och Skiftarbete och hälsa hälsa Skiftarbete Ett framgångsrikt projekt som lever vidare
Förord Förord Skiftarbete och arbetstider är känsliga ämnen som lätt leder till konflikter på företagen. Utbildningssatsningen i projektet Skiftarbete och hälsa i stål- och gruvindustrin har varit ett sätt att försöka avdramatisera ämnet. Här har det inte handlat om att ändra skiftscheman utan om att ge skiftarbetarna och deras chefer kunskap och verktyg för att skapa god hälsa vid skiftarbete. Projektet har fått mycket positivt gensvar hos de företag som deltagit. En framgångsfaktor är att satsningen har varit partsgemensam, både i styrgrupp och i företagens arbetsgrupper. Det har skapat ett förtroende och en vilja hos medarbetare och chefer att arbeta med dessa frågor. Varje arbetsgrupp eller skiftlag har tillsammans med sin chef diskuterat fram åtgärdsförslag på den egna arbetsplatsen, vilket har bidragit till ökad delaktighet. Förändringarna som genomförts har därför inte uppfattats som direktiv uppifrån. Ett viktigt mål har varit att utbildningskonceptet skulle kunna spridas till andra företag. Förutom de tre pilotföretagen gick ytterligare tolv företag handledarutbildning i Stockholm och startade utbildningar på de egna företagen. Därefter har ett antal företag och företagshälsovårdsenheter gått utbildningen i Prevents regi men utanför projektet. Vid utvärdering av utbildningarna på företagen är det många av skiftarbetarna som vittnar om att de har fått bra tips och att de har gjort någon eller några förändringar som resulterat i att de nu mår bättre. I den här broschyren beskrivs goda exempel från företagen som deltagit i projektet. Förhoppningsvis kan dessa tips och råd vara användbara även för andra företag som också är intresserade av att arbeta med frågorna kring skiftarbete och hälsa. Styrgruppen Cecilia Andersson, Industriarbetsgivarna och Stefan Wiberg, IF Metall
Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att tillsammans med huvudmännen förmedla kunskap kring arbetsmiljöfrågor och utveckla metoder som ska fungera som ett stöd för varje arbetsplats i det löpande arbetsmiljöarbetet. Det gör vi genom att: Ge ut arbets- och utbildningsmaterial samt faktaböcker. Informera och utbilda. Ge ut tidningen Arbetsliv Prevent erbjuder generella och branschanpassade utbildningsmaterial, checklistor och andra hjälpmedel som gör det lätt att omsätta teori till praktik. Vi genomför arbetsmiljöutbildningar över hela landet, både öppna och företagsinterna. Vi erbjuder även distansutbildning. Prevent arbetar för ett friskt, sunt och säkert arbetsliv. På www.prevent.se finns mer information. 2011 Prevent Arbetsmiljö i samverkan Svenskt Näringsliv, LO & PTK Upplaga 1:1 projektledare Charlotte Wikholm styrgrupp Cecilia Andersson, Industriarbetsgivarna och Stefan Wiberg, IF Metall text Sofia Thorsson grafisk form Camilla Laghammar FOTO Anders Alm (omslag), Lars Möller-Madsen (sid 19), Jörgen Svendsen (sid 26-27) och Robert Matton AB (övriga) tryck Danagård Litho, Ödeshög, mars 2011 distribution Prevent, Box 20133, 104 60 Stockholm telefon 08-402 02 00 fax 08-402 02 50 e-post info@prevent.se webb www.prevent.se isbn 978-91-7365-116-5
började Så började det det Så Att faktorer som sömn, kost och alkoholvanor påverkar hälsan är inget nytt. Inte heller att de som arbetar skift har något förhöjd risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, mag- och tarmproblem, övervikt, diabetes och förhöjda blodfetter. Oregelbundenheten i dygnsrytmen gör helt enkelt att kroppen kommer i olag. Inom stål- och gruvindustrin liksom i övrig industri är skiftgång den enda möjligheten att få produktionen att fungera optimalt. Därför startade Metallgruppen (nuvarande Industriarbetsgivarna) och Svenska Metall (nuvarande IF Metall) tillsam- 3
mans med AFA Försäkring projektet Skiftarbetarkörkortet 2004. Syftet var att nå skiftarbetare inom stål- och gruvindustrin och förmedla kunskap kring sömn, kost och alkohol baserad på de senaste forskningsrönen och biologiska fakta; varför kroppen reagerar som den gör. Tanken var att väcka individernas nyfikenhet och intresse för den egna hälsan och ge verktyg så att de på egen hand kunde förändra sin livsstil och må bättre. Målet var dels att skapa förutsättningar för skiftarbetaren att orka arbeta längre, dels att sjukfrånvaron förhoppningsvis skulle minska. Projektet Skiftarbete och hälsa Inledningsvis deltog tre pilotföretag i projektet men innan det avslutades 2007 hade ytterligare tolv företag tillkommit. Projektet hade då bytt namn till Skiftarbete och hälsa. För att nå de berörda skiftarbetarna utbildade AFA Försäkring ett antal handledare på varje företag. Ett krav var att minst en representant från arbetsgivaren, en från facket och en från företagshälsovården gick handledarutbildningen. Skyddsombuden var viktiga ambassadörer för