Utlysning 2014 CEF (Fonden för sammanlänkat Europa transporter)

Utlysning 2014 CEF (Fonden för sammanlänkat Europa transporter) Sammanställning av inkomna projektförslag med svenska partners Denna sammanställning baseras på information som inkommit till CEF-sekretariat vid Trafikverket per den 14 januari 2015. Under respektive projektförslag anges inom vilken del av utlysningen som ansökan avser. Utlysningen är indelad i en årlig och en flerårig del, inom dessa finns också prioriteringar. Varje projekt som redovisas nedan avslutas med information om regeringens beslut om att stödja projektansökan eller inte. Ett beslut om stöd är obligatoriskt för att ett projekt ska få ansökan om medel ur Fonden för ett sammanlänkat Europa. Årliga programmet (AP) har som övergripande mål och prioritetsindelning. Avlägsnande av flaskhalsar och att överbrygga luckor/hinder i transportnätet, förbättra driftskompatibiliteten för järnvägen och, i synnerhet, förbättra områden för gränspassager. Säkerställande av hållbara och effektiva transporter på lång sikt, med sikte på att förbereda för förväntade framtida transportflöden. Skapa förutsättningar för alla trafikslag att gå över till lågfossila och energieffektiva transport-teknologier, samtidigt som säkerheten optimeras. Öka integreringen, sammankopplingen och kompabiliteten mellan trafikslagen samtidigt som man säkerställer tillgången till infrastrukturen. 1. Järnvägar, inre vattenvägar och vägprojekt i stomnätet, även förbindelser till och utveckling av inlands- och sjöfartshamnar samt flygplatser. 2. Projekt i det övergripande transportnätet (järnvägar, inre vattenvägar, vägar, inlands- och sjöfartshamnar). 3. Projekt som förbinder TEN-T med infrastruktur i angränsande länder särskilt infrastruktur vid gränspassager (järnvägar, inre vattenvägar, vägar, inlands- och sjöfartshamnar). 4. Tillämpning av nya tekniker och innovationer, som inte omfattas av det fleråriga arbetsprogrammet. 5. Befraktningstjänster. 6. Åtgärder för att reducera oljud och buller från järnvägstransporter, även ombyggnation av existerande vagnpark. 7. Telematiska tillämpningssystem, som inte omfattas av det fleråriga programmet. 8. Åtgärder för ökad tillgänglighet till transportinfrastrukturen för funktionshindrade personer. 9. Åtgärder som införlivar transportinfrastruktur till knutpunkter i stomnätet, även knutpunkter i städer. 10. Förbindelser till och utveckling av multimodala logistikplattformar. AP, Priority 2 Projects on the comprehensive network 1. Skellefteå Airport Annual Programme, Priority 2 Projects on the comprehensive network (works). Skellefteå Airport och dess ägare Skellefteå kommun söker finansiering för att klara en ny klassificering av rullbana i syfte att bibehålla och framtidssäkra dagens trafikutbud med anledning av ny EU-certifiering. Utan åtgärden kommer flygplatsen inte att få ta emot lika stora flygplan i fortsättningen. Detta kommer att innebära att tillgängligheten påtagligt försämras. Denna investering beräknas uppgå till ca 40 mkr och Skellefteå kommun är den partner som ska delfinansiera åtgärden. Produktionstid för åtgärden är under 2015-2016. Flygplatsen har idag alla 1

tillstånd klara för kommunens detaljplan. Flygplatsen gällande miljötillstånd är från 1999 och arbete med nytt tillstånd är påbörjat. Detta miljötillstånd omhändertar dessutom förväntade trafikökningar och övriga infrastrukturella investeringar. Skellefteå Airport är idag den enda flygplatsen norr om Arlanda som har reguljär direkttrafik till tre europeiska storstäder. Med anledning av detta pågår arbete med en plan för framtida krav på bland annat landningsbana och passagerarterminal samt miljöförbättrande åtgärder. De beräknade kostnaderna för planering av och produktion av en ny landningsbana med tillhörande terminal med förstärkt terminalkapacitet beräknas uppgå till ca 200 miljoner kronor. Regeringen meddelade avslag på ansökan om stöd den 20 februari 2015. 2. Development of the Inland Ports of Mälaren, for increased environmentally friendly transports Annual Programme, Priority 2 projects on the Comprehensive Network, Inland Waterways and Ports (Study). Sökande är Västerås kommun (koordinator), Köpings kommun och Mälarhamnar AB. Ansökan avser studier, förberedelser och projektering i Västerås och Köpings hamnar i syfte att kunna ta emot fler och större fartyg och för att effektivisera lastning och lossning samt transporter till och från hamnarna. De åtgärder som ska projekteras är förstärkning av kajer, förstärkning och planering av hamnens ytor, sanering av förorenade områden i Västerås hamn, omläggning av järnvägsspår inom hamnområde, anslutande vägar inklusive inpassager, terminaler och förbättrad logistik inom hamnområde. Mälaren är definierad som en inre vattenväg i stomnätet. Hamnarna i Västerås och Köping är både vanliga hamnar och inlandshamnar. Båda kommunerna förbereder kommunstyrelsebeslut om medfinansieringen av ansökan, Västerås den 4 februari och Köping den 10 februari. Den långsiktiga finansieringen (även för investeringar) är säkrad i Västerås och för Köpings del sker det i en politisk process som förväntas avslutas med ett beslut till sommaren. 3. South Lapland Airport Projektansökan återkallad. 4. Studies and permission procedures for the relocation and expansion of the port of Norrköping Annual Programme, Priority 2 Projects on the Comprehensive Network (studies). Norrköpings Hamn och Stuveri AB upprättar ansökan för genomförande av studier som till viss del redan är påbörjade och som kommer att slutföras under 2015. Syftet med studierna är att ta fram tekniska underlag för en utbyggnad av hamnen och för att beskriva projektets miljökonsekvenser. Projektet motiveras av kopplingen till det övergripande nätets infrastruktur med säkra transportvägar utan flaskhalsar, ett ökat godsunderlag för hållbara och konkurrenskraftiga multimodala transporter samt ett effektivare utnyttjande av gjorda och planerade investeringar i den anslutande infrastrukturen. Arbetena har redan påbörjats och kommer att genomföras även om CEFfinansiering inte beviljas. 5. 5. Visby Harbour Expansion 2018 Annual Work Programme, Priority 2, Projects on the comprehensive network (works) Region Gotland leder projektet med avsikt att projektet ska lösa kapacitetsbristen i Visby hamn genom utveckling och utbyggnad av en ny kryssningskaj strax söder om befintlig hamn i syfte att 2

