Mål och Budget för Avesta Kommun 2016-2018 KF 2015-11-23 154 Revidering
Innehållsförteckning: Förord... 3 Vision... 4 Styrprocessen i Avesta... 5 Tidplan för mål och budget 2016-2018... 5 Uppföljning enligt styrprocess... 6 Övergripande mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 7 Beskrivning av kommunens styrprocess... 7 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet hållbar utveckling/klimatneutralt... 8 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet medborgarinflytande... 9 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ungdomsstaden... 10 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet folkhälsa/trygghet... 11 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet kulturstaden... 12 Styrelsernas uppdrag...15 Styrelsernas uppdrag är att följa fullmäktiges intentioner... 15 Budgetförutsättningar och styrande beslut...16 Ekonomisk översikt, förutsättningar för strategisk plan 2016-2018... 16 Omvärldsanalys... 16 Befolkningsutveckling i Avesta... 17 Demografiprognos i Avesta 2014... 17 Arbetslöshet... 17 Skatter och utjämning... 18 Resultat... 18 Balanskrav, RUR-avsättning... 18 Nettokostnads- och skatteutveckling... 19 Känslighetsanalys... 19 Personalkostnader... 19 Pensionsåtaganden... 19 Övriga kostnader och intäkter... 20 Investeringsbudget... 20 Internränta... 20 Internhyreshöjning... 20 Städindex... 20 Taxor... 20 Särskilda beslut 2016-2018... 21 Ekonomisk sammanställning 2016-2018... 23 2
Förord Vi tror på Avesta, dess invånare och företag! Därför satsar vi offensivt framåt och vågar sticka ut hakan och tro på visionen 25 000 invånare år 2020. För att nå dit måste vi alla hjälpas åt: kommun, invånare och företagare - för det är Vi som är Avesta. Den budget vi lägger fram för perioden 2016-2018 bygger på en vision om en framtida hållbar kommun, där kommuninnevånarna har stort inflytande och känner en stor delaktighet i kommunens utveckling. Avesta 2020-projektet ligger som en röd tråd genom allt vårt arbete och har fortsatt högsta prioritet under budgetperioden men det är också dags att lyfta blicken och ta avstamp inför kommande period fram till 2030. Vi har i och med vårt målinriktade arbete med Avesta 2020 en positiv inflyttning till kommunen med + 440 personer 2014, detta gör att vi kan och måste fortsätta våra satsningar på äldreomsorgen och förskola/grundskola vilket syns i detta dokument. Lars Isacsson Henrik Öhrn Leif Eriksson Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet 3
Vision Avesta 2030 Avesta är 2030 en inflyttningsort i en dynamisk tillväxtregion, människor väljer att leva sina liv i och flytta till Avesta för att här finns bra skolor och äldreomsorg, en levande landsbygd, bra infrastruktur, handel, stort kulturutbud och en bra regional arbetsmarknad. Satsningar på entreprenörskap för kvinnor och män har lett till att nya företag skapats och befintliga företag getts möjlighet att växa. Avesta är en möjligheternas kommun som kan erbjuda många alternativ till boende, arbete, studier, fritid och rekreation. Med de kraftkällor som ett rikt näringsliv, en levande landsbygd, spännande evenemang, intressanta utbildningar, ett kulturliv som lyfter, naturens närhet och tjusning och många människors initiativrikedom utgör, är förutsättningarna inför framtiden goda. Våra ungdomar har möjlighet att och vill, leva, arbeta och bilda familj i Avesta. För detta behövs en ungdomssatsning med fortsatt hög kvalitet i våra skolor, möjligheter till högre studier, rika fritidsmöjligheter och förebyggande vålds- och drogarbete. Avesta Kommuns invånare upplever bygden som säker och trygg. Satsningar har gjorts på utemiljön, för att göra