Objective:: Linjärt beroende och oberoende version 1.0

Relevanta dokument
Frågorna 1 till 6 ska svaras med ett kryss för varje korrekt påstående. Varje uppgift ger 1 poäng.

Vectorer, spannet av vektorer, lösningsmängd av ett ekvationssystem.

Några saker som jag inte hann: Ur trigonometriska ettan kan vi uttrycka och i termer av. Vi delar båda led i trig. 1:an med :

Algebraiska egenskaper hos R n i)u + v = v + U

SF1624 Algebra och geometri

Linjära ekvationssystem. Avsnitt 1. Vi ska lära oss en metod som på ett systematiskt sätt löser alla linjära ekvationssystem. Linjära ekvationssystem

LÖSNINGAR TILL UPPGIFTER TILL RÄKNEÖVNING 1

MVE022 Urval av bevis (på svenska)

Linjär Algebra M/TD Läsvecka 1

M = c c M = 1 3 1

TMV166/186 Linjär Algebra M/TD 2011/2012 Läsvecka 1. Omfattning. Innehåll Lay, kapitel , Linjära ekvationer i linjär algebra

Stora bilden av Linjära algebran. Vektorrum, linjära transformationer, matriser (sammanfattning av begrepp)

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna

Definition 1 Ett vektorrum M (över R) är en mängd element, vektorer, sådan att det finns en kommutativ operation + på mängden M som uppfyller

Lösningar till några övningar inför lappskrivning nummer 3 på kursen Linjär algebra för D, vt 15.

Determinanter, egenvectorer, egenvärden.

x 2y + z = 1 (1) 2x + y 2z = 3 (2) x + 3y z = 4 (3)

Veckoblad 4, Linjär algebra IT, VT2010

Dagens program. Linjära ekvationssystem och matriser

Föreläsningsanteckningar Linjär Algebra II Lärarlyftet

Frågorna 1 till 6 ska svaras med ett kryss för varje korrekt påstående. Varje uppgift ger 1 poäng. Använd bifogat formulär för dessa 6 frågor.

2 = 3 = 1. ekvationssystem är beskriven som de vektorer X =

M0043M Integralkalkyl och Linjär Algebra, H14, Linjär Algebra, Föreläsning 11

reella tal x i, x + y = 2 2x + z = 3. Här har vi tre okända x, y och z, och vi ger dessa okända den naturliga

Preliminärt lösningsförslag

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI Delkurs

Preliminärt lösningsförslag

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till modelltentamen DEL A

Enhetsvektorer. Basvektorer i två dimensioner: 1 1 Basvektorer i tre dimensioner: Enhetsvektor i riktningen v: v v

1 Linjära ekvationssystem. 2 Vektorer

1. (Dugga 1.1) (a) Bestäm v (3v 2u) om v = . (1p) and u =

Vektorgeometri för gymnasister

Dagens ämnen. Linjära ekvationssystem: Successiv elimination Vektorer Definitionen Grundläggande räkneoperationer Bas och koordinater Ortsvektorer

15 september, Föreläsning 5. Tillämpad linjär algebra

November 17, 2015 (1) en enda lsg. Obs det A = 1 0. (2) k-parameter lsg. Obs det A = 0. k-kolonner efter sista ledande ettan

Vektorgeometri för gymnasister

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförsag till modelltentamen

Vektorerna är parallella med planet omm de är vinkelräta mot planets normal, dvs mot

(d) Mängden av alla x som uppfyller x = s u + t v + (1, 0, 0), där s, t R. (e) Mängden av alla x som uppfyller x = s u där s är ickenegativ, s 0.

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen Fredagen den 23 oktober, 2009 DEL A

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 1-4.

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till modelltentamen DEL A

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Dagens program. Linjära ekvationssystem och matriser

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Linjär Algebra, Föreläsning 8

14 september, Föreläsning 5. Tillämpad linjär algebra

. (2p) 2x + 2y + z = 4 y + 2z = 2 4x + 3y = 6

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

November 6, { b1 = k a

1. (a) Bestäm alla värden på c som gör att matrisen A(c) saknar invers: c 1

Version Linjär algebra kapiltet från ett ODE-kompendium. Mikael Forsberg

Vektorgeometri för gymnasister

VEKTORRUMMET R n. 1. Introduktion

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

3. Lös det överbestämda systemet nedan på bästa sätt i minsta kvadratmening. x + y = 1 x + 2y = 3 x + 3y = 4 x + 4y = 6

Vektorgeometri för gymnasister

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag med bedömningskriterier till kontrollskrivning 1 Måndagen den 29 november, 2010

2x + y + 3z = 4 x + y = 1 x 2y z = 3

Lösningar kommer att läggas ut på kurshemsidan första arbetsdagen efter tentamenstillfället. Resultat meddelas via epost från LADOK.