kunna ta emot fler och större fartyg och i syfte att koppla ihop Gotland med i synnerhet stomnätshamnarna Köpenhamn och Malmö. Projektet stämmer även överens med EU:s Östersjöstrategi, mål 2 och 3: att länka samman regionen respektive att öka välståndet. Sammanlänkningen sker genom att tillgängliggöra Visby hamn och därmed hela Gotland med dagens allt större fartyg samtidigt som samarbetet med stomnätshamnarna i Malmö och Köpenhamn fördjupas. Välståndet ökas genom att Gotland kan utveckla och stärka sin konkurrenskraft som central ö-region tillsammans med Malmö och Köpenhamn. På Gotland förväntas projektet leda till nya arbetstillfällen samt ökad omsättning för det gotländska näringslivet. Arbetena har till viss del startats och kommer att genomföras även utan CEF-medel. AP, Priority 3 Other sections of the Core Network 6. East Coast Line. Completing of doubletrack Uppsala - Gävle (The section through old Uppsala), double track Skutskär-Furuvik,. Annual Programme, Other Sections on the Core Network (works). Sökande är Trafikverket. Projektet syftar till att minska sårbarheten i systemet, underlätta tidtabellskonstruktioner och trafikledning samt öka kapaciteten för både gods och persontåg. Ansökan avser: Gamla Uppsala: Utbyggnad av järnvägen till dubbelspår, 4km. 610 m av sträckan läggs i tunnel. Samt ombyggnad av väg 676 Vittulsbergsvägen och Vattholmavägen. Totalt fyra plankorsningar byggs bort. Skutskär-Furuvik: Bygga ny 4.8 km dubbelspårig bana med möjligheter att köra fortare och med tyngre laster. Banan kommer att vara 900 meter kortare än dagens sträckning. 7. Gävle Port increased safety and capacity access fairway and quays Annual Programme, Priority 1 Projects on the Core Network, stomnätet (works). Sökande är Trafikverket. Gävle hamn är medsökande. Ansökan avser muddring av hamnen som genomförts under 2014 (åtgärder under 2014 är också stödbara under CEF 2014) och utbyggnad av kajer i Gävle hamn. Projektet syftar till ökad säkerhet och farledskapacitet för att kunna ta emot större fartyg på ett säkrare sätt. Kajen i Fredriksskans måste också byggas ut för att kunna ta emot större fartyg. AP, Priority 3 Projects to connect with neighboring countries 8. MidNordic Corridor - Electrification and reconstruction of Stora Helvetet, a Cross Border Link Annual Programme, Priority 3 Projects to connect with neighboring countries (studies). Sökande är Trafikverket, enda part. Ansökan avser upprättande av järnvägsplan för Stora helvetet, en hög järnvägsbank på gränsen till Norge, i syfte att kunna öppna banan mellan Sverige och Norge som idag är stängd p.g.a. rasrisk. I järnvägsplanen ingår även att förbereda för elektrifiering mellan Storliens station och norska gränsen, en järnvägssträcka som idag inte är elektrifierad. Norge planerar för en elektrifiering av sträckan från svenska gränsen till Trondheim. Finansieringen är beslutad. Om projektet inte erhåller sökt bidrag genomförs det ändå. 3

AP, Priority 4 Development of new technologies and innovations 9. Feasibility, environmental and preparation study of multi-modal LNG supply in Baltic ports of Lübeck and Trelleborg and retro-fitting of existing ferries for LNG propulsion Annual Programme, Priority 4 Development of new technologies and innovations (studies). Lübecks hamnmyndighet leder projektet som omfattar en grundläggande genomförandestudie, förberedelse och planeringsstudie med sikte på en framtida LNG-terminal i Lübecks hamn. Studien kommer även att innefatta tillbyggnad av befintliga RoPax-fartyg som ägs och förvaltas av TT-Line samt trafikerar MOS-länken Lübeck/Travemünde-Trelleborg. I enlighet med artikel 2 (6) i CEFförordningen kommer de sökande att studera ett generellt genomförande, nödvändig grundläggande planering och förberedelse när det gäller utvecklingen av en liten till mellanstor multimodal LNGterminal i TEN-T:s stomnätshamn i Lübeck. Partners är Trelleborgs Hamn AB och TT-Line GmbH & Co. KG. Samtliga styrelser har godkänt föreslagna budgetar i ansökan och kvalificerad och lämplig personal har utsetts, men CEF-medel är en förutsättning för projektet i denna form. AP, Priority 7, Telematic applications systems other than those covered by the multi-annual work programme 10. The Nordic Way Ansökan görs i Annual Programme, Priority 7, Telematic applications systems other than those covered by the multi-annual work programme, (studies). Transportstyrelsen i Finland upprättar ansökan och Trafikverket (SE), Statens Vegvesen (NO) och Vejdirektoratet (DK) deltar som medsökande. I projektet kommer Sverige, Norge, Danmark och Finland att tillhandahålla trafiksäkerhets- och framkomlighetsrelaterad information till trafikanter och fordon genom s.k. samverkande system. Projektet avser en pilotstudie i enlighet med utlysningens prioritering, och implementering av system där fordonen är uppkopplade mot vägsida och trafikledning (samverkande system) på den nordiska delen av Scan-Med-korridoren. Ansökan stämmer väl överens med Trafikverkets inriktning och färdplan och motivet för att delta är att lyfta fram samverkande system i den egna framtida verksamheten. Problemformuleringar och lösningar ger Sverige och svenskt näringsliv möjlighet att påverka den europeiska problemformuleringen och den framtida europeiska marknaden. Projektet har klara kopplingar till näringslivet genom planerad medverkan av bl.a. Ericsson, Volvo Car och Volvo AB. Trafikverkets beslut om finansiering för kommande år är inte klar, interna tydliga finansieringsbeslut saknas. Eftersom projektet är i överensstämmelse med Trafikverkets prioriteringar och projektvolymen är begränsad, så underlättas hanteringen av projektet i den kommande processen. Projekttiden är 2015-2017 med tyngdpunkt på senare år. AP, Priority 9 Core Networks Nodes 11. Enhanced and developed multimodal personal transports in the urban node Norrköping, Region of Östergötland Annual Programme, Objective 3, Priority 9, Core Network Nodes (studies). Sökande är Norrköpings kommun tillsammans med Region Östergötland och Östgötatrafiken. Ansökan avser nio förstudier gällande framkomlighet, gångvägar, trafikinformation m.m. inför beslut om utveckling av främst kollektivtrafiken i anslutning till nytt resecentrum i samband med Ostlänken. 4

Syftet med projektet är att skapa optimala förutsättningar för övergångar mellan trafikslagen med fokus på de mer hållbara transportsätten gång, cykel och kollektivtrafik. Prioriterat p.g.a. Ostlänken. Finansieringen är beslutad och medel finns i kommunal budget, länstransportplan (statlig finansiering) och hos Östgötatrafiken. Projektet kommer att genomföras även om fullt bidrag inte erhålls men i mindre omfattning. 12. Integration of national and regional traffic systems in the Urban node, C Linköping, on the Scandinavian-Mediterranean Corridor Annual Programme, Objective 3, Priority 9, Core Network Nodes (studies). Sökande är Linköpings kommun, enda part. Ansökan avser planering för anslutande vägar till nytt resecentrum och ytor för angöring, uppställning, parkering, förbindelser, och hållplatser i anslutning till resecentrumet. Anslutande vägar omfattar bland annat broar och gator för kollektivtrafik, cykeltrafik, biltrafik och för gångare. Syftet är att skapa effektiva transporter till/från resecentrum vid Ostlänkens järnvägsstation i Linköping. Finansieringen är beslutad (Kommunstyrelsen). Om projektet inte erhåller sökt stöd genomförs det ändå. Regeringen meddelade avslag på ansökan om stöd den 20 februari 2015. 5

Fleråriga programmet (MAP) har som övergripande mål och prioritetsindelning. Ändamål 1. Avlägsnande av flaskhalsar och att överbrygga luckor/hinder i transportnätet, förbättra driftskompatibiliteten för järnvägen och, i synnerhet, förbättra områden för gränspassager. 1. Föridentifierade projekt i stomnätskorridorerna 2. Föridentifierade projekt i andra delar av stomnätet. 3. Driftskompatibilitet för järnvägen 4. European Rail Traffic Management Systems (ERTMS) Ändamål 2. Säkerställande av hållbara och effektiva transporter på lång sikt, med sikte på att förbereda för förväntade framtida transportflöden. Skapa förutsättningar för alla trafikslag att gå över till lågfossila och energieffektiva transport-teknologier, samtidigt som säkerheten optimeras. 1. Tillämpning av nya tekniker och innovationer för alla trafikslag, med focus på fossila bränslen, säkerhet och hållbarhet. 2. Säker och trygg infrastruktur, däribland säker och trygg parkering inom vägstomnätet. Ändamål 3. Öka integreringen, sammankopplingen och kompabiliteten mellan trafikslagen samtidigt som man säkerställer tillgången till infrastrukturen. 1. Single European Sky SESAR 2. River Information Services (RIS) 3. Intelligent Transport Services for road (ITS) 4. Motorways of the Sea (MoS) MAP, Funding Objective 1, Priority 1, Pre-identified project of the core network corridors 13. Removal of bottlenecks on the Core Rail Network off the Scandinavian - Mediterranean corridor between Åstorp and Teckomatorp in Sweden Multi-annual Programme, Funding objective 1, Priority 1, Pre-identified project of the core network corridors, (works). Sökande är Trafikverket, enda part. Ansökan avser ombyggnad av signalsystemet på banan för att möjliggöra fjärrstyrning, upprustning av banan, byggande av ersättningsvägar och stängning av plankorsningar i syfte att minska störningskänsligheten samt förbereda banan för persontrafik. Projektet kommer också att göra det möjligt för tåg som idag framförs över Hallandsåsen att istället framföras över sträckan Ängelholm-Åstorp-Teckomatorp. Detta ger kortare transporttider och plats för fler godståg på spåren. Statlig finansiering genom den Nationella transportplanen. Finansiering är beslutad. Om projektet inte erhåller sökt bidrag genomförs det ändå 14. Elimination of bottlenecks on the Core Rail Network of the Scandinavian - Mediterranean corridor between Malmö Fosieby-Trelleborg in Sweden Multi-annual Programme, Funding objective 1, Priority 1, Pre-identified project of the core network corridors (works). Sökande är Trafikverket, enda part. Ansökan avser kapacitetsutbyggnad av banan för att möjliggöra regionaltågstrafik och fortsatt godstrafik i syfte att anpassa Trelleborgsbanan för persontrafik (idag enbart godstrafik). Man kommer att bygga nya pågatågssationer i Trelleborg, Östra Grevie och Västra 6