den tillgänglig och inbjudande. I skapandet av attraktiva utemiljöer har kultur och konst varit en viktig del. Hållbar utveckling både globalt och lokalt är en ödesfråga för alla människor. I Avesta har vi bidragit genom att lokalt investera oss ur det fossila energibehovet med hjälp av bl.a. ny teknik, att vara sparsamma med de resurser som vi har att tillgå och genom att bättre ta tillvara på och återvinna olika material. Globalt har vi fortsatt vara en föregångskommun som Fairtrade City. Bostaden är en social rättighet för var och en och kommunen har via sitt bostadsbolag tagit sitt ansvar för att bostadsförsörjningen är tryggad, men även privata intressenter ser Avesta som en attraktiv bostadskommun och vill vara med i bostadsbyggandet. I Avesta och dess landsbygd finns en variation av bra boendeformer. I bostadsområdena blandas hyresrätter med eget ägande i form av bostadsrätter eller egna hem. Ett väl fungerande utbildningssystem är grundläggande för barn och ungdomars start i livet. Perspektivet har varit att satsa på det livslånga lärandet. Från förskolan via grundskolan och vidare till gymnasiet och högre studier är utbildningskedjan stark. Ett brett utbud med hög kvalitet på utbildningen erbjuds. I Avesta finns en framtidstro, en stark känsla av delaktighet och VI-känsla, tillsammans gjorde vi det möjligt. 4
Styrprocessen i Avesta Ständig omvärlds- och invärldsanalys Verksamhet smål Effektivitet Ekonomisk restriktion Prestationer Resursbehov Tidplan för mål och budget 2016-2018 Mål och budget för 2016, plan för 2017-2018 behandlas av Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 maj Kommunstyrelsen 1 juni Kommunfullmäktige den 15 juni 2015 Mål och budget revideras med behandling i: Kommunstyrelsens arbetsutskott den 27 oktober Kommunstyrelsen den 9 november Kommunfullmäktige den 23 november Styrelsernas Mål och budget i övrigt ska lämnas till Kommunkansliet senast 16 november för delgivning till Kommunfullmäktige i december. Styrelsernas detaljbudgetar för registrering i ekonomisystemet ska inrapporteras till Kommunkansliet senast den 14 december 2015. 5
Uppföljning enligt styrprocess Kommunstyrelsen ansvarar för uppföljning och dialog med styrelserna. Månadsuppföljning ska ske månadsvis med undantag för januari, maj, juni och november. Vid månadsuppföljningarna redovisas; ekonomi- och personalstatistik åtgärdsplaner hur väl man klarar av att hålla sin budget Totala årsarbetstiden ska kontinuerligt följas upp för att följa effekterna av heltidsprojektet. Månadsuppföljning mars. I samband med denna uppföljning ska en mer omfattande uppföljning göras till kommunstyrelsen som förutom ovan även omfattar; de kommunala bolagen, avstämning av särskilda uppdrag avstämning av fullmäktige beslutade mål Delårsrapport augusti och årsredovisning. Innehållet i dessa två uppföljningar är lagstyrda, omfattar hela kommunkoncernen och ska behandlas av kommunfullmäktige. Vid dessa uppföljningstillfällen ska information ges om hur styrelserna lyckats i förhållande till; beslutade fullmäktigemål tilldelade ekonomiska ramar särskilda uppdrag personalredovisning enligt lagstiftning samt avstämning av styrelsernas indikatorer för målen som beslutats av Kommunfullmäktige i samband med Mål och budget. Detta ska redovisas enligt den uppföljning av mål som beslutats i detta dokument. Det ska också beskrivas med vilka aktiviteter styrelsen genomför eller planerar verksamheten i riktning mot dessa mål. Verkställighetsbevakning ska ske två gånger per år. Uppföljningsrapporterna ska godkännas av respektive styrelse/nämnd, alternativt arbetsutskott innan den överlämnas till kommunstyrelsen. I övrigt ges ekonomienheten i uppdrag att i detalj utforma dokumenten. Föreligger avvikelser mot beslutade mål och ekonomiska ramar ska alltid förslag till åtgärder lämnas i syfte att komma till rätta med avvikelsen. Mål- och budgetdokumentet ska kommuniceras med all personal så att kommunens mål blir kända av alla medarbetare. Medarbetarna ska vara delaktiga i hur målen förverkligas. 6