8 Minsta kvadratmetoden

Vektorgeometri för gymnasister

Vektorgeometri för gymnasister

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Matematik med datalogi, mfl. Linjär algebra ma014a ATM-Matematik Mikael Forsberg

UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Styf. Exempeltenta med lösningar Programmen EI, IT, K, X Linjär algebra juni 2004

Avsnitt 4, Matriser ( =

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A. t 2

Vi skalla främst utnyttja omskrivning av en matris för att löas ett system av differentialekvaioner. 2? Det är komplicerat att

3 1 = t 2 2 = ( 1) ( 2) 1 2 = A(t) = t 1 10 t

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

En vektor är mängden av alla sträckor med samma längd och riktning.

Slappdefinition. Räkning med vektorer. Bas och koordinater. En vektor är mängden av alla sträckor med samma längd och riktning.

Chalmers tekniska högskola Datum: kl Telefonvakt: Linnea Hietala MVE480 Linjär algebra S

Diagonalisering och linjära system ODE med konstanta koe cienter.

Egenvärden och egenvektorer

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Sida 1 av Låt VV = RR nn där RR nn är mängden av alla reella n-tipplar (ordnade listor med n reella tal) dvs

LYCKA TILL! kl 8 13

1. Ekvationer 1.1. Ekvationer och lösningar. En linjär ekvation i n variabler x 1,..., x n är en ekvation på formen. 2x y + z = 3 x + 2y = 0

= ( 1) ( 1) = 4 0.

ANTECKNINGAR - LINJÄR ALGEBRA II

Moment 5.5 Övningsuppgifter I 5.60a. 5.60b, 5.60.c, 61

SF1624 Algebra och geometri Tentamen Onsdagen 29 oktober, 2014

LÖSNINGAR LINJÄR ALGEBRA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK

Kursplanering för Linjär algebra, HT 2003

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Studiehandledning till linjär algebra Avsnitt 1

linjära ekvationssystem.

SF1624 Algebra och geometri

1 De fyra fundamentala underrummen till en matris

Tentamen TMV140 Linjär algebra Z

Lösningsförslag till övningsuppgifter, del V

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

16.7. Nollrum, värderum och dimensionssatsen

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

y z 3 = 0 z i )

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

16.7. Nollrum, värderum och dimensionssatsen

Transkript:

DEFINITIONEN AV LINJÄRT BEROENDE MED EXEMPEL Objective:: Linjärt beroende och oberoende version. Definitionen av linjärt beroende med exempel Vi börjar med ett inledande exempel för att motivera definitionen som kommer sedan. Exempel.. Vi börjar med att titta på följande exempel: Gasselimination av matrisen + + + Om vi kallar raderna i den första matrisen för R, R och R och rad två och tre i den andra matrisen för R 4 och R 5 så ger våra radoperationer att R 4 = R R R 5 = R R = R 5 R 4 = R R (R R ) = R R + R Att vi får en nollrad beror på att det finns ett samband mellan den första matrisens rader: som kan skrivas på formen R R + R = R = R + R R + ( ) R + R = vilket betyder att det homogena ekvationssystemet t R + t R + t R = har den icke triviala lösningen t = = t = t. Beroendet kan ses i figur som att de tre radvektorerna ligger i samma plan. Detta gör en av dem kan skrivas som summan av de två övriga. Med detta exempel som vägledning så ställer vi upp följande Definition.. Vektorerna v,..., v n sägs vara linjärt beroende om den homogena ekvationen t v + + t n v n = har icke-triviala lösningar. Om bara den triviala lösningen t = = t n = finns så är vektorerna linjärt oberoende. Låt oss titta på vårt första exempel i termer av denna definition Exempel.. I vårt första exempel. studerade vi raderna och kom då fram till att de uppfyllde en ekvation som vi sedan använde för att motivera definitionen av linjärt beroende. Låt oss nu använda definitionen för att se hur vi kan använda denna för att komma fram till att de är beroende. Definitionen för linjärt beroende ger oss att vi ska lösa vektorekvationen = t R + t R + t R = t + t + t