Ingelstad. För att öka säkerheten på banan byggs samtliga obevakade järnvägskorsningar bort (5st). Nya mötesspår byggs och vissa förlängs. Det görs även kringåtgärder som ramper och trappor till plattformarna, parkeringsplatser, busshållplatser, samt väder- och bullerskydd. Finansieringen är beslutad. Om projektet inte erhåller sökt bidrag genomförs det ändå. Statlig finansiering genom den Nationella transportplanen. 15. The West Coast Line - railway tunnel in Varberg Multi-annual Programme, Funding objective 1, Priority 1, Pre-identified project of the core network corridors (studies). Sökande är Trafikverket, enda part. Ansökan avser framtagande av järnvägsplan, systemhandling och bygghandling för projektering i syfte att bygga dubbelspår i tunnel genom Varberg, resecentrum i Varberg samt dubbelspår mellan Varberg och Hamra. Dessa åtgärder kommer att öka kapaciteten och hastigheten på banan. Finansieringen är beslutad. Om projektet inte erhåller sökt bidrag genomförs det ändå. 16. The Western Link - Railway Tunnel in Gothenburg Multi-annual Programme, Funding objective 1, Priority 1, Pre-identified project of the core network corridors (studies). Sökande är Trafikverket. Västra Götalandsregionen, Västtrafik och Region Halland är medsökande. Ansökan avser studier och förberedande arbeten (projektering framtagande av förfrågningsunderlag och bygghandlingar) för en tågtunnel under centrala Göteborg som kommer att underlätta resandet i Göteborg och Västsverige. Tågtunneln kommer att medföra ökad kapacitet för pendeltågstrafiken och ökad tillgänglighet till staden samt minska sårbarheten i järnvägssystemet. Finansieringen är beslutad. Om projektet inte erhåller ansökt bidrag genomförs det ändå. Projektet har tidigare fått TEN-T-medel (2011-SE-93049-S Western Link - railway tunnel in Gothenburg). 17. Gothenburg Port Line Multi-annual Programme, Funding objective 1, Priority 1, Pre-identified project of the core network corridors (works. Sökande är Trafikverket, enda part. Ansökan avser att bygga ut delar av hamnbanan i Göteborg till dubbelspår i syfte att säkerställa framtida godstransporter till och från hamnen, öka järnvägens kapacitet och bidra till överflyttning av godstrafik från väg till järnväg. De delar av hamnbanan som ska byggas ut i detta projekt är Marieholmsbron, Kvillebangården och Pölsebo Skandiahamnen. Finansieringen är beslutad. Om projektet inte erhåller sökt bidrag genomförs det ändå. Tidigare TEN- T finansiering för planering och projektering enligt beslut 2010-EU-21108-P (MoS Hubes and Spokes Project) och byggande 2012-SE-12069-P (Gothenburg Port Line - railway bridge at Marieholm). 18. High-speed line Landvetter Airport Multi-annual Programme, Funding objective 1, Priority 1, Pre-identified project of the core network corridors (studies). 7

Sökande är Trafikverket, enda part. Ansökan avser studier för utbyggnad till nytt dubbelspår för höghastighetsjärnväg via Landvetter flygplats mellan Göteborg och Borås och ny station under Landvetter flygplats (järnvägsplan, systemhandling och bygghandling för projektet). Åtgärderna kommer att öka järnvägssystemets kapacitet för all tågtrafik inklusive höghastighetståg och knyta samman regionens två största städer och ansluta dem till Landvetter. Vid förra sammanställningen av vad som ska tillåtlighetsprövas beslutade man att inte ta med banan. Men för att vara säker på att man inte gjorde en missbedömning gör man nu en ny genomlysning av banan. Sannolikt kommer man inte anse att den behöver tillåtlighetsprövas. Finansieringen är beslutad. Om projektet inte erhåller sökt bidrag genomförs det ändå. 19. Sweden's Core Network for freight Hallsberg-Degerön. Section Stenkumla - Dunsjö Multi-annual Programme, Funding objective 1, Priority 1, Pre-identified project of the core network corridors (works). Sökande är Trafikverket, enda part. Ansökan avser utbyggnad till dubbelspår mellan Stenkumla Dunsjö. Syftet är att öka kapaciteten på godsstråket genom Bergslagen och eliminera den flaskhals som finns idag. Åtgärderna ökar möjligheten till miljövänliga transporter till kontinenten genom ökad kapacitet, ökar säkerheten genom planskilda korsningar och eliminerar flaskhals. Finansieringen är beslutad. Om projektet inte erhåller ansökt bidrag genomförs det ändå. OBS Trafikverket har upprättat en motsvarande ansökan för upprättande av järnvägsplaner (studies) se ansökan 21. 20. East Link, development of a High-speed railway between Linköping and Södertälje Multi-annual Programme, Funding objective 1, Priority 1, Pre-identified project of the core network corridors (studies). Sökande är Trafikverket, enda part. Ansökan avser järnvägsplaner, systemhandlingar och miljökonsekvensbeskrivningar för höghastighetsspår från Järna till Linköping i syfte att skapa Sveriges första höghastighetsbana, vilket kommer medföra kortare restider och mindre störningskänsligt system. Tillåtlighetsprövning för sträckan Järna och 3-4 km innan Linköping kommer att skickas in i mars 2015. Beträffande Linköping avser man inte att söka tillåtlighetsprövning eftersom man inte anser att det behövs. Finansieringen är beslutad. Om projektet inte erhåller sökt bidrag genomförs det ändå. Tidigare EU-finansiering har erhållits i projekt 2007-SE-92401-P Ostlänken. 21. Sweden's Core Network for freight Hallsberg-Degerön. Section Dunsjö Degerön. Multi-annual Programme, Funding objective 1, Priority 1, Pre-identified project of the core network corridors (studies). Sökande är Trafikverket. Ansökan avser framtagande av järnvägsplaner och bygghandlingar som syftar till att förbereda utbyggnad, dubbelspår mellan Dunsjö och Degerön. Syftet är att öka kapaciteten på godsstråket genom Bergslagen och eliminera den flaskhals som finns idag. Åtgärderna ökar möjligheten till miljövänliga transporter till kontinenten genom ökad kapacitet, ökar säkerheten genom planskilda korsningar och eliminerar flaskhals. Finansieringen är beslutad. Om projektet inte erhåller ansökt bidrag genomförs det ändå. Trafikverket har upprättat av ytterligare en ansökan (no 19) för Sweden's Core Network for freight Hallsberg-Degerön. 8

