 2,7 till 3,1. Vad beror denna positiva utveckling på? Vilka insatser har gjorts i skolan för att förbättra maten och elevernas upplevelse av maten? När det gäller vilka tre frågor som har störst skillnad i medelvärde ser vi att två av frågorna återkommer: Jag är nöjd med skolmaten: 3,6 (Frödingskolan) till 2,1 (Ilandaskolan) Jag är nöjd med miljön inomhus på skolan: 4,1 (Vålbergsskolan) till 2,6 (Ilandaskolan) Jag är nöjd med miljön utomhus på skolan: 4,2 (Vålbergsskolan) till 2,7 (Norrstrandsskolan) 26

33 Sammanfattningsvis kan vi konstatera att kund- och brukarundersökningarna genererar information i flera olika dimensioner. I den här resultatredovisningen har vi redogjort för resultat per verksamhet. Analysen bygger till stora delar på jämförelser mellan verksamheterna, kön, ålder och huvudman, samt mellan de två år som undersökningen nu är genomförd. Vi kan konstatera att alla verksamheter har ett totalindex på 4,0 eller mer och att alla verksamheter har förbättrat sig eller ligger kvar på sin tidigare nivå. Tabellen ovan visar på en stor positiv utveckling för årskurs 2, men det har troligen främst att göra med att målgrupperna har förändrats mellan 2012 och I årets mätning är det eleverna själva som besvarat undersökningen medan det 2012 var vårdnadshavarna som besvarade undersökningen. 27

34 Underlag med många dimensioner När vi nu har allt material för samtliga verksamheter inom ramen för kund- och brukarundersökningarna från förskola till årskurs åtta, ser vi att det finns en del resultat som kan vara intressant att analysera ytterligare. Vi ser att det finns resultat som är genomgående inom ett skolområde. Genom att analysera samtliga verksamheter inom skolområdet kan förbättringsområden och styrkor som är övergripande identifieras. Vid denna analys är det viktigt att ta med respektive skolområdes förutsättningar som t ex var skolan är lokaliserad men också sett till lokaler, utomhusmiljö, omsättning både av personal och elever. Hänsyn bör ju även tas till elevstrukturen och de behov som elevgruppen har. Vilka förutsättningar har eleverna som söker sig till den aktuella skolan? Liksom 2012 års mätning tendenser till att lägre åldrar ger bättre betyg till verksamheterna. Hur kommer det sig? Har eleverna olika förväntningar beroende på ålder? Eller är det en större kontakt och starkare relation mellan vårdnadshavare och yngre barn till skolornas personal som gör att vårdnadshavare och yngre barn är mer nöjda? Hur stark är relationen till eleverna i årskurs 2, 5 och 8, ur ett lärarperspektiv? Antalet lärare varierar beroende på årskurs som eleverna befinner sig i. Kan relationen och antalet lärare vara en bidragande orsak till denna skillnad mellan årskursernas betygsättning? Finns behov av övergripande stöd? 28

35 Vidare ser vi också att information tenderar att vara ett större problem i verksamheterna i lägre åldrar, medan arbetsro, lust att lära och skolmaten är problemområden högre upp i skolåldern. Vi kan också konstatera att det är stor spridning sett till elevernas uppfattningar om den fysiska miljön, både inne och ute. Är det här problemområden där det behövs ett mer övergripande strategiskt stöd och inte vara upp till enskilda verksamheters insatser? Ett sätt att arbeta vidare kan vara att identifiera vilka faktorer som skolorna själva kan påverka, prioritera och själva arbeta vidare utifrån. Behöver skolorna därutöver stöd från centralt håll eller från skolorna sinsemellan? Om ja, inom vilka områden? Det finns flera sätt att arbeta vidare med detta från centralt håll, kanske kan man skapa grupper där skolor som vill arbeta vidare och förbättra sig inom ett område som t ex information, går samman och stöttar varandra. Lyft fram goda exempel I undersökningen ser vi också exempel på verksamheter väl värda att lyfta fram. Tre exempel på det är Frödingskolan, Hultsbergsskolan och Rudsskolan som i årskurs åtta genomgående får de högsta indexvärdena. Motsvarande för årskurs 5 och årskurs 2 är Västerstrandsskolan och för förskolorna är det Förskolan Linblomman som utmärker sig genom att få höga totalindex och även höga omdömen per indexområde. Sammanfattningsvis är det nu viktigt i tolkningen av resultatet att ha ödmjukhet inför orsakerna till resultatet, vilka förutsättningar respektive verksamhet har för att uppnå bra nivåer i omdömena, likväl som det är av vikt att se kritiskt på verksamheten, ha mod att ta sig an resultatet och genomföra förbättringsåtgärder. Utmana dem med bättre värden och se det som inspiration till att det är möjligt att få höga omdömen! På följande sida ger vi några frågeställningar som kan användas vid bearbetning av resultatet. 28

36 Underlag för val Ett av syftena med undersökningen är att ge underlag för val. Nu finns ett gemensamt insamlat resultat som ska ligga till grund för att underlätta framtida val till skolor. Förutom de unika rapporter som levereras tillsammans med denna totalrapport presenteras några nyckelfrågor på Hitta och jämför service på karlstad.se. De påståenden som finns med på Hitta och jämför service är: Jag känner mig trygg i skolan Jag har arbetsro i skolan Jag blir bra bemött av personalen i skolan Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Mina lärare är bra på att undervisa I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår Jag kan rekommendera min skola till en kompis Jag är som helhet nöjd med skolan Tillsammans med övrig information om respektive skola kommer undersökningsresultatet vara ett bra underlag för val för framtida val av skola. Det är nu det börjar förbättringsarbetet! Undersökningen är tänkt att bidra till utveckling och förbättringsarbete på respektive skola, ett arbete som bör bedrivas ute i respektive verksamhet. Både totalrapporten 29

37 och den unika rapporten för respektive verksamhet (samt resultat per klass) bör användas. De unika resultaten kan med fördel jämföras med tidigare genomförda undersökningar. Totalrapporten är tänkt att användas för att få en jämförelse med de andra skolorna i undersökningen och eventuellt benchmarka emot. Stödfrågor för den egna analysen och det fortsatta förbättringsarbetet kan vara: Vilka indexområden har skolan höga respektive låga betyg för? Vilka specifika frågor har skolan höga respektive låga betyg för? Hur har indexområdet respektive de specifika frågorna utvecklats sedan förra mätningen? (Använd 2012 års rapport för jämförelse) Hur bibehåller vi de höga betygen, vad i arbetssättet ligger till grund för de positiva omdömena? Hur kan de lägre betygen förbättras? Vilka nya frågor väcks med anledning av resultatet? Vilken ytterligare information kan behöva samlas in från elever, lärare och vårdnadshavare för att ge en mer nyanserad bild av undersökningsresultatet? T ex om en fråga behöver belysas ytterligare, vem eller vilka kan ge en fördjupad bild av frågan? Här kan mer kvalitativa undersökningsmetoder vara relevanta, t ex personliga intervjuer eller gruppintervjuer. Vad kan ligga bakom resultatet? Kan det till exempel vara organisatoriska aspekter, ledarskap, kommunikativa, eller sociodemografiska orsaker? Finns det andra faktorer som påverkar, som t ex renovering och sammanslagningar av verksamheter? Vilka slutsatser dras utifrån ovanstående? Vilka aktiviteter planeras att genomföras med målet att förändra ett resultat? Vem eller vilka är ansvariga och när ska det vara klart? 29