utbildningen. De förankrade den genom att informera om att innehållet handlade om den egna hälsan och inte om skiftscheman ett hett diskussionsämne. Handledarna, oftast företagshälsovården, höll i sin tur utbildningen för de skiftgående och deras chefer. De fick en gemensam bild av hur kroppen fungerar vid skiftarbete, vilket underlättade i diskussionerna om kommande förbättringsarbeten. Utbildningsmaterial Utbildningen av handledarna hölls av framstående forskare. Dygnsrytm och sömn: Arne Lowden, forskare på Stockholms universitet Kost: Maria Lennernäs, professor i mat och måltidskunskap med beteendevetenskaplig inriktning vid Högskolan Kristianstad Alkohol och riskbruk: Ulric Hermansson, forskare på Karolinska Institutet För att kvalitetssäkra utbildningarna lokalt och ge ett bra stöd till de lokala utbildarna fick deltagarna en handledarpärm med Powerpointbilder och talarmanus. 4
Att arbeta, äta och sova på tider som krockar med vår biologiska dygnsrytm kan innebära en hälsorisk. Men med kunskap om hur kroppen blir påverkad av att arbeta på oregelbundna tider går det att hitta verktyg för att få en bättre hälsa. Projektet Skiftarbete och hälsa ger kunskap och tips kring sömn, kost och alkohol. Sömn Sömn Jag har aldrig sovit längre än till 10.00. Efter utbildningen kunde jag sova till 13.30. Röst från Sandvik, Sandviken Utbildningen går igenom vad som händer på kort och lång sikt när kroppen får för lite sömn. Det handlar om hur hormonerna agerar i vila respektive aktivitet. Kroppen har också en dygnsklocka som är genetiskt betingad. Därför klarar vissa av oregelbundna arbetstider och nattarbete bättre än andra. 5
Är du kvälls- eller morgonmänniska? I dag är det kanske inte realistiskt för var och en som arbetar skift att ta reda på vilka gener som dominerar, men på sikt kan det vara ett urvalsinstrument, säger Arne Lowden, forskare på Stressforskningsinstitutet. Eftersom skiftarbete som regel innebär för lite sömn är det väldigt viktigt med återhämtning. Det kan vara extra besvärligt vid vissa skiftbyten. Då gäller det att inte ha för många aktiviteter och måsten inplanerade på fritiden. En annan lösning för att minska problemen är att ha med hälsoaspekterna i diskussionerna kring till exempel skiftscheman, anser Arne Lowden: Det gäller dels att hitta organisatoriska lösningar, dels att ge individen verktyg för att må bättre. Viktigt med ljus I dag finns teknik för att återskapa artificiellt dagsljus på fönsterlösa arbetsplatser som till exempel kontrollrumsmiljöer. Andra varianter är till exempel ljushörnor och ljusrum. Samtidigt är det viktigt för individen att inte utsätta sig för dagsljus efter ett skift. Ett sätt kan vara att använda solglasögon för att undvika att få ljuset rätt in i ögonen på vägen hem. Anledningen är att hormonet melatonin, som påverkar vår dygnsrytm, minskar när det blir ljust och talar om för kroppen att den ska vara vaken. Det är också viktigt att ha en bra sovmiljö hemma som är mörk, sval och tyst. Det handlar också om att planera sitt koffeinintag och att ha en bra måltidsrytm, avslutar Arne Lowden. Underlätta övergången från nattskift till förmiddagsskift Svåraste anpassningen är när du ska fungera dagtid igen efter att ha jobbat natt. Försök därför att vid sista nattskiftet få en rejäl dos ljus under dagen. Antingen naturligt utomhusljus eller i ljusrummet. Ur Så använder du ljusrummet av Arne Lowden 6
Kost Kost En skiftarbetare sover generellt för lite. Tröttheten som kommer av för lite sömn ger falska signaler till kroppen om att den behöver energi. Och vid trötthet och stress ökar suget efter fett och sött. Men att många skiftarbetare delar en pizza på natten handlar också väldigt mycket om samvaro, att ha sällskap en stund, säger Maria Lennernäs, professor i mat och måltidskunskap vid Högskolan i Kristianstad. Däremot är det inte speciellt nyttigt. På natten har kroppen inte möjlighet att ta hand om en sådan energirik måltid. Upprepat nattätande av detta slag påverkar blodfetterna och insulinet negativt med ökad risk för diabetes 2 och hjärtkärlsjukdom som följd. Att äta frukost innan man går och lägger sig var ett mycket bra knep som jag aldrig tänkt eller provat förut. Röst från Sandvik, Sandviken 7