22. Design studies for expansion to four tracks of Mediterranean cooridor at Lund-Flackarp in Sweden Multi-annual Programme, Funding objective 1, Priority 1, Pre-identified project of the core network corridors (studies). Sökande är Trafikverket, enda part. Ansökan avser framtagande av järnvägsplan, MKB och systemhandling i syfte att bygga bort en flaskhals på Södra stambanan (från två till fyra spår på sträckan Lund-Flackarp), minska störningskänsligheten och möjliggöra ökad kapacitet för tågtrafik mellan Malmö och Lund (ny station för regionaltåg i Lund) Finansieringen är beslutad. Om projektet inte erhåller ansökt bidrag genomförs det ändå. Projektet har tidigare beviljats TEN-T-finansiering (2012-SE-12033-S Design studies for expansion to four tracks of Nordic Triangle at Arlöv Flackarp in Sweden). MAP, Funding Objective 1, Priority 1, Pre-identified project of the core network corridors 23. Norrbotniabanan, Studies, railway plans and technical design, Phase 1 Umeå-Skellefteå Multi Annual Programme, Funding objective 1, Priority 2 other sections of the Core network (studies) Sökande är Norrbotniabanan AB (NNAB) och Trafikverket. Ansökan avser framtagande av järnvägsplaner med MKB för sträckan Umeå-Skellefteå, detaljerad teknisk specifikation för sträckan Umeå-Dåva samt projektledning och kommunikation. Järnvägsplanerna kommer att genomföras av Trafikverket. Syftet med projektet är att inleda planeringsarbetet för Norrbotniabanan, en ca 27 mil lång ny järnväg mellan Umeå och Luleå, och därigenom bidra till lösa upp flaskhalsar för godstransporter och komplettera Bottniska korridoren. Norrbotniabanan finns sedan 2012 prioriterad i länstransportplanerna, där Region Västerbotten och Länsstyrelsen i Norrbotten har prioriterat 80 miljoner respektive 20 miljoner kronor i respektive Länstransportplan. Finansieringen är beslutad. Om projektet inte erhåller ansökt bidrag genomförs det med lägre ambitionsnivå vilket innebär ett färre antal färdigställda järnvägsplaner år 2018. 24. Double track Iron Ore Line - increased capacity MAP, Funding objective 1, Priority 2, Pre-identified project of the other sections of the core network (studies). Sökande är Trafikverket, enda part. Ansökan avser framtagande av järnvägsplaner för utbyggnad till dubbelspår, i syfte att öka kapaciteten på Malmbanan för att möjliggöra för mer gods och persontrafik samt bättre punktlighet. Järnvägsplaner ska upprättas för två delsträckor: Peuravaara- Krokvik-Rautas-Rensjön-Bergfors och Kopparåsen-Vassijaure. Någon tillåtlighetsprövning behövs sannolikt inte för detta projekt. Finansieringen är beslutad eftersom Trafikverket har avsatt erforderliga medel i verksamhetsplan 2015-2017. Statlig finansiering. Även om projektet inte erhåller sökt bidrag kommer det ändå att genomföras. MAP, Funding Objective 2, Priority 1, Deployment of new technologies and innovation 25. GREAT Green Region for Electrification and Alternatives fuels for Transport Multi-Annual Programme, Objective 1 Priority Deployment of new technologies and innovation (studies and works). 9

Region Skåne söker medfinansiering för ett pilotprojekt för alternativbränsleinfrastruktur inkluderande CNG, LNG samt snabbladdning. Vätgas omfattas via annat HIT2 vilket är ett annat beviljat CEF projekt. Projektet syftar också till att fånga upp användarerfarenheter och att sprida kunskap och resultat. Infrastruktur för alternativa bränslen är tydligt efterfrågat i denna utlysning och ansökan har en stark koppling till strategin för Clean Power for Transport samt direktiv 2014/94/EG. DG MOVE, har uttryckt sig mycket positiv till detta projekt. Om projektet inte erhåller ansökt belopp så kommer projektet inte att genomföras. MAP, Funding Objective 2, Priority 2, Safe and secure infrastructure 26. 3C - Bromma Stockholm Airport Annual Programme Sökande är Swedavia AB. Syftet med projektet är att genomföra infrastrukturella åtgärder för att uppgradera Bromma Stockholm Airport från säkerhetsklass 2C till säkerhetsklass 3C. I dagsläget har man en dispens från Transportstyrelsen som bara gäller fram till 2018. För att hantera nuvarande trafikprogram har flygplatsen opererat med flertalet beviljade undantag som möjliggjort operationer med luftfartyg med annan klassning än för den tiden gällande certifikatet. I ansökan hos Transportstyrelsen har Swedavia åtagit sig att genomföra flertalet säkerhetshöjande åtgärder för att uppfylla Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS) samt åtgärder kopplat till flygplatsens unika utformning och hindersituation. Projektet kommer att genomföras även om finansiering inte erhålls. MAP, Funding Objective 3, Priority 1 SESAR 27. Remote Tower Services RTS Ansökan görs i Multi Annual Programme, Objective 3, Priority 1 SESAR (Grupp B) Sökande är LFV. Samarbete kommer dock att göras med andra ANSPer i Europa med avsikt att implementera RTS kommer att genomföras i syfte att säkra en harmoniserad och effektiv implementering baserad på internationella förutsättningar rörande bl a safety och operativ användning. Implementering av Remote Tower Services (RTS) är en lokal nationell företeelse, som dock har stor betydelse för regional utveckling genom att flygplatser kan hållas öppna och tillhandahålla anslutningar till större flygplatser. Detta har stor betydelse i ett glest befolkat land som Sverige. Dessutom stödjer det flexibilitet för tillhandahållande av flygtrafiktjänst på flygplatser som i Sverige är konkurrensutsatt. Om en flygplats väljer att byta leverantör av flygtrafiktjänst, får detta minimal socio/ekonomisk inverkan då personal inte behöver byta flytta. Tillhandahållandet av flygtrafikledningstjänst på flygplatser från anläggningar som inte befinner sig på flygplatserna är beskrivet i ATM Master Plan. Lösningen kan användas för att säkra kontinuerlig drift på flygplatser av alla storlekar i händelse av att ordinarie torn av någon anledning (sabotage, brand etc) inte längre kan användas. Lösningen är också attraktiv för flygplatser med begränsad trafik då öppethållningen kan säkras till rimliga kostnader. Alternativet vore annars i många fall att stänga flygplatserna. Projektet innefattar såväl studie samt implementering. Implementering av RTS i Sverige planeras expandera successivt från 2014 till 2017. 10

28. COOPANS evaluation step B2.6 and B3 towards harmonization and convergence in support of SES implementation Multi Annual Programme, Objective 3, Priority 1 SESAR. Sökande är ACG (AS) tillsammans med leverantörerna av flygtrafikledningstjänsterna i IE, SE, DK och CO. Projektet ska bedrivas i form av ett utvecklings- och implementeringsprojekt. Deltagande partners är de parter som ingår i samarbetet COOPANS (COOPeration between Air Navigation Service providers), som är ett samarbete mellan fem leverantörer av flygtrafikledningstjänster (ANSP) i Danmark, Irland, Österrike, Kroatien och Sverige (LFV). COOPANS samarbetet syftar till harmonisering av kravbild för att kunna bedriva inte bara gemensam utveckling, gemensam validering, gemensam utbildning för att få en kostnadseffektiv utvecklingskostnad och produktion av flygtrafikledningstjänsten. Om fler flygledningsleverantörer använder samma system minskar kostnaden för flygbolag och flygplatser och därmed minskar kostnaden för resenärerna. Sedan juni 2014 använder alla fem ANSP:erna i alla våra sju flygtrafikledningscentraler (ATCC) samma programvara. Detta är ett stort steg mot en harmonisering och defragmentering av det europeiska flygtrafikledningssystemet. Detta projekt avser en fortsatt gemensam utveckling av COOPANSsystemet med målet att ytterligare förbättra interoperabilitet, harmonisering och prestanda, samt att förbereda systemet för implementering av nya funktioner som tagits fram inom ramen för SESAR. Budgeten uppgår till 22 766 30 euro varav 11 383 195 euro söks i bidrag. LFV beräknas finansiera 3 332 515 euro. 29. Lower Airspace Optimisation Multi Annual Programme, Objective 3, Priority 1 SESAR. Sökande är LFV. Luftrummet i Sverige ändrades 1998 i samband med ny kravbild på kontrollerat luftrum i det övre luftrummet. Nya och förändrade lagar och regelverk samt Försvarsmaktens behov av bibehållen prioritet i luftrummet medför att en översyn för nytt luftrum bör initieras och det har även framförts som ett behov från Transportstyrelsen. Skälet till detta är att lufrummets utformning skall långsiktigt ge utrymme för den civila trafiken som nyttjar luftrummet. Luftfartslagen, anger att luftrumsförvaltaren, i det här fallet flygplatsägaren, har ansvar för att luftrummet runt en flygplats följer satt kravbild, att vägarna som flygplanen tar är publicerade i rätt dokument och godkända av Transportstyrelsen. Bland annat medför kravbilden enligt EU Performance-förordningen mål på kapacitet vid Arlanda flygplats samt i det övre luftrummet, sk enroute luftrummet där LFV har huvudansvaret. Det innebär att det finns EU direktiv som reglerar hur ett antal flygplatser skall utnyttja det luftrum som de ansvarar för. Detta är et sätta att säkerställa kapacitet i europeiskt luftrum. Det finns en önskan från Swedavia AB på Stockholm/Arlanda flygplats samt Malmö flygplats att översyn med nya flygprocedurer skall genomföras för att bland annat möta ny förordning gällande ny metod för inflygningar. Uppgiften i detta projekt är att gära en översyn över de förändringar som behöver göras för att möte den krav som finns från EU, samt även genomföra dem. Översynen vid dessa flygplatser medför tillika ändringar i angränsande luftrummet. Då det är olika ägare av de berörda flygplatserna innebär det att flera kravbilder skall vävas ihop för att mötas. 11