Övergripande mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning Beskrivning av kommunens styrprocess KOMMUNFULLMÄKTIGES VISION av hur kommunen ska utvecklas är utgångspunkten för målstyrningsprocessen. Utifrån visionen beslutar fullmäktige om en strategisk plan för perioden. DEN STRATEGISKA PLANEN innehåller de ekonomiska ramarna för styrelserna och de mål som fullmäktige vill att kommunen ska uppnå under de kommande tre åren. Planen tas fram i budgetberedningen av ordförandegruppen, utifrån vissa givna förutsättningar. Fullmäktige fattar beslut om planen i juni. Revidering av planen sker i november. DE POLITISKA MÅLEN I DEN STRATEGISKA PLANEN är formulerade och grupperade utifrån SJU PERSPEKTIV: Hållbar utveckling/klimatneutralt Medborgarinflytande Ungdomsstaden Folkhälsa/trygghet Kulturstaden Framtid Avesta Ekonomi MÄTBARA MÅL är ett viktigt krav för att målen ska kunna följas upp. Mätbarheten åstadkoms med hjälp av så kallade indikatorer. INDIKATORN visar hur väl målet är uppnått. Indikatorerna kan vara kommunövergripande eller styrelsespecifika. Oftast krävs det flera indikatorer för att kunna avgöra om kommunen närmar sig det uppsatta målet. Om den politiska målsättningen inte kan mätas i form av en indikator ska den istället formuleras som en inriktning, fullmäktige kan då ge styrelserna direkta uppdrag. ANSVARSOMRÅDE, ÅTGÄRDER OCH INDIKATORER ska anges i styrelsernas respektive verksamhetsplaner. Styrelserna ska även ange de aktiviteter som kortfattat talar om vilka åtgärder som styrelsen planerar att genomföra för att uppnå målsättningen i den strategiska planen. I ÅRSREDOVISNING OCH I DELÅRSRAPPORT redovisas en samlad redogörelse för God ekonomisk hushållning. I dessa dokument görs en sammanvägning av det ekonomiska resultatet samt hur väl målen i den strategiska planen har uppfyllts. Under 2010 har revidering av styrprocess påbörjats och arbetet fortgår. 7
Kommunfullmäktiges mål i perspektivet hållbar utveckling/klimatneutralt Indikatorer: 2013 2014 Energiförbrukning kwh/m2/år i kommunala byggnader, Målnivå: Minska med 1,5 % årligen för perioden 2010-2016, utgångsvärde 2010, 212,9 kwh/år 217,2 kwh/m2 210,0 kwh/m2 Källa och mätperiod: (Energi och klimatstrategi, delmål 2) Egen mätning 31/12 1,4% jfr 2010 Andel miljöbilar i kommunorganisationen, personbilar och lätta lastbilar 35 % 44 % Målnivå: Personbilar 100 % år 2016 enligt Energi och klimatstrategi, delmål 10 Källa och mätperiod: KKik, 31/12 Andel kasserad mat i kommunala kök, totalt svinn(energi och klimatstrategi, delmål 13) - 21 % Målnivå: 15 % år 2016 Källa och mätperiod: Egen mätning, mätperiod v.11-14 Ekologiska livsmedel, andel i kommunens verksamhet, (Energi och klimatstrategi, delmål 12) 21 % 24 % Målnivå: 30 % år 2016 Källa och mätperiod: KKik, 31/12 Återvinning av hushållsavfall, genom materialåtervinning 24 % 22 % Målnivå: Öka till Sverigesnitt senast 2018 (Sverigesnitt 2014 36%) Källa och mätperiod: KKik 31/12 Ökat kollektivresande, antal resor Målnivå: Öka Källa och mätperiod: Dalatrafik, månadsvis mätning 586 226 Saknas Andel Fair-tradeprodukter ska öka Målnivå: Öka Källa och mätperiod: Egen mätning 31/12 komplett eras 8
