Hjärt och kärl sjukdomar ur ett Trafikmedicinskt perspektiv Göran Kennebäck Docent, Öl, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset
Hjärt o kärlsjukdomar
49 årig man
Hjärt o kärlsjukdomar Ålder Sömn Mat/dryck Läkemedel Autonoma Nervsystemet
Inkapaciterande tillstånd Hjärtklappning Central bröstsmärta Forward failure Yrsel Hypotensiv Nära synkope Synkope
Causes of Loss of Consciousness Data pooled from 4 recent population-based studies (total 1640 patients) Reflex Orthostatic hypotension Cardiac Arrhythmia Structural Cardio- Pulmonary Non-syncopal 1 2 3 4 5 Vasovagal Carotid Sinus Situational Cough Micturition Defaecation Drug induced ANS Failure Primary Secondary Volume depletion Brady Sick sinus AV-block Tachy VT Inherited SVT AMI Aortic stenosis HOCM Pulmonary hypertension Others Metabolic Epilepsy Intoxications Drop-attacks Psychogenic Tia Swallow Others Falls 50 % 6 % 12% 3% 9% Unknown Cause = 20 % Anamnes, status, EKG ger diagnos Misstanke om diagnos med ovan strategi
Mortality (one year) Cardiac syncope 18-33 % Non cardiac syncope 0-12 % Unexplanied syncope 6 % EHJ Task Force Report on syncope, 2001
Sudden death (one year) Cardiac syncope 24% Non-cardiac/unexplained syncope 3-4 % EHJ Task Force Report on syncope, 2001
Common Causes of Syncope In young Vasovagal syncope Reflex syncope In elderly Sick sinus syndrome AV block Ventricular tachycardia Drugs
Drugs Causing Syncope Hypotensive agents Nitrates Antihypertensive agents Beta blockers Diuretics Calcium channel blockers ACE inhibitors, A II blockers Antiarrhythmics QT prolonging drugs Antiepileptics
Underlying Arrhythmia of Sudden Death Primary VF 8% Torsades de Pointes 13% VT 62% Bradycardia 17% Adapted from Bayés de Luna A. Am Heart J. 1989;117:151-159.
Fibros med SND och AV-Block Takykardier Bradykardier
Akut hjärtinfarkt Ateroskleros sjukdom Dominerande dödsorsaken hos män >45 åå Perifer sjd från ben Claudicatio intermittens Perifer sjd med carotisstenos Ischemisk hjärtsjd i form av Angina, hjärtinfarkt, CMP
Behandling Akut eller snar PCI Dubbel Trombocythämning Betablockad ACE hämmare Lipidsänkare Behandling av riskfaktorer
Riskfaktorer Heriditet Diabetes Rökning Hypertoni Hyperlipemi
Vid post AMI och EF <=35% Efter 40 dagar implantation av en Primärpreventiv ICD
Kardiomyopatier Dilaterad Hypertrof Restriktive ARVC (Arytmogen höger kammar dysplasi) Övriga
Ekokardiografi
Hjärtsvikt - Symtom Dyspne : NYHA klassifikation I : ingen dyspnea eller vid uttalad ansträngning II : dyspne vid kraftig ansträngning III :dyspne vid ordinär ansträngning IV :dyspne i vila, orthopne! (Sub)acute lung ödem Perifera ödem (pitting) Ascites Arytmier : palpitationer/syncope
Prognos Överlevnad efter diagnos av hjärtsvikt - 1 år: 85% Klas I-II: 90-95% - 5 år: 50% Klas III: 80-90% Klas IV: 50-70% Orsak till död - Pumpsvikt 50% - Sudden death 40% - Annat (hypotension, bradykardi) 10%
Behandling Läkemedel: ACE-hämmare, A-II blockerare, Betablockerare, spironolactone. Device: - Vid EF < 35% ICD - Vid breda QRS och hög NYHA klas CRT (CRT-D)
Biventricular pacing Cardiac resynchronization / Multisite pacing RA CS RV
CRT: Better coordination in LV contraction
Diagnoser bakom arytmierna - Fibros med SND och AV-Block - Akut hjärtinfarkt - Hjärtsvikt - Vitier - Cardiomyopatier - GUCH - Chanelopatier
Aortastenos
Diagnoser bakom arytmierna - Fibros med SND och AV-Block - Akut hjärtinfarkt - Hjärtsvikt - Vitier - Cardiomyopatier - GUCH - Chanelopatier
GUCH och arytmier
Diagnoser bakom arytmierna - Fibros med SND och AV-Block - Akut hjärtinfarkt - Hjärtsvikt - Vitier - Cardiomyopatier - GUCH - Chanelopatier
Chanelopatier = Elektriska cardiomyopatier Orsak: Störningar i cellernas membraner för jonströmmar Ärftligheten är stor, men även spontanmutationer Lång och kort QT syndrom, Brugadas syndrom, Primära kammarflimmer
Långt QT syndrome
Brugadas syndrom
Förmaksflimmer En folksjukdom med många ansikten Definition: SVT med okoordinerad förmaksaktivering medförande nedsatt mekanisk förmaksfunktion EKG visar snabb förmaksaktivitet som varierar i amplitud, utseende och intervall associerat med oregelbunden, ofta snabb kammaraktivitet
ESC Guidelines 2010 Ny risk score CHA2DS2-VASC
Strokerisk ESC Guidelines 2012
Bedömma blödningsrisk
Soc styrelsens Nationela riktlinjer för hjärtsjukvård 2015