30. Borealis FRA Free Route Airspace Ansökan görs i Multi Annual Programme, Objective 3, Priority 1 SESAR (studie samt implementering). Sökanden är LFV (eventuellt Borealis som är ett samarbetsforum mellan de olika leverantörerna av flygtrafiktjänster i Danmark, Finland, Norge, Island, Lettland, Estland, United Kingdom och Irland). Projetket syftar till att förbättra luftrumsbrukarnas flygvägar genom att införa möjlighet att flyga rakaste och kortaste vägen senast 2020. Genom detta ger flygtrafiktjänstleverantörerna luftrumsbrukarna möjlighet att flyga rakaste vägen från t ex västra delen av Europa, Atlanten till östra delen av Europa, gränsen mot Ryssland. Det innebär såväl reducerade kostnader för luftrumsbrukarna och i förlängningen även deras kunder samt en positiv miljöaspekt. Projektet startade med konceptframtagande mellan DK SE FAB (Sverige och Danmark) och NEFAB (Norge, Finland, Estland, Lettland) 2013 med planerad implementering 2015. Därefter kommer UKs och Irlands luftrum att kopplas ihop med DK SE FAB och NEFAB från 2018. Målet är att från 2020 samtliga berörda länders luftrum är hopkopplade och tillåter raka flygvägar. Projektet kommer att ta vara på de bästa sättet gällande investeringar, teknologi, för att ge kunderna bästa förutsättningar för att förutse militär verksamhet i luften samt vädersituationer. 31. Upgrade of Stockholm Skavsta Airport to CAT III Multi Annual Programme, Objective 3, Priority 1 SESAR (studies and works) Syftet med detta projekt är att genomföra åtgärder på Stockholm Skavsta flygplats som en del av det europeiska transportsystemet. Åtgärderna kommer att öka tillgängligheten till flygplatsen, till Stockholmsområdet och till Sverige. Åtgärderna kommer att skapa anslutningar mellan flyg, järnväg och väg infrastruktur och skapa en nod med hög tillgänglighet och säkerhet inom den europeiska stomnätskorridoren (Scan-Med-Corridor). Projektet är indelad i fem delar: 1. Uppgradering av huvudbanan och landningssystem för att öka tillgängligheten för flygbolag (öst till väst landningsriktningen). 2. Redundans planering och vidareutveckling av system. Detta avser förbättrade operationsmöjligheter för större Stockholmsregionen i ogynnsamma väderförhållanden genom samarbete mellan flygplatser logistik beslutsfattande mellan Arlanda, Bromma och Skavsta. 3. Utbyggnad av bansystem för att öka kapaciteten genom att utöka Cat III-system med väst till öst landningsriktningen och en taxi bana. 4. Utveckling och integration av en järnvägsstation på flygplatsen för att ansluta den till höghastighetsjärnvägslinjen Ostlänken. 5. Ytterligare planering och investeringar i väginfrastruktur och system kollektivtrafik för effektiv anslutning till Ostlänken. Projektet kommer sannolikt att genomföras även om projektet inte beviljas medel. Projektet bedöms inte påverkas av EU:s statsstödsregler. 32. Enhancement of Airport Safety Nets at Stockholm Arlanda Airport Objective 3 priority 1 SESAR. Söakanden är Swedavia. De viktigaste målen för detta projekt är att förbättra prestandan av övervakningsfunktion för det gemensamma system som finns för europeiska flygplatser och då även för Stockholm Arlanda flygplats. Syftet är att möjliggöra ett tillhandahållande av högkvalitativa och tillförlitliga uppgifter från övervakning för integration i den avancerade Airport Safety NET systemet. 12

Det innebär att flygplatsen skapar förutsättningar för att övervaka och analysera mönster i flygplatsdriften. Spåra och analysera hur fordon och flygplan rör sig på marken. Det är avgörande för det fortsatta flygsäkerhetsarbetet. Detta samt utvecklingen av ökad säkerhet för Europas flygplatser och utvecklingen av gemensamma säkerhetsledningssystem som möjliggöra gemensam utveckling i Europa. Projektet är förutsättningsskapande för ett genomförande av övervakningen av flygplatsens funktion av flygsäkerhetsövervakning. Möjliggöra framtida expansion av A-SMGCS-systemet som är en Europa standard, för att möjliggöra framtida funktionalitet och för att säkerställa kompatibilitet med nya komponenter i framtiden. Detta skapar en fortsatt kostnadseffektiv uppgradering av flygplatsens system. SESAR arbetar med de gemensamma standards som skall utvecklas för de stora flygplatserna i Europa. Stockholm Arlanda Airport är en Core Network flygplats samt en viktig del i SESAR och därmed en avgörande del i den europeiska utvecklingen. Totala budgeten för projektet är 1 291 880 euro varav CEF-finansiering söks för 645 941 euro. Swedavias kostnader förutsätts finansieras i verksamheten. 33. Airport Collaborative decision Making (A-CDM) Optimization Project Objective 3 prioritet 1 SESAR Sökanden är Swedavia. Syftet med projektet är att underlätta samarbetet mellan olika organisationer och samtidigt höja kvaliteten på informationsspridning, lokalt på Stockholm Arlanda Airport och inetwork Manager Operating Center (NMOC) vilket är en gemensam central i Bryssel. Stockholm Arlanda Airport har med det gemensamma systemet tillgång till information till varje avgång och ankomst samt kvaliteten på den information som ligger till grund för meddelanden som skickas till NMOC (DPI = Avgång Planeringsinformation). En utveckling av denna teknik skapar nya möjligheter att tidigt hindra försenignar. Att utnyttja luckor i kapaciteten. Att skapa nya utrymmen för utökad kapacitet. Med ny och gemensam information så ökar dessa möjligheter Ansökan är relaterad till ett projekt som avser förbättring av planerade genomförandet av flygplatsens beslutsfattande i samarbete (A-CDM). A-CDM står för Airport Collaborat decision making. Projektet skall fortsätta arbetet med gemensam beslutsstöd, Ansökan är i linje med EGförordning genomförande (EG) IR 716/2014. Denna specifika ansökan är en förutsättning för genomförandet enligt IR 716/2014 och är därmed föremål för finansiering enligt fleråriga programmet CEF för 2014. Systemet är avgörande är en viktig del i SESAR och kräver systemlösningar av olika slag. Detta är en viktig komponent för ökad informationsspridning och gemensamt beslutsstöd för operatörer på flygplatsen men även utanför. Dessa verktyg skapar en smidigare och säkrare flygplatsverksamhet.de viktigaste målen för att förbättra nuvarande A-CDM är att underlätta samarbetet mellan olika organisationer. Detta i kombination med att höja kvaliteten på informationsspridning på Stockholm Arlanda Airport och Network Manager Operations Centre (NMOC). MAP, Funding Objective 3, Priority 3 Intelligent Transport Services for Road 34. NEXT-ITS Multi-annual Programme, Funding objective 3, Priority 3 Intelligent Transport Services for Road (works). Sökande är Trafikverket med Bundesministerium (DE), Vejdirektoratet (DK) samt finska Trafikverket (FI) som medsökande. Projektet avser samordnad vägtrafikledning och kontinuerliga tjänster 13