Kommunfullmäktiges mål i perspektivet medborgarinflytande Indikatorer: 2013 2014 Delaktighetsindex, Kommunens kvalitet i korthet 56 % 52 % Målnivå: 70 % Källa och mätperiod: KKiK, dec årligen Nöjd-inflytande-index, mäts årligen via SCB:s medborgarundersökning 42 Ingen mätning Målnivå: 45 Källa och mätperiod: SCB, årligen, våren Kommunens kvalitet i korthet, mått 1-3 1. E-post, svar på en enkel fråga inom två dagar, andel % 2. Andel av medborgarna som via telefon får direkt svar på en enkel fråga 3. Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande via telefon Målnivå: 1. Svar inom två dagar, E-post, minst Sverigesnitt (83 % år 2014) 2. Andel medborgare som får svar via telefon, 60 % år 2017 3. Gott bemötande via telefon, 90 % år 2017 Källa och mätperiod: Servicemätning, KKik dec, årligen 83 % 63 % 72 % 70 % 57 % 89 % 9
Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ungdomsstaden Indikatorer: 2013 2014 LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) Politik, samhälle och inflytande, delfråga 4 Hur Mycket Mäts ej stor möjlighet har du att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? Målnivå: Öka Källa och mätperiod: Ungdomsstyrelsen hösten 2015 stor/ stor, Åk 8 22 %, Gy åk 2 23% Nationella prov åk3, sv, ma, andel som klarat alla delprov 77,3 % 69 % Målnivå: 80 % år 2016, 90 % år 2018 Källa och mätperiod: KKik, 31/12 Kolada N15474 Andel elever som är behöriga till yrkesprogram Målnivå: 85 % år 2016, 90 % år 2018 Källa och mätperiod: Skolverket, Kolada N15424 Meritvärde åk 9, kommunala skolor Målnivå: 215, år 2016, 220, år 2018 Källa och mätperiod: Skolverket, 31/12 Kolada N15501 Andel som slutför sina gymnasiestudier inom fyra år inkl IM Målnivå: 80 % år 2016, 85 % år 2018 Källa och mätperiod: KKik, 31/12 Kolada N17404 Sammanvägt resultat i grundskolan, lägeskommun, ranking Målnivå: Ranking 200, år 2016, ranking 20 eller bättre, år 2020 Källa och mätperiod: Skolverket, Öppna jämförelser, mått (U15428), mäts årligen 84,9 % 76,4% 212 194 70, 5% 77,1 % 160 273 10
Kommunfullmäktiges mål i perspektivet folkhälsa/trygghet Indikatorer: 2013 2014 Trygghet, Nöjd-Region-index, delfråga A7, SCB, medborgarundersökning 55 Mäts ej 57, 2015 Målnivå: 60 år 2018 Källa och mätperiod: SCB, årligen, våren Sjukpenningtalet, dagar/registrerad försäkrad 7,2 (2012) 8,3 (2013) Målnivå: Minska Källa och mätperiod: KKik, 31/12 Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel Målnivå: Minska 4,4 % (2012) 4,9 % (2013) Källa och mätperiod: KKik, 31/12 Delta i C.A.N (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) första mätning 2016, därefter årligen Målnivå: nollmätning 2016 Källa och mätperiod: C.A.N, Årligen, 2 veckor under feb-apr - - 11
Kommunfullmäktiges mål i perspektivet kulturstaden Indikatorer: 2013 2014 Verket, antalet besökare 29 806 29 062 Visentparken, antal besökare 8 282 7 732 Målnivå: Verket, 35 000 besökare år 2018, Visentparken, 10 000 besökare år 2018 Källa och mätperiod: Egen mätning Kulturskolan, antal deltagare Målnivå: 800 deltagare år 2018 Källa och mätperiod: Egen mätning Fritidsmöjligheter, Nöjd-Region-Index, delfråga A6. Målnivå: 67, år 2018 Källa och mätperiod: SCB, årligen, våren 747 713 59 Mäts ej 2014 62, år 2015 12
Kommunfullmäktiges mål för Framtid Avesta Indikator: 2013 2014 Befolkningsstatistik 21 575 22 022 Målnivå: Öka Källa och mätperiod: Skatteverket, 31/12 SKL:s företagsenkät, ÖJ Företagsklimat Målnivå: Topp 10 under perioden 2016-2018 Källa och mätperiod: KKik, år 2015 Svenskt näringslivs rankning, Målnivå: + 100 platser, startvärde från 2013, plats 173 Källa och mätperiod: KKik, 31/12 Antal nyregistrerade företag/1 000 inv, mäts 1:a halvåret Målnivå: 5,0 Källa och mätperiod: KKik, 31/12 Arbetslöshetsstatistik, ungdomar 18-24 år, jämförelsetal år 2013, 22,8% 69 Mäts ej 173 181, -9 platser 3,9 4,1 22,8 % 22,1 % Målnivå: 50 % år 2018 Källa och mätperiod: Arbetsförmedlingen 31/12, Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd 13
Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ekonomi Mål Oförändrad skattesats. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska kortsiktigt för 2016-2018 uppgå till 99 %. Utrymmet upp till 100 procent är det utrymme som exempelvis kan användas till att stärka det egna kapitalet, göra investeringar eller för att öka handlingsberedskapen för oförutsedda händelser. 14
Styrelsernas uppdrag Styrelsernas uppdrag är att följa fullmäktiges intentioner Kommunfullmäktiges mål ska ligga till grund för styrelsernas indikatorer för sina respektive verksamheter. Styrelsernas Mål och Budget med indikatorer för verksamheterna som överensstämmer med fullmäktiges mål ska därför beslutas och lämnas till kommunkansliet senast den 19 november. I denna budget fastslås skattesats och styrelsernas budgetramar. Med beaktande av målen har styrelserna möjlighet att fritt budgetera om mellan olika resultatenheter. Styrelsernas budgetarbete ska ske i nära dialog med verksamheterna. Den långsiktiga ekonomiska inriktningen i styrelsernas budgetarbete ska vara att skapa en buffert i verksamheten motsvarande 2 procent varje år för att kunna möta särskilda händelser som kan uppstå under året. Särskilt uppdrag till Kommunstyrelsen Styrelsen ges i uppdrag att utreda möjlighet till sociala investeringsfonder. Utredningen presenteras senast september 2016. 15
Budgetförutsättningar och styrande beslut Ekonomisk översikt, förutsättningar för strategisk plan 2016-2018 I SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) senaste prognos lyfts stora utmaningarna som offentlig sektor står inför 2016-2019 med ett stort antal äldre, ett ökat antal asylsökande samt stora investeringsbehov i exempelvis bostäder och verksamhetslokaler. Sammantaget står sektorn inför stora förväntade kostnadsökningar inom institutionsplaceringar, förskola, grundskola, hemtjänst, IFO och bostadsförsörjning. Allt fler riktade stadsbidrag, för närvarande 80, innebär dessutom försämrade planeringsförutsättningar för kommunsektorn, minskat kommunal självstyre samt en betungande administration. För att undvika skattehöjningar för att möta dessa utmaningar måste sektorn hitta nya vägar för att klara sina åtagande som exempelvis ny teknik och effektivare och förändrade arbetssätt. SKL lyfter även bättre dialog mellan stat och kommunsektor, snabbare integration på arbetsmarknaden, ökat stöd för bostadsbyggande samt mer generella statsbidrag som framkomliga lösningar. Omvärldsanalys I oktober presenterade SKL följande prognos för utvecklingen i Sverige. I nedanstående tabell redovisas den procentuella förändringen om inte annat anges; 2016 2017 2018 BNP 3,6 2,4 2,2 Arbetade timmar 1,6 1,0 0,9 Öppet arbetslösa 6,7 6,3 6,2 Timlön 3,2 3,4 3,5 KPI 1,4 2,9 3,1 Realt skatteunderlag prognos okt 2,7 1,2 0,7 Snitt skatteutveckling 10 år 4,0 4,0 3,9 Årlig skatteutveckling 5,2 4,3 4,1 Differens för att ianspråkta RUR 1,2 0,3 0,2 Förändringen från vårpropositionen är att BNP och arbetade timmar räknats upp något. Däremot står SKL fast vid en jämviktskonjunktur år 2016 med en arbetslöshet på 6,7 procent och en inflation på 1,4 procent. Det reala skatteunderlaget ökar 2016 för att åren därefter ha nedreviderats. Enligt nuvarande regler och beslut om resultatutjämningsreserven kopplat till konjunktursvängningar kan inte den ackumulerade reserven på totalt 32,9 mkr per 2014 användas under kommande planperiod. 16