Kroppen vill ha förutsägbarhet och därför är det bra att hitta en egen måltidsrytm, att ha samma mattider oavsett skift, säger Maria Lennernäs. Hennes tips är därför att en skiftarbetare ska försöka att äta någon gång mellan 7.00 och 9.00, 11.00 och 13.00 och 17.00 och 20.00 oavsett om man betraktar måltiden som frukost, lunch eller middag i förhållande till dygnsrytmen. Då fungerar det oavsett skift. Ät något lätt sen kväll, före midnatt, vid nattskift och undvik sedan att äta efter midnatt, säger Maria Lennernäs. Individer som är fysiskt aktiva under arbete och fritid samt yngre som har ett högt energibehov kan dock behöva äta senare under natten. Varierad mat i lagom mängd Andra faktorer som är viktiga är att äta varierad mat eftersom olika livsmedel innehåller olika livsnödvändiga näringsämnen. Det gäller också att fylla på med tillräckligt mycket energi på dagen så att inte hungern smyger sig på under natten. Annars blir det en ond cirkel. Glöm inte heller att dricka något under natten. Mat innehåller vatten, är vi vakna utan att äta behöver vi fylla på med vätska. Men undvik drycker med mycket socker i som läsk och juice, säger Maria Lennernäs. Mattips till natten Lämplig nattmat är varm soppa gärna förstärkt med kokta ägghalvor, någon köttbulle, räkor eller grönsaker som lätt tas från frysen. Halvgrovt bröd med ost, magert köttpålägg eller skivad frukt som pålägg. Yoghurt med frukt eller bär, te eller en kopp kaffe med mjölk kan också passa bra. Maria Lennernäs 8
Alkohol Alkohol Alkohol är ett laddat ämne. Många tänker på missbruk och beroendeproblem men utbildningen har istället fokus på risker utifrån ett hälsoperspektiv. Jag brukar jämföra det med friterade potatischips. Det är hemskt onyttigt men gott ibland. Den som har ätit en påse chips själv tycker kanske det är gott och trevligt men tänker att det här ska jag inte göra om i morgon, säger Ulric Hermansson, forskare på Karolinska Institutet. Jag har jobbat skift länge och sågade projektet och AHA-enkäten, men sen var det nyttigt att höra informationen. Röst från Sandvik, Sandviken 9
Precis på samma sätt är det med alkohol. Det kan vara trevligt och något positivt men det är också en klar hälsorisk. Det gäller att fundera över hur ofta och hur mycket jag vill utsätta mig för denna risk, säger han. Stör sömnen Alkoholen kan orsaka ohälsa för skiftarbetaren eftersom den till exempel stör sömnen. Hög alkoholkonsumtion medför risk för skador på hjärta och kärl. Alkohol kan också kopplas till risk för cancerutveckling i flera organ. De flesta känner till dessa risker även om de inte kan sätta fingret på det. När vi sedan talar om risker på arbetsplasten så är dagen efter-effekten en sådan. En liter vin under en begränsad tid, beroende på kroppsvikt, ger cirka 1 promille i blodet. Det påverkar reaktionsmönster och förmågan att tänka logiskt. Om man kombinerar alkoholen med dålig sömn blir effekten ännu allvarligare, säger Ulric Hermansson. Andra risker på arbetsplatsen är att det blir ökad sjukfrånvaro och produktionsbortfall. De största kostnaderna för arbetsgivaren är troligen gruppen med en förhöjd och riskabel alkoholkonsumtion (riskbruk). Screening samtidigt med en kort rådgivning hos företagshälsovården är en enkel och effektiv metod för att fånga upp och åtgärda alkoholproblem i ett tidigt skede, anser Ulric Hermansson. Merparten reflekterar över om det här är bra för mig eller inte. Det är viktigt att förstå att vi har olika motiv till att förändra de egna vanorna. Därför måste rådgivningen relateras till den enskildes önskemål, säger han. Skapa utrymme för självreflektion Det är viktigt att företagshälsovårdens rådgivning inte är konfrontativ utan syftet är att den ska öka självreflektionen funderingarna över mina egna alkoholvanor. Ulric Hermansson 10
Projektets upplägg upplägg Projektets I projektet ingick ursprungligen två delar, en utbildningsdel samt en hälso- och livsstilsenkät. Utbildningsdelen tog upp sömn och dygnsrytm, mat och dygnsrytm samt riskbruk av alkohol. Det var bara deltagarna på de tre första pilotföretagen som var tvungna att besvara hälso- och livsstilsenkäten. För de efterföljande företagen var enkäten frivillig. I den utbildning som Prevent genomför i dag ingår inte hälso- och livsstilsenkäten men de som vill kan genomgöra en egen enkätundersökning i samband med utbildningen. Så här såg det ursprungliga upplägget ut i projektet. Beslut från ledningen Ledningen fattade beslut om att företaget ska genomföra utbildningen. Bilda lokala projektgrupper Företagen satte samman projektgrupper med representanter från arbetsgivaren, arbetstagarna och företagshälsovården. Grupperna bestod av tre till sex personer. Gå handledarutbildning och förankra konceptet Hela eller delar av projektgruppen gick en handledarutbildning för att sedan utbilda i de egna leden. Minst en person från varje kategori måste gå handledarutbildningen. Företagshälsovården, eftersom den oftast genomför utbildningarna lokalt. Arbetsgivar- och arbetstagarrepresentanter för att de ska kunna informera och bereda väg för utbildningen och hälso- och livsstilsenkäten. Förankring och förberedelse är a och o för att skapa delaktighet och hög svarsfrekvens. 11