Projektet är en fortsättning på det tidigare arbetet inom VIKING-grupperingen men med delvis ny inriktning med mer fokus på trafikledning. Merparten av arbetet planeras utföras under år 2015. Liksom tidigare år tar Trafikverket in beslutad/planerad verksamhet som kan förväntas bli finansierad. Planeringen för detta pågår enligt uppgift. Trafikverkets delar kommer därför att genomföras oavsett om EU-finansiering beviljas. 35. EU ITS Platform Multi-annual Programme, Funding objective 3, Priority 3 Intelligent Transport Services for Road (studier). Sökanden är Transportministeriet I Italien tillsammans med 23 transportministerier eller vägmyndigheter. Ansökan avser European ITS Platform (studies) som syftar till att etablera gemensam EU-samordningsfunktion, tematiska expertgrupper och utpekade samarbetsprojekt. Projektet avser arbeta med en mängd aktiviteter avseende standardisering, checklistor för implementering, utvärdering, möjlighetsstudier m.m. MAP, Funding Objective 3, Priority 5 Actions in nodes of the Core Network 36. Multimodal e-mobility connectivity for the Öresund Region (MECOR) Multi Annual Programme, Objective 3, prioritet 5, Actions in nodes of the Core Network ( Studies and works). Öresundsregionen genom CLEVER A/S (Danmark) och Öresundskraft AB (Sverige) söker medfinansiering för ett pilotprojekt för att e-mobilitet i kombination med intermodalitet i regionen. Målet är att bygga 120 laddningsstationer på 60 olika platser. Samtliga platser är lokaliserade till en tåg- eller busstation för att möjliggöra pendlartrafik som kombinerar elbil och (regional) kollektivtrafik. Arbetspendling är stor i regionen inklusive mellan Sverige och Danmark via noderna Malmö respektive Köpenhamn. MAP, Funding Objective 1, Priority 4 ERTMS 37. ERTMS onboard retrofit for Jönköpings länstrafik JLT Multi Annual Programme, Objective 4, Priority 3 ERTMS (works). Jönköpings länstrafik (JLT) söker medfinansiering för typ- och serieinstallation på fordonstyperna Itino (12 stycken) och X61 (2 stycken). Antalet fordoninstallationer uppgår totalt till 14 varav två typinstallationer för de båda fordonstyperna. Projektets syfte är att möjliggöra fortsatt trafik med JLT:s fordon när ERTMS installeras på Södra stambanan. När ERTMS är installerad på Södra stambanan krävs att alla fordon har denna utrustning. Projektet avses påbörjas under 2015 och avslutas under 2019. Om inte projektet inte erhåller full EU-finansiering kommer projektet ändå att genomföras, åtminstone i begränsad omfattning, dvs. sannolikt med färre fordonsinstallationer. Erforderliga styrelsebeslut saknas i nuläget. 38. ERTMS Retrofit of maintenance vehicles 2015-2019 Multi Annual Programme, Objective 4, Priority 3 ERTMS (works) 14

Infranord AB söker medfinansiering för typ- och serieinstallation på totalt 39 arbetsfordon varav åtta spårriktare, åtta ballastplogar, åtta stycken lok littera B, nio liftmotorvagnar littera MTW samt sex motortrallor littera MTR. Projekten syftar till skapa bättre förutsättningar för Infranord AB att verka på en marknad där underhållsentreprenörer med ERTMS-utrustade arbetsfordon kommer att efterfrågas i allt högre grad. Om inte projektet inte erhåller full EU-finansiering kommer projektet ändå att genomföras, åtminstone i begränsad omfattning, dvs. sannolikt med färre fordonsinstallationer. 39. ERTMS onboard retrofit for Arlanda express link Multi Annual Programme, Objective 4, Priority 3 ERTMS (works). A-train AB söker medfinansiering för typ- och serieinstallation på fordonstypen av typ X3 som används på Arlanda Express. Ansökan som används på Arlanda Express. Syftet är bidra till viktmakthållandet och utvecklingen av tågtrafiken till och från Arlanda. Under 2013 har A-Train AB genomfört en förstudie för vad införande av ERTMS skulle innebära. Förstudien ledde fram till en översiktlig plan för hur ERTMS ska införas. Om inte projektet inte erhåller full EU-finansiering kommer projektet ändå att genomföras, åtminstone i begränsad omfattning, dvs. med färre fordonsinstallationer 40. Installation of ERTMS onboard system in locomotive TMZ Multi Annual Programme, Objective 4, Priority 3 ERTMS (works). Inlandsbanan AB tillsammans med Nordic RE-Finance, Tågåkeriet i Bergslagen AB, Nordic Trial AB och Three T AB, söker medfinansiering för typ- och serieinstallation av ERTMS i totalt 16 fordon av fordonstypen av typ TMZ. Syftet med projektet är att möjliggöra för mindre fordonsägare med fordonstypen TMZ att installera ERTMS i sina fordon. Parterna äger totalt 16 av 23 fordon av denna typ. Om inte projektet inte erhåller full EU-finansiering kommer projektet ändå att genomföras, åtminstone i begränsad omfattning, dvs. med färre fordonsinstallationer. 41. Procurement of ERTMS for the Commuter Trains in Stockholm, Sweden Multi Annual Programme, Objective 4, Priority 3 ERTMS (works). Trafikförvaltningen i Stockholms län söker medfinansiering (ERTMS) för typ- och serieinstallation på fordonstyperna X60 och X60A, totalt 83 fordon. I ansökan ingår även kostnader för montage av nya GSM-filter i 129 fordon i syfte att minimera störningar i GSM-nätet när signalstyrkan i GSM-nätet ökar pga nya frekvenser i GSM-nätet. Projektet kommer att genomföras, dock i reducerad omfattning dvs. med färre installationer om projektet inte beviljas bidrag. 15

42. Upgrading and sustaining competitive sea-based transport service on Baltic MoS Klaipeda- Karlshamn Multi Annual Programme, Objective 3, Priority 4, Motorways of the Sea (works). AB DFDS Seaways Lithuania söker medfinansiering för uppgradering av miljöförbättrande åtgärder ombord inklusive installation av Hybrid skrubber på två fartyg och effektiviseringar i hamnarna. Åtgärden är prioriterad med anledning av de nya reglerna om svavelhalt i marint bränsle från den 1 januari 2015. Projektpartners är JSC Central Klaipeda Terminal, Karlshamn Hamn AB, Klaipeda är stomnätshamn och Karlshamn är hamn i det övergripande TEN-nätet. Arbetena har redan påbörjats och projektet och kommer att slutföras även om CEF-medel inte erhålls. Rökgastvätt, s.k. skrubber Vid årsskiftet 2014/2015 infördes hårdare regler för svavelhalten i marint bränsle i det så kallade SECA-området. Reglerna innebär att svavelhalterna för bränslen inte får överskrida 0,1 procent. Det finns flera olika metoder för att minska utsläpp av svavel och partiklar från fartyg. En av dessa metoder är så kallade skrubbers för rening av avgaserna. Genom rening av avgaserna minskar utsläppen av svavel och partiklar. Fartyg som har en skrubber installerad kan fortsätta att köra på högsvavligt fartygsbränsle, så kallad tjockolja, och ändå minska utsläppen av miljö- och hälsoskadliga ämnen. Skrubbers delas in i olika kategorier och har olika syften. Det finns torrskrubber och våtskrubber (saltvattenskrubber, färskvattenskrubber och hybridskrubber). Torrskrubber I en torrskrubber leds rökgaserna genom kalkpellets. Resultatet blir en restprodukt av gipspellets som sedan lagras ombord på fartyget tills det kommer till en hamn där pelletsen kan lämnas som avfall. Flera olika typer av våtskrubbers Våtskrubber är den vanligaste typen av skrubber ombord på fartyg. De kan delas in i tre olika typer; saltvattenskrubber, färskvattenskrubber och hybrid. Saltvattenskrubbern, även kallad öppen skrubber, renar rökgaserna med hjälp av saltvatten. Saltvattnet pumpas till skrubbern där rökgaserna tvättas. Därefter leds processvattnet till en reningsenhet som avskiljer restprodukten från vattnet. Restprodukten lagras i en tank ombord medan vattnet pumpas ut i vattnet igen från fartyget. Systemet fungerar bara i så kallat hårt vatten, d.v.s. alkaliskt vatten. I en färskvattenskrubber, även kallad closedloop skrubber, används färskvatten som blandas med kaustiksoda som tvättvatten. En färskvattenskrubber hämtar vattnet från en tank ombord. Skrubbern är därmed oberoende av vilket vatten fartyget trafikerar. Hybridskrubbern är en blandning mellan saltvatten- och färskvattenskrubbern. Då använder man saltvattentekniken när fartyget trafikerar hårt vatten och färskvattenskrubbern när det behövs. Closed loop skrubber Ett slutet system använder färskvatten som är kemiskt behandlat t.ex. genom kaustiksoda. Vätskan återcirkuleras ombord med endast ett minimalt vattenintag och utsläppen av avloppsvatten. Dessa system undviker frågor om utsläpp till havet men är mer komplexa, dyrare att köra, och skapar avfall lagring och hantering ombord. 43. STM (Sea Traffic Management) Validation project a MONALISA project, Multi Annual Programme, Objective 3, Priority 4 Motorways of the Sea (studies). Sjöfartsverket avser att bedriva ett projekt som syftar till att demonstrera och validera målkonceptet för Sea Traffic Management som tagits fram i MONALISA 2.0. Projektet är ett studie-/pilotprojekt och innefattar omfattande tester av olika delkomponenter i Sea Traffic Management. Projektet har en tydlig koppling till prioriteringarna i utlysningstexten för Motorways of the Sea, exempelvis Mo Scan enable co-funding for large ICT projects of EU added value, in particular those focusing on the various 16