DEFINITIONEN AV LINJA RT BEROENDE MED EXEMPEL - - Figur : Radvektorerna R (ro d vektor), R (svart vektor) och R (bla vektor) pekar tillsammans med origo ut ho rnen av den bla rektangeln. Att det a r en rektangel beror pa att vektorerna ligger i samma plan Denna vektor ekvation blir fo ljande ekvation pa matrisform Fra n den reducerade matrisen till ho ger fa r vi att tredje kolonnen saknar ledande element och att t = t a r en fri variabel. Rad ger da t = t = t och rad ger t = t = t sa lo sningarna till va r ekvation blir t t = t t sa om vi sa tter t = sa fa r vi sambandet R R + R =, vilket ju var vad vi fick fram fra n exempel.. Fo rsta exemplet visar att en ma ngd vektorer som inneha ller nollvektorn a r automatiskt linja rt beroende. Exempel.4. La t v =, vi, i =,... n vara vektorer i Rm. Da a r dessa vektorer automatiskt beroende eftersom vektorekvationen t v + + tn v n =

DEFINITIONEN AV LINJÄRT BEROENDE MED EXEMPEL har den icketriviala lösningen t =, t = t = = t n =. Exempel.5. Om vi har linjärt beroende vektorer v,... v n där ingen av vektorerna är nollvektorn så måste det finnas en kombination t v + + t n v n = där minst två av variablerna t i vara nollskillda. Eftersom vektorerna är linjärt beroende så finns det en nollskild uppsättning av värden på t i så att ekvationen uppfylls. Om alla variablerna är noll utom, säg t så blir ekvationen i så fall t v = vilket ger att v = vilket motsäger antagandet om att ingen av våra vektorer av nollvektorn. Detta gör därför att minst två av variablerna t i måste vara nollskilda. Proposition.6. Om man har fler vektorer än dimensionen på rummet de ligger i så är denna mängd automatiskt linjärt beroende. Motivation för propositionen:: Låt oss ha n stycken vektorer v,... v n i R m där n > m. Då blir ekvationen från definitionen av beroende t v + + t n v n = och när vi skriver om den på matrisform har vi en matrisekvation av typen At = där A är m n matrisen som har våra vektorer som kolonner. Eftersom m < n så har vi en matris med färre rader än kolonner. När vi Gausseliminerar denna matris så kan vi maximalt få m stycken ledande element, en för varje rad och således m stycken ledande variabler. Eftersom n > m så finns det flera kolonner som inte har något ledande element i sig. Dessa kolonner svarar mot fria variabler vilket betyder att n m av variablerna t i kommer att vara fria och dessa fria variabler tillåts anta värden som är skilda från noll vilket betyder att ekvationen At = har icketriviala lösningar vilket alltså betyder att kolonnerna, dvs våra vektorer är linjärt beroende. Exempel.7. Vi visar ett exempel på att när man har fler vektorer än dimensionen på det rum som vektorerna ligger i så är vektorerna automatiskt linjärt beroende. Betrakta därför kolonnvektorerna i följande matris som vi direkt Gauss-Jordan eliminerar till reducerad trappstegsform A = 9 5 4 Från den reducerade matrisen får vi att det finns tre stycken ledande variabler och två stycken fria. Om vi kallar variablerna för t,... t 5 så ser vi att t 4 och t 5 är fria och att vi har t = 9t 4 + 5t 5 t = 4t 4 t 5 t = t 4 + t 5 vilket gör att när de fria variablerna antar nollskillda värden så har systemet At = icketriviala lösningar, vilket alltså betyder att kolonnvektorerna är linjärt beroende. Innan vi tar nästa exempel så definierar vi vad det betyder att två vektorer är parallella. Definition.8. Två vektorer v, w R n är parallella om v = Kw, K R, dvs de är parallella om de skiljer sig på en konstant. Observera att konstanten tillåts vara negativ vilket då betyder att vektorerna pekar åt precis motsatta håll, se figur