Välj en pilotavdelning Projektgruppen valde ut en lämplig pilotavdelning som fick genomföra utbildningen. Genomför hälso- och livsstilsenkäten Deltagarna besvarade en enkät som bestod av ett fyrtiotal frågor inom följande områden: Hälsorelaterad livskvalitet psykisk och fysisk hälsa. Sjukskrivning och sjuknärvaro. Hälsa luftvägsbesvär, nack-/ryggbesvär, risk för hjärtkärlsjukdom, psykisk funktion, sömnkvalitet. Livsstil motion, kost, rökning, utmattning, stress, alkohol, blodtryck, kolesterol och diabetes. Enkäten är en vidareutveckling av Karolinska Institutets AHA-enkät som har ingått i forskningsprogrammet Arbete och hälsa. Individuell återkoppling Inom fyra veckor fick varje deltagare en individuell återkoppling på enkäten hemskickad med posten. Deltagare som låg i riskzonen för ohälsa erbjöds stöd och hjälp av företagshälsovården. Gå utbildningen Deltagarna gick utbildningen som behandlar sömn, kost och alkohol. Den rekommenderade tiden för utbildningen är tre tillfällen à fyra timmar. Varje företag förlade dock utbildningen så det passade verksamheten i tid både vad gäller antal tillfällen och längd. Ha en gruppåterkoppling Projektledaren presenterade gruppresultaten av enkäten för avdelningen. Utifrån resultaten och kunskaperna från utbildningen diskuterade gruppen förbättringsförslag och upprättade en handlingsplan. Syftet var att öka medvetenheten om sambandet mellan skiftarbete och hälsa samt att få medarbetarna att känna sig delaktiga i hur de kan påverka sin hälsa. Gruppen testade något av de förbättringsförslag som kommit fram i gruppen. 12
Utvecklingsarbete Att genomföra ett utvecklingsarbete inom arbetsmiljö- och hälsoområdet, som t ex skiftarbete och hälsa, kräver planering, förankring, tid och framförallt tålamod. Se arbetet som långsiktigt! Det är svårt och kan ta åratal att se resultat från denna typ av projekt. Skapa bra förutsättningar för ett lyckat utvecklingsarbete om skiftarbete och hälsa Det här är exempel på framgångsfaktorer som kan tillämpas på de flesta företag. De fem sista punkterna inriktar sig framförallt på stora företag. n Ta beslut i högsta ledningen att arbetet ska genomföras och är viktig. n Se till att facket och arbetsgivaren är överens om att arbetet är viktigt. n Viktigt att alla chefer går utbildningen och visar att arbetet är viktigt n Låt den lokala projektgruppen bestå av personer från arbetsgivaren, arbetstagarna och företagshälsovården. n Bilda om möjligt projektgruppen utifrån en befintlig arbetsgrupp. n Klargör arbetsfördelningen i projektgruppen. n Se till att projektgruppen löpande återkopplar till företagsledningen, arbetsmiljökommittén och på skyddsombudsmöten. n Avsätt mycket tid till att förankra projektet i organisationen. n Låt de fackliga representanterna marknadsföra projektet till sina medlemmar med budskapet: Detta är en chans man bör ta. Det handlar om dig och din hälsa! n Framhåll att utbildningen är baserad på biologisk fakta. n Välj en pilotavdelning som är positiv till att prova något nytt. n Ta in pilotavdelningens chef och skyddsombud i ett tidigt skede i projektmöten. n Ägna mycket tid till att informera pilotavdelningen. n Håll tidplanen. n Träffas regelbundet för avstämningar. 13
Genomför hälsoenkäter men inte för ofta n De företag som kombinerar utbildningen med en hälsoenkät bör tänka på att inte upprepa enkäten för ofta. Att förändra vanor tar tid. Därför går det inte att utläsa något resultat på kort sikt. Exempel på åtgärder som företagen testat: Ljusrum Förbättrad nattmat (soppautomat) Frysta piroger och pizzor ersattes av nyttigare alternativ Servering av gemensam frukost för nattskift + förmiddagsskift vid skiftbytet Matlagningskurs bra matlådor för dag- och nattarbete Olika friskvårdsaktiviteter Diskussioner angående arbetstider, skiftens längd etc Test av självvalda arbetstider 14
gick Så gick det sedan sedan det Så En utvärdering av projektet genomfördes under mars november 2010. Syftet var att beskriva och studera vad som har hänt på individ-, grupp- och organisationsnivå på de 15 företagen som ingick i projektet. Utvärderingen bestod av två delar: Del 1: Inventering av vad har hänt på de 15 företagen. Telefonintervjuer genomfördes med projektledarna och någon/några ur projektgrupperna på de 15 företagen. Del 2: Fallstudier på 5 av företagen. Fallstudie 1: Fokusgrupp vid Sandvik, Sandviken med personer som deltagit i utbildningen om skiftarbete och hälsa. Fallstudie 2: Enkät till deltagare i utbildningen Skiftarbete och hälsa, vid Sandvik Coromant, Gimoverken. Fallstudie 3: Utbildningen Arbete, hälsa och livsstil vid Outokumpu Stainless Avesta. Fallstudie 4: Skiftarbetarkörkortet, Ovako, Hofors. Fallstudie 5: Utbildning vid skiftbyte, Outokumpu Stainless, Degerfors. 15
En sammanfattning av resultatet från fallstudie 2 4 visar att: 85% tyckte att utbildningen som helhet var mycket bra eller bra. 75% ansåg att AHA-enkäten var mycket bra eller bra. 37% ansåg att utbildningen gav nya kunskaper om skiftarbete och hälsa i mycket hög/hög grad. 53% tyckte att de kommer att kunna använda kunskaperna praktiskt i mycket hög eller i hög grad. 78% ansåg att de har haft nytta av utbildningen i hög grad eller i viss mån. 50% svarade att de kommer att tänka igenom sina egna vanor. 63% tyckte att utbildningen har förändrat deras sätt att tänka kring skiftarbete och hälsa i hög grad eller i viss mån. 41% svarade att de hade förändrat något efter att ha deltagit i utbildningen. 41% svarade att de hade behållit förändringen. 16
