Dkumenttyp Ansvarig verksamhet Versin Antal sidr Rutin Medicinkliniken Avdelning 23 3 8 Dkumentägare Fastställare Giltig fr..m. Giltig t..m. Jessica Bergman Birgitta Evenssn 2014-06-12 2016-06-12 KAD Gäller för: Avdelning 23 1. Målsättning ch syfte Patientsäkert handhavande ch skötsel av urinkateter. 2. Omfattning All vårdpersnal avdelning 23, Centralsjukhuset i Karlstad. 3. Beskrivning Urininfektin är den vanligaste vårdrelaterade infektinen ch förkmmer ftast i samband med behandling med kvarliggande urinkateter (KAD). Risken för vårdrelaterad urinvägsinfektin ökar med ca 10 % för varje dygn patienten har KAD. Bakterier kmmer in via kateterns utsida eller insida. Täta byten av urinuppsamlingspåse ch bristande handhygien hs vårdpersnal ch patient ökar risken för bakterieinvasin Definitin: Urinstämma - förmåga till spntan vattenkastning trts fylld urinblåsa med minst 350 ml urin. Vid residualurin börja alltid med att ptimera patientens blåstömning ch miktinsmönster. Vid en kmplicerad förstagångsretentin 350-700 ml endast tappning. Eftersm KAD är den dminerande rsaken till VUVI (vårdrelaterad urinvägsinfektin) så ska behandling med urinkateter endast ske på strikt indikatin efter rdinatin av läkare efter att andra alternativ till blåstömning värderats. Då urinkateter är en medicinsk behandling, ansvarar läkaren för rdinatin, dkumentatin av indikatin ch behandlingstid. Titel Versin Giltig t..m. 1 (8)
Indikatiner för KAD Retentin 700-1000 ml, öppen KAD i 10 dagar. Förstagångsretentin >1000 ml, öppen KAD i 4 veckr. Retentin med blödning. Svårt sjuka där mätning av vätskebalans är viktig. Sår i underlivet 3.1 Förberedelser katetrisering Infrmera patienten Ta reda på m patienten har några frågr eller funderingar inför kateteriseringen. Bemöt dessa ch säkerställ att patienten får infrmatin. Ta hänsyn till patientens behv av integritet. Patienten bör ckså ge sitt samtycke till behandlingen. Kntrllera att patienten inte är överkänslig mt latex (kateter, handskar) eller lidkain (bedövningsgel). Desinfektera avlastningsbrd/uppdukningsyta ch duka upp materialet innan patienten blttas. Material På avd 23 används följande material: Latexkateter BiCath, sterilförpackad. Längd 20-26cm (kvinna) eller 40 cm (man). Kan kvarligga i 12 veckr. Strlek Ch 12, 14 eller 16. Sträva efter minsta strlek. Höggradigt rena handskar Färdigförpackat kateteriseringsset alternativt följande: Tvättskål Trkar Handskar Duk Kmpresser Pincett, ev två Rndskål Tvål ch vatten eller steril natriumklrid 9 mg/ml. Antiseptiskt medel behöver inte användas. Xylcaingel. 10 gram. 1 spruta till kvinna, 2 sprutr till man. En 10 ml injektinsspruta för att tömma kateterballngen vid byte Sterilt vatten 10 ml En 10 ml injektinsspruta för att fylla kateterballngen med sterilt vatten10 ml sterilt vatten till kateterballngen Steril natriumklrid 9 mg/ml ch splspruta behöver finnas tillgängligt FlexiTrak Hygienunderlägg Uppsamlingspåse För uppegående patienter används tömbar påse med krt slang. Sängliggande patienter ska ha lång tömbar påse. Titel Versin Giltig t..m. 2 (8)
3.2 Tillvägagångssätt katetrisering Mer utförlig infrmatin finns på Vårdhandbken för den sm vill veta mer, det finns även en film m tillvägagångssätt vid katetrisering. Ren metd används i första hand m inget annat rdinerats. 1. Bltta inte patienten mer än nödvändigt. 2. Tvätta patientens underliv med tvål ch vatten. 3. Ta av handskar. Desinfektera händerna ch ta på nya handskar. 4. Håll isär blygdläpparna med hjälp av kmpresser eller håll kmpress runt penis 5. Bedöva med Xylcain gel. Börja med att drppa lite gel på urinrörsmynningen. Placera sedan tuben mt mynningen ch spruta långsamt in resterande gel. Sätt en kmpress mt öppningen för att mtverka att gelen rinner ut. Det tar 3-5 minuter för bedövningen att verka. 6. För in katetern med gd marginal Frcera inte m det tar emt. 7. Kntrllera att urin rinner ur katetern. Om det inte kmmer urin kan katetern vara täppt av gel eller vara vikt i urinröret. Be patienten hsta, tryck försiktigt över blåsan eller spruta in 10-50 ml steril natriumklrid. Det ska gå lätt att spruta in vätskan ch retur ska uppnås. 