Befolkningsutveckling i Avesta 2005 21 954-148 -102-44 -30-75 61 2006 21 963 9-117 128 28-61 161 2007 21 886-77 -82 9-21 -81 111 2008 21 937 51-59 110-56 17 149 2009 21 762-175 -99-75 -11-159 95 2010 juni 21 736-24 -40 16 9-59 116 2010 21 583-179 -79-98 1-211 112 2011 juni 21 543-40 -50 10 15-38 32 2011 21 486-97 -92-5 -10-79 84 2012 juni 21 488 2-44 46 30-49 65 2012 21 467-19 -110 89 9-75 155 2013 juni 21 570 103-43 145-14 33 126 2013 21 582 115-69 184-6 -87 277 2014 juni 21 870 288-12 300 23 84 193 2014 22 022 440-36 476-2 29 449 2015 juni 22 330 308-20 328-15 112 231 Snitt 14-81 96-1 -32 131 Den offentliga statistiken visade att Avesta per halvår ökat sin befolkning mest i Dalarna. Per augusti uppgick ökningen 446 invånare och vi har nu en befolkning på 22 468 invånare. Demografiprognos i Avesta 2014 I Avesta är det framförallt antalet personer över 75 år som kommer att öka de kommande åren. Diagrammet visar Avestas demografi 2014-12-31. Arbetslöshet Arbetslösheten i Avesta ligger fortfarande högre än i Dalarna och riket. Arbetslöshet andel procent av registerbaserade arbetskraft totalt 16-64 år 18-24 år 2014 juli Avesta 8,4 16,9 Dalarna 6,3 12,6 Sverige 7,7 14,4 2015 juli Avesta 11,3 21,5 Dalarna 6,5 11,5 Sverige 7,6 12,9 För att minska ungdomsarbetslösheten och uppnå det nationella målet att halvera denna har Avesta kommun valt att budgetera 6 mkr årligen på en långsiktig satsning på nystartsjobb. 17
Skatter och utjämning Skattesats i Avesta för år 2016 beräknas bli oförändrad, 22,44 kronor. Nedanstående skatteberäkning har sin grund i Sveriges kommuner och landstings senaste prognos 2015-10-08. Specifikation av skatteintäkter och utjämning, tkr 2016 2017 2018 Kommunalskatt 994 806 1 048 140 1 104 329 Summa kommunalskatt 994 806 1 048 140 1 104 329 Utjämning Inkomstutjämning 207 986 201 315 196 345 Kostnadsutjämning -10 200-10 291-10 382 Regleringsbidrag -642-4 430-10 530 Strukturbidrag LSS-utjämning -16 289-16 434-16 579 Summa statsbidrag 180 855 170 159 158 853 Summa skatter och utjämning 1 175 661 1 218 299 1 263 182 Kommunal fastighetsavgift 37 117 37 117 37 117 Totalt 1 212 777 1 255 415 1 300 299 Skatteberäkningen 2016 utgår från befolkningsstatistik per augusti och för 2017 och 2018 med en årlig uppräkning med 200 invånare. Resultat Budgetförslaget innebär att resultatöverskottet under planperioden uppgår till totalt 23,1 mkr. Nettokostnadernas andel av skatter och statsbidrag, uppgår per år till: 99,5% år 2016 99,5% år 2017 99,1% år 2018 Balanskrav, RUR-avsättning Kommunen har i och med redovisat positivt årsresultat från och med 2010 uppfyllt gällande balanskrav och även uppnått det långsiktiga resultatet enligt god ekonomisk hushållning på 2 procent respektive år förutom 2012. Från och med 2010 har resultat överstigande 2 procent enligt fullmäktigebeslut avsätts i en resultatregleringsreserv (RUR) att användas i lågkonjunktur och om kommunen redovisar ett negativt resultat. Definitionen av lågkonjunktur är när det årliga underliggande skatteunderlaget för riket understiger den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Upplösning får enligt RUR reglerna göras upp till ett nollresultat i en sidoordnad balanskravsutredning. I Avesta uppgår den ackumulerade avsättningen till RUR efter 2014 till 32,9 mkr. Kommunfullmäktige har fattat beslut om RUR som avser en reservering och disponering enligt propositionen med koppling till konjunktursvängningar. 18