Syftet med projektet Skiftarbete och hälsa inom stål- och gruvindustrin var att: Utbilda och medvetandegöra skiftarbetets påverkan på hälsan samt hur man kan motverka dessa effekter. Testa nya åtgärder. Företagen utbildar all personal och samtliga nyanställda. Av inventeringen och fallstudierna framkommer det att syftet har uppnåtts i hög grad. Aktiviteter och effekter har skett huvudsakligen på individnivå. En viktig framgångsfaktor är att aktiviteter och utbildningar är väl förankrade i organisationen och hos ledningen. En svårighet som är gemensam för många av företagen, är att det är problematiskt att frigöra personal till aktiviteterna om skiftarbete och hälsa. Fallstudierna visar att det finns skillnader mellan företagen där aktiviteterna är obligatoriska eller frivilliga. Viktigt med bred förankring inom organisationen Hos flertalet företag är det företagshälsovården som har drivande roll. En viktig framgångsfaktor är att det finns en bred förankring inom organisationen, annars blir det sårbart och beroende på enskilda personer. Resultatet visar också att det är en balansgång mellan omfattning av aktiviteter och deras utfall. Blir insatserna korta så är det svårare att uppnå bestående effekter. Det krävs en samlad och återkommande insats för att förändra tankesätt och livsstil. Att utbildningen varit en succé hos de medverkande företagen råder det inget tvivel om. Av de 15 företag som ingick i pilotprojektet håller 8 fortfarande utbildningar. Det visar en sammanställning som bygger på telefonintervjuer med representanter från de olika projektgrupperna. Av de sju som inte håller några utbildningar beskriver en majoritet att de vill komma igång igen. Några av orsakerna till uppehållet är konjunkturnedgången, tidsbrist, att alla redan har fått utbildning eller att företagen återanställer personal som redan har gått utbildningen. 17
De utbildar I en majoritet av fallen håller företagshälsovården utbildningarna. På ett par företag är också huvudskyddsombudet en av dem som utbildar. Huvudskyddsombud och företagshälsovård driver det i dag. De rapporterar kvartalsvis till den centrala skyddskommittén. Ovako Hofors Alla får gå Målet med utbildningen var initialt att nå skiftarbetare, men tre av pilotföretagen utbildar i dag samtliga anställda. Det är främst skiftarbetare som går utbildningen, men alla som vill får gå den. LKAB, Kiruna, Malmberget Diskussioner kring skiftgången Alla har en åsikt om vilken skiftgång som är bäst. Utbildningen informerar om hur de biologiska skillnaderna ger människor olika förutsättningar att klara vissa skift bättre eller sämre. Projektet har lett till att det görs försök med olika skiftgång. Vi provar olika varianter på olika ställen under sex månader. Har hittat en form som många tycker är bra. Boliden Rönnskär Vi har startat en grupp som arbetar med scheman. Det är en bestående effekt av projektet. Zinkgruvan En ansvarig projektledare Projektet omfattar många moment och innebär en hel del administration. En förutsättning för att det ska fungera är att ha tydliga roller i projektgruppen och en ansvarig projektledare. Det hänger på att det finns någon som driver det hela Ovako Hofors Det är mycket upp till vem som håller i projektet. Det krävs god kännedom om företaget. Vi hade en mycket bra projektledare. Höganäs i Halmstad och Höganäs 18
19
Ledningen och cheferna För att uppnå det allra bästa resultatet behöver utbildningen vara förankrad och beslutad av högsta ledningen. Cheferna i organisationen bör vara involverade och själva delta i utbildningen. Det är viktigt att välja en lämplig tidpunkt då även chefen har möjlighet att vara delaktig. Fyra av fem har nytta av utbildningen Utvärdering genom enkät på Sandvik Coromant i Gimo visar mycket positiva resultat. 89% utbildningen gav nya kunskaper 78% har haft nytta av utbildningen 74% utbildningen var bra 63% har förändrat sättet att tänka kring skiftarbete 52% tyckte utbildningsmaterialet var bra 41% har förändrat något efter utbildningen Ovako Hofors 41% har behållit förändringen 0 20 40 60 80 100 Källa: Enkät Sandvik Coromant Gimo Utbildningen ger praktisk kunskap Direkt efter en utbildning på Outokumpu Stainless i Avesta fick deltagarna besvara ett antal frågor. Diagrammet visar andelen som i hög grad eller mycket hög grad instämmer i påståendena. 58% utbildningen gav nya kunskaper om hur skiftarbete påverkar hälsan 67% kommer att kunna använda kunskaperna praktiskt 50% kommer att tänka igenom sina vanor 33% kommer att göra förändringar i sin livsstil 0 20 40 60 80 100 Källa: Fallstudie Outokumpu Stainless Avesta 20