aspects of e-maritime systems. Svenska partners: Sjöfartsverket (koordinator), Chalmers, SAAB TransponderTech AB, Preem, SSPA, Viktoria Swedish ICT, SMHI, Inport, HiQ, Svitzer och GS1. Vid mötet den 9 januari fattade sjöfartsportföljstyrelsen beslut om att säkra medfinansieringen för de offentliga svenska partnerna i STM Validation Project. Projektet i sin helhet kommer inte att kunna genomföras utan stöd från CEF. 44. Green Bridge on Nordic Corridor Part 2 Multi Annual Programme, Objective 3, Priority 4 Motorways of the Sea (studies and works). TT-Line GmbH & Co. KG söker medfinansiering för uppgradering av miljöförbättrande åtgärder ombord på två fartyg inklusive installation av Hybrid skrubber och effektiviseringar i de båda deltagande stomnätshamnarna. Detta projekt är en naturlig fortsättning av det avslutade TEN-T finansierat projektet 2011-EU-21010-M Green Bridge, där man installerat en skrubber på att fartyg. Åtgärden är prioriterad med anledning av de nya reglerna om svavelhalt i marint bränsle från de 1 januari 2015. Partners är Trelleborgs Hamn AB, Lübecker Hafen-Gesellschaft. Förberedande arbeten har redan påbörjats och kommer antagligen att genomföras till viss del även utan CEFmedel. 45. The Northern ScanMed Ports Bridging the Baltic Markets Multi Annual Programme, Objective 3, Priority 4 Motorways of the Sea (studies and works). Stockholm Hamnar AB söker medfinansiering för projekt med inriktningen för en effektiv och smidig övergång mellan sjö- och landtransporter i de finska och svenska hamnarna. Detta sker genom att uppgradera hamninfrastrukturen på båda sidor Östersjön. Stockholms Hamnar AB kommer att genomföra större nybyggnationer i hamnarna Stockholm och Kapellskär. Här ingår utbyggnad och uppgradering av pirer och kajer; effektiviserad logistik och trafikflöden, järnvägsanslutningar; terminalutbyggnad för effektiva gods- och passagerarflöden; modernisering och uppgradering av kranar, ramper och angöringssystem; moderna övervakningssystem och ITS. Projektet omfattar förbättringar i intermodala transportförbindelserna mellan Sverige och Finland och innebär eliminering av flaskhalsar mellan trafikslag och mellan länder. Partners är Helsingfors Hamn, Åbo Hamn och Nådendals Hamn. Åtgärderna i Stockholms Hamnar, utbyggnad i Värtahamnen och Kapellskär, är mogna och utförandefasen pågår sedan 2013 med finansiering enligt tidigare beslut, medan den nya ansökan avser en fortsättning. Samtliga tillstånd finns, finansiering är säkrad och upphandlingarna genomförda. Även åtgärderna i Nådendal, Åbo och Helsingfors har en hög mognadsgrad. Arbetena kommer att genomföras även utan CEF-medel. 46. Wider benefit MoS in the Baltic and North Sea, Multi Annual Programme, Objective 3, Priority 4 Motorways of the Sea (studies and works). DFDS A/S upprättar ansökan och projektet omfattar miljöuppgradering i hamnarna, pilotutbyggnad av en ny typ av skrubberteknik på Nordsjötrafiken och genomförandet av åtgärder för energieffektivitet som antas bidra för MoS i Östersjön och i Nordsjöregionen. Följande partners ingår i ansökan DFDS Seaways B.V., Göteborgs RORO Terminal, Karlshamn Hamn AB, DFDS Seaways Plc, DFDS Seaways NV. Exempel på åtgärder inom projektet är att tillhandahålla landbaserad el, 17

pilotinstallation av skrubber på ett fartyg med en ny open loop skrubberteknik(som är förberedd för konvertering till Hybrid) och energieffektivitetsåtgärder i hamnarna t.ex. ledbelysning. Arbetena är redan påbörjade och kan antas genomföras utan CEF-medel. 47. Sweden Poland Sustainable Sea Hinterland Services Multi Annual Programme, Objective 3, Priority 4, Motorways of the Sea (studies and works). Trelleborgs Hamn upprättar ansökan för ett projektet som syftar till att förbättra integrationen mellan korridorerna Scandinavian-Mediterranean och Baltic Adriatic Corridor. Genom ett ökat samarbetet mellan parterna i korridorerna väntas skapa bättre möjlighet till fortsatt tillväxt i Polen inte minst när det gäller den intermodala trafiken. Man moderniserar kajer och ramper med huvudsyftet att öka sammodalitet vid sjötransporter, öka kapaciteten på terminalen samtidigt som den nya infrastrukturen kommer att göra det möjligt för hantering av längre och bredare färjor. I Trelleborg pågår första fasen i hamnutbyggnaden som innebär att hamnen flyttar sin verksamhet 550m sydost. Aktiviteterna i detta projekt är av yttersta vikt för den fortsatta utbyggnaden och utvecklingen av Trelleborgs Hamn och Trelleborgs Kommun. I projektet ingår också en utredning om en ny anslutning till hamnen och nytt truck- och logistikcentrum i anslutning till den nya vägen. Syftetär att trafiken till hamnen ska gå runt centrala Trelleborg istället för rakt igenom centrala delen av staden. Utvecklar en ny hybrid Reach stacker, som beräknas reducera bränsle förbrukning och CO2 utsläpp med 30 %, ge en bättre arbetsmiljö samt mindre UH kostnader. Genomförandet av projektet är av synnerligt EU-gemensamt intresse då det inte bara förbättrar förbindelserna mellan två stomnätshamnar på det utpekade stamnätet, utan dessutom utgör en direkt förbindelse genom en sjömotorväg mellan två av de utpekade stamnätskorridorerna. Arbetena i Sverige är pågående men på den polska sidan är CEF-finansieringen en förutsättning för projektet. Partners är Trelleborg kommun, Konecranes Lifttrucks AB, Hamnen i Szczecin/ Swinoujscie och Unity Line. Mera information om tillståndsprocessen i Polen kommer att redovisas i nästa steg. 48. FAMOS Freja: Finalising Surveys for the Baltic Motorways of the Sea Multi Annual Programme, Objective 3, Priority 4, Motorways of the Sea (studies and works). Sjöfartsverket leder detta projekt som syftar till att genomföra sjömätning av ca 89 000 km² i Östersjön (över 20 % av Östersjöns totala yta), för att slutföra ytorna av intresse för sjöfarten i den internationella planen BSHC-HELCOM re-survey scheme. Projektet omfattar dels arbete med sjömätning och studier för förbättrad hantering av data. Partners är Sjöfartsverket, Finnish Transport Agency, Maritime Administration of Latvia, Estonian Maritime Administration, German Federal Maritime and Hydrographic Agency, Danish Geodata Agency, German Federal Agency for Cartography and Geodesy, Technical University of Denmark National Space Institute, German Research Centre for Geosciences, Lantmäteriet och Lithuanian Maritime Safety Administration (associated partner). För alla inblandade nationella sjömätningsmyndigheter utgör sjömätningen en del av ordinarie verksamhet, med säkrad finansiering gällande eget bidrag, och eventuella tillstånd. Projektet föreslås stödjas. 18