GAUSSMASKINEN v w=v u b=-u Figur : Två par av vektorer där v är parallell med w och u är parallell med b. Notera att u och b pekar åt motsatt håll och att b = u och vi har K = i definitionen. Exempel.9. Vi ska visa att Två vektorer är linjärt beroende om och bara om de är parallella. För att se detta tar vi två godtyckliga nollskillda vektorer u och v. Att dessa två vektorer är linjärt beroende betyder enligt definitionen att det finns två nollskillda tal t och t så att t u + t v = Vi kan i denna likhet addera t v till båda led och sedan dividera båda led med det nollskillda talet t och då får vi u = t t v Genom att sätt K = t t så har vi alltså visat att u = Kv vilket innebär att vektorerna är parallella. Om man startar med två parallella vektorer u = Kv så ger denna likhet att u Kv = vilket betyder att vi kan sätta t = och t = K och därför uppfyller två parallella vektorer automatiskt definitionen för linjärt beroende. Gaussmaskinen Om vi jämför Exempel. och Exempel. så ser vi att vi väsentligen har två sätt att undersöka om en uppsättning vektorer är linjärt beroende eller inte. Definitionen av linjärt beroende leder till en vektorekvation och när vi översätter denna till en vanlig matrisekvation så hamnar vektorerna som kolonner i matrisen. Vi ser så småning om beroendet som att denna matrisekvation har fria variabler. Vi ska nu se hur man kan upptäcka ett linjärt beroende genom att sätta våra vektorer som rader i en matris. Precis som i Exempel. så har vi ett beroende om vi får en nollrad när vi Gausseliminerar. Detta leder till idéen om att Gausseliminationen kan upptäcka ett beroende. Vi har faktiskt Theorem.. Gausselimination är en maskin som upptäcker linjärt beroende om ett sådant finns. Man ställer upp vektorerna som rader i en matris. Om det uppstår nollrader när vi Gausseliminerar så är raderna linjärt beroende och om inga nollrader uppstår så är raderna linjär oberoende. Motivation för satsen: Låt oss börja med att tänka på vad vi gör när vi Gausseliminerar. Man försöker att stegvis få nollor nedanför matrisens huvuddiagonal. Gausseliminationen gör detta genom radoperationer som innebär att man multiplicerar en rad med ett tal och adderar detta till en annan rad. Radeliminationerna är med andra ord ett sätt att linjärkombinera radvektorerna. I 4

GAUSSMASKINEN varje steg får vi fler nollor i raderna nedanför och ibland händer det att vi får en rad som består enbart av nollor. Vi har då fått en nollrad. Denna nollrad har vi då fått genom radoperationerna och därför kan vi säga att nollraden kommer av att vi hittat en linjärkombination av våra rader som blir nollraden. Linjärkombinationen vi i slutändan får uppfyller, precis som i exempel. en linjär relation t R + t n R n =, där inte alla t i är noll. Enligt definition. så har vi alltså en icketrivial lösning och våra radvektorer är således beroende. Exempel.. Är vektorerna v = linjärt oberoende eller linjärt beroende?, v =, och v = Lösning mha definitionen :: Om vi vill använda definitionen av linjärt beroende så ställer vi upp vektorekvationen och försöker hitta icketriviala lösningar till den. Sådan finns precis när vektorekvationens motsvarande matrisekvation har fri variabel. Lösning med Gaussmaskinen :: Vi ska istället använda Gaussmaskinen och då ska vi ställa upp vektorerna som rader i en matris och Gausseliminera. Vi får då Eftersom vi inte får en nollrad så ger Gaussmaskinen den slutsatsen att våra tre vektorer faktiskt är oberoende. Exempel.. Visa att vektorerna v = (,,, ), v = (,,, ) och v = (,,, ) är linjärt oberoende. Lösning med Gaussmaskinen :: Om vi ställer upp vektorerna som rader i en matris så kan vi använda Gaussmaskinen: Vi får alltså en nollrad och satsen om Gaussmaskinen säger då att våra vektorer är linjärt beroende. Lösningen mha definitionen :: Man naturligtvis också visa det linjära beroendet genom att använda definitionenen.. Då ställer man upp vektorerna som kolonner i en matris och eliminerar: Här ser vi att vi har två ledande variabler och en fri variabel. Den fria variabeln får ju anta vilka värden som helst, t.ex sådana som är skilda från noll och därför har vi gott om icketriviala lösningar. Och eftersom vi har icketriviala lösningar så är vektorerna linjärt beroende. 5