Så tyckte företagen företagen tyckte Så Det är ett bra koncept som håller över tiden. Sandvik i Sandviken Det var ett bra upplägg. Man förstår vad forskningsresultat om skiftarbete och hälsa innebär praktiskt. Boliden Rönnskär Väldigt bra avsnitt om sömn, kost och alkohol. Höganäs i Halmstad och Höganäs Kurserna är helt suveräna. Ovako Bar Smedjebacken Vi lärde oss hur man ska tänka för att kunna sova samt hur och vad man ska äta. Zinkgruvan Projektet har absolut fått bestående effekter. Outokumpu Stainless Degerfors Det är bra med ett skiftarbetskörkort för att minska skadeverkningarna av skiftgången. Vi bedömde utbildningen som väldigt värdefull även om den inte ledde till förändringen som vi önskade. LKAB, Kiruna, Malmberget Utbildningen var jättebra. Seco Tools Fagersta Det har varit en bra satsning. Har svårt att se vad som kunde ha varit bättre. Erasteel Kloster Vikmanshyttan 21
Planer för framtiden Många av företagen har ambition att fortsätta med utbildningarna i någon form. Här är några röster. Utbildningen ska vara ett stående inslag för alla nyanställda. Sandvik Coromant Gimo Vi har talat om att köra utbildningen för nyanställda. Borde göra det. Höganäs i Halmstad och Höganäs Vi jobbar aktivt med skiftarbetarkörkortet och håller utbildningen för alla skiftarbetare och tjänstemän under namnet Arbete, hälsa och livsstil. Outokumpu Stainless Avesta Vi har funderingar på att bredda utbildningen till andra personalgrupper. Vi står inför att ta ställning till hur vi ska gå vidare. Boliden Aitik Om man tänker framåt så är det viktigt att acceptera skiftgång som man forskningsmässigt vet är skonsammare. Boliden Rönnskär Vi planerar att bygga fler ljusrum. Ovako Hofors 22
Ljusrum Ljusrum Att bygga ljusrum kan vara ett sätt att komma till rätta med problem med dygnsrytmen vid skiftarbete. Många av dem som använder ljusrum sover bättre, känner sig piggare och tycker att de presterar bättre på arbetet, enligt en utvärdering på Ovako i Hofors 2006. Majoriteten av dem som besvarade frågorna använde då företagets ljusrum flera gånger i veckan främst på natt- och förmiddagsskiftet. Genomsnittstiden per besök var 20 minuter, vilket också är den kortaste rekommenderade tiden på nattskiftet. Ljus under dagen är nämligen bra för att sova gott på natten. Av samma anledning är det bra att undvika ljusrummet eller solljus efter klockan 04.00 på nattskiftet och efter klockan 16.00 på eftermiddagsskiftet. Allt för att få kroppen att vara inställd på att sova. Majoritet blev piggare av ljusrummet En avdelning på Ovako i Hofors svarar så här på hur de reagerat efter att ha använt ljusrummet. 85% De som har testat ljusrummet på nattskiftet känner sig något piggare under nattskiftet 50% Upplevde något mindre sömnighet under arbete och fritid 40% Ansåg sig prestera något bättre på arbetet 40% Uppgav att de känt något mindre nedstämdhet med period av ljusrumsanvändning 40% Upplevde något mindre dålig sömnkvalitet 35% Tyckte det var något mindre svårt att somna 0 20 40 60 80 100 Källa: Utvärdering av ljusrum på Ovako, Hofors, 2006 23
Samtliga deltagare i utvärderingen på Ovako skulle råda andra arbetsplatser att göra försök med ljusrum. Ovako i Hofors har redan ett ljusrum men planerar att bygga fler. Här är några kommentarer från utvärderingen: Piggare och bättre prestation vid förmiddagsskift. Bättre sömn (djupare) efter jag använt ljusrum. Piggare under hela nattskiftet. Sover längre efter nattskift. 24
Kunskap om sömnen ger aha-upplevelse Redan på 1600-talet var Gimo känt för sitt järnbruk. I dag sätter Sandvik aha-upplevelse Coromant samhället på kartan. Företaget tillverkar merparten av sina verktyg för bearbetning av metall här. Ett arbete som kräver skiftgång i alla dess former tvåskift, treskift, femskift och renodlat nattskift. Av de 1 600 anställda arbetar 1 000 personer i någon skiftform. Därför föll det sig naturligt för företaget att delta i AFA Försäkrings pilotprojekt Skiftarbete och hälsa inom stål- och gruvindustrin. Under hösten 2006 gick en grupp på åtta personer handledarutbildningen för att kunna förmedla Skiftarbetarkörkortet till de anställda. Vi drev Skiftarbetarkörkortet som ett projekt med en projektledare, fyra företagssköterskor från företagshälsovården och tre personer från IF Metall, säger Lars Mandahl, verksamhetschef på Sandvik Coromants interna företagshälsovård och tillika gruppens projektledare. Upplägg på utbildningen Projektgruppen bestämde upplägg på utbildningen samt anpassade material och talarmanus till verksamheten och lokala förhållanden. Vi satte till exempel in siffror på alkoholförsäljningen från det lokala Systembolaget, det är lättare att relatera till, säger Mikael Nordström, huvudskyddsombud på IF Metall. Han och en företagssköterska höll i utbildningarna tillsammans. Att facket var med förankrade utbildningen i verksamheten. Det blir lätt ett motstånd om det kommer någon från arbetsgivarsidan och talar om hur man ska 25