8. Fyll kateterballngen med 10 ml Sterilt vatten. Observera patienten, det ska inte göra nt. 9. Katetern ska kunna dras ut en bit efter att ballngen fyllts. För sedan in katetern en liten bit igen så att den inte trycker mt den känsliga blåsbtten. 10. Kppla katetern till en urinuppsamlingspåse. a. Krt tömbar påse till uppegående patient. Skriv datum på påsen. b. Lång tömbar påse till sängliggande patient. Skriv datum på påsen. 11. Sätt påsen i påshållare på benet (uppegående/sitter uppe) eller häng på sänggrind under urinblåsans nivå. 12. Dkumentera i patientens jurnal (ej endast i rapprtblad): a. Ordinerande läkare b. Indikatin, anteckna alltid mängden resurin c. Beräknad behandlingstid samt när katetern ska bytas d. Typ av kateter ch strlek e. Mängd vätska i kateterballngen f. Uppgifter m insättningen g. Om katetern ska vara öppen eller stängd, med eller utan ventil. Kntakta den läkare sm har rdinerat kateterbehandlingen m det uppstår prblem. Titel Versin Giltig t..m. 3 (8)
3.3 Svårighet att föra in katetern Vid svårighet att föra in katetern kan i första hand extra gel användas. En någt grövre kateter kan underlätta införandet. Kateter med Tiemanntipp (böjd) underlättar kateterisering av män då den böjda tippen lättare följer urinrörets böjning, men felvänd kan den rsaka skada. Den sm då kateteriserar bör vara van ch utföra kateteriseringen med försiktighet. 3.4 Skötsel urinkateter Hygien Tillämpa basala hygienrutiner Daglig underlivshygien med mild tvål eller tvättkräm. Män bör dra tillbaka förhuden ch tvätta. Det är därefter viktigt att föra tillbaka förhuden över llnet. Underkläder bör bytas regelbundet. Kateter skötsel Tillämpa basala hygienrutiner Katetern skall vara öppen vid: str urinretentin (>1000 ml) hematuri läkarrdinatin Liggtid för latex kateter (BiCath) är 3 månader. Första bytet bör göras inm 4-6 veckr. Byte ska ckså göras 2-3 dygn efter det att antibitikabehandling sätts in mt symtmgivande bakteriuri. Desinfektera kateterkpplingen med Klrhexidinsprit 5 mg/ml innan systemet bryts Uppsamlingspåsen ska alltid finnas under urinblåsans nivå, använd tömbar påse sm bytes vid behv eller en gång i veckan (skriv alltid datum vid byte). Vid behv kan en icke tömbar påse kpplas till den tömbara nattetid. Påsen får aldrig ligga på glvet. Utvärdera behvet av KAD dagligen. Ev blåsträning m KAD dras berr på behandlingstiden. Prvtagning 3.4.1 Intermittent kateterisering: Urinprvet bör m möjligt tas på mrgnen då urinen har stått i blåsan över natten. Anteckna blåstiden, det vill säga den tid urinen har stått i blåsan, på remissen. Titel Versin Giltig t..m. 4 (8)
3.4.2 Kvarliggande kateter, via urinrör eller suprapubiskt Slangen till urinuppsamlingspåsen stängs av 1/2-1 timme före prvtagningen. Katetern tvättas med 70% Klrhexedinspritt ch punkteras med steril engångsspruta nedanför förgreningsstället. Detta gäller latex- ch siliknkateterar, medan plastkatetrar inte får punkteras. Aspirera urin ch fyll i vacutainerröret (urindlingsrör). Blåssköljning Blåssköljning i syfte att rengöra blåsan bör planeras i samråd med läkare. Blåssköljning ska endast förekmma m patienten har grumlig eller tjckflytande urin. Använd riklig mängd steril Natriumklrid 9 mg/ml. Fyll splprutan med steril natriumklrid ch spruta försiktigt in 10 20 ml ch kntrllera att sköljvätskan går att föra in ch att den lätt rinner ut. Låt rinna ut i rndskål. Frtsätt fylla blåsan med 60 100 ml. Detta ska inte rsaka smärta hs patienten! Låt vätskan rinna ut alt aspirera ca hälften, så att undertrycket inte rsakar skadr i blåsväggen. Prceduren upprepas tills returvätskan är klar. Mängden splvätska sm behövs kan variera. Observera så att ingen vätska blir stående kvar i blåsan. Mät hur str mängd sm splas in ch rinner ut. Blåsträning Blåsträning rekmmenderas vid långtidsanvändning för att: efterlikna en så nrmal blåsfunktin sm möjligt. mtverka skrumpblåsa. minska irritatin/tryck på blåsslemhinnan rsakad av kateterspetsen. Kateterventil, eller klämma kan användas. Används kateterklämma ska denna inte sitta över kuffkanalen! Kateterklämma kan användas på slang till urinuppsamlingssystem. Katetern bör vara öppen nattetid för att ej störa nattsömnen. 3.5 Kmplikatiner urinkateter 3.5.1 Infektin Efter en krt tid med kvarliggande kateter finns det bakterier i urinblåsan. Kntakt med läkare m feber ch smärta från de nedre urinvägarna ch/eller testiklar. Titel Versin Giltig t..m. 5 (8)