Nettokostnads- och skatteutveckling Diagrammet visar beräknad utveckling 2015-2018. För år 2016 ökar kostnaderna snabbare än skatteintäkterna. Känslighetsanalys Analysen visar hur mycket kostnaderna respektive intäkter ökar i och med förändrade antaganden. mkr Löneförändring med 1% inkl PO samtlig personal i kommunen 8,2 Bruttokostnadsförändring med 1% 12,8 Generella statsbidrag med 1% 1,7 Förändrad utdebitering med 1 kr 43,0 Förändrad äldreomsorgstaxa med 10% 2,3 Förändrad barnomsorgstaxa med 10% 1,1 Förändring av befolkningen med 50 pers 2,4 Förändring av skatteunderlag 1% 10,9 Personalkostnader Lönekostnadsökning av den tillsvidareanställda personalen budgeteras centralt under kommunstyrelsen för perioden 2016-2018 för samtliga förutom för V-Dala miljö- och bygg och upphandling. I styrelsernas ram ingår löneläget per 30 september 2015. Följande personalomkostnadspålägg ska användas för år 2016: Anställda Förtroendevalda Lag/avtal 31,63 31,42 Pension/löneskatt 6,83 Rehab/friskvård/FHV 1,25 Totalt 39,71 31,42 Pensionsåtaganden Kommunens årliga pensionskostnad uppgår till mellan 72-85 mkr inklusive särskild löneskatt. Den individuella pensionsdelen som beräknas som procentuell andel av den årliga lönesumman utbetalas årligen till de anställda enligt fullmäktigebeslut. 19
Övriga kostnader och intäkter Övriga kostnads- och intäktsförändringar samt volymförändringar av verksamhet ska hanteras inom tilldelad ram. Beräknad allmän prisstegring med 1,5 procent, enligt prognos från SKL, ska inrymmas i befintlig ram. Investeringsbudget Den totala ramen för investeringsbudgeten beräknas till netto 79 mkr för 2016, 80 mkr för 2017 och 45 mkr för 2018. Verksamhetens investeringsäskanden hanteras under löpande budgetår enligt den av kommunfullmäktige fastställda investeringspolicyn. Självfinansieringsgraden för perioden ligger mellan 47-100 % vilket innebär att stora delar av investeringarna beräknas finansieras via nyupplåning. Större investeringar: Infrastruktur IT Internränta Internräntan för år 2016 uppgår preliminärt till 3,5 procent. Slutlig internränta fastställs i januari 2016 enligt gällande investeringspolicy. Internhyreshöjning Gamla Byn AB:s aviserade hyreshöjning, på grund av indexökning oktober, vilken ska inrymmas inom befintlig ram och hyreshöjningen sker utifrån 2015 års nivå. Städindex SCB-index (maj-index i juni). För 2016 ska en ökning på 2,4 procent vilken ska inrymmas inom befintlig ram. Taxor Styrelserna äger rätt att höja taxorna för verksamheten. Styrelserna äger även rätt att införa nya taxor om de är av ringa värde och eller ringa omfattning. Kommunfullmäktige ska besluta om taxeförändringar i övrigt, för de taxor som enligt kommunens taxepolicy är hänskjutna till Kommunfullmäktige. 20
Särskilda beslut 2016-2018 Belopp i tkr, om inte annat anges 2015 2016 2017 2018 Övergripande: Ramar är justerade för löneavtal till och med 30 sept 2015 Kommunfullmäktige: Tillfälliga medel Allmänna val 250 Fullmäktigeberedning 100 100 100 Ramförändring Kommunrevisionen 80 Kommunstyrelsen: Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund, inkl. pensionskostnader 27 495 29 073 30 884 Löneavtal och pensioner, (Mkr) 93 123 162 Tillfälliga medel Framtid Avesta för år 2016-2018, inkl Avesta 2020 2 800 2 800 2 800 Myggprojekt, 250 250 250 Offentliga miljöer och infrastruktur, KS 46 2012 2 000 2 000 2 000 Åtgärder för ungdomsarbetslöshet 6 000 6 000 6 000 Utvecklingsmedel 500 4 000 0 Ekonomisystem uppgardering, projekt 1 000 Dokumenthanteringssystem, projekt 500 Ramförändring Kapitaltjänstkostnader och övriga driftkostnader för övergripande investeringar. Medlen överförs till berörd styrelse efter färdigställande. Förbättrat vägunderhåll 500 500 500 Väghållning, broar, belysning 2 426 3 450 1 913 Fastigheter 65 65 Parker/grönytor/lekparker 263 263 264 Exploateringsområden 634 Parker/grönytor/lekparker ökade driftkostnader 150 150 150 Åtgärder skolmiljöer, kaptj/hyreshöjande åtgärder 500 500 500 Ramförändring - verksamhet Lönenämnden, uppräkning kommunbidrag 320-70 124 Kollektivtrafik, ny trafikbeställning 557 354 380 Upphandling, förändring samverkan 216 84 89 E-beställning, upphandling, koncerngemensam system 250 250 Dokumenthanteringssystem, årskostnad 300 Servicecenter 600 Överförmyndarverksamhet utökning 335 Framtid Avesta, ramförändring 2 tjänster 1 700 21