göra, säger Mikael Nordström. Eva-Britt Skiöld, företagssköterska, håller med: Det kändes väldigt bra att hålla utbildningen tillsammans med en person från IF Metall. Det var viktigt och gav fler infallsvinklar. Ibland kom frågor och synpunkter om produktionen som företagshälsovården inte har inblick i men IF Metall har kunskap om. Fler behövde få utbildning snabbare Under 2007 gick 240 personer utbildningen enligt pilotprojektets mall: Deltagarna fyllde i AHA-enkäten (som kompletterades med provtagning). En individuell återkoppling kom hem i brevlådan. Därefter gick skiftarbetarna utbildningen på fyra timmar fördelat på två tillfällen. Enkätsvaren sammanställdes anonymt på gruppnivå och resultaten användes i det löpande förbättringsarbetet. Ledningsgruppen ansåg att det här var så bra att fler behövde få utbildning snabbare. Alla skulle vara utbildade senast 2009. För att öka utbildningstakten valde vi att halvera utbildningen till ett tillfälle à fyra timmar och plocka bort AHA-enkäten, säger Lars Mandahl. Från och med våren 2008 hölls utbildningen varje torsdag mellan 8.00 och 12.00. 26
Utbildningsavdelningen hjälpte till att kalla 20 25 personer åt gången, både skiftarbetare och deras chefer. I samband med det bytte projektet namn från Skiftarbetarkörkortet till Skiftarbete och hälsa. Genom att kalla det körkort var det lätt att missuppfatta det och tro att man inte behövde göra något mer när man har fått kunskapen. Vi ville få igång dialogen, säger Lars Mandahl. Så har också skett. Nu när vi talar om nya skiftformer är hälsoaspekterna mer belysta, säger Mikael Nordström. Ökad medvetenhet Några avdelningar har provat flextid med gott resultat så nu införs det på flera arbetsställen. Mikael Nordström märker att fler tänker på vad och när de äter. Det har också blivit efterfrågan på annan mat och andra frukostmackor i matsalen. Annars är sömndelen basen i utbildningen och den som ger de främsta ahaupplevelserna. Information om kosten får man även från andra källor precis som om alkohol och riskbruk, konstaterar Lars Mandahl. 27
Goda kostvanor ger bättre sömn Från 80 000 ton varmvalsad plåt till 190 000 ton. Under de senaste tre bättre sömn åren har Outokumpu Stainless i Degerfors, som har 660 anställda, byggt en ny produktionsmiljö för att kunna nå detta mål. Precis innan startskottet gick för miljardsatsningen kom företaget med i AFA Försäkrings projekt Skiftarbete och hälsa inom gruv- och stålindustrin 2006. Det är en stor utbildning som vi skulle vilja köra rakt av innan de anställda börjar gå skift. Tyvärr har vi aldrig haft den tiden utan de får köra igång arbetet direkt, säger Kjell-Ronny Eriksson från personalavdelningen på Outokumpu. Istället tar företaget upp olika ämnen kring hälsan var fjärde till sjätte vecka i samband med ett naturligt stopp i verksamheten. Inledningsvis körde vi fyra 60-minuterspass om sömn, alkohol, kost och motion i grupper på mellan 20 och 25 personer, säger Hans Ekman, hälsoutvecklare på Stisses friskvårdscenter och en av utbildarna. Tillsammans med en företagssköterska som pratade om alkohol och sömn anpassade han utbildningsmaterialet till verksamheten och tiden. Istället för AHAenkäten gjorde de en egen hälsoenkät där deltagarna fick lista olika kriterier från ett till tio. Cirka 90 procent av de 350 skiftgående har genomgått vår variant av Skiftarbetarkörkortet, säger Hans Ekman. 28
Varm soppa, frukt och vatten Kjell-Ronny Eriksson konstaterar att kapitlet om kost sedan har återkommit frekvent. Det har också gett resultat. Tidigare hade många av skiftarbetarna med sig matlådor även på nattskiftet. Där ser vi en förändring till det bättre. Nu äter de istället varm soppa, dricker vatten och tar lite frukt, säger han. Nattskiftet avslutas med en frukost innan man går och lägger sig. Då sover folk bättre också. Må bättre med enkla medel Företaget har informerat om sömn under många år men i och med Skiftarbetarkörkortet fördjupades kunskapen kring insomning, drömsömn och djupsömn, påpekar Hans Ekman. Allt handlar om att få bra balans mellan sömn, kost, alkoholvanor och motion för att få en bra fritid i förhållande till arbetet, säger han och konstaterar att intresset har ökat för den vardagliga motionen. Många upptäcker att de med enkla medel kan må bättre. Möjlighet att fånga upp personer med riskbruk Alkoholbiten är svår, menar Kjell-Ronny Eriksson, men de frivilliga hälsokontrollerna vartannat år ger möjlighet att fånga upp personer med riskbruk. Vi har med stöttning från facket haft blåskontroller och drogtester ända sedan 1994. Meningen är inte att jaga folk utan att stämma i bäcken och återkomma med stöttning och utbildning om alkohol och droger, säger han. Under det gångna året har det inte varit så mycket fokus på sömn, alkohol och kost istället har företaget utbildat kring teman som Fokus på foten/belastningens betydelse och Fokus nacke/rygg. Seminarierna är frivilliga men brukar vara välbesökta. Hela tiden pågår aktiviteter. Eventuellt kommer vi att köra en repetition av Skiftarbetarkörkortet under 2011. Det blir kanske 1½ 2 timmar, men inget är beslutat ännu, avslutar Hans Ekman. 29