49. ScrubbIT New Generation Scrubber Installations on five vessels operating in the Northern European Sulphur Emission Control Area Multi Annual Programme, Objective 3, Priority 4 Motorways of the Sea (works). Stena AB är huvudsökande i denna ansökan som avser installation av skrubber på olika typer av fartyg och på olika linjer. De fyra fartygslinjerna opererar alla från stomnätshamnar inom det transeuropeiska transportnätet, Motorways of the Sea (MoS) och syftet är att utveckla dessa linjer kostnadseffektivt så att de kan bibehålla och öka sin konkurrenskraft i enlighet med EU:s målsättning. De aktuella fartygslinjerna är del i de stomnätskorridorer som prioriteras av EU. Förstudien har genomförts och upphandling pågår. Projektet bedöms kunna genomföras även utan CEF-medel. 50. MoS Scrubbers Closing the loop Multi Annual Programme, Objective 3, Priority 4 Motorways of the Sea (studies and works). Sökanden är Stena UK Ltd (koordinator), Wärtsilä Oy (FI), Stena Line BV (NL). Harwich Ports (UK), Ports of Killingsholme (FI), Lloyds Register EMEA (UK) och EMEA Svenska miljöinstitutet (SE). Projektet avser arbete med installation av skrubber på olika typer av fartyg. Projektet syftar också till att bevisa att ett slutet skrubbersystem (closed loop) både är ett steg mot hållbar utveckling och kommersiellt möjligt, samt att vara en pionjär i arbetet med hantering av avfall från skrubbrar genom att skapa riktlinjer för en sömlös hantering av avfallet från fartyget till omhändertagandet iland. Projektet bedöms kunna genomföras även utan CEF-medel. 51. HEKLA-Helsingborg & Klaipeda LNG Infrastructure Facility Deployment Multi Annual Programme, Objective 3, Priority 4, Motorways of the Sea, Emission reduction and LNG deployment (Study and Work). Medel söks även från sammanhållningsfonden Sökande är Helsingborgs Hamn AB (koordinator) och AB Klaipdos Nafta (LT). Ansökan avser fem aktiviteter. 1. Projektkoordinering 2. Helsingborgs hamn: Studie, design och byggnation av förvätskningsanläggning för LNG-produktion. 3. Klaipeda: Investering i en landbaserad omlastningsanläggning (ca 5 000 m 3 ) för LNG bunkerfartyg och för LNG-tankbilar. 4. Klaipeda: Slutlig design av mobil multitankstation (Mobile Multifunctional Refilling Station, MMRS) 5. LNG-kampanj och marknadsutveckling. Syftet med projektet är att skapa bättre förutsättningar för tillgänglighet till LNG till ett konkurrenskraftigt pris. Nätverket med LNG-distribution blir mer hållbart och flexibelt då Klaipeda kan användas både som export- och importterminal. Finansieringen av de svenska aktiviteterna är beslutade. I början av 2015 inleds arbetet med tillståndsansökan (ingår i aktivitet 2). Det är osäkert om projektet genomförs om EU-bidrag inte erhålls. Projektet är en fortsättning och en praktisk omsättning av kunskaper förvärvade i två tidigare projekt som erhållit EU-medel; 2011-EU-21005-S, Baltic Sea Ports och 2013-EU-21007-S Baltic Sea Ports II. 52. Compliance Monitoring for Annex VI (CompMon) Multi Annual Programme, Objective 3, Priority 4, Motorways of the Sea, Wider Benefit (Study). Sökande är Finnish Transport Safety Agency (Trafi). Parter i projektet är: 19

Finland Sverige Danmark NL Belgien Trafi och Finnish Meteorological Institute (koordinator), Åbo Akademi University. Chalmers Tekniska högskola och Transportstyrelsen. Danish Environment Agency, Danish Technological Institute och Explicit (tekniklösningar) Inspectie Leefomgeving en Transport (ILT)och Royal Dutch Meteorological Institute. Royal Belgian Institute of Natural Sciences, FOD Mobiliteit en Vervoer. Ansökan avser fjärrmätning av rökgasplymer från fartyg och kommer att genomföras i fem EU-länder. Resultaten kommer därefter att kopplas samman och användas av hamnstatsmyndigheter i arbetet med urval av de fartyg som ska kontrolleras genom en ombordbesiktning. Målet är att skapa lika konkurrensvillkor för sjöfarten genom kontroller av att fartygen uppfyller kraven IMO MARPOL Annex VI och EU:s svaveldirektiv. Den svenska delen består av certifiering av mätflygsystem, fasta mätningar i Göteborg och Öresund, mobil mätning och mätning från flyg. TS medfinansiering ska användas til inköp av ett mobilt instrument för direktanalys i realtid av inhämtade data, vilket kan användas ombord vid kontroller av fartyg. Finansieringen är i huvudsak genom statliga medel och den är beslutad i några länder medan andra fortfarande avvaktar beslut. Chalmers aktiviteter är baserade på finansiering via medel som redan erhållits eller kommer att erhålla från Vinnova (229171 Euro, IGPS-Plius samt styrkeområde transport), Göteborgs hamn (36346 Euro) samt interna universitetsmedel (150505 Euro). Transportstyrelsen del kommer att finansieras via redan beslutade medel från deras ordinarie verksamhet. Projektet är inte i sin slutgiltiga form då det kommer att stärkas ytterligare innan det skickas in till EU i slutet av februari (möte med DG Move och INEA den 6 februari). 53. Solution4 Future comprehensive reduction of air emissions and increased energy efficiency in the SECA Multi Annual Programme, Objective 3, Motorways of the Sea, Wider benefit (Study and Work). Sökande är Terntank Rederi A/S (DK) som koordinerar projektet tillsammans med Tärntank Ship Management AB (SE) och North European Oil Trade Oy NEOT (FI). Associerade enheter som inte söker CEF-medel med den här ansökan är Preem (SE), Göteborgs hamn AB (SE), Gesab (SE), Wärtsilä (FI) och Bureau Veritas (FR). Ansökan avser åtgärder för att minska miljöpåverkan för tre nybyggda fartyg. upphandling av ett 2-takts-motorsystem, med LNG som bränsle en kombinerad katalysator och avgaspanna, tillsammans med annan ny miljöeffektiv teknik för fartyg. Upphandling och installation av nytt LNG-motorsystem till ett existerande fartyg. Utveckling och upphandling av avancerade och trygga arbetsmiljöer ombord för besättningen i tuffa vinterförhållanden. Utveckling av trygga LNG-bunkringsprocesser och utbildning, kunskaps- och erfarenhetsspridning. Syftet med projektet är att minimera utsläpp och öka energieffektiviteten för sjöfartstransporter av rena petroleumprodukter (clean petroleum products, CPP) i Östersjön och Nordsjön och att förbättra hamnarnas infrastruktur att ta emot LNG-drivna fartyg. Projektet är moget. Nybyggena är beställda och är under byggnadsfas. Finansieringen till projektet finns och är säkrad. Det är osäkert om projektet genomförs om EU-bidrag inte erhålls. Projektet är en fortsättning på Baltic SO 2lution projektet som erhållit EU-finansiering. 20