3.5.2 Kateterstpp Kan ber på grumlig urin eller knkrement. Det kan ckså vara tryck eller knickbildning av katetern eller slangen till urinuppsamlingspåsen. Förstppning kan ckså blckera urinflödet. 3.5.3 Skadr eller behag i urinröret En varsam eller svår kateterisering kan skada urinröret ch på sikt medföra en förträngning rsakad av ärrbildning. Även den ständiga nötningen av en främmande krpp i urinröret eller en grv kateter kan ge behag. Se över katetermaterial ch katetergrvlek. Om prblemet kvarstår kntakta läkare. Överväg suprapubiskateter. 3.5.4 Bld i urin Det är relativt vanligt med små mängder bld i urinen, sm ger en svag men tydlig missfärgning. Större blödning kännetecknas av tjck, bldig urin ch ev kagler. Bld i urin rapprteras till läkare. Vid större blödning ska katetern hållas öppen till påsen. Läkare ska snarast kntaktas. 3.5.5 Läckage ch trängningar: Läckage av urin bredvid katetern ch trängningar kan ha många rsaker: Stpp i katetern eller knickad slang Tryck av kateterballngen mt blåsbtten Kateterballng sm dragits ned i urinröret Förstppning Slemhinneatrfi (kvinnr efter menpaus) Överaktiv blåsmuskel Liten urinblåsa Urinvägsinfektin Urinrörsinflammatin Blåssten. Gör en systematisk genmgång ch kntakta läkare m mvårdnadsåtgärder inte avhjälper trängningar ch/eller läckage. 3.5.6 Svårighet att tömma kateterballng Placera aldrig kateterklämman över ballngkanalen. En fylld tarm kan trycka mt urinröret ch på så sätt blckera ballngens kanal. Andra rsaker är stenbildning runt ballngen i urinblåsan eller att det helt enkelt är fel på sprutan eller ventilen. Se till att katetern inte är knickad. Byt spruta ch drag försiktigt i någn minut, för starkt drag kan mtverka syftet. Pröva ckså att spruta in ytterligare 2 ml sterilt vatten för att försöka lösa eventuellt stpp i kanalen. Om dessa åtgärder inte fungerar bör läkare kntaktas för ställningstagande till frtsatt åtgärd. Exempel på sådan är att med en ledare försöka punktera kuffen, en annan är ultraljudsledd perianal punktin. Titel Versin Giltig t..m. 6 (8)
3.6 Avlägsnande av KAD Ibland behövs blåsträning innan KAD avlägsnas, hör med ansvarig läkare vad sm gäller för patienten. Avlägsnande av KAD bör göras på mrgnen. Infrmera m möjligt patienten kvällen innan att KAD ska dras. Följande material behövs: Hygienunderlägg Ev inkntinensskydd 10 ml spruta Infrmera patienten. Placera patienten i ryggläge, lägg hygienunderlägg under patienten. Töm kateterballngen med 10 ml spruta, ntera hur mycket vätska sm töms, mängden kan minska med tiden sm KAD har suttit. Vid svårigheter att tömma kateterballngen, se vanstående punkt. Dra ur KAD när patienten andas ut. Vräng din handske runt KAD. Töm urinuppsamlingspåsen innan den kastas. Om patienten önskar erbjud inkntinensskydd. Kntrll av resurin efter första miktin samt vid behv fler gånger. 3.7 Suprapubiskateter Suprapubisk urinkateter är en kvarliggande kateter sm placeras i urinblåsan genm bukväggen ch kan användas av både män ch kvinnr. Denna kateterbehandling har flera fördelar jämfört med en kateter via urinröret. Risk för symtmgivande bakteriuri minskar liksm risk för ärrbildning i urinröret. Det går snabbt ch har i regel inga kmplikatiner. Samma srts katetrar sm vid urinrörskateterisering används. Kntrllera tillverkarens anvisning för användningsmråde. Första bytet görs på sjukhus efter 4-6 veckr. Därefter sker bytet via distrikt. Byte bör göras m antibitikabehandling rdineras mt symtmgivande bakteriuri. För tillvägagångssätt vid byte av suprapubiskateter finns mer infrmatin på Vårdhandbken. Titel Versin Giltig t..m. 7 (8)
4. Sändlista ch episerver-placering Avd 23 hemsida under rutiner Rutinen ska vara känd av all persnal på avdelning 23. Referenser http://www.vardhandbken.se/texter/kateterisering-av-urinblasa/suprapubisk/ Utarbetad av: Sfie Jhanssn, Nina Hallstensn, Arunee Sangarn Reviderad av Mattias Anderssn 2014-06-12 Titel Versin Giltig t..m. 8 (8)