Alla anställda får utbildning om de vill Outokumpu Stainless i Avesta är ett stort järnverk. Företaget är nästan om de vill som en egen liten by innanför grindarna, med flera olika verk där de 1 350 anställda jobbar. Här pågår löpande utbildning enligt modellen för skiftarbetarkörkortet under namnet Arbete, livsstil och hälsa. Ledningen vill att utbildningen prioriteras. Alla har möjlighet att gå utbildningen på betald arbetstid, säger Inger Bergdahl, företagssköterska på den interna företagshälsovården och den som utbildar kring alkohol och droger. 75% har genomgått utbildningen Det var 2006 som företaget kom med i AFA Försäkrings pilotprojekt Skiftarbete och hälsa för stål- och gruvindustrin. Inledningsvis höll företagshälsovården utbildningen för en pilotgrupp, den centrala arbetsmiljökommittén. Därefter beslutade företaget att samtliga anställda skulle gå utbildningen, såväl de som arbetar skift som dag. Hittills har cirka 75 procent genomgått den. Företagshälsovården inleder med hälsoenkäten som handlar om livsstilsfrågor, den så kallade AHA-enkäten. Vi samlar ihop deltagarna på arbetstid och är också närvarande när de fyller i enkäten. Då kan vi hjälpa till om det är några frågetecken, säger Inger Bergdahl. Företagshälsovården administrerar sedan enkäten och tar kontakt med cheferna som ger förslag på lämpliga tidpunkter att hålla utbildningarna. Ofta försöker företaget förlägga dem i skiftesskarvarna. 30
Cheferna är också ansvariga för att deltagarna kommer till det givna tillfället, säger Kristina Dahlberg, leg sjukgymnast och ergonom på företagshälsovården och administrativt ansvarig. Ambitionen har varit att ha tio deltagare per grupp för att få igång bra diskussioner. Det har varit svårt att hålla. Ofta är det runt 15 personer per tillfälle, säger Kristina Dahlberg. Fokus på livsstilsfrågor Utbildningen innehåller dels de tre delar som ingår i ursprungsmodellen (riskbruk av alkohol, kost och sömn), dels en del med rörelse och motion. Den fördelar sig på två pass à två timmar. Därefter erbjuder företaget en hälsokontroll med fokus på livsstilsfrågor och ett konditionstest. Under hälsokontrollen får individen tillfälle att diskutera svaren i enkäten och om det finns funderingar kring det som kom fram på utbildningen, säger Inger Bergdahl. Vad man kan göra själv för sin hälsa står i fokus, fortsätter hon. Utifrån enkäten sker det också återkoppling på gruppnivå. Sammanställningen kan avdelningarna använda i sitt förbättringsarbete. Fångar upp de nyanställda Förutom kontinuerliga uppsamlingstillfällen för dem som missat utbildningen får alla nyanställda från och med 2011 gå den när de har jobbat en eller två månader. Utbildningsavdelningen förmedlar vilka som är berörda till företagshälsovården. Vi vill fånga upp dem när de känt på arbetet men inte tagit till sig dåliga vanor. Äter andra pizza varje natt är det lätt att ta efter, säger Kristina Dahlberg. De som har gått utbildningen har bland annat fått bättre förståelse för varför det är drygt på natten och varför det är bättre att börja sju på morgonen, konstaterar hon. Deltagarna känner att det här handlar om dem. Det är något positivt. 31
Skiftarbetarkörkortet Ovako Hofors I Ovako Hofors kompletterades utbildningen med arbetsergonomi. De gjorde först en pilotutbildning som omfattade ca 30 personer som jobbade olika skiftformer. Resultat 85% har ändrat sina kostvanor i varierande grad 74% har använt soppautomaten 55% har ändrat sina sömnvanor 13% har ändrat sina alkoholvanor Utifrån denna utvärdering tog ledningen beslutet att alla skulle få gå utbildningen. Så nu är det inget projekt utan en del av den löpande verksamheten. 32
och Skiftarbete och hälsa hälsa Skiftarbete Skiftarbete och arbetstider är känsliga ämnen som lätt leder till konflikter på företagen. Skiftarbete och hälsa i stål- och gruvindustrin är ett utbildningsprojekt där fokus har legat på att ge skiftarbetarna och deras chefer kunskap och verktyg för att skapa god hälsa vid skiftarbete. Vid utvärdering av utbildningarna på företagen är det många av skiftarbetarna som vittnar om att de har fått bra tips och att de har gjort någon eller några förändringar som resulterat i att de nu mår bättre. I den här broschyren beskrivs goda exempel från företagen som deltagit i projektet Skiftarbete och hälsa i stål- och gruvindustrin. ISBN 978-91-7365-116-5