Belopp i tkr, om inte annat anges 2015 2016 2017 2018 Omsorgsstyrelsen: Tillfälliga medel Tillfälliga medel 2015 pga återbetalning AFA 5 000-5 000 Ramförändring Ramförstärkning, styrelse, KF juni 12 500 Ramförstärkning, styrelse, KF nov 5 000 Bildningsstyrelsen: Tillfälliga medel 5 000 16 000 Tillfälliga medel 2015 pga återbetalning AFA 5 000-5 000 Ramförändring Förskola, grundskola utbyggnad 2 500 Sommarjobb 1 000 Ramförstärkning, styrelse, KF juni 12 500 Ramförstärkning, styrelse, KF nov 5 000 Västmanland-Dalarna Miljö och Byggnadsnämnd Ramförändring Kommunbidrag, Avestas andel, uppräkning 479 532 574 Miljösamordnare Ekokommun Sverige 700 Finansiering: I finansnettot ingår: Kreditavgift från Gamla Byn AB, AIAB, VAAB 0,5 % av lånestocken från 2015. 4 000 4 000 4 000 22
Ekonomisk sammanställning 2016-2018 Driftbudgetram per styrelse (netto) 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Kommunfullmäktige 4 600 4 180 4 180 4 430 Kommunstyrelsen 238 785 262 450 306 125 345 343 varav Kommungemensamma kostnader 130 416 151 516 193 673 231 798 Omsorgsstyrelsen 429 697 447 832 447 832 447 832 Bildningsstyrelsen 510 047 527 967 527 967 527 967 Västmanland Dalarna miljö- och byggnadsnämnd 12 697 13 876 14 408 14 982 SUMMA 1 195 826 1 256 306 1 300 512 1 340 555 Resultatbudget Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Verksamhetens nettokostnader -1 113 800-1 175 100-1 216 100-1 252 500 Avskrivningar -26 800-32 200-32 400-33 900 Verksamhetens nettokostnader -1 140 600-1 207 300-1 248 500-1 286 400 Skatteintäkter/generella statsbidrag 1 150 000 1 212 800 1 255 400 1 300 300 Finansiellt netto -1 200 500-1 200-2 500 Förändring EGET KAPITAL 8 200 6 000 5 700 11 400 Nettokostnadsandel 99,3 99,5 99,5 99,1 23
Finansieringsbudget Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Versamhetens nettokostnader -1 113 800-1 175 100-1 216 100-1 252 500 Skatteintäkter o intäkter av bidrag 1 150 000 1 212 800 1 255 400 1 300 300 Finansiellt netto -1 186 485-1 200-2 500 1. Verksamhetens netto 35 000 38 200 38 100 45 300 INVESTERINGAR Inköp av materiella tillgångar -76 000-79 300-80 500-45 500 2. Investeringsnetto -76 000-79 300-80 500-45 500 FINANSIERING Utlåning Utlåning/ökning långfristiga fordringar 0 0 0 0 Upplåning Nyupplåning 43 000 43 000 43 000-3 000 3. Finansieringsnetto 43 000 43 000 43 000-3 000 Justering för icke rörelsekapitalpåverkande poster Avsättning pensioner -1 603-1 214-1 095 3 217 4. Icke rörelsekapitalpåverkande poster netto -1 603-1 214-1 095 3 217 Förändring av likvida medel (1+2+3+4) 397 686-495 17 24
Balansbudget Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 610 089 657 989 706 890 719 289 Bidrag till statlig infrastruktur 16 800 16 000 15 200 14 400 Omsättningstillgångar 150 107 150 793 150 298 150 315 SUMMA TILLGÅNGAR 776 996 824 782 872 388 884 004 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital 284 927 290 927 296 627 308 027 därav Årets resultat 8 198 6 000 5 700 11 400 Avsättningar 150 651 149 437 148 342 151 559 Kort- och långfristiga skulder 341 418 384 418 427 418 424 418 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 776 996 824 782 872 388 884 004 Soliditet 37% 35% 34% 35% *balansbudgeten är exklusive Internbanken 891 